Utveckla området runt Kärrdalsskolan och Sjöbergs centrum

Den tätare bebyggelsen i området började byggas upp under 1970-talet. Då byggdes Kärrdalsskolan och merparterna av flerfamiljshusen intill. En viss förtätning har skett genom åren. Nu senast när de nya bostäderna och den nya centrumanläggningen byggdes. Nu när det nya Sjöbergs centrum är färdigställt finns det behov att utveckla området intill. Vi har identifierat några punkter som bör ingå i en utvecklingsplan. Det finns säkerligen fler som kan läggas till. Socialdemokraterna har genom mig och Mette Hildingsson lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att utveckla området runt Kärrdalsskolan och Sjöbergs Centrum. I motionen pekar vi ut följande punkter: - Rusta upp Kärrdalsskolans skolgård; aktiviteter, skolträdgård och plantering för biologisk mångfald - Anlägg en konstgräsplan vid Kärrdalsskolan - Skapa en bostadsnära park där skolgården kan ingå som en del. En park som kan innehålla inslag på båda sidor av bussgatan, biologisk mångfald och ekosystemtjänster som dämpar buller och är luftrenare - Plats för näringsidkare i centrum att ha uteservering på ytan mellan centrumbyggnaden och skolans idrottsplan. Gräsytan planteras med avskärmande växtlighet som del av bostadsnära parken - Delar av Sjöberg centrum har hög risk för översvämning vid extrema nederbördstillfällen. En del av utvecklingen handlar om att åtgärda ytdräneringen med strategiskt planterad växtlighet och markåtgärder som leder bort ytvattnet från centrum till dagvattenbrunnar. Vi har huvudsakligen koncentrerat oss på den mark som ägs av kommunen eller av kommunfastigheter. För att få en mer heltäckande plan för utvecklingen av området kommer samverkan behöva ske med övriga fastighetsägare i området. I nuläget går en kraftledning genom kommundelen till stora delar parallellt med bussgatan nära flerfamiljshusen och skolan. På sikt hoppas vi att kraftledningen kan flyttas eller grävas ner för att frigöra mer mark som kan bebyggas eller utvecklas till en del av den bostadsnära parken. Mot bakgrund av ovanstående föreslår Socialdemokraterna kommunfullmäktige besluta att kommunen tar fram en plan för att utveckla området runt Kärrdalsskolan och Sjöbergs centrum

(S) vill utvärdera och förbättra halkbekämpningen i Sollentuna

Vi Socialdenokrater i Sollentunas natur- och tekniknämnd har väckt ett ärende om en utvärdering av halkbekämpningen i Sollentuna. Ärendet behandlas vid nämndens möen 23 mars. Vintern höll detta år i sig länge från i slutet av november 2021 och till första delen av mars 2022. Vi har genomlevt en vinter med växlande väder som bland annat lett till återkommande perioder med stor isbildning. Det har medfört att många Sollentunabor många dagar har haft svårt att ta sig fram på trottoarer, gångvägar osv som varit hala och istäckta i varierad grad. Många Sollentunabor upplever att det är otryggt att ute i kommunen när det är halt. Alla vill väl undvika att halka omkull och riskerar att slå sig eller bryta armar och ben? Enligt Sollentuna kommuns trafikpolicy ska gångtrafikanter prioriteras i första hand. Så ser det inte ut när möjligheten att ta sig fram vid halt väglag beaktas. Vägarna är oftast av naturliga skäl mer isfria. Många av cykelbanor sopsaltas och är därmed, i varierad grad, mindre istäckta. En erfarenhet från denna vinter är att halkbekämpningen behöver fortsätta även när det inte snöat på ett tag och temperaturerna på dagarna runt fem grader, men där nattemperaturen ligger tydligt under noll. Så var det under första halvan av mars 2022. Under den perioden blandades torr barmark med partier med is som kan vara svåra att passera gående. Det finns stor anledning att utvärdera hur väl halkbekämpningen fungerat och om entreprenörer har utfört det kommunen betalt för, men även om kommunens riktlinjer för halkbekämpningen stämmer med hur verkligheten ser ut. Ett särskilt fokus bör dessutom läggas på platser där isbildningen är större. Socialdemokratern föreslår att natur- och tekniknämnden lämnar följande uppdrag till samhällsbyggnadsavdelningen: att en utvärdering genomförs av halkbekämpningen under den gånga vintern utifrån om gällande riktlinjer och tecknade avtal följts att lämna förslag till hur halkbekämpningen kan förbättras inför kommande vinter rent allmänt och på platser där isbildningen är större i synnerhet att uppdraget rapporteras till natur- och tekniknämndens sammanträde i oktober 2022

Glöm inte bort behovet av en ny trafiklösning för Edsberg när det byggs nytt!

På Kommunfullmäktige den 10 december 2020 antogs detaljplan för Kvarteret Eklövet 3” i Edsberg. Jag deltog i debatten och sa ungefär så här. Det är inget nytt förslag att bygga bostäder på denna tomt. Det har funnits planer på det i det närmaste 20 år. Redan 2002 fanns det med i ett programsamråd med tänkbara framtida byggprojekt i Edsberg. Fler bostäder förutsätter att kommunen snarast genomför en långsiktig trafikutredning för Edsberg. En trafikutredning som ser till helheten och inte bara behandlar enskilda delar av helheten var för sig. Det gör att det som kan verka rimligt i ett enskilt detaljplaneområde kan se till att möjligheten till en bra helhetslösning kan omöjliggöras. Detaljplaneområdet ligger mitt i en av de känsliga punkterna i vägnätet i Edsberg, d v s i korsningen Skyttevägen och Ribbings väg. Detta behöver beaktas i högre grad. Vi saknar beskrivningar av uppskattad trafikmängd och hur det påverkar det befintliga trafiknätet såväl inne i Edsberg som vid utfarterna mot Danderydsvägen och Frestavägen. Det gäller såväl före som efter det att Edsbergs vägnät kopplats ihop med Väsjöområdet. Vår bedömning är att detaljplanen väl följer den struktur som råder i andra delar i Edsberg med en blandning av park och bostadshus. När det gäller utformningen av området bör ett barnperspektiv tillämpas t ex genom att bra lekytor anläggas i anslutning till huset. Det finns en oanvänd yta på baksidan av detta hus. En del av denna yta har tidigare varit en lekplats. Den ligger nära den nya byggnationen vid gångvägen mellan Edsbergs centrum och Brf Platån som kan väckas till liv och kan nås från fastigheten utan att vägar att korsa. På den ytan kan såväl lekplats och andra gemensamma uteytor skapas för såväl för de boende i det nya huset som vid befintliga hus på Skyttevägen. Ett annat plusvärde är närheten till de mindre skogspartier som till stora delar omsluter planområdet. En annan sak vi vill skicka med till exploateringen handlar om information. Det nya huset kommer byggas nära befintliga bostadshus. Det ställer krav på kommunen och byggherren Sollentunahem om god information till de närboende. Det pågår just nu ett annat förtätningsprojekt i Edsberg där många närboende inte är nöjda med den information som Sollentunahem har spridit. Vi förutsätter att kommunen ställer krav på att byggherren för en dialog och informerar i god tid till de som bor i området vad som är på gång.

Tillgänglighet, trygghet och trivsel grunden i (S)-budgeten för Natur- och tekniknämnden

Den 10 december behandlade kommunfullmäktige i Sollentuna budgeten för 2021. Jag deltog i debatten för natur- och tekniknämnden. Hela budgetfullmäktige var lite annorlunda denna gång då mötet fullt ut var digitalt. Det var lite udda att sitta hemma och prata in i en skärm. "De frågor som Natur- och tekniknämnden ansvarar ligger nära Sollentunabornas vardagliga liv och hur våra gemensamma ytor blir tillgängliga, trygga och trivsamma för Sollentunaborna. I vårt budgetalternativ har Socialdemokraterna lagt förslag för att möta framtidens utmaningar. Vi prioriterar i vårt budgetförslag tre områden: 1. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är halva dygnet mörkt. Det skapar behov av en gatubelysning som är tillräcklig stark och rätt riktad för att lysa upp. Så att utemiljöer upplevs trygga även efter skymningen. Vi som bor i Sollentuna, ska helt enkelt, kunna röra oss utomhus utan att se oss över axeln. Då krävs att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus och att markbeläggningen i gott skick. Under vintern handlar det dessutom om bra snöröjning och halkbekämpning. För att öka takten i arbetet med att förbättra gatubelysningen avsätter Socialdemokraterna 3 miljoner kronor. 2. Bättre städning av gator och parker. En viktig del i att öka tryggheten är också att hålla rent och snyggt på offentliga platser. Det finns behov att ytterligare förbättring av städning, renhållning och skötsel av gator, torg, parker och andra gemensamma ytor runt. Det inbegriper också slyröjning, ogräsrensning, lövräfsning och annat som upplevs som skräpigt. Även behovet av renhållning i naturreservaten har ökat. Den nya organisationen för renhållning kommer förhoppningsvis förbättra renhållningen på sikt. Vi avsätter 1 miljon kronor för extra insatser under 2021. 3. Utveckla de bortglömda ytorna. Kommunen äger många ej anspråkstagna markytor som ligger i eller nära bostadsområden. En hel del av dessa sköts inte idag knappt alls, även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en mer tätbebyggd kommun ställs krav på en annan standard. Vår inriktning är att i framtiden bör en del av dessa ytor utvecklas till bostadsnära parker. Sollentuna kommun är inne i ett skede där mycket förändras och befolkningen växer. Det medför utmaningar som vi måste möta utifrån gällande förutsättningar. Sollentuna är Sveriges sjunde mest tätbefolkade kommun och utvecklingen går mot att bebyggelsen blir ännu tätare och att vi blir allt fler människor som bor på samma yta. För 15 år sedan var vi 58 000 Sollentunabor, nu är vi 74 000 och om 10 år beräknas det bo 83 000 personer i Sollentuna. Om det folkmängden skulle bli den verkliga så har befolkningen ökat med runt 26 000 personer på 25 år och Sollentunas befolkning kommer ha det närmaste fördubblats på 60 år. Den tillkommande bebyggelsen kommer, med Väsjöområdet som undantag, att ske genom ytterligare förtätning kring befintlig bebyggelse i Sollentuna. Sollentuna förändras hela tiden. Krav och förväntningar hos Sollentunaborna ändras i takt med att vi blir fler. Det måste kommunen alltid ha beredskap för det. Utöver detta pågår omställningen av Sollentuna till ett mer hållbart samhälle. I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta. Kommunfullmäktige har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. Nu i höst har vi antagit en ny parkeringsplan. Ett annat område jag vill lyfta upp är vikten av är större långsiktighet i skötseln av inte minst parker och planteringar. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs krav på högre standard på skötseln. Den pågående pandemin har medfört att användandet av parker, grönområden och naturreservat ökat markant. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare för att ytterligare prioritera det långsiktigt strategiska arbetet. Mycket har gjorts, ännu mer planeras och ytterligare insatser krävs för att göra Sollentuna ännu bättre. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna."

Gräv ner alla luftledningar i Sollentuna!

På senaste kommunfullmäktige lämnade jag och min partikamrat Swapna Sharma in en motion om att Sollentuna kommun ska bli den första kranskommunen till Stockholm med helt nedgrävd elförsörjning samt att Sollentuna Kommun säger nej till förslag från Svenska Kraftnät om nya luftledningar.

Den här motionen handlar om kommunens ansvar att använda sin mark på bästa möjliga sätt för medborgare, företagare och besökare. Frågan har aktualiserats i och med att Svenska Kraftnät vill dra nya luftledningar över Viby och Häggvik. Förslaget innebär att en 65 meter hög kraftledning kommer omringa hela Viby, vilket mött stark kritik från Vibyborna.


Andelen kommunägd mark som ännu inte är tagen i anspråk krymper. Den outnyttjade kommunägda marken där dessa luftledningar är dragna eller planeras att dras är därmed en värdefull markreserv. Här finns stora resurser för framtida utveckling av vår kommun. En fantastisk möjlighet för företag, fritidsverksamheter, bostäder eller kommunal service. En möjlighet för kommunen att förbereda Sollentuna inför framtidens expanderingsbehov.

Därför vill Socialdemokraterna att Sollentuna blir den första kranskommunen till Stockholm med helt nedgrävd elförsörjning. Det kommunala bolaget SEOM, Sollentuna Energi och Miljö, har redan beslutat om att gräva ned sina ledningar. Nu motionerar vi Socialdemokrater att alla aktörer som vill bygga ut detta infranät i vår kommun ska följa samma linje. Inte bara för att gömma fula kablar utan även för att vädersäkra elleveranser och minska driftstörningar av annan påverkan. Det ger oss inte bara visuella förbättringar och mer byggbar mark, utan också möjlighet att sänka den farliga elektromagnetiska strålningens påverkan på människan och vår natur. En Win-Win för varje Sollentunabo, företagare och besökare.

Har Sollentunahem lärt sig vikten av bättre information när det byggs?

På Kommunfullmäktige den 15 oktober hade jag ställt en enkel fråga till AB Sollentunahems ordförande om informationen till de boende på Ribbings väg i Edsberg med anledning av det nybygge, med omfattande sprängningar, i kvarteret Esset.

I debatten sa jag ungefär så här:

"I stort sätt varje dag sedan i somras har jag varje vardag, i mitt hemmakontor i coronatid, hört den ihållande varningssignalen om att sprängning kommer ske. Sedan har det kommit en duns och ibland har en lätt skakning känts. Då bor jag cirka 500 meter från byggplatsen. De som bor närmare känner naturligtvis ännu mer.

En hyresgäst uttrycker det så här i en artikel i lokalpressen ”Hela huset dallrar till när de spränger. En granne till mig mådde så psykiskt dåligt av det att hon var tvungen att flytta. Och någon hyresreduktion är det inte tal om” … ” Ingen löpande information alls sedan den leende ledningen tog lite bilder med en spade och en hög med grus i juni. ”

Det är helt naturligt problematiskt att genomföra byggprojekt inne i befintliga bostadsområden. I synnerhet när det kräver så omfattande sprängningar som krävs i detta fall. Det krävs inte minst förberedelser för att säