Ingen livsmedelsbutik i Sjöbergs centrum under byggtiden!

På kommunfullmäktige den 19 september debatterade jag en interpellation om livsmedelsbutik i Sjöbergs centrum under byggtiden av det nya Sjöbergs centrum med Samhällsbyggnadsnämndens liberala ordförande. I debatten blev det tydligt att det inte kommer finnas någon livsmedelsbutik i Sjöbergs centrum under byggtiden.

I debatten sa jag ungefär följande:

"Den här interpellationen handlar i grunden om människors grundläggande livsvillkor. Tillgången till en lokal livsmedelsaffär är en naturlig del i välfärden. Så kommer det inte vara för alla som bor i Kärrdal och Sjöberg under minst 15 månader de kommande åren.

Det hat gått mer än tio år sedan som Sjöbergs centrums framtid började diskuteras. Sedan 2015 finns en antagen detaljplan som förutsätter en rivning av det nuvarande centrumet för att kunna bygga bostäder med centrumanläggning i botten. Nu verkar byggnationen – äntligen - komma igång i närtid.

När vi samtalar med Sjöbergsbor möter vi en stor oro över vad som ska hända när och om bygget sätter igång. Kommer de att ha någonstans att handla mat i sitt närområde? En fråga som är extra viktig i ett område som Sjöberg där man är beroende av de två busslinjer som trafikerar området eller av bil för att komma till en livsmedelsbutik.

I kommundelen Sjöberg bor det idag drygt 4 600 människor. 800 av dessa invånare är över 65 år. Ett antal av dessa Sjöbergsbor kommer att få betydligt försvårade livsvillkor när livsmedelsbutiken tillfälligt försvinner. De får svårare att handla mat, hämta paket och annan service som idag finns i Sjöbergs centrum.

Vi Socialdemokrater har under hela processen drivit linjen att det är viktigt att närservice i form av matbutik m m upprätthålls i Sjöbergs centrum även under byggtiden. Vi ser det som att allmänt intresse att det finns en livsmedelsbutik i området. Vi vill betona att det aldrig varit vår tanke att kommunen själva ska driva eller finansiera butiken.  

Vi har noterat majoritetens löfte att underlätta samarbeta i framtagandet av exempelvis tillfälliga bygglov om behovet skulle finnas. Nu framgår det i svaret att handlaren inte är intresserad av att driva livsmedelsbutiken i tillfälliga lokaler utan att de istället vill ha ekonomisk kompensation. Vi beklagar detta.

Har kommunledningen haft kontakt med affärsidkaren eller har det enbart varit centrumägaren som skött den kontakten? I så fall har kommunen påtalat vikten av att det finns en livsmedelsbutik i Sjöbergs centrum under byggtiden?

En annan följdfråga är om kommunen har beredskap inom vård-och omsorg att erbjuda stöd till den grupp äldre som idag klarar att handla själva, men inte kan göra det när det inte längre finns en lokal livsmedelsbutik."

Nej till multiprofessionelt demensteam!

På kommunfullmäktige den 19 september debatterade jag en interpellation om multiprofessionellt dememsteam med vård- och omsorgsnämndens liberala ordförande. I debatten framkom att den moderatledda majoriteten inte är beredd att inrätta ett demensteam i Sollentuna.

I debatten sa jag ungefär följande:

"Demens är en ohygglig sjukdom. Smärtsam att uppleva för både den som drabbas och för deras omgivning. Om man upplevt att se människor i sin närhet förändras och brytas ner förstår man det. Det är en sjukdom där både den drabbade och dess anhöriga behöver hjälp och stöd.

Antalet personer med demenssjukdom förväntas öka kraftigt efter 2020 när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår hög ålder. En demensvård med hög kvalitet kräver kontinuitet i personalen och koordinering mellan vård- och omsorgsaktörer med specialistkompetens. Behoven av utbildning och handledning är stort. Därför är det viktigt att hitta bra och hållbara stödformer, framförallt till hemtjänstpersonalen. Det är bra att vård- och omsorgsnämnden fått två miljoner extra till demensvården och att arbete pågår med att ta fram ett tvåårigt projekt. Frågan är hur långt det räcker.

Regeringen beslutade år 2018 om en nationell strategi för omsorg om personer med demenssjukdom. Strategin slår fast att bättre samverkan och ökad kunskapsspridning ökar förutsättningarna för god vård och omsorg för den som fått en demenssjukdom. Vi Socialdemokrater har redan tidigare föreslagit att kommunen ska inrätta ett multiprofessionellt demensteam som skall samarbeta med alla aktörer runt personen med demenssjukdom. Den moderatledda majoriteten har avslagit detta.

Demensteamet uppgifter är undervisning kring demenssjukdom samt att stödja hemtjänstpersonal. Teamet ska även arbeta med anhörigstöd samt utveckling av demensvården i form av råd och information, stödsamtal, hembesök och aktivitetsfunktionsbedömning. Tilltänkta yrkesgrupper i demensteamet är arbetsterapeut, logoped, fysioterapeut, demenssjuksköterska, undersköterska och distriktsjuksköterska.

Det finns goda förebilder i vår närhet som vi kan studera och lära oss av. Upplands Bro anses som en av kommuner som jobbar bäst med demensfrågor. De jobbar med att skapa ett demensvänligt samhälle och med att fånga upp de som nyligen fått diagnosen demens. Det finns flera goda exempel på demensteam i andra kommuner, t.ex. Solna och Sundbyberg. Men i Sollentuna är det alltså inte aktuellt att inrätta ett multiprofessionellt demensteam.  I svaret motiveras inte varför.

Majoritetens linje ska också sättas i skenet av Socialstyrelsens rekommendation om att personer med demenssjukdom bör erbjudas vård och omsorg utifrån ett multiprofessionellt teambaserat arbetssätt till. Demensteamen utvecklar ett forskningsbaserat gemensamt arbetssätt som driver på arbetet med demensfrågor. Genom demensteamen sker samverkan genom samordnade insatser för att den demenssjuka och dess anhöriga ska få bästa möjliga stöd, omsorg och vård. Individens behov hamnar i centrum.

Sollentunas hemtjänst må drivas av bolag, kommunalt och privata, men Socialstyrelsens rekommendationer bör ändå tillämpas. Vi kan inte förvänta oss att marknaden ska tillgodose det av sig själv. Kommunen bör lyssna på forskning och ta del av erfarenheter från andra kommuner.

Samverkan och samarbete för individens bästa. Ett multiprofessionellt demensteam är en väg framåt."

Sollentunahem kommer inte klara målet om att bygga 1500 lägenheter till 2024!

Till slut fick jag svar på min fråga till Sollentunahems ordförande, även om det dröjde fem månader sedan jag lämnade in den. Bolagets ordförande, Maria Stockhaus (M), uteblev under tre raka KF-sammanträde. På kommunfullmäktige den 19 september fick jag till slut svar.

Frågan jag hade ställt grundade sig i att kommunfullmäktige den 15 december 2016 antog nya ägardirektiv för Sollentunahem. Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem.

I ägardirektivet anges bland annat följande:

” Genom ägardirektiv uppdrar kommunfullmäktige till AB Sollentunahem att:

-          färdigställa cirka 1500 hyresrättslägenheter fördelat över åren till och med år 2024

-          exploatera egen mark för ändamålet samt efter behov förvärva mark eller byggrätter”

Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019. Den fråga jag ställde var: ”Kommer Sollentunahem att klara av att uppfylla ägardirektivet från december 2016 om att färdigställa 1500 nya hyresrätter till år 2024?”

I sitt svar sa bolagets moderata ordförande att bolaget skulle klara av att bygga 1500 lägenheter, men  att det skulle sannolikt ta mer än fram till 2024 att få lägenheterna färdigställda. Det innebär att svaret på min fråga är nej, Sollentunahem kommer inte att klara målet. De kommer inte klara målet. Hon hävdade också att bolaget har den personella kompetensen att klara av att bygga det antal lägenheter.

Sollentunahem har under den senaste 15 års perioden genomgått ett kraftfull förändring. Sollentunahems lägenhetsbestånd har minskat från 7100 lägenheter 2006 till att Sollentunahem idag efter försäljningar, ombildningar och fission endast har 3600 lägenheter. En halvering alltså på 15 år.

Jag kommer att fortsätta att bevaka hur det går med uppdraget. Socialdemokraterna tvekar inte vid målet. Vi vill att Sollentunahem åter ska bli ett starkt allmännyttigt bostadsbolag som erbjuder bra bostäder till Sollentunaborna.

Direktbussarna är ett viktigt alternativ i kollektivtrafiken!

För några veckor sedan publicerade båda lokaltidningarna mitt och Micael Lénströms debattinlägg om att direktbussarna 526 till Edsberg och 516 till Viby ska få leva kvar i nuvarande utformning.

Vi fick förra veckan ett svar från signturen "Anonym skattebetalare" som tycker att det är smartare att satsa på fler tåg än bussar. Micael och jag har nu skickat in ett svar på repliken där vi utvecklar motiven varför direktbussarna till Viby och Edsberg behöver leva vidare.

Vi välkomnar dialog med alla människor, även anonyma skattebetalare. För alla som bor i kommundelar utan direktansluten spårburen trafik är busstrafiken extra viktig. Signaturen ”Anonym Skattebetalare” tycker att det är ok att lägga ner direktbuss 526 till Edsberg och 516 till Viby, för ” att det är mer ekonomiskt att satsa på pendeltågstrafiken”.

Alla resenärer som passerar de tre centrala pendeltågsstationerna i innerstaden vet hur överfullt det är vid rusningstrafik. Det är lika fullt i tunnelbanenätet. Förslaget från Region Stockholm om att lyfta bort direktbussar i incitamentsupphandlingar anser vi leder till mer komplicerat resande.. Vår slutsats är klar. Direktbussarna behöver finnas kvar som alternativ till bil/tåg.

Skribenten missar även målet i flera andra avseenden, några av dem här nedan:

1.            Viby- och Edsbergsboende, samt många fler Sollentunabor är beroende av att kunna åka buss även till och från pendeltåg då vi vill åka kollektivt.  Direktbussarna ger oss valfrihet till ett effektivare alternativ som resväg som kommer närmare målet tack vare snabba alternativa stopp jämfört med pendeltåg och tunnelbana.

2.              Pendeltågstrafiken och tunnelbanans högtrafik är idag i princip redan uppe i kapacitetstaket för spårnyttjande och resenärer.

3.              Region Stockholms s.k. incitamentbaserad ersättningsmodell. Där resenärers resande i kilometer inte beaktas dock hur många gånger en resenär måste "kliva på" en buss eller tåg.

Vi Socialdemokrater säger nej till Region Stockholms förslag. Vi jobbar för att direktbussarna från Viby och Edsberg till Stockholms innerstad ska bevaras. De behövs för att avlasta pendeltågen och erbjuda valfrihet till en alternativ resväg. Istället för att lägga ner direktbussarna borde SL och Region Stockholm arbeta för att marknadsföra dem så att fler ser de linjerna som ett bra resealternativ.

Stora ambitioner räcker inte för att lyfta Edsvik!

I slutet av augusti kom beskedet att ledningen för Edsviks konsthall har försatt konsthallen i konkurs. På ett drygt år har hela konsthallsverksamheten avvecklats och MC Collection flyttats. Nu står i stort alla fastigheter i Edsbergsparken tomma utan verksamhet.

Det råder en stor enighet bland Sollentunaborna om att Edsbergsparken är en central plats i kommunen. Ett område där du gärna promenerar eller tillbringar en stund på en bänk i solen. Titta på utsikten från utsiktsplatsen, mata fåglarna vid stranden eller har picknic på en gräsmatta. Den typen av mer eller mindre spontana besökare finns där och kommer fortsätta finnas. Det är fastigheternas användning som är problemet.

Kommunen har under åtminstone de senaste 40 åren genomfört ett stort antal utredningar om vad fastigheterna ska användas till. Förslagen har varit många. Om det samlade utredningsmaterialet lades på hög skulle stapeln bli meterhög.

Ambitionsnivån har varit hög, utfallet betydligt lägre. Företrädare för kommunen har haft visioner om att Edsvik ska vara en svensk motsvarighet till det danska konstmuseet Louisiana. Ett stort besöksmål i Norra Stockholm. Nu finns det bara tomma lokaler. Det räcker inte med ambitioner och ideella krafter för att lyfta ett området som Edsvik. Det krävs inte minst tillräckliga ekonomiska resurser, uthållighet och långsiktigt hållbara verksamheter.

Det här är inte kulturens död i Sollentuna. Utmaningen är stor, men det är också en möjlighet att tänka nytt. Om den möjligheten tas tillvara kan Edsvik åter resa sig.

Allt oftare ståplats på bussarna mellan Edsberg-Sollentuna station!

Jag åker i stort sett dagligen buss mellan Edsberg och Sollentuna Station i rusningstid. Min känsla är att alltfler bussar är nästan fulla, fulla eller överfulla. Under senaste året har allt oftare skylten med fullsatt kommit upp innan bussen kommit ut ur Edsberg på morgonen. På kvällarna är det ofta ståplats för många. Det har även hänt att bussarna varit så överfulla att resenärer inte kommit fram till dörrarna så att de kunnat gå av. Det har blivit ståplats allt oftare på linje 607 mellan Edsberg-Sollentuna Station, trots detta vill Region Stockholm försämra busstrafiken till Edsberg.

Under senare tid har det blivit alltmer uppenbart att entreprenören Arriva allt oftare använder en mindre bussmodell och inte använder ledbussar. Det leder till att det blir allt oftare fullsatt. För bussresenären blir effekten trängsel och ståplats. Ledbussar borde vara ett krav i rusningstrafik.

I våras sedan uppmärksammade lokalmedia att hälften av bussentreprenören Arriva turer som ställdes in i Norrort under 2018 berodde på fordonsfel. Arriva är utförare för stora delar av den busstrafik som trafikerar Sollentuna, t ex linje 607. De tre främsta orsakerna till de inställda turerna var fordonsfel, personalbrist och framkomlighet. Det förvånar mig inte att varannan inställd buss i bl a Sollentuna berodde på fordonsfel. En allmän uppfattning är att Arriva kör bussarna till bristningsgränsen. Hur många gånger har det inte låtit och luktat oroväckande om bussarna? För att inte tala om alla krånglande dörrar som orsakat förseningar.

Den underliggande förklaringen till förslagen ligger i hur busstrafiken upphandlas av Region Stockholm. Busstrafiken styrs av s k incitamentsavtal där bussbolagens ersättning till betydande del styrs av antalet resenärer som kliver på.. Det är alltså inte resornas längd som avgör ersättningen, utan fler byten för resenärerna ger mer ersättning till bussbolagen. Avtalen anger också att det är bussbolagens uppgift att sätta in de bussar som behövs.

För oss som bor i kommundelar utan direktansluten spårburen trafik är busstrafiken extra viktig. Vi är beroende att åka buss till och från pendeltåg eller tunnelbana om vi vill åka kollektivt, t ex in till Stockholm. Om direktbussarna försvinner tvingas fler Sollentunabor att trängas på redan överfulla pendeltåg eller välja att ta bilen istället. Då känns det provocerande att Region Stockholm vill genomföra försämringar som riskerar att öka trängseln ytterligare.

Vi Socialdemokrater säger nej till trafikförvaltningens förslag som tvingar fler Sollentunabor att byta buss eller byta till pendeltåg, som minskar resealternativen, som ökar trängseln på pendeltågen och som inte minst ger det busstrafiksberoende Edsberg försämrad busstrafik.

Förbättra avrinningen av regnvatten på busstorget vid Sollentuna station!

Fredagen den 23 augusti 2019 drabbades Sollentuna av kraftigt regn under några timmar. En effekt av detta var att körfälten på busstorget vid Sollentuna station vattenfylldes och liknade i de närmaste en kanal än en gata. Dagvattenbrunnarna klarade helt enkelt inte att svälja den stora vattenmängd som regnade ner. Det hela ledde till att när bussarna skulle stanna på hållplatserna pressades vattnet upp och svärmade över på de som stod och väntade på sin buss. Var många som stod där och blev blöta av såväl det uppressade dagvattnet och som regnet uppifrån.

Det är inte första gången som liknande situationer uppstår. Det inträffar i varierande grad varje gång det är kraftig nederbörd och har gjort så under många år tillbaka. De brunnar där dagvattnet ska rinna ner i räcker helt enkelt inte till när det kommer stora mängder nederbörd. Frågan är nu vad kommunen tänker göra för att förbättra avrinningen av vatten från busstorget.

Det har blivit allt vanligare att det kommer stora mängder nederbörd på en kort tid. Det gör att samhället behöver anpassas för att hantera detta. I nybyggda områden beräknas det på effekterna av stora mängder nederbörd för att bland annat dimensionera avrinningen. Det finns anledning att granska avrinningen även i befintliga området .Det gäller inte minst på så centrala knutpunkter som busstorget vid Sollentuna station.

En ny plan för Edsvik!

Häromveckan kom beskedet att Edsviks konsthall på Stallbacken vid Edsbergs slott går i konkurs. Efter många turer gav konsthallsägaren Ricardo Donoso upp och lämnade in en konkursansökan. Genom detta står hela Stallbacken utan permanent verksamhet. Förra året flyttade MC Collection därifrån och den västra konsthallen stängdes. Kommunen säkrade också besittningsrätten till Duvslaget efter en långvarig konflikt.  Café Brygghuset i parken har också stängts.

Utemiljöerna förbättrades för några år sedan när utsiktsplatsen skapades. Edsbergsparken lockar dagligen många Sollentunabor för promenader och andra aktiviteter. Det har varit svårare att locka besökarna till de fasta verksamheterna.

Många tankar har presenterats som delvis genomförts genom åren. Kommunen har sedan 1980-talet genomfört ett stort antal utredningar om vad Stallbacken och övriga fastigheter som finns iEdsbergsparken ska användas till. Konsthallen färdigställdes på 1990-talet och har sedan i slutet av 00-talet drivits av Donoso.

Den moderatledda majoriteten har under åren återkommande lovat att bättre tider kommer. Hösten 2018 skrev kultur- och fritidsnämndens ordförande (KD) att ”Vi ska göra Edsvik attraktivt”, sommaren 2019 skrev samma ordförande att ”Vi vill vårda Edsvik” för att sedan efter konsthallens konkurs erkänna ”Oklara planer för Edsvik”. I samma artikel säger han också ” Just nu pågår en utredning inför att lokalerna går ut på upphandling nästa år. Om ett år kan nya verksamheter flytta in,”.  Kommunen har alltså ingen plan just nu. Trots att de för någon månad sedan hävdade att de jobbade hårt för att fylla lokalerna.

I den artikel som kultur- och fritidsnämndens ordförande skrev hösten 2018 skrev han något som ligger nära sanningen om varför det aldrig lyfter: ”Kommunen vill fortsätta stödja den kulturella  infrastrukturen men det finns en gräns för hur stora subventioner vi kan ha. Vi ska hitta aktörer som vi kan samarbeta med och som kan hjälpa till att förädla Edsvik”. Mycket i förklaringen ligger i att kommunens plan är oklar och att det finns en diskrepans i kommunens uttryckta ambition och den mängd pengar som majoriteten är beredda att avsätta.

Vi Socialdemokrater utarbetade förra året ett dokument om hur vi vill utveckla Edsviksområdet. I den pekar vi ut en plan om hur området långsiktigt kan utvecklas. För att skapa en levande mötesplats ser vi följande nyckelområden i utvecklingsarbetet:

·         Samarbete och samordning mellan alla huvudmän i området kring ett gemensamt arbetssätt och varumärke

§  Tydliggör kommunens organisation för Edsviksområdet

§  Samarbeta kring gemensam marknadsföring där de olika verksamheterna i området gör reklam för varandra

§  Inrätta en styrelse för området där kommunen, aktörerna i området och föreningslivet ges plats

·         Nyttja alla lokaler i området samordnat

§  Verka för fler caféer och restauranger i området med bra öppettider

§  Låt inga lokaler stå tomma eller användas för privata ändamål eller bara av vissa

§  Bygg upp en verksamhet med konferenser och möten som kan nyttja lokaler och verksamheter på flera platser i området

·         Fler aktiviteterna med större bredd för att locka fler till området

§  Skapa en fast utomhusscen

§  Möjliggör en inomhusscen för bl a teater i området

§  Stimulera fler Kulturella aktiviteter i parken

§  Nyttja vattnet till aktiviteter och verksamhet. Hitta användning till ångbåtsbryggan. Visa upp arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i Edsviken.

§  Skapa fler platser för barn att leka på

·         Arbeta för att levandegöra historia, kultur och natur i hela området

§  Köksträdgårdens framtida utveckling ska säkerställas

§  Utveckla kulturpromenad till och genom området.

§  Fullfölj de tidigare tankarna på en skulpturpark

§  Börja med guidade vandringar även i parken för att lyfta fram historia och naturvärden

·         Ge plats och involvera kommunens föreningsliv i området

§  Föreningslivet ska se Edsvik som sitt, en plats där de kan låna lokal och visa upp verksamhet

Edsvik är ett område som ligger många Sollentunabor nära och där många har synpunkter på hur området ska utvecklas. Vi har nu presenterat våra tankar och vi vill gärna fortsätta föra dialog med kring dem med övriga Sollentunabor så att vi gemensamt arbetar fram en helhet som gör Edsviksområdet till en levande mötesplats.

Det som kallas effektivisering är ofta en besparing!

Kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna moderaten Henrik Thunes hade en ett debattinlägg inne i en av lokaltidningarna kommenterat (S) ekonomiska politik och säger att han är förvånad över vår bristande förståelse för skillnaderna mellan effektivisering och besparing. Han skriver:

”Effektivitet är en central komponent för att nå uppsatta mål och samtidigt hushålla väl med kommunens medel. Det handlar om att visa respekt för Sollentunabornas skattepengar, och säkerställa att kommuninvånarna får så hög kvalité som möjligt för sina skattemedel.”

Det finns all anledning att problematisera det Thunes skriver. I mångt och mycket tror jag han göt det väl enkelt för sig. Gränsen mellan vad som blir en besparing och effektivisering är i många fall hårfin och inte helt tydlig.

Effektivisering borde vara ett positivt laddat ord. Effektivitet definieras traditionellt som graden av måluppfyllelse i förhållande till resursanvändning. Det handlar om att kunna utföra verksamhet till samma kvalité med mindre resurser. Effektiviseringar är något vi ska sträva efter för att använda resurserna mer effektivt.

När jag tänker effektivisering så tänker jag på en maskin som tar över en arbetsuppgift och kan göra den snabbare och därmed bidra till att personalen kan utföra andra arbetsuppgifter istället.  I det moderna politiska språket har dock effektivisering blivit allt mer liktydigt med besparingar.

I Sollentuna kommuns budget för 2020 som antogs i juni 2019 ligger på de flesta nämnder posten effektivisering. I fallet vård- och omsorgsnämnden ligger det en effektivisering på 13 miljoner kronor. Enligt den moderatledda majoriteten är denna nivå den perfekta för vård- och omsorgsnämnden. Det är intressant att de säger så. Om Thunes resonemang ska hålla fullt ut bygger det på att det grundas på full kunskap om hur verksamheten bedrivs i minsta beståndsdel. Nu är det så att all vård- och omsorgsverksamheten i Sollentuna är utlagd på fristående bolag, ett kommunalt och ett stort antal privata bolag. Då kan de inte ha full kunskap om verksamheten. Verksamheten styrs dessutom via avtal som inte alltid och i alla delar löper per kalenderår. Då kan inte den moderatledda kommunledningen haft fullständig kontroll över alla parametrar när de lade in 13 miljoner som "effektivisering" i sin budget. Det är en gissning mellan tummen och pekfingret eller kanske ett rent önsketänkande. Då finns det stor sannolikhet att det blir en besparing som påverkar kvaliteten i verksamheten och därmed livsvillkoren för Sollentunabor i behov av vård och omsorg.

När vi ser ordet effektivisering i en budget ska vi tänka: Hur är det tänkt att den här effektiviseringen ska kunna genomföras konkret? Kommer det ske en investering som gör att arbetsuppgifter som genomförs idag kan utföras smartare, med hjälpmedel? Är det tänkt att någon arbetsuppgift inte längre behövs? Om det inte går att svara på någon av de här frågorna handlar det om en besparing istället.

Besparingar smygs ofta på. Det blir en besparing handlar om det förväntas att de anställda ska göra samma jobb på kortare tid eller genomföra mer arbete på samma tid. Där till exempel vårdbiträden förväntas utföra samma underverk år efter år trots att resurserna till verksamheten minskar, förtäckt som effektiviseringar i kommunala budgetar trots att det i verkligheten borde kallas besparingar.

Så när t ex den moderatledda kommunledningen i Sollentuna talar om effektivisering ska en varningslampa tändas. Gå igenom underlaget och ställ frågan till dig själv har de full kunskap om verksamheten? Finns det någon teknisk innovation som ska implementeras? eller har uppdraget förändrats? Om det inte svaret ja på någon av frågorna så handlar det om en besparing.