"Vinkbussen" ska utvecklas, inte avvecklas

På sensommaren 2015 ändrades villkoren för att åka med den populära ”vinkbussen”, linje 955 i Sollentuna. Tidigare hade äldre och andra kunnat gå ut och ”vinka” på angivna platser så stannade bussen. Nu krävdes att man på ett antal av hållplatserna skulle ringa och förbeställa en halvtimme inne man skulle åka.

Socialdemokraterna tog upp frågan bl a i insändare när det skedde. Vilket retade upp bussbolaget som kör bussen ordentligt. Så att de tog kontakt med oss och visade stor irritation över att vi ”lade oss i” hur de trafikerade linjen.

(S) lyfte också frågan i kommunfullmäktige och fick då svaret av en moderat nämndordförande att vi får vänja oss med anropsstyrd trafik.

I veckan beslutade däremot en enig trafik- och fastighetsnämnd att skicka en skrivelse till Landstingets trafikförvaltning och kräva en utredning om hur Servicelinjen ska gå i framtiden. I skrivelsen uttrycks också att trafiken ska vara ”vinkstyrd”. I kommande vecka behandlar vård- och omsorgsnämnden samma skrivelse.

Socialdemokraterna står bakom skrivelsen till Landstingets trafikförvaltning. Det är bra att kommunen markerar emot att trafiken ska förbeställas från vissa hållplatser. Trafiken borde återgå till att bli ”vinkstyrd” som den tidigare var.

Servicelinjen 955 är betydelsefull för många äldre i Sollentuna. Det är många som är beroende av denna service för att kunna klara sitt dagliga liv. Efter det att trafiken blev anropsstyrd under 2015 så har vi varit i kontakt med ett betydande antal Sollentunabor som varit oroliga och irriterade över försämringen av Servicelinjens trafik. Många är oroliga över att servicelinjen ska försvinna helt och de effekter det skulle få för deras livskvalitet.

Vi Socialdemokrater kommer fortsätta jobba för att Servicelinjen ska utvecklas och inte avvecklas. Den kommande översynen får inte medföra att trafiken dras bort från de bostadsområden i Edsberg, Häggvik och Tureberg som Servicelinjen trafikerar idag. Vi skulle däremot på kort sikt önska att Sjöberg inkluderas bland de områden som transporteras då även detta är en kuperad stadsdel som dessutom kommer få begränsad kommersiell service när nuvarande Sjöbergs centrum kommer att rivas och byggas upp igen. På längre sikt önskar vi att fler linjer skapas för ”vinkbussen” i Sollentuna så att större delen av kommunen täcks av Servicelinjetrafik.

Tunn rapport utan förslag - efter 4½ år kom trafikrapporten för Edsberg

Så kom den till slut. Trafikutredningen för Edsberg. Efter 4½ år och en hel del påtryckningar och frågor så behandlades rapporten på Stadsbyggnadsnämnden förra veckan. .

Den stora frågan som väcks i mitt huvud efter att ha läst rapporten, är: Varför tog det så lång tid? De kom ju inte fram till något nytt. Rapporten kommer fram till att inget behöver göras. Allt fungerar bra. Jag håller inte med om det. Många andra Edsbergsbor håller inte med om det. Ardenfors och hans dåvarande kollegor höll inte med om det 2011 när utredningsuppdraget beslutades. Då pratade de om ”trafikinfarkt”, nu pratar de om att det inte finns några problem…

Utredningen har också valt att begränsa sitt uppdrag till att bara ta upp området runt Edsbergs centrum och för åtgärder inom fem år. Det gör att den inte redovisar något om framtida anslutning till Väsjön och inte heller tar upp de välkända problemen på Skyttevägen. Jag kan tycka att det är en feg avgränsning. De vill inte ta tag i helheten utan vill bara få bort surdegen med utredningen som inte blivit av. Det är inte så man ger Edsberg en långsiktigt hållbar trafiksituation.

Om vi går igenom slutsatserna i sammanfattningen på rapporten står det så här:

”Parkeringsplatser för respektive fastighet ska tillgodoses inom kvartersmark. Sollentunahem äger parkeringen vid Edsbergs centrum. Det är upp till fastighetsägaren att bedöma om utbudet är tillräckligt.”

Min kommentar på det är så ska det vara. Inget konstigt.

”Inom förutsättningarna för denna övergripande utredning kunde inga kapacitetsbrister eller framkomlighetsproblem vid in- och utfarten till Edsbergs centrum konstateras. Den ytterligare trafikpåverkan som förtätningen ger kommer över dygnet inte skapa några kapacitetsbrister. Hur trafiken ser ut under maxtimmen har inte studerats.” 

Det här stycket är mycket avslöjande. De har på 4½ år inte brytt sig om att studera hur det ser ut med trafiksituationen när det är som mest trafik. Det är redan idag rörigt framförallt på eftermiddagarna när bilar ska ut och in från centrumparkeringen samtidigt som andra bilar ska höger eller vänster på Ribbings väg. Det är klart att det kommer bli ännu mer rörigt när ytterligare bostäder har byggts i Edsberg. Nu väljer Kommunledningskontoret att blunda istället för att ta tag i frågan.

”Inom ramen för denna utredning har ingen djupare bedömning av tryggheten och trafiksäkerheten i området gjorts då detta är planerad för år 2018 inom kommunens arbete med Trygg i trafiken som är inriktad mot optimering av det befintliga vägnätet. Det tar inte hänsyn till framtida förtätningar och resulterande ny- och ombyggnadsbehov för infrastrukturen. ”

Vi ser fram emot 2018 och vad som kan komma fram om det befintliga vägnätet. När trafik- och fastighetskontoret jobbar med Trygg i trafiken kanske vi kan få en mer närvarande analys över hur det fungerar i nuläget än vad denna rapport ger.

”En trafikutredning för Väsjön är under framtagande och efter utredningens färdigställande bör en konsekvensbeskrivning med åtgärdsförslag tas fram för Norra Edsberg. De tidigare prognoserna för Väsjöområdet togs fram innan styrdokument som trafikpolicyn och cykelplanen antogs. Dessa borde beaktas i den kommande planeringen. Åtgärderna som en konsekvensbeskrivning för Edsberg kommer fram till bör samordnas med åtgärder inom andra planerade arbeten som projektering av östra Ribbings väg samt Trygg i trafiken.”

För att återvända till de ursprungliga direktiven så står det att rapporten ska tas fram skyndsamt i samband med planläggningen av Sportfältsområdet. Det visar på att tanken 2011 var att det skulle finnas en koppling mellan Väsjöplaneringen och trafikutredningen för Edsberg. När det nu inte finns en tydlig koppling bidrar till att den här rapporten blir så tunn. Naturligtvis så borde denna utredning och den trafikutredning som är underframtagande för Väsjön samkörts. I verkligheten finns kopplingen då borde den även finnas i planeringen.

Det var alltså viktigare att få rapporten avlämnad än att göra något bra av det. Om man ändå skulle göra så varför vänta 4½ år?

Helomvändning - Majoriteten erkänner JCDecauax avtalet är ett dåligt avtal!

På kommunfullmäktige den 7 april debatterade jag en interpellation med kommunstyrelsens ordförande Henrik Thunes om kommunens avtal med JCDecaux. Nu nästan sju år efter avtalets tecknade så har det ännu inte börjat gälla. I debatten ersatte Henrik Thunes att det var ett riktigt dåligt avtal.

I debatten sa jag bl a följande:

"När avtalet med JCDecaux började diskuteras i kommunen för bortåt 10 år sedan presenterades det snarast som en julklapp. Kommunen skulle få en mängd saker utan att behöva göra något själva. Bolaget skulle lösa allt, kommunen skulle få det gratis mot att reklam visades.

Nu är ju sällan verkligheten så enkel. Det var det inte i det här fallet heller.

Avtalet tecknades alltså för snart sju år sedan. Ur interpellationssvaret kan vi se att allt fortfarande inte är uppsatt. Det är 4 stadstavlor, en stadspelare, 3 ljustavlor, 10 papperskorgar samt 4 historiska tavlor som ännu inte är uppsatta. Det finns alltså en hel del kvar att sätta upp. Något som i det här sammanhanget är av den största betydelsen.

När man läser beslutsunderlaget från KS i december 2009 så står det i tjutet att avtalet löper på 15 år. Nog så. Men det är inte hela sanningen. Avtalet löper visserligen på 15 år. Men det löper inte från december 2009 utan från 15 år från den tidpunkten då samtliga utrustningar finns på plats och de anslutits till El. Det gör att det avtalet ännu inte börjat löpa.

Och vad har JCDecaux för drivkraft att göra klart sin del av avtalet. Varje dag som de inte slutför avtalet blir en bonus för dem. Ytterligare en dag att sälja reklamplatser till utan att avtalsperioden börjar löpa.

När jag läser interpellationssvaret kan jag konstatera en viss ”tillnyktring”, om man kan använda ett sådant ord, hos majoriteten. I svaret står ”Vi ser att avtalskonstruktionen kunde varit bättre när det gäller avtalsskrivningen som rör när avtalet ska börja löpa, Den blev något diffus”. Denna difushet är lätt att hålla med om, den var så diffus att den inte ens nämndes i tjutet. Naturligtvis borde en start och slutpunkt för avtalet fastslagits redan i avtalet.

Jag noterar också att kommunen inlett samtal med JCDecaux om avtalets löptid och att det finns ett utkast till tilläggsavtal som anger att avtalet ska börja gälla omedelbart. Det är givetvis att kommunen har den uppfattningen. Men hur är det med JCDecaux har de samma uppfattning? Vill de att avtalet ska börja löpa omedelbart?

Det vore intressant att höra hur förhandlingarna går samt om och när som tilläggsavtalet kan stadfästas? Blir det i år eller?

Det vore också intressant att höra något om vilka lärdomar kommunledningen gjort av det här avtalet. Kring att det som kan framstå som en julklapp inte är det och starten för avtal är av stor vikt. Vad har ni lärt er?"

Det var överraskande att Henrik Thunes så ärligt erkände att det var ett dåligt avtal. Han berättade också att ansvaret ligger på trafik- och fastighetsnämnden att slutföra förhandlingarna med JCDecaux om tilläggsavtalet så att löptiden kan börja löpa.

Skjutbanan ska skyndsamt återställas - lovar majoriteten!

På kommunfullmäktige den 7 april debatterades en interpellation om avvecklingen av skjutbanan på Järvafältet. Interpellationen besvarades av kommunstyrelsens ordförande Henrik Thunes (M),

I debatten sa jag bl a följande: 

"Under en period för en 7-8 år sedan var skjutbanan på Järvafältet en av de mest debatterade politiska frågorna i den här kommunen. Efter ett antal turer och konvulsioner beslutade kommunfullmäktige att skjutbanan skulle vara avvecklad under 2013. Vi ställer denna interpellation för att följa upp detta beslut. Se hur det gick.

                   

Vi kan konstatera att själva skjutbaneverksamheten är avvecklad. Skytteföreningen har tagit bort sina fysiska anläggningar. Det som återstår är marksaneringen, där arbete inte genomfört.

Det handlar om två kulfångstvallar.

Hur de ser ut syns på de här nytagna bilderna från skjutbanan. Som ni ser så ser det varken vackert eller för den delen säkert ut. Det finns en stor risk att människor eller djur som av någon anledning tar sig in i området, om oturen är framme, kan skada sig rätt ordentligt. Vill vi ha sådant mitt inne i ett naturreservat?

Den naturliga följdfrågan till detta är när marksaneringen kommer att genomföras, när kulfångstvallarna tas bort och återgår till busk och trädbevuxet bryn.

Kommer marksaneringen att innebära andra saker också utöver att kulfångstvallarna tas bort?"

I sitt svar på mina följdfrågor berättade Henrik Thunes att Skytteföreningen nu är avvecklad och att ansvaret för sanering ligger på miljö- och byggnadsnämnden och han utgick från  att det skulle ske skyndsamt.

Det går åt rätt håll, men det finns mer att göra med investeringarna

Efter ett första år i trafik- och fastighetsnämnden vill jag tacka mina kollegor i nämnden för ett gott och konstruktivt samtalsklimat. Man blir också imponerad av det engagemang och kompetens det finns på förvaltningen.

Det känns nu som att de förhoppningar vi haft på TFN börjar uppfyllas och den struktur som så länge saknats i kommunen framförallt vad gäller fastighetsfrågorna börjar komma till fullo på plats. Processerna för beställningar har börjat fungera bättre och så väl beställande nämnder som den utförande börjar bli nöjda med hur det fungerar. Det finns några steg kvar, men det går åt rätt håll. Under året har projekt också börjat slutredovisas för nämnden. Ett viktigt steg för att också utvärdera processerna. Det är viktigt att det är en lärande organisation som utvecklas och lär sig av det som fungerat bra och mindre bra.

                                                     

Listan på vad nämnden uträttat under året är lång. En del är gamla försyndelser där man kommit i kapp. Annat är framtidsinriktade investeringar i fastigheter, cykelvägar och andra anläggningar som ligger under nämndens ansvar.

                                                

Ett annat område där det går åt rätt håll gäller användandet av Investeringsbudgeten. 2012 användes 19% av investeringsbudgeten, alltså 81% nyttjades inte. 2014 användes 80% av budgeten. 2015 användes 358 mkr av de budgeterade 412 mkr, det innebär uttryckt på ett annat sätt att 86% av investeringsbudgeten användes under året.

När man grottar ner sig i siffrorna i årsredovisningen så ser man att det finns en del att anföra om hur pengarna använts som delvis förändrar bilden. Friidrottshallen, som vi pratat om tidigare i dag, har kostat 43 mkr mer under 2015 än budgeterat. Av de medel som avsatts för ej påbörjade/projekt under utredning har endast 2 av 54 budgeterade mkr använts.

När det gäller fastighetsägarinitierade investeringar så bara 90 mkr av de 142 mkr budgeterade använts. Det finns 13 mkr kvar på underhåll, 17 mkr på hyresgästanpassningar, 8 mkr på myndighetskrav och 10 mkr på miljömässigt byggande. Vad kommer det sig? Fanns det inte personella resurser att hantera projekten eller klarade man inte att omprioritera eller?

Kommunens investeringstakt kommer att öka de kommande åren. Kraven ökar. Då är det viktigt att nämnden blir ännu effektivare på att verkställa fattade beslut och använda avsatta medel. Styrningen måste bli ännu bättre. Det kommer jag jobba för. 

Ingen skötsel av "bortglömd" mark!

På kommunfullmäktige den 7 april debatterades en motion av mig och Berit Forsberg om  bättre skötsel av "bortglömda" markområden i kommunen. Tyvärr var det bara (S) och (V) som stödde motionen.

I debatten sa jag följande:

"När vi är ute och samtalar med Sollentunaborna så kommer ofta samtalen in på ovårdade och bortglömda markområden.

Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller planlagd som park/naturmark. Många av dessa områden är inte skötta på ett godtagbart sätt. Idag kan man se ovårdad kommunal mark mitt inne i bebyggda områden.  Markområden som kan se helt ”bortglömda” ut.

Bilderna är inte tagen i en urskog utan tagen förra sommaren mitt i Edsberg i ett skogsparti mellan Skyttevägen och Lodvägen.

I motionssvaret anges att en plan för parker och naturområden ska antas under våren 2016. Vi ser givetvis fram emot denna. Vid behandlingen i TFN blev det uppenbart att man glömt bort de ”bortglömda” områdena i arbetet med den kommande planen. Alla markområden är ju inte definierade som parker eller naturområden. Även om de är obebyggda.

Vi får inte glömma bort att Kommunen blir alltmer tättbefolkade och många av dessa bortglömda områden kommer att få en ökande betydelse för medborgarnas välbefinnande. En del kommer sannolikt att behöva definieras och skötas som parkmark framöver.

Vi ska också betänka att vildvuxen natur inte alltid är en nackdel. Småfåglarna som sjunger så vackert på våren gillar buskage, där de kan sitta skyddade. Små träd kan utvecklas till stora värdefulla solitärer = slyröjning bör ske genomtänkt. Det är mycket billigare att låta ett självsått träd växa sig stort än att plantera ett halvstort träd, som så ofta sker idag.

Samtidigt vill vi av trygghetsskäl ha sikt åt sidorna utefter g/c-vägar. 

Kort sagt: i ett så pass tättbebyggt område som Sollentuna behöver kommunen kunna förklara varför de små gröna områdena ser ut som de gör. Kort sagt. All mark behöver inte skötas som park. Men det behöver finnas en plan, en tanke om hur det ska se ut. Det vi efterlyser är att kommunen definierar all obebyggd kommunal mark och vad den ska användas till och sköter den efter uppgjord plan.

Vår motion är nära kopplad till ett annat pågående ärende, nämligen Inventeringen av den urbana grönstrukturen Hur sker denna synkning?

Vi vill öka kommunens ambitionsnivå i skötseln av dessa markområden, så att all mark får en plan för långsiktig skötsel. Det är av vikt att kommunen har en plan för att vårda och sköta den obebyggda kommunala marken. 

Berättigad kritik från revisorerna om hanteringen av friidrottshallen!

Det hör inte till vanligheterna att kommunens förtroendevalda revisioner kommer med en anmärkning på det sätt som de gjort i år i sin revisionsrapport. Det gäller  trafik- och fastighetsnämnden och ärendet kring friidrottshallen.

Som ledamot i trafik- och fastighetsnämnden känner jag mig naturligt berörd av det hela. Jag har nogsamt läst igenom revisorernas synpunkter och gått igenom mina egna anteckningar och minnesbilder. Jag har också pratat med ett antal personer som sitter i nämnden nu eller har suttit där tidigare.

Och min slutsats är att den bild som revisorerna ger av skedet stämmer med min egen bild. Jag tillträdde vid mandatperiod skiftet den 1 januari 2015. På ett av de första sammanträdena, 12 februari, fick vi information om att det pågick en diskussion med entreprenör om markberedningen var till fylles. Nästa gång Friidrottshallen kom upp var som beslutsärende den 24 september, 8 månader senare. Ett ärende som inte fanns med på den ursprungliga föredragningslistan. TFN hemställde om att utöka ramen för projektet från 150 till 205 mkr. Vilket sedan fastställdes av kommunstyrelsen.

Under hela processen hölls nämndens ledamöter ovetande om vad som skedde.

   

Bild från www.sollentuna.se

Hela processen med friidrottshallen har gått snett på något sätt redan från början. Det är inget konstigt att det byggs en friidrottshall i en kommun som Sollentuna med stolta historiska traditioner inom friidrotten. Platsen för hallen ligger i grunden också bra.

En första grundläggande faktor har varit att ingen i kommuns organisation har haft ett tydligt grepp om hela processen. Från början var det en aning oklart vem som styrde processen. Initiativet kom från den politiska majoriteten och först var KSAU djupare involverat än TFN och KFN som verkställande och beställande nämnd.

Ett andra faktor  var kostnaden. Från början budgeterades det 40 miljoner kronor. Tidigt i processen började man prata om 80-90 mkr i praktiken. Sedan 150 mkr för att nu ligga på en budgeterad summa på 205 mkr.  Bara denna fördyring tyder på brister i kontroll och styrning samt att man underskattade platsens komplikation. Det finns ju vissa likheter med tunneln genom Hallandsåsen.

Om man ska sammanfatta det hela så är min uppfattning att det handlar om brister i det politiska ledarskapet. Det vilar tungt på den styrande majoriteten. Hanteringen visar också på vikten av att man har samlad styrning över stora projekt som detta. Det har tagits steg mot detta och fler beslut är fattade. Det viktigaste i det här läget är att lära sig av det som hänt. Så att vi inte gör samma misstag igen. Revisorerna är våra vänner och inte fiender. Deras arbete handlar om att vi bli bättre att ta hand om kommunen. Med bakgrund i detta konstaterar jag för (S) del att revisorernas kritik är berättigad.

Sollentuna kommun inför ett årligt cykelbokslut

Kommunfullmäktige beslutade den 7 april att Sollentuna kommun ska införa ett årligt cykelbokslut. Trafik- och fastighetsnämnden fick uppdraget att ta fram ett sådant. Genom beslutet biföll kommunfullmäktige en motion från (MP).

I mitt inlägg i debatten sa jag följande:
"Socialdemokraterna står bakom förslaget till beslut. Vi delar i stort motionärens förslag i frågan. En enhällig trafik- och fastighetsnämnd gjorde likaså. Ett cykelbokslut är ett naturligt nästa steg i kommunens arbete med att bli en ännu bättre cykelkommun. I cykelbokslutet kan vi sedan följa utvecklingen av hur t ex kommunen når upp till sitt cykelmål om att 20% av alla resor ska ske med cykel 2030. Ambitionsnivån är satt, nu ska vi den också."

Dags för interpellationsdebatt om avtal om sponsrade papperskorgar

På kommunfullmäktige den 7 april står bl a en interpellation som jag och min partikamrat Anne-Marie Leijon skrivit under om kommunens avtal om bl a sponsrade papperskorgar på dagordningen.

Kommunstyrelsen tecknade 2009 ett avtal med det franska mediabolaget JCDecaux. I avtalet ger kommunen rätt till bolaget att sätta upp informationstavlor, reklamtavlor, stadspelare, papperskorgar och en offentlig toalett i Sollentuna. När beslutet togs i december 2009 yrkade (S) avslag till beslutet. Avtalet föregicks inte av någon upphandling där andra företag kunde lägga anbud. I avtalet stipuleras också att kommunen ska stå för bygglovskostnader för de skyltar m m som JCDecaux ska sätta upp.

Avtalet med JCDecaux har inte börjat löpa ännu. Det kommer det inte göra förrän alla skyltar är uppsatta. Först då börjar de 15 åren att löpa.

De frågor som vi ställt är följande:

• När gör ni bedömningen att alla skyltar är uppsatta så att avtalstiden på 15 år kan börja löpa? Vad återstår innan så kan ske?
• Vad har kommunen fått stå för i bygglovskostnader för JCDecaux: skyltar m m enligt avtalet hittills?
• Vilka fördelar anser ni att kommunen fått genom att teckna avtalet med bolaget gentemot att inte göra det?
• Är kommunen nöjd med utfallet av avtalet?
• Har kommunen utvärderat avtalet och samarbetet med JCDecaux?

Avslutningsintervju efter 13 år och två månader som politisk sekreterare

I förra veckan avslutade jag min anställning som pol sekr för (S) i Sollentuna efter 13 år och två månader i samband med det gjordes den intervju som publicerades i nyhetsbrevet "Sollentuna Tidning".

"I veckan gör Roger Sjöberg sin sista dag som politisk sekreterare för Socialdemokraterna i Sollentuna efter drygt 13 år på tjänsten. Den 1 april vaknar han upp som en ”vanlig kommunpolitiker”. Freddie Lundqvist som jobbat med Roger i drygt 11 år passade på att ställa lite frågor till Roger innan hans sista dag.

Vad fick dig en gång i tiden att tacka ja till frågan att bli politisk sekreterare?

Tjänsten var nyinrättad på den tiden (början av 2003) och jag hade haft liknande uppgifter inom partiet tidigare bl.a. som vikarierande oppositionsråd. Det i kombination med min erfarenhet från bl a Socialdepartementet gjorde att jag såg jobbet som en spännande utmaning, att få vara med och utveckla arbetarekommunen.

Vad är ditt första minne som politisk sekreterare så här 13 år senare?

Någon vecka in på tjänsten tog Roland Grip (dåvarande oppositionsråd) in mig på sitt kontor och sa: "Du ska veta att vi har hemliga förhandlingar med fem andra partier"

Berätta om några av de stora politiska händelserna som du haft att hantera under din tid som politisk sekreterare?

Under våren 2003 då regnbågsförhandlingarna pågick var det minst sagt intensivt att vara politisk sekreterare.

2004-2005 stod en strid om ombildningar av hyresrätter där majoriteten ville sälja ut och vi ville bevara.

Ett svårt, men nödvändigt beslut var nedläggningen av Turebergsskolan 2004. Sedan blev frågan tyvärr på nytt infekterad när tingsrätten och häktet byggdes på platsen.

En långdragen beslutsprocess som vi nu börjar se början på slutet till är naturligtvis Väsjöutbyggnaden. Där togs de första besluten runt 2003 och frågan har varit aktuell sedan dess.

Har du någon/ra bloopers som du gjort under dina år?

En gång ganska tidigt skickade vi ut ett pressmeddelande efter ett utspel från majoriteten där det visade sig att det vi missuppfattat vad de egentligen ville.

En annan gång råkade också ett internt mejl till våra gruppledare gå ut till de andra partiernas gruppledare. Det var inget kontroversiellt innehåll men ändå…

Är det någon/ra sak/er du gjort som du är stolt över?

Det var kul när motionen kring Mats Sundin-tavlan som gick igenom i kommunfullmäktige. Haha.

Skämt å sido, något jag verkligen är stolt över är att vi under mina år ökat aktiviteten i kommunfullmäktige, uppbyggnaden av ”infrastrukturen” för politiken och det ökade strategiska arbetet.

Kan du för den oinvigde berätta om kolgrillen, humlesugan och tomteluvorna i lokal-tv?

Kolgrillen: i samband med bostadsomvandlingar vid Rotsunda torg så gjordes en kampanj, med bland annat en liten (stum)film, "nu grillar vi majoriteten" där det förekom kolgrillar.

Humlesugan: under en period försökte vi i oppositionen driva frågan om att göra humlesugan till officiell kommunblomma. Det ledde till någon form av intern tävling att lyckats nämna den så ofta som möjligt i kommunfullmäktige.

Tomteluvor i lokal-tv: det var ett julprogram i lokal-tv där bl a jag dök upp med tomteluva på huvudet och pratade om senaste året.

Dina tankar runt de kommunstyrelseordförande och politiska sekreterare på majoritetssidan som kommit och gått genom dina år?

Generellt sett tycker jag det har varit trevliga och bra personer, även om vi långt från alltid hållit med varandra politiskt, vilket ju är naturligt.

Jag har hunnit med tre stycken kommunstyrelseordförande, Torbjörn Rosdahl som var sinnesbilden av en go’ gubbe. Han följdes av Douglas Lithborn som var något mer av en formalist på både gott och ont. Och nu är det ju Henrik Thunes. Han är fortfarande relativt ny på posten och har inte helt hunnit visa vad han går för ännu.

Med de politiska sekreterarna har det funnits både bra samarbete och personliga relationer. Ett särskilt lustigt minne är när vi var på besök i med kommunstyrelsens arbetsutskott i Bryssel och vi befann oss i tunnelbana under rusningstrafik. I trängsel i och på vagnen blev en stackars dam klämd mellan två av oss politiska sekreterare som var med på resan.

Vad kommer du att sakna mest (tror du)?

Även om det stundtals är väldigt mycket att göra så är det också väldigt mycket roligt. Jag har också känt att jag haft ganska fria tyglar och ett bra mandat att göra saker.

Vad tror du att du kommer att bli glad över att ”slippa”

Tjata på folk att saker inte bli gjorda när de ska vara klara.

Tre goda råd till din efterträdare?

1. Egen plan, se till att hitta någon/några saker som kan vara "din grej".

2. Bygg bra relationer med de du jobbar med. Både internt i arbetarekommunen och "på andra sidan" samt tjänstemännen på kommunen.

3. Sätta gränser för vad som är politiska sekreterarens ansvar.

Vad kommer du att göra den 1 April?

Pyssla hemma och ha det gött.

Vad vill du göra det närmsta året om du får välja fritt?

Hitta nya utmaningar, där jag kan fokusera mer på något specifikt och ha lite mindre av en allt-i-allo-roll. Om de utmaningarna finns i en kommun, på en myndighet, eller i politiken, det återstår att se.

Till sist, finns det något du skulle vilja lägga till som hälsning till läsarna?

Politik är både allvar och roligt.