Nya konstgräsmattor ett sätt att minska mikroplasterna i haven!

”Varje minut hamnar skräp motsvarande en full sopbil i världshaven – mycket av det är plast. Det kan handla om engångsartiklar som används i några sekunder, sedan slängts i naturen och till slut hamnat i haven där de flyter omkring i hundratals år. Om vi inte gör något varnar forskare för att det kan finnas mer plast än fisk i haven år 2050”. Så skriver tre statsråd i den rödgröna samarbetsregeringen i debattartikel i Aftonbladet den 19 december 2017.

I artikeln pekar de tre statsråden ut konstgräsplaner som en av bovarna bakom att allt mer mikroplaster hamnar i haven. De tillkännager också i artikeln ett uppdrag till naturvårdsverket om att undersöka om det bör tas fram särskilda regler som styr hur planerna ska anläggas och skötas för att minska utsläppen av mikroplaster.

I Sollentuna har vi redan tagit initiativ i denna fråga. På trafik- och fastighetsnämndens sammanträde den 15 juni 2017 hade nämnden att fatta beslut om investeringar av nya konstgräsmattor som ersättning på Helenelunds IP, Edsbergs sportfält och Norrvikens IP som tjänat ut efter runt 10 år. Nämnden fattade enhälligt beslut att ge uppdrag att förbättra dagvattenhanteringen vid planerna så att mindre plast kommer ut i dagvattnet.

Uppdraget återrapporterades sedan på nämndens sammanträde den 26 oktober där vilka åtgärder som borde genomföras redovisades. Det handlar om att förhindra att plasten försvinner ut i dagvattnet. Konstgräsplaner medför förutom plastgräset också gummigranulat som används för att gör att planerna blir bra att spela fotboll på. Sollentuna använder en mer miljövänlig typ av konstgräsplaner och granulat, men det finns ändå en påtaglig miljöpåverkan. Om ingen rening sker sköljs med tiden både plaststrån och gummigranulat av planen, till exempel när det regnar eller när man snöröjer, och hamnar i dagvattnet.

I Sollentuna ligger nu frågan hos kommunstyrelsen. Trafik- och fastighetsnämnden är enig om att insatser måste till, men då kostnaden genom de ytterligare åtgärderna i samband med anläggningen av de nya konstgräsmattorna stiget från 14,5 mkr till 31 mkr så behöver kommunstyrelsen hantera frågan och skjuta till ytterligare budgetmedel för att anlägga de nya gräsmattorna.

Förhoppningsvis och sannolikt kommer kommunstyrelsen ge klartecken för konstgräsplanerna trots den ökande kostnaden. Utifrån Sollentunas kommuns miljöambitioner borde ett klartecken vara självklart. Sollentuna kommun har ett ambitiöst mål inom miljö- och klimatområdet, nämligen att vi år 2040 inte ska tära på jordens resurser och att utsläppen av växthusgaser ska vara noll. Det förpliktigar och borde självklart beaktas även när nya konstgräsmattor ska anläggas.

Jag avslutar detta inlägg på samma sätt som de tre statsråden avslutar sitt debattinlägg:

” Små partiklar kan innebära stora problem. Det är redan känt att mikroplasterna kan skada livet i havet, men mindre är känt hur de påverkar oss människor och annat liv på land. Samtidigt har det blivit allt mer tydligt vilka källorna till mikroplasterna är. Med den kunskapen är det nu vårt ansvar att agera.”

Goda intentioner om parkskötsel räcker inte om resurser saknas!

En av de frågor som jag särskilt bevakat sedan jag valdes in i trafik- och fastighetsnämnden är frågor kring skötsel av park- och naturmark. Vi har drivit den bl a genom en motion om bättre skötsel av ”glömda” områden.

I april 2016 antog trafik- och fastighetsnämnden i full enighet en plan för ” Utveckling av skötsel av park och natur ”. De grundläggande intentionerna och ambitionerna i planen för utveckling av skötsel av park och natur är mycket goda. Vi står helt bakom de fyra målområdena i planen. Målområdena är:

1. Avgränsa och kategorisera kommunens parker och grönområden
2. Kvalitetssäkra värden och funktioner i parker och naturområden genom rätt skötsel
3. Säkerställa en god tillgänglighet till kommunens parker och naturområden  
4. Förebygga och hantera effekterna av klimatförändringar

För att genomföra planen enligt tankarna behövs tillräckliga ekonomiska och personella resurser för att klara åtagandet. Det har tidigare konstaterats att den moderatledda majoriteten inte tillförde några extra pengar för att förverkliga i budgeten för 2017. Det märks nu när åtgärderna för 2017 har återrapporterats till trafik- och fastighetsnämnden

På nämndens sammanträde den 14 december 2017 återrapporterades de 38 åtagandena för 2017. Vi kunde konstatera att 9 var avklarade, 26 påbörjade och 3 inte ens påbörjade. Vi kan konstatera att resurserna inte varit tillräckliga alla år under planperioden, det är därför arbetet inte kommit längre än vad det gjort. En annan del av ärendet var beslut om åtgärder för 2018., nu har extra ekonomiska resurser tillförts för att ta ett större steg framåt. Det återstår att se om det är tillräckligt för att klara av alla beslutade åtaganden.  

Vi går nu in i sista året i planperioden. Under 2018 ska en ny utvecklingsplan tas fram för att gälla under nästa mandatperiod. Beslut om denna kommer tas under 2018.

De grundläggande intentionerna och ambitionerna i planen för att utveckla parker och grönområden är mycket goda. Vi står bakom de fyra målområdena i planen. Utan tillräckliga ekonomiska och personella resurser så kan inte planen genomföras oavsett hur goda de är.

Allemansrättens stig skulle få fler att lära sig uppskatta allemansrätten!

I våras lämnade jag lämnat in en motion till kommunfullmäktige, tillsammans med partikamraterna Mette Hildingsson och Swapna Sharma, där vi föreslår vi att det skapas en allemansrättens stig i någon av Sollentunas naturreservat. Nu har trafik- och fastighetsnämnden yttrade sig över motionen. Nämnden ansåg att motionen skulle anses besvarade.

I Sollentuna kommun finns det fyra naturreservat, Östra Järvafältet, Rösjöskogen, Törnskogen och Tegelhagsskogen. De är uppskattade av många Sollentunabor. Vi vill fortsätta utveckla naturreservaten och önskar att fler Sollentunabor hittar till dem.

Vårt syfte med motionen var såväl att berika Sollentunas barnkultur och att lära våra barn om vikten att värna miljön samt att på ett lustfyllt sätt lära barnen mer om sina rättigheter och skyldigheter i sin omgivning. En allemansrättens stig kan bli ett populärt besöksmål för barnfamiljer och förskolor i och runt omkring Sollentuna, och en aktivitet som bidrar till hälsa och rörelse. I dag finns bl a en allemansrättens stig iTyresta naturreservat söder om Stockholm. Den kallas ”allemansråttans stig” och invigdes i februari 2017. Den är 700 meter lång och har skapats tillsammans med ”Håll Sverige Rent”.

I remissvaret trycker trafik- och fastighetskontoret på att Naturvårdsverket har tagit fram ett antal foldrar och filmer om allemansrätten. I tjänsteutlåtandet beskriver också kontoret vilka insatser om planeras under 2018 i form av t ex handledning för diskussioner i förskolor och skolor, anslag på anslagstavlor och länkar på kommunens hemsida. Kontoret anser att dessa insatser har större effekt än skapandet av ett allemansrättens stig.

Vi ser naturligtvis positivt på att Sollentuna kommun arbetat med att sprida allemansrätten under lång tid och att det arbetet ytterligare ska utvecklas. Inrättandet av en allemansrättens stig i någon av våra fyra naturreservat skulle kunna bli ytterligare en insats för att sprida allemansrätten. En allemansrättens stig kan användas som en attraktion som ytterligare kan locka t ex förskolor och skolor att besöka våra naturreservat och lära fler att uppskatta att vara ute i naturen. Vi kommer fortsätta att driva att kommunfullmäktige ska bifalla motionen.

Slopa skip stop - Alla tåg ska stanna på alla stationer!

I somras invigdes den efterlängtade pendeltågstunneln, Citybanan, efter mer än 20 års utredande och byggande. Genom den skulle en långsiktig lösning för pendeltågstrafiken i Stockholmsområdet skapas och trafiken skulle kunna byggas ut ytterligare. Så har det i blivit, åtminstone inte för alla pendlare och vid alla stationer. Härom veckan infördes skip stop och alla pendeltåg stannar nu inte på alla stationer.Det är är det här oacceptabelt och pendeltåget som färdsätt måste prioriteras upp. Det moderata finanslandstingsrådet Irene Svenonius sa i en debatt härom veckan att pendeltågstrafiken fungerar bra.

Det har varit en mörk höst för Stockholms läns pendeltågspendlare. Vi har vant oss vid att stå på perrongen och vänta på pendeltåg. Förseningar och inställda tåg med varierande förklaringar har gett opålitlig trafik och en tuff pendlartillvaro. Trasiga tåg står på kö för att komma in på verkstäderna. Men det behöver inte vara så här – det är ingen naturlag att pendeltågen ska fungera dåligt, utan följden av Moderaternas styre i landstinget och SL. Ni har ställt för låga krav på operatörerna och inte planerat för tillräcklig kapacitet i pendeltågens verkstäder. Det moderatledda landstingsstyrets förväntningar på den nya operatören, MTR, är så låga att de får bonus om tågen går i tid. Något som givetvis borde vara självklart.

När den nya pendeltågsturlistan började gälla den 11 december bromsade den upp julefriden. Då infördes skip stop. Med skip stop menas att pendeltågen inte stannar på alla stationer. De nya snabbtågen, märkta med X, skulle ge snabbare resor och mindre trängsel för pendlarna. I praktiken är restiderna knappt märkbart kortare: från Södertälje till Stockholmn City är tidsvinsten tre minuter. Priset betalar de som bor i Häggvik, Norrviken, Rotebro, Stuvsta, Tullinge, Jordbro, Ulriksdal, Skogås och Trångsund. Höstens pendeltågskaos skapar problem för enskilda och är skadligt för tillväxten i huvudstadregionen.

Tanken med skip stop var ursprungligen god: vi skulle få fler tåg och de kunde användas för att korta ner resorna för de som bor längst bort, utan att andra skulle få det sämre. Det kan inte ha undgått någon att resultatet blev något helt annat. Det är dags att tänka om. När resultatet är så långt ifrån den ursprungliga tanken måste även ett moderatlett landstingsstyre kunna erkänna att det blivit fel och göra allt man kan för att förbättra läaget. Den socialdemokratiska oppositionen i landstinget kan inte göra mer än att ställa krav på din styrande allians: gör om och gör rätt!

När SL:s styrelse för drygt ett år sedan beslutade att införa skip stop var underlaget en skiss. Citybanan hade inte testats. I underlaget stod att antalet tåg skulle utökas och att de nya avgångarna skulle användas för snabbtåg. I det läget skulle ingen station få sämre trafik än vad de hade i dåläget. När mina socialdemokratiska partikamrater krävde att SL:s styrelse skulle ta beslut om den slutliga tidtabellen röstade din borgerliga allians tillsammans med Sverigedemokraterna ner förslaget. Konsekvensen blev att systemet med skip stop infördes utan alla kort på bordet. Resultatet av testerna och planen för det fortsatta införandet av skip stop höll du och dina kollegor i alliansen dolt för oss i oppositionen.

När citybanan testades i januari 2017 visade det sig att det inte gick att köra 24 tåg per timme, utan 16. I och med det gick det att öka antalet avgångar med ett tåg per timme. Trots det tyckte det moderata trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamson  inte att det var läge för en ny diskussion som skip stop i SL:s styrelse. Han tyckte inte heller att det var någon idé att hålla en ny dialog med länets kommuner för att se vad de tyckte om det nya läget. Trots att förutsättningarna ändrats och vissa stationer skulle få försämrad trafik.

För oss socialdemokrater är försöket med skip stop ett fiasko. Beslutet om skip stop togs i blindo, men ändå vägrar moderatstyret tänka om. Istället för att införa fler tåg har flera delar av länet fått färre tåg. Tillsammans med SL:s misslyckade inköp av nya tåg och dåliga byte av operatör blir det en cocktail av svek, misslyckande och blåögdhet. Socialdemokraterna i landstinget har därför i veckan krävt att trafiklandstingsrådet och hans allianskamrater ska: ta krafttag mot MTR och tänk om när det gäller skip stop tills dess att turtätheten utökats påtagligt. Hela Stockholms län behöver pålitliga pendeltåg, fler tåg och en snabb resa till och från jobbet!

Den socialdemokratiska oppositionen i landstinget kommer inte stillatigande se på när detta kaos fortsätter göra vi kommer ställa ett antal krav ställa till den styrande alliansen

- Skippa strulet! Gör om och gör rätt!
- Ta krafttag mot MTR! Varje station är viktig för de som bor där– utan undantag.
- Tänk om när det gäller skip- stop! Alla tåg ska stanna på alla våra stationer!

Widaby - ett exempel på vad LOV kan ge!

Under den sista tiden har det varit ett stort antal artiklar i lokalpressen om äldreboendet Widaby i Viby, Det har handlat framförallt handlat om rapporter kring omfattande brister i kvaliteten på boendet. Widaby startades för ungefär ett år sedan har drivits av Frösunda omsorg enligt lagen om valfrihetsssystem (LOV). I detta fall har driftformen en stor betydelse för hur ärendet utvecklats.

Det är uppenbart att fanns stora brister i den vård och omsorg som getts på Widaby. Kommunens kvalitetsstrateg har varit ute på boendet 26 gånger under året och den medicinskt ansvariga sjuksköterskan (MAS) har också varit ute ett otal gånger. Redan efter några månader beslutade vård- och omsorgsnämnden att införa intagningsstopp till Widaby för Sollentunabor.

Det som skiljer LOV från konkurrensutsättning genom LOU (Lagen om offentlig upphandling) är att vid LOV så köper kommunen bara de platser som anses behövas och uföraren kan sälja resten till andra kommuner. Privata bolag äger fastigheten och ett privat bolag driver verksamheten.

Vid LOU blockhyr vård- och omsorgsnämnden hela boendet och fyller sedan på boendet med boenden och riskerar därmed att stå med tomma platser. Den finns genom detta en aspekt som är viktigt i fallet Widaby, kommunen kan säga upp kontraktet med utföraren om den inte utför vård och omsorg med god kvalitet. I ett boende enligt LOV kan kommunen bara agera “med fötterna” och i ord tala om vad de tycker, Det är det som skett i detta ärende.

I lokalpressen har vi under hösten kunnat läsa citat från vård- och omsorgsnämndens liberala ordförande om Widaby vid flera tillfällen som tydligt markerat en åsikt om Frösunda och kvaliteten på boendet. “Frösunda förstår ryktet för andra aktörer i branschen”, “Det måste finnas ett grundproblem i organisationen”, “Vi kan inte längre stå för den vård och omsorg som bedrivs där” är några av de citat som framförts i lokalpressen. När boendet är upphandlat via LOV är detta ett inslag i vad en kommun kan göra, i ord tala om vad den tycker och sätta en bild av verksamheten.

Om boendet i stället varit upphandlat vid LOU så hade kommunen haft andra handlingsvägar. På en direkt fråga bekräftar vård- och omsorgsnämndens ordförande att om Widaby varit upphandlat vid LOU så hade kommunen sannolikt sagt upp kontraktet och låtit någpn annan ta över driften. Så gjorde kommunen kring tre LSS-boenden som Frösunda drev i kommunen, enligt LOU, i somras.

Genom att tillämpa LOV så har kommunen förlorat handlingsalternativ när vad det gäller att garantera god kvalitet i verksamheten. Nu kan kommunen “skrika högt” och “agera med fötterna”, men kan i praktiken inte avgöra vilka boenden som finns i kommunen. Kommunen har avhänt sig betydande  möjligheter att garantera god kvalitet i verksamheten. Ett boende kan finnas kvar även om kommunen inte kan stå bakom kvaliteten på boendet. Det gör att det blir svårare att beräkna platser på boenden och därmed garantera Sollentunabor en snabb plats på ett särskilt boende när behov finns till detta. Redan i dag är Sollentuna en av de kommuner där det tar längst tid att få plats på ett boende.

Har den moderatledda majoriteten i Sollentuna då lärt sig något av Widaby? Jag är tveksam om det kommer påverka deras framtida politik kring särskilda boenden för äldre. I dag är den moderatledda majoritetens linje att kommunen inte ska bygga några nya boenden i egen regi, utan på sin höjd anvisa mark till andra som bygger och driver verksamheten enligt LOV. Kommunen ska sedan köpa de platser de behöver. Detta kan vara en vansklig väg att färdas då kommunen inte har rådighet utan behöver anpassa sig till vad fastighets- och vårdbolag gör för prioriteringar och erbjuder. Widaby visar tydligt på riskerna med den linje och det är dags att tänka om.

Anförande vid kyrkofullmäktige i Sollentuna församlings avslutning den 24 november 2017

Den 24 november var det avslutning för mandatperioden 2013-2017 i Sollentuna Församlings kyrkofullmäktige. I samband med det gjorde min sista insats, åtminstone för denna mandatperiod, som ordförande i kyrkofullmäktige. Under middagen höll jag ett anförande som sammanfattade mandatperioden. I anförandet sa jag ungefär så här:

                                                          #

Fyra år går fort. I fyra år har vi tjänat vår församling. Levt var dag med Gud. Vi har utfört vår uppgift om att fatta beslut och ta ansvar för verksamheten. Utveckla och förvalta vårt arv från våra företrädare och föra det vidare till våra efterträdare. Nu går vi snart in i fyra nya år. En del blir kvar och några lämnar. Det här är en kväll i tacksamhetens och gemenskapens tecken. Tacksamhet för att vi kan säga att den här middagen är församlingens tack till oss för insatsen vi gör. Gemenskap för att vi en sista gång, i vår nuvarande roll, får dela gemensamheten vid en måltid. Ett stort tack till alla fullmäktiges ledamöter och ersättare och övriga förtroendevalda och övriga inbjudna för era insatser under den gångna mandatperioden för vår demokratiska folkkyrka.

Kyrkofullmäktige är i grunden ett beslutskompani. Att fatta beslut är fullmäktiges huvudsakligauppgift. I fyra år har vi fattat ett betydande antal beslut. Jag har roat mig med att gå igenom alla protokoll från den här mandatperioden. Det första ordinarie sammanträdet i gick för övrigt i skiftets tecken, minns ni det. Det var det första sammanträdet som nuvarande kyrkoherden deltog och det sista den förre var med. Ett stort tack till Lasse för ett gott samarbete under mandatperioden.

 

Det avgående kyrkofullmäktige (Bild från www.svenskakyrkan.se/sollentuna)

En del av besluten återkommer år för år, årsredovisning och budget är de mest uppenbara. Därtill har det fattats ett antal andra beslut. Ett ärende som återkommit många gånger på dagordningen är askgravplats vid S:t Eriks kyrka. Den första gången ärendet stod på dagordningen var i februari 2015 och sedan på dagordningen ytterligare ett antal sammanträden fram till november 2017 då fullmäktige antecknad till protokollet att den blev dyrare än budgeterat.

Några andra ärenden som vi har beslutat om har varit oljepanna till Silverdals krematoriet, upphandling av revisorer, vi har ändrat stadgar för Brit af Klerckers ungdomsfond, investering av mixerbord i Turebergskyrkan, inköp/leasing av bil till administrativa enheten,

Två motioner har lämnats in och behandlats. Det är alltså inte så vanligt med motionerande. En vart annat år i snitt.  Den första lämnades av BA i november 2015 om ett nytt avtal för Garnisonskyrkogården i Silverdal, ett år senare bifölls den.  Den andra lämnade Posk in Maj 2016 om huvudmannaskapet för begravningsverksamheten i Sollentuna, ett år senare avslogs den för övrigt  med ordförandens utslagsröst.

I maj 2015 blev församlingen med Gud var dag eller var det tvärtom. Genom att vi antog vår nya församlingsinstruktion. Jag ska stanna till lite här. Församlingsinstruktionen och den bilaga som handlade om begravningsverksamheten har varit levande styrdokument om hur vi ska nå var dag med Gud. Redan nu efter 2,5 år kan vi pricka av ett antal punkter som avklarade och andra påbörjade. Det handlar bl a om avklarad miljödiplomering, påbörjade arbete arbeten med närvaro i Väsjöområdet, samarbete kring vård- och omsorgsboende, För begravningsverksamheten handlar det t ex om askgravplatsen vid S:t Erik och muslimska gravkvarter.

Vi har varit tre i presidiet under mandatperioden. Förutom jag Lars Larsson och Birgitta Sturesson. Vi har haft ett bra samarbete och vi har träffats inför i princip alla fullmäktigemöten och gått igenom dagordningen och en del annat. Vi tog i början av mandatperioden initiativ till vissa förändringar i arbetsformerna för fullmäktige, vilket bl a gav värddistrikten möjlighet att presentera sig för fullmäktige. Stort tack till Lars och Birgitta för ett gott samarbete.

För att ett fullmäktige ska fungera krävs mer än ett presidium. Det är två personer till som varit med i presidiet i praktiken. Det är naturligtvis vår sekreterare LG Björkelid som rakt igenom skrivit informativa och välformulerade protokoll. Sist, men kanske viktigast av oss alla för att fullmäktigemötena ska fungera då hon ser till att lokal bokas, ledamöter kallas och allt annat praktiskt för att mötet ska fungera. Utan det arbete Rose-Marie Ramqvist lagt ner hade inte allt fungerat så bra som det gjort. Det gäller vid kyrkofullmäktiges sammanträde som vid dagens fest. Stort tack till Rose-Marie och LG för ert arbete och ett gott samarbete under mandatperioden.

Avslutningsvis önskar vi er en fortsatt trevlig kväll och låt oss fortsätta leva var dag med Gud.