Rösta för en öppen folkkyrka i takt med tiden!

Den 17 september är det dags för kyrkoval. I valet till Sollentuna församling står jag på andra plats på den Socialdemokratiska valsedeln efter vår nuvarande gruppledare Lilian Lama. Nedan beskrivs hur vi Socialdemokrater vill utveckla Sollentuna församling.

Vi Socialdemokrater går då till val för att fortsätta verka för en öppen folkkyrka i takt med tiden. För oss är det avgörande att alla svenska kyrkans medlemmar - oavsett om man besöker kyrkan regelbundet eller bara vid särskilda tillfällen - har samma värde i den folkkyrka vi vill verka för. Vi slår vakt om alla medlemmars intressen.

Kyrkans gudstjänstliv ska präglas av öppenhet där hänsyn tas till olika människors behov och livssituation. Vi vill förena goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig hemma i församlingen. Gör det enkelt med de kyrkliga handlingarna dop, konfirmation och vigslar.

De ekonomiska resurserna till kyrkans sociala arbete, diakonin, ska förstärkas, så att den klarar att möta de ökande behoven då allt fler Sollentunabor söker församlingens stöd. Församlingen måste också bli bättre på att slå larm när kommun, landsting eller stat inte tar sitt ansvar för välfärden utan skjuter över ansvaret på diakonin.

En god arbetsmiljö ska råda i församlingen. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska fortsätta stärkas. Det är viktigt att personalen kontinuerligt ges möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning. Kollektivavtal och sociala krav ska vara självklara inslag i upphandlingen. I sina inköp ska församlingen prioritera närproducerat och klimatsmart.

Ideellt engagemang är en resurs och ska inte ersätta anställd personal. Frivilliga ska ges relevant utbildning, handledning samt ha tydliga roller och rättigheter. Församlingen är ansvarig för deras trygghet och säkerhet i arbetet.

En röst på Socialdemokraterna är en röst på att:

•           Göra det enkelt med dop, konfirmation och vigslar.
•           Öka resurser till diakoni
•           Förena traditioner med nytänkande så att fler känner sig hemma
•           Ge fler unga möjligheter till sommarjobb och praktikplatser
•           Utveckla Sollentuna Församling till Sollentunas bästa arbetsgivare.

Ett brev som fick effekt! – Äntligen mer pengar till Sollentunas förskolor!

För några månader sedan kom det ett brev från 34 förskolor i kommunen till mig och övriga ledamöter i kommunfullmäktige. De hade kallat brevet "Sollentuna kommun prioriterar inte förskolan". Brevet var en varningssignal från professionen. En signal att ta på allvar. Brevet uppmärksammades i lokalpressen och vi, Mette Hildingsson och jag, tog upp det i en interpellation i kommunfullmäktige.

I brevet trycker de 34 förskolorna på att det är lätt att sätt upp mål, men för att målen ska bli relevanta måste de vara möjliga att förverkliga i praktiken. Med hänsyftning till de mål som barn- och ungdomsnämnden satt upp. För att förverkliga målen krävs tillräckliga resurser. Det handlar i grunden om pengar. Budgetmedel för att anställa personal och bedriva verksamheten. I Sollentuna fördelas pengarna genom en check. Värdet på checken för ett barn som är där på heltid har inte höjts varken under 2016 eller 2017. Deltidschecken höjdes däremot under 2016, men inte under 2017.

Den 14 juni behandlade kommunfullmäktige budgeten för 2018. Det visar sig då att den moderatledda majoriteten lägger till 43 miljoner mer än 2017 på förskola och grundskola. Det blir i deras budget runt 3% uppräckning av barnomsorgschecken. Det är ett steg i rätt riktning för att lyfta Sollentunas förskolor. I det Socialdemokratiska budgetalternativet lade vi till ytterligare 9,4 mkr, d v s 52,4 mkr när vi lägger ihop med majoritetens uppräkning. Av dessa går 5,4 mkr till att räkna upp barnomsorgschecken. Om det Socialdemokratiska budgetetförslaget hade gått igenom hade checken räknats upp med bortåt 4%.

I den Socialdemokratiska budgeten avsatte vi också 4 mkr för höjda löner till personalgrupper som halkat efter och i den kategorien finns personal som arbetar i förskolan som skulle få högre lön om vårt förslag gått igenom.

Vi Socialdemokrater lämnade nyligen i en motion till kommunfullmäktige om att Sollentuna kommun från 2018 ska utöka maxtiden med 5 timmar i veckan i förskolan för de barn som idag inte har rätt till heltid, d v s från 15 till 20 timmar i veckan, med målet att alla barn senast från och med 2022 ska ha rätt till heltid. Vi ser det som ett sätt att ytterligare lyfta förskolan.

Avslutningsvis kan vi konstatera att ett brev ibland kan få betydelse även i politiken. Jag är inte helt säker på att majoritetens tillskott till förskolan hade blivit så stora om inte brevet kommit.

Medborgare är inget för Sollentuna kommun…

Härom veckan fick jag ögonen på en liten insändare i ”Vi i Sollentuna” som hade varit införd några veckor tidigare (nr 23 2017). Rubriken på insändaren är ”Vilka värderingar styr kommunen?”. I den undrar signaturen ”En fundersam Sollentunabo” vad kommunen är tillför. Det svaret som insändarskribenten trodde var att kommunen var till för sina medborgare.

Min nyfiken gjorde att jag letade upp den notis i ”Vi i Sollentuna” nummer 20 som insändarskribenten reagerar på. Rubriken på notisen är ”Två gånger bakläxa”. Det handlar om att Sollentuna kommun fällts två gånger på kort tid i Förvaltningsrätten i fall som rör äldre Sollentunabor. Det ena fallet handlade om ledsagning och det andra om plats på särskilt boende.

Den moderatledda majoriteten i vård- och omsorgsnämnden beslutade under 2016 om betydande besparingar inom äldreomsorgen i Sollentuna i syfte att minska kostnader. Detta drabbar givetvis en del Sollentunabor i form av inskränkningar i vård och omsorg.

För att ta upp tråden från ”En fundersam Sollentunabo” om att kommunen var till för sina medborgare. Jag tittade i en broschyr ”Sveriges mest attraktiva kommun”, som delades ut på budgetfullmäktige härom veckan, och som bygger på vision och mål i budgeten och konstaterade att Sollentuna kommun inte använder ordet medborgare. Sollentuna kommun använder i stället orden invånare, brukare och kunder i sin definiering av Sollentunaborna.

Jag är irriterad på mig själv att jag inte reagerat på detta tidigare. Genom att det moderatstyrda Sollentuna valt att använda orden invånare, brukare och kunder i stället för medborgare så skickar den en signal som jag inte tycker är bra. Genom att använda ordet medborgare betonar man att en kommun består av oss som bor just där. Vi som bor, betalar skatt och känner sig hemma i Sollentuna borde definieras som Sollentunas medborgare. Genom att göra som Sollentuna kommun, d v s prata om invånare, brukare och kunder, så devalverar kommunen medborgarna till att bli någon som agerar i relation till kommunen. När det i själva verket är medborgarna som gemensamt ”äger” kommunen.

Jag är fullt medveten om att ordet medborgare i kommunallagen endast nämns i samband med rösträtt och svenskt medborgarskap, men det hindrar inte andra kommuner att konsekvent nämna de som bor i kommunen som medborgare. Det är därför många andra kommuner har infört medborgarförslag och medborgarkontor. I Sollentuna har inte medborgarna rätt att lämna förslag till kommunfullmäktige. Vi har inga medborgarkontor utan istället ett kontaktcenter, ett ord som förstärker bilden av att Sollentunaborna agerar mot kommunen.

Vid en sökning på ordet ”medborgare” på Sollentuna kommuns webbplats så kan jag konstatera att det mest frekventa användandet av ordet är i samband med medborgardialog. Det finns också återkommande använt i andra dokument som t ex medborgarlöfte ihop med polisen, medborgarnas ansvar vid minskad miljöpåverkan med mera. Sollentuna kommun är alltså inte fullt ut konsekventa i sitt användande.

Ett steg i Sollentuna kommuns strävan att bli Sveriges mest attraktiva kommun borde givetvis att fullt ut uppvärdera alla Sollentunabor från att vara invånare, kunder och brukare till att bli Sollentunas medborgare.

Ett tryggare Sollentuna förutsätter bättre skötsel av våra gemensamma ytor!

Människan gillar att ha grönt och fint runt omkring sig. En effekt av detta är att det kanske vanligaste området som kommer upp i samtal med Sollentunabor är skötseln av utemiljöer i kommunen. Det kan handla om parker, naturområden och andra gröna områden som finns i deras närhet.

Sollentuna blir en allt mer tätbefolkad kommun. Det gröna minskar i kommunen. Allt mer blir bebyggt och vi bygger tätare. Villatomterna blir mindre och mindre genom styckningar. Det gör att de gemensamma gröna oaserna blir allt viktigare för Sollentunaborna.

I en allt mer stadslik kommun är det viktigt att kommunen svarar upp. Det krävs större insatser och engagemang än på senare år för att det ska bli bra.

I ord har inte den moderatledda majoriteten svårt att ställa sig bakom detta. I det dokument om prioriteringar i stadsutvecklingen som kommunfullmäktige antog i juni 2017 står det så här:

 ”Det betyder bland annat att vi låter stad och natur utvecklas tillsammans. I Sollentuna strävar vi alltid efter att skapa attraktiva och trygga boendemiljöer, att erbjuda parker och offentliga miljöer som är trivsamma att vistas i, samt att bevara och tillgängliggöra våra fina naturområden.”

I budgeten för 2017 tillförde den moderatledda majoriteten ytterligare 1,5 mkr jämfört med i år. Det är pengar som inte räcker till. I den socialdemokratiska budgeten tillför vi 3,3 mkr ytterligare (alltså 4,8 mkr mer än 2017 års budget).

Det extra tillskott som den moderatledda majoriteten gett är för att förverkliga den plan för att utveckla Sollentunas parker och naturområden som trafik- och fastighetsnämnden antog förra året. Denna plan är ett steg åt rätt håll. Det är en ambitiös plan som syftar till att kategorisera och avgränsa kommunens parker och naturområden, kvalitetssäkra värden och funktioner genom rätt skötsel, säkerställa god tillgänglighet samt förebygga och hantera effekterna av klimatförändringar. Vi välkomnar en högre ambitionsnivå och en större systematik i arbetet.  Det är naturligtvis bra att majoriteten lagt till ytterligare pengar i budgeten för detta. Min uppfattning är att det krävs mer än så.

Det finns tre punkter som jag särskilt vill betona inom det här området:

1)      Kommunen äger stora en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen som park eller naturreservat. Många av dessa områden är inte skötta på ett godtagbart sätt och det känns som om kommunen ”glömt bort” dessa områden.

2)      Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi har tyvärr sett ett antal exempel runt om i kommunen att det gjorts ambitiösa anläggningar som det sedan inte lagts tillräckligt med resurser på att sköta

3)      Vi ser också ett behov av bättre städning och skötsel av andra gemensamma ytor runt om i kommunen. Vi får ofta klagomål på att det är ostädat.

När delar av kommunen upplevs som att de är bortglömda eller inte städas eller sköts bidrar det till att skapa otrygghet hos Sollentunabor. En ökad ambitionsnivå inom skötsel av våra gemensamma är en nödvändig beståndsdel om vi ska skapa en trygg kommun.

För att återigen citera dokumentet om stadsutveckling:
” Sollentunas stadsutveckling även fortsatt sker utifrån ett tydligt trygghetsperspektiv och med kvalitet, där vi eftersträvar mångfald och funktionalitet.”

Ska detta bli verklighet krävs en höjd ambitionsnivå i skötseln av våra gemensamma ytor.

Ett tryggt Sollentuna byggs långsiktigt och inte bara av övervakningskameror, väktare och fler poliser!

Under senare år har otryggheten vuxit i samhället i takt med att fler våldbrott, bilbränder och skottlossningar ägt rum. Så har det varit i Sollentuna och i andra håll i landet. Tyvärr har alltför mycket av de förslag som lagts och insatser som gjorts varit kortsiktiga och inriktade på effekterna av otryggheten och inte på att lösa deras orsaker. Orsakerna kan bara lösas att ett tryggare, rättvisare och mer solidariskt samhälle skapas genom en kraftfull välfärdspolitik som ger fler Sollentunabor framtidstro.

I Sollentuna har den moderatkommunledningen ofta pratat om behovet av fler poliser. En del andra åtgärder har också beslutats. Nu senast under junifullmäktige beslutades om extra trygghetsskapande åtgärder under 2017. De tre punkterna i beslutet var:

•           Att ge kommunledningskontoret i uppdrag att omgående permanenta ”lovbilen” till en nettokostnad av ca 360 tkr för innevarande år vilken finansieras ur KS oförutsedda, ospecificerade, medel för 2017. Vilket innebär att en väktarbil cirkulerar i kommunen
•           Att ge kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att anställa två stycken ytterligare fritidsfältare till en kostnad av ca 650 tkr som finansieras ur KS oförutsedda, ospecificerade, medel för 2017.
•          Att ge kommunledningskontoret i uppdrag att omedelbart ansöka om kameraövervakning vid Edsbergs centrum till en kostnad av ca 500 tkr som finansieras ur KS oförutsedda, ospecificerade, medel för 2017.

Dessa kortsiktiga åtgärder kan säkerligen bidra till att stävja en del kriminella handlingar och incidenter, men det är inte tillräckligt för att skapa ett långsiktigt tryggare samhälle. För detta krävs kraftfull välfärdspolitik. Det behövs därtill fler poliser på gatorna och fler poliser som jobbar effektivare inriktat på brottsbekämpning och utredningar av brott än i dag.

Grunden för att bekämpa otrygghet och kriminalitet är en fungerande välfärdspolitik, med hög kvalitet i skola, vård och omsorg samt tillgång på bostäder. Trångboddhet är i dag ett problem i de områden som polisen definierar som utsatta. Trångboddheten bidrar till att offentliga platser istället blir ungdomars vardagsrum. Därmed riskerar barn och unga att påverkas och användas av de äldre kriminella som också finns där.

När oro och otrygghet uppstår krävs insatser såväl kort sikt som lång sikt. På kort handlar det främst om polisiära insatser och annat som snabbt kan skapa trygghet för Sollentunaborna. På längre sikt handlar det om generella insatser i välfärden, men också om riktade insatser mot speciella områden eller grupper. Tyvärr har politiken, inte minst i Sollentuna, präglats av kortsiktiga förslag framförallt inriktade på effekterna av otryggheten.

Det finns stora klassklyftor i Sollentuna. Många Sollentunabor är högavlönade och bor i dyra bostäder. Samtidigt finns det grupper som lever i fattigdom och utsatthet. De omfattande ombildningarna av hyresrätter har bidragit till att koncentrera dessa grupper till färre delar av Sollentuna. Vi är medvetna att det finns unga Sollentunabor som lever i en upplevd hopplöshet, som nedärvts till dem från deras föräldrar som stått länge utanför arbetsmarknaden. Livsvillkoren för dessa grupper förbättras med kraftfull välfärdspolitik.

Om vi ska lyckas krävs som sagt kraftfulla välfärdssatsningar. Välfärdssatsningar kommer till genom politiska beslut som ger förändring. Det handlar om att bygga bostäder, ordna jobb, fungerande kommunikationer och hög kvalificerad utbildning.

Framtidens skugga – En rapsodisk beskrivning av Väsjöområdet från start till nu!

Under de senaste 15 åren har planläggningen av Väsjöområdet pågått. För mig bor i närområdet, d v s Edsberg, så har jag naturligtvis haft stort intresse för de olika stegen i processen. Området har planlagts, diskuterats, överklagats och skapat oreda utan att ett särskilt mycket har färdigställts. I midsommartider 2017 kopplades VA-nätet i Södersätra på. En del vägar i och till området är färdigställda eller är i skrivande stund på gång däribland ombyggnationen av Frestavägen.

Jag följde utvecklingen intensivt under mina många år som politisk sekreterare för Sollentuna då jag satt med och lyssnade på många av de möten som fört planläggningen framåt. När man följt ärendet nära så vet man att det inte varit en rät linje framåt utan snarare en krokig väg som tagit stopp och fått ta en annan väg framåt. Förutom ur min tidigare roll som politisk sekreterare har jag under hela den aktuella perioden varit ledamot i kommunfullmäktige och ordförande i Edsbergs Socialdemokratiska Förening.

Norr- och Södersätra hade länge setts som det sista kvarvarande större utbyggnadsområdet i Sollentuna. När kommunen agerade för att den då kommande Norrortsleden skulle byggas i tunnel under 1990-talet så var det avgörande skälet för det att det tänkta markförlagda alternativet skulle äventyra bostadsbyggande i Norr- och Södersätra. Under den tiden hade de tidigare sommarstugeområdena förändrats genom att fler valde att bosätta sig permanent. Med detta följde bristfälliga avloppslösningar och ett ökat krav på att kommunen måste göra något.

Kommunens första tydliga steg var att genomföra en VA utredning för området under 2002. Den ledde till att ett planuppdrag gavs av plan- och fastighetsutskottet under 2003. Tidplanen var då given. När Norrortsleden blev klar 2007 skulle detaljplanen vara antagen så att bostäderna skulle kunna börja byggas. Helt enligt överenskommelsen med staten när Norrortsleden beslutades. För att visa att det var något nytt döptes hela planområdet till Väsjöområdet.

Under 2004 hölls det första samrådet. I grova skisser hade området delats in i olika typer av områden. Totalt sätt skulle området ha runt 800 nya bostäder. Sollentunavallen skulle flyttas till Väsjöbackens parkering. I området fanns också delar Törnskogen med där mark skulle bli byggbar när kraftledningen försvinner. I sitt yttrande över planen motsätter sig Edsbergs (S)-förening en höjning av Väsjöbacken samt förespråkar fler bostäder och en bättre koppling till Edsberg. Det första samrådet väcker inget större intresse och planläggningen fortsätter utifrån skissen.

Lagom till valrörelsen 2006 kommer det nya samrådsförslaget. Det räknas nu med 2800 bostäder samt att det finns en väganslutning till Edsberg. Tankarna på att flytta Sollentunavallen är avskrivna och tankarna på att höja Väsjöbacken är borta. Med detta lugn gick vi  in valrörelsen 2006 utan en enda tanke på att det här skulle bli någon större fråga i valrörelsen. Någonstans under valrörelsen började vi få frågor om bostadsbyggande på Sportfältet och så exploderade det.

Det var Sollentunapartiet som hade fått vittring och lyckades mobilisera folks oro. (SP):s röstetal sköt i höjden i Edsberg och folkliga missnöjet spred ut sig. Det var flera mycket stormiga samrådsmöten den hösten. Den detaljplan som var på samråd innefattade samma område som plansamrådet, d v s ett väldigt stort område. Det gjorde att det fanns många som kunde vara sura. Edsbergsbor som inte ville ha väg. Törnskogsbor som inte ville ha grannar. Södersätrabor som ville ha VA lösning nu. Södersätrabor som inte ville ha flerfamiljshus osv. Ingen tycktes vara nöjd. Det enda återstående beslutet för det ansvariga kommunala organet, plan- och fastighetsutskottet, var att lägga i bromsen och tänka nytt. Ta ett omtag helt enkelt.

Utredningsarbete sattes i gång för att grunda förslagen bättre. Planområdet delades in i flera detaljplaner. Så rullade den mandatperioden på. (SP) fortsatte att prata Väsjön och övriga partier avvaktade utredningarna. I planläggningen prioriterades Södersätra/Kastellgården och det som i dag är Väsjöbackens parkering, i planerna kallat Väsjön Mellersta. För dessa områden hölls samråd 2009.

Den stora irritationen mot Väsjöplaneringen höll sig i framförallt Edsbergsområdet. Under valrörelsen 2010 kunde du inte visa dig i en röd jacka på Edsbergs torg utan att du blev mött av frågor och påståenden kring Väsjöplaneringen. En del frågor berättigade, andra rena myter. (SP) hade en valstuga stående på torget där de dag som natt spred sin ”sanning” om Väsjön. Sollentunapartiets framgångar blev enorma. I flerfamiljsområderna av Edsberg blev de största parti: I ett valdistrikt röstade nästan var tredje väljare på (SP). (S) blev den stora förloraren. Det var uppenbart att vi förlorat våra väljare till (SP). Det blev dags för omtag igen.

Under 2011 togs också beslut om de två hittills enda antagna detaljplanerna i Väsjön där bostadsbyggande är aktuellt.. Kommunen genomförde också en medborgardialog kring Sportfältets utveckling på Edsbergs bibliotek. De antagna planerna har sedan överklagats i flera led och det har bromsat byggandet med flera år. Vissa förändringar har fått göras i planerna för att göra anpassningar bl a efter att strandskyddsdispens inte beviljats i hela området.

Under 2013 presenterades ett nytt planförslag för Sportfältet som gör ett mer grönt fält i dag och där bostadsbyggandet mer skjuts åt sidan. Under 2012/13 samlade (SP) in namn för en folkomröstning för att stoppa byggande på Sportfältet, de föll på målsnöret och vi slapp en folkomröstning på valdagen 2014.

Väsjöfrågan var inte en dominerande fråga på samma sätt under valrörelsen 2014. Det var en markant skillnad. Den fanns där, men tonläget var ett annat och utfallet blev att (SP) tappade mark och (S) kunde ta tillbaka röster.

Det är naturligtvis mycket mer som skett och diskuterats under åren. Jag har inte skrivit något om trafikutredning, linbana, blå-gröna stråk, parkeringsplatser och annat som diskuteras flitigt genom åren. En del av det har jag skrivit om i andra inlägg. Jag lär säkert återkomma till en del av det framöver.

                                                                                                                 

Under tidens gång har indelningen av området skett i allt fler områden. Från att hela området omfattade en detaljplan om cirka 800 bostäder omfattar området nu fler än tio detaljplaner och området beräknas slutligen innehålla runt 4000 bostäder. Enligt Sollentuna kommuns webbplats beräknas första inflyttningar ske 2019. 2025 är kommunen klar med utbyggnaden vägar och övrig infrastruktur. Jag tror att området blir bättre nu än vad det skulle blivit om den första planen från 2006 hade förverkligats. Nu har varje del av området pustats, skruvats och anpassats till något rimligt och accepterat av de flesta.

Planläggningen och byggandet av Väsjöområdet kommer ännu fortsätta i många år. Med den tänkta byggtiden så kommer området inte vara klart förrän under 2030-talet.  Det lär ännu skrivas många nya kapitel i denna historia om hur en ny del av Sollentuna växte fram.

Rädda bergrummet Elefanten orört för kommande generationer!

Det har kallats Sollentunas hemligaste plats, det i bergrum som sprängts in i gråberget under delar av Edsberg. I senaste numret av Mitt i Sollentuna kunde vi läsa om att Elefanten ska säljas av Stockholms stad som idag äger anläggningen. Min uppfattning är att Elefanten borde sparas för framtiden som en tidskapsel till en annan mycket speciell tid.

I Mitt iSollentuna står det så här:

” Nu vill fastighetskontoret i Stockholm, som förvaltar anläggningen, sälja den eftersom den mist sin funktion. Inriktningsbeslut ska tas i nästa fastighetsnämnd 20 juni.

– Det är försvaret som uttryckt intresse om att köpa. Vad de ska använda den till vet jag inte, säger Jan Valeskog (S) fastighetsnämndens ordförande.”

Tidningen har varit i kontakt med Försvaret och Fortifikationsverket som vill kommentera en eventuell affär och inte heller om den unika inredningen bevaras.

Vad är då Elefanten? På Wikipedia beskrivs Elefanten så här:

”Elefanten var en hemligatombombssäker ledningscentral och civilförsvarsanläggning i Edsberg, Sollentuna kommun. Elefanten ligger insprängd i ett bergrum och byggdes mellan 1972 och 1977 med plats för 200 personer. Den 3 300 m² stora anläggningen var tänkt att fungera som ledningscentral och skyddsrum för Stockholms stads och Sollentunas kommunledningar i händelse av ett krigsutbrott. Elefanten togs ur bruk 1998 men är fortfarande idag (2014) helt intakt och komplett inredd. År 2010 väcktes fråga till länsstyrelsen om byggnadsminnesförklaring. Söder om Stockholm finns en liknande anläggning, Vargen i Huddinge kommun”.

Enligt uppgift har Vargen skadats av tidens tand och har inte samma höga bevarandevärde som Elefanten.

För mig som bor ovanpå Elefanten har bergrummet fått en i närmast mytisk ställning. Vad var det som fanns där inne? Finns det en hemlig ingång i vår källare? Länge var allt hemligt, mycket hemligt. När tiden gick togs en del av förlåten bort och det visades upp för fler. Sedan har vi som bor ovanför synliga effekter av Elefantens byggande i form av sprickor i väggarna. För egen del lär dessutom sprängningarna ha stört min sömn som spädbarn…

Jag hade förmånen att få besöka Elefanten en försommardag 2012 tillsammans med en grupp förtroendevalda och tjänsteman från kommunen. Det var en av de häftigaste studiebesök jag varit med på. Vi tog oss in i berget från den väl dolda entrén i skogen ovanför Bäckvägen och så går man in i en tunnel och plötsligt kommer man fram till stor spräng grotta där tre hus är uppbyggda på fjädrar. Ett för arbete, ett för vila och ett för energiförsörjningen. Det som var mest fascinerade var inredningen. Allt var redo för kriget. Sammanträdesborden stod där. Radiostudio fanns på plats. Allt var klart. Vår beredskap var god.

Elefanten planerades och byggdes när Kalla kriget var riktigt kallt. Rädslan för kärnvapenkrig var relevant. Det gör Elefanten till ett historiskt intressant objekt över en svunnen och mycket speciell period. När man sedan konstaterar att interiörerna är orörda och i vissa fall ouppackade ända sedan i mitten av 1970-talet så blir Elefanten som en tidskapsel tillbaka till 1970-talet. Min barndoms 70-tal med nyanser i gult, brunt och grönt. Bara det gör att Elefanten borde sparas orört och visas upp för fler, Sollentunabor och andra intresserade.

Elefanten är unikt och fascinerande. En tidsresa till en svunnen tid då vi var rädda för kärnvapenkrig och färgskalorna gick i brunt. Rädda Elefanten till framtiden!

Det blir en ny ”busskur” i Vaxmora med en lägre bänk!

I början av juni kunde vi läsa i ”Vi i Sollentuna” om busshållplatsen Vaxmora där bänken i ”busskuren” var placerad upp ett 30 cm högt betongfundament så att det blev svårt att sitta på bänken.

Jag blev strax efter att artikeln publicerade kontaktat av en bekant bosatt i Vaxmora i egenskap av ledamot i trafik- och fastighetsnämnden. Denna bekanta hade irriterat sig på bänken och på att det inte hände något. Något som också väckte irritation var att det upplevdes att kommunen och landstinget (SL) inte gav ett gemensamt svar på vem som var ansvarig utan de hänvisade till den andra parten.

Jag lovade att titta på frågan och tog med mig den till trafik- och fastighetskontoret och fick på någon dag nedanstående svar från ansvarig handläggare på kontoret:

”Busshållplatsen kommer få ett nytt väderskydd. Den beställningen genomfördes i samband med att cykelparkeringar anlades bakom hållplatsen. Kommunen ansvarar för byggnationer och marken kring hållplatsen (tex. utför vi tillgänglighetsanpassning av hållplatser). Kommunen genomför beställning av nytt väderskydd och det är sedan SL:s entreprenör som monterar själva väderskyddet.

I samband med byggnationen fick vi betongfundamentet till det nya väderskyddet, men själva väderskyddet kom inte. Därför valde vi att ha kvar det gamla väderskyddet under en övergångsperiod, så att resenärer kunde skydda sig mot regn och snö. Dessvärre har denna period blivit utdragen. Vi har inte fått in direkta klagomål till kommunen om den höga bänken, mer än det som omnämndes i artikeln. Det kommer komma en ny bänk när det nya väderskyddet är på plats.”

Tydligt och klart svar. Det kommer att bli en ny ”busskur” och ny lägre bänk som man kan sitta på när väntar på bussen. Förhoppningsvis ska det inte dröja allt för länge innan det nya väderskyddet kommer på plats.

Nya planförslaget för Södra Väsjön och Edsbergs Sportfält är ett steg i rätt riktning!

Fram till den 26 juni pågår samrådet för Södra Väsjön och Edsbergs Sportfält. Edsbergs Socialdemokratiska Förenings styrelse har skickat in ett yttrande över förslaget till kommunen. I yttrandet är vi överlag positiva till förslaget om hur området ska byggas ut. De stora utmaningarna med detaljplaneområdet ligger, som vi ser det, i anslutningen till intillliggande områden dels Idrottsområdet på Sportfältet och i anslutningen till det befintliga Edsberg.

I vårt yttrande skriver vi så här:

” Övergripande synpunkter
Edsberg är en kommundel som till stor del är byggda för behov och förutsättningar som rådde i mitten av 1990-talet. Vi ser planområdet som en naturlig förlängning av Edsberg. Vi välkomnar att det byggs fler bostäder i Edsberg.

Synpunkter på detaljplaneförslaget

Föreningen ser överlag positivt på förslaget till detaljplan. De förändringar som skett sedan tidigare presenterade förslag ser vi positivt på. Vi ser särskilt positivt på att den gröna parken tillkommit gentemot förslagen 2006 och 2011. Vi ser också positivt på att en del bebyggelse tagits bort i kanten mot Väsjöbacken. Det går området tätare och minskar intrånget i den orörda naturen.

Den stora gröna parken behöver fyllas med aktiviteter för att locka till sig människor. Vi utgår från att det planeras in minst lika många boulebanor som idag. Boule är en sport som inte minst lockar många äldre Sollentunabor som idag bidrar till att befolka Sportfältet dagtid under sommarhalvåret.

Vår grundläggande uppfattning är att detta planområde är en naturlig förlängning av Edsberg och då är det naturligt att det finns en vägförbindelse genom området upp till nuvarande Edsberg. Vi förutsätter att kommunen i planeringen strävar efter att inte befintliga områden i Edsberg får längre till busshållplatser och försämrad turtäthet i busstrafiken.

I detaljplaneförslaget finns linbanan inritad. Vi har ännu inte tagit ställning till linbanan utan avvaktar de pågående utredningarna innan vi tar ställning för eller emot linbana. Det är väsentligt att det finns en fungerande kollektivtrafik även om inte det inte blir någon linbana.

Frågor i anslutning till detaljplaneförslaget

Detaljplaneområdet ansluter dels till idrottsområdet vid Sportältet och dels till det nuvarande Edsberg.

Vi väntar med spänning på att få ta del av förslaget till detaljplan till idrottsområdet på Sportfältet. En del av de idrottsaktiviteter som i dag ligger inom detta planområde kommer att flyttas till idrottsområdet. Det är av stor vikt att de två detaljplanerna hänger ihop både i planskede och genomomförandeskedet så att det inte blir glapp mellan rivning av befintliga anläggningar och anspråkstagande av de nya anläggningarna i idrottsområdet.

När det gäller anslutningen till Edsberg handlar det inte minst om trafiken. Edsberg har i dag en föråldrad trafiklösning som högt belastad på vissa punkter under vissa tidpunkter på dygnet. Det är naturligt att många Edsbergsbor i dag är oroliga vad som sker vid en ytterligare belastning av trafiknätet genom anslutningen av Edsbergs allé till Ribbings väg. Redan 2011 beslutade dåvarande plan- och exploateringsutskottet om en särskild trafikutredning för Edsberg. Denna presenterades efter fem år, 2016, och gav bidrog inte med några förslag till lösningar. Vi efterlyser fortfarande en fördjupad trafikutredning som tar hänsyn till trafiksituationen i hela Edsbergsområdet inklusive analys av hur trafiken på Danderydsvägen påverkas.”

Ni kan läsa mer om planförslaget och samtliga planhandlingar finns på den här länken:
Detaljplan Södra Väsjön

Om ni också har synpunkter på detaljplaneförslaget så ska dessa meddelas skriftligen till: kommunstyrelsen@sollentuna.se eller Sollentuna kommun, Kommunstyrelsen, 191 86 Sollentuna. Synpunkterna ska vara kommunen tillhanda senast 2017-06-26. Passa på! Nu är rätt tillfälle att komma in med era synpunkter på utvecklingen av området!

Det är naturligt att många hyresgäster känner oro!

För någon månad sedan släppte Sollentunahem listan på vilka av bolagets lägenheter som ska säljas och vilka som ska få vara kvar i Sollentunahem i framtiden. Förslaget är en följd av det beslut som den moderatledda majoriteten i Sollentuna drev igenom i december 2016. 2000 hyresgäster kommer att få en ny fastighetsägare för att den moderatledda majoriteten ska kunna bekosta eftersatt underhåll, undvika skattehöjningar och undvka att kommunen ska behöva ta så stora lån.

När kommunfullmäktige debatterade besluten uttalade Sollentunahems moderata ordförande att oppositionen genom sitt motstånd till beslutet skapade oro hos hyresgästerna. Ett sådant uttalande säger mer om hennes inställning än om verkligheten. Förändring skapar helt naturligt oro hos de flesta människor.

Sollentunahems styrelse har nu alltså fattat beslut om hur de tre försäljningspaketen ska se ut. Totalt omfattar de 1500 lägenheter fördelade på tre paket, i praktiken särskilda dotterbolag. Dessa paket kommer säljas ut succesivt under de kommande åren. Det första under 2018. Så som jag har förstått det så är det ännu inte beslutat vilket av de tre paketen/dotterbolagen som ska säljas först.

Lokalpressen har de senaste veckorna rapporterat om att många hyresgäster känner oro över vad som ska hända och vem som ska bli deras nya hyresvärd. Den moderatledda majoriteten har i retoriken sagt att de ska sälja till långsiktiga och seriösa hyresvärdar, men sådant är lättare att lova än garantera.

I senaste numret av Vi i Sollentuna (v. 24) skriver en hyresgäst i Rotsunda så här i en insändare:

”Ingen av dessa partiers politiker har kommunicerat med mig som medborgare och hyresgäst, än mindre ens försökt att informera mig. Jag och alla de andra drygt 71 000 invånarna i kommunen betyder uppenbarligen ingenting för dessa politiker”, det är lätt att förstå den oro och irritation som denna hyresgäst ger uttryck för.

När Sollentunahems VD uttalar sig om frågan i ett tidigare nummer av samma tidning (v. 22) säger han så här: ”Det finns en hel del oro just nu. Inte minst bland de hyresgäster som vi har en lång relation till. Det finns ju de som har bott hos oss i femtio år, och det är ju en tung känsla att bryta en så lång relation. Men det är vår absoluta ambition att det ska vara seriösa aktörer som tar över, som har en långsiktighet i sitt förvaltande”.

Hur ligger det nu till med långsiktigt ägande hos de som köper. Vad kan man garantera? Sollentunahems VD uttrycker det så här i samma artikel: ” Lagligt sett kan vi tvinga dem att behålla dem som hyresrätter i två år. Men sedan kan man avtala om längre tid, och bryter de mot avtalet blir det ett civilrättsligt mål i stället, då de kan dömas att betala vite”.

I det här sammanhanget är det relevant att ta upp vad som hände med de cirka 450 lägenheter i Malmvägsområdet som såldes till Wallenstam 2009. Det är det enda större beståndet som Sollentunahem hittills sålt ut till en privatfastighetsägare, övriga utförsäljningar har i stort skett via ombildning till bostadsrätter. Under 2015 sålde Wallenstam vidare fastigheterna till D. Carnegie & Co.

Vi i Sollentuna tog upp detta nyligen (v. 22). De visar upp följande bild: ”D. Carnegie & Co lyxrenoverar sina lägenheter vid Malmvägen och höjer hyrorna med 40 procent. Samtidigt går företaget med rekordvinst”,

D. Carnegie & co skriver så här i ett pressmeddelande; ”Sammanlagt har renoveringarna under 2016 möjliggjort en ökning av hyresintäkterna om 4,7 procent för jämförbara fastigheter, 3,8 procentenheter över den allmänna hyresutvecklingen”, i samma pressmeddelande kan man också kan läsa: ”Vinsten före skatt uppgick till 2 072 miljoner kronor – upp 46 procent jämfört med föregående år”.

Det är idag mycket lönsamt och en stabil investering att äga hyresrätter idag. Utifrån ovanstående är det naturligt att de som i dag bor i Sollentunahems lägenheter och som bor i den del av lägenhetsbeståndet som ska säljas ut är det lätt att förstå att hyresgästerna känner sig oroliga om vad som ska ske efter försäljningen. Hur kommer hyresnivån utvecklas? Kommer lägenheterna att lyxrenoveras? Kommer jag att ha råd att bo kvar? Detta är helt naturliga frågor.

Det är dock inte bara efter försäljningen som hyresgästerna har anledning att känna oro. Vad händer under tiden fram till en försäljning. Vad kommer Sollentunahem att lägga ner för resurser på dessa lägenheter? Jag har redan hört en bekant berätta att Sollentunahem tagit tillbaka ett tidigare löfte om inglasad balkong tack vare att deras lägenhet ska säljas. Jag utgår från att denna hyresgäst inte är den enda som drabbats av liknande besked.

Det är naturligt att känna oro när ens bostad ska byta hyresvärd.

Ytterligare en bit av Väsjöområdet på samråd!

Härom veckan var jag på samrådsmöte om ännu en del av utbyggnaden av Väsjöområdet. Denna gång om detaljplaneförslaget för Södra Väsjön och Edsbergs Sportfält. Denna gång i ett tält på Edsbergs sportfält. En Edsbergsbor och andra hade strömmat till. Många av dem kände jag igen från förr. Stadsbyggnadsnämndens ordförande och ansvariga tjänstemän var där och visade upp planerna och svarade på frågor.

När man varit följt processen genom åren så ser man hur planen har utvecklats. I planarbetets barndom (2006) skulle hela fältet bebyggas i rutnätbebyggelse. Sedan tog kommunen ett nytt grepp 2011 och hade en bred dialog med inte minst Edsbergsborna och därefter tog planläggningen en ny inriktning. Den stora stadsparken kom in i planen. Sedan dess har planerna förfinats ytterligare och en del detaljer som byggnation högt upp på Väsjöbacken har försvunnit.

Ni kan läsa mer om planförslaget och samtliga planhandlingar finns på den här länken:
Detaljplan Södra Väsjön

Om ni har synpunkter på detaljplaneförslaget så ska dessa meddelas skriftligen till: kommunstyrelsen@sollentuna.se eller Sollentuna kommun, Kommunstyrelsen, 191 86 Sollentuna. Synpunkterna ska vara kommunen tillhanda senast 2017-06-26.

När det gäller Väsjöområdet rent allmänt så kan vi på allvar se att det händer något. Jag var ute och promenerade i Södersätra i dag i söndagssolen och konstaterade att flera hus börjat byggas sedan jag senast gick där i påskas. Vägar och annan infrastruktur börjar bli färdiga. VA-nätet tas i drift vilken dag som helst.

I övrigt kan noteras att Stadsbyggnadsnämnden nu har beslutat att inriktningen är att hela området ska vara klart 2032, mot tidigare inriktning 2040. Det är bra att takten snabbas på. Sedan får framtiden utvisa när det blir klart och hur många bostäder som byggs.

Nya konstgräsmattor ger minskade utsläpp av mikroplaster!

På trafik- och fastighetsnämndens sammanträde den 15 juni hade nämnden att fatta beslut om investeringar av nya konstgräsmattor som ersättning på Helenelunds IP, Edsbergs sportfält och Norrvikens IP som tjänat ut efter runt 10 år. Nämnden fattade enhälligt beslut att genomföra investeringarna, men gav också uppdrag att förbättra dagvattenhanteringen vid planerna så att mindre plast kommer ut i dagvattnet. Detta sker t ex genom filter som fångar upp plasterna.

Plast och mikroplaster uppmärksammas allt mer och mer som ett väldigt stort problem i våra hav. Därav FN´s stora Havskonferens som häromveckan i New York, på initiativ av bl a den svenska regeringen. Enligt forskningen kan det inom nära framtid finnas mer plast än fisk i våra hav och mikroplaster står för den större delen av plasten i haven. Det gäller även för Östersjön.

Konstgräsplaner medför förutom plastgräset också gummigranulat som används för att gör att planerna blir bra att spela fotboll på. Sollentuna använder en mer miljövänlig typ av konstgräsplaner och granulat, men det finns ändå en miljöpåverkan. Om ingen rening sker förs både plaststrån och gummigranulat ut i dagvattnet och sedan vidare. Trafik- och fastighetsnämndens beslut innebär att dagvattenhanteringen ges större roll vid konstgräsplanerna så att mindre plaster och granulat förs vidare nere i dagvattenledningarna.

Det är som någon av ledamöterna konstaterade på nämndsammanträdet, ”vi kan inte göra något annat utifrån kommunens miljömål”. Det är sant. Sollentuna kommun har ett ambitiöst mål inom miljö- och klimatområdet, nämligen att vi år 2040 inte ska tära på jordens resurser och att utsläppen av växthusgaser ska vara noll. Det förpliktigar och beaktas även när nya konstgräsmattor ska anläggas.

Det var ett beslut som kändes bra att fatta. Dels för att vi får till de önskade nya konstgräsmattorna samtidigt som vi tar nödvändig hänsyn om miljön. En eloge till Miljöpartiet som lyfte in miljökopplingen i investeringsbeslutet.

Budgetdebatt om trafik- och fastighetsnämndens budget

Den 14 juni 2017 debatterade och fastställde kommunfullmäktige i Sollentuna budgeten för 2018. I debatten om budgeten för trafik- och fastighetsnämnden sa jag följande:

Hur det är att bo i Sollentuna styrs i mångt och mycket av beslut som fattas i trafik- och fastighetsnämnden. Hur Sollentunaborna lever sitt liv påverkas av vilken standard det är på gångvägar, cykelbanor och vägar, om snöröjningen fungerar, om parker och naturmark är inbjudande och välskötta, om fastigheterna där man tillbringar dagarna erbjuder en bra arbetsmiljö eller om och hur det är skyltat i det naturreservat där du tar en promenad. Allt detta och en del till ansvarar eller påverkas av beslut som fattas av trafik- och fastighetsnämnden. Det gör att vi som sitter i nämnden ansvar för mycket som avgör hur Sollentunabornas vardagliga liv ser ut på ett mycket påtagligt sätt.

Jag yrkar här i inledningen bifall till Socialdemokraternas förslag till budget och verksamhetsplan för trafik- och fastighetsnämnden.

                                                                  #

På 15 år har Sollentuna vuxit med ungefär lika många tusen invånare som år. Sollentuna blir en allt mer tätbefolkad kommun. Allt mer blir bebyggt och vi bygger tätare. Träd huggs ner och marken tas hårdare i anspråk. Det gör att de gemensamma gröna oaserna blir allt viktigare för Sollentunaborna.

När vi samtalar med Sollentunabor så är skötseln av våra gemensamma utemiljöer en av de frågor som ofta tas upp spontant. Eller kanske snarare den brist på skötsel som de upplever. De allra flesta vill ha fint och trivsamt runt sig. Många Sollentunabor visar ett stort engagemang och kommer med konstruktiva förslag om hur det borde vara.

I en allt mer stadslik kommun är det viktigt att kommunen svarar upp. Det krävs större insatser och engagemang än på senare år för att det ska bli bra. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts.

Den plan för att utveckla Sollentunas parker och naturområden som nämnden antog förra året är ett steg åt rätt håll. Vi välkomnar en högre ambitionsnivå och en större systematik i arbetet. Det är bra att majoriteten lagt till ytterligare pengar i budgeten för detta.

Kommunen äger stora en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller anspråkstagen som park eller naturreservat. Många av dessa områden är inte skötta på ett godtagbart sätt. Idag ges helt enkelt inte ekonomiska resurser att hålla skötseln av dessa områden på en godtagbar nivå. Vi ser också ett behov av bättre städning och skötsel av andra gemensamma ytor runt om i kommunen. Vi avsätter 3,3 mkr ytterligare för bättre skötsel av våra gemensamma ytor.

                                            #

Arbetet med cykelplanen har kommit en god bit på väg. En konsekvent framtidssatsning som väcker intresse på olika sätt, men som helt klart uppskattas av många. Det återstår fortfarande en hel del

att göra. Vi avsätter därför 15 mkr ytterligare för att förstärka förverkligandet av cykelplanen ytterligare. Det finns sträckningar som saknas och på några ställen som runt Sollentuna Centrum skulle en annan sträckning uppskattas.

                                            #

Avslutningsvis en väsentlig faktor som vi ska ta hänsyn till när det gäller trafik- och fastighetsnämnden budget för 2018 är att det är nuläget är osäkert exakt hur nämndens ansvar ser ut under 2018 då beslut ännu inte är fattat kring gränsdragningen mellan trafik- och fastighetsnämnden och det nyskapade kommunala fastighetsbolaget. Vem som ska göra vad osv

Interpellationsdebatt om minskade barngrupper i förskolan!

Den 14 juni 2017 debatterades en interpellation som Mette Hildingsson och jag ställt till barn- och ungdomsnämndens ordförande om behovet av färre barn per barngrupp i förskolan. Det mest anmärkningsvärda med denna debatt är att barn- och ungdomsnämndens moderata ordförande i sitt interpellationssvar menade att hon var glad att (S) nu börjat intressera sig för förskolan... men det fick hon svar på i debatten.

I debatten sa jag ungefär följande.

Vi skrev den här interpellation med bakgrund i bl a det brev som 34 förskolor skrev och mailade till många förtroendevalda och hade rubriken ”Sollentuna kommun prioriterar inte förskolan”.  Det är ett varningsbrev att ta på allvar.

Budgeten för förskolan för kommande år har redan debatterats i dag. Vi tycks vara överens om att det behövs mer pengar till förskolan, även om vi inte är överens om hur stort tillskottet ska vara. Vi Socialdemokrater ville satsa mer.

En central fråga för barnens och personalens arbetsmiljö i förskolan är hur stora barngrupperna ska vara. Mette har redan gått igenom de aktuella siffrorna och vi Socialdemokrater har en delvis annan bild än den moderatledda majoriteten.

För att åter knyta an till brevet från de 34 förskolorna med synpunkter som måste tas på allvar. De skriver så här:

”Skolverkets rapport slår fast att flera studier visar att stora barngrupper får negativa konsekvenser för barns sociala utveckling. Den visar också tydligt att med stora barngrupper upplever förskollärarna att de inte har tid och möjlighet att ge barn utrymme, de har inte tid och möjlighet att lyssna på barnen och bidra till att de utmanas och utvecklas och barns delaktighet och inflytande minskar. Detta går tvärt emot de nysatta målen från barn- och ungdomsnämnden.”

Även om det blir ett tillskott i budgeten för nästa år räcker inte det. Satsningen på förskolan måste fortsätta så att barngruppernas storlek kan minska och en bättre arbetsmiljö kan skapas i förskolorna.

                                                                 #

Mitt första kommunala uppdrag (1999) var som ersättare i Sollentuna kommuns barn- och ungdomsnämnd. Där blev jag kvar sedan fram till år 2010. Förskolan utvecklades under de åren oerhört. Det var först i mitten av 1990-talet som förskolan fick sin egen läroplan och därmed definitivt blev en skolform och inte barnomsorg. Förskolan är idag en egen skolform och forskningen visar tydligt vikten av att redan i förskolan lägga grunden för det livslånga och lustfyllda lärandet.

För oss Socialdemokrater har förskolan haft en central plats i decennier. Vårt parti stod i spetsen för utbyggnaden av den moderna förskolan under de första årtiondena efter andra världskriget. Alla partier har inte historisk sätt haft samma positiva inställning till förskolan som Socialdemokratin. Därför är det märkligt och närmast historielöst att utrycka sig som barn- och ungdomsnämndens ordförande gör i svaret.

Jag citerar:  ” Jag är mycket glad att även socialdemokraterna nu fokuserar på förskolan och inser värdet av den verksamheten”. Det är lika osant att säga att Socialdemokraterna inte fokuserat på förskolan som när moderaterna påstod i sitt idéprogram att de kämpat för allmän lika rösträtt och mot apartheid i Sydafrika.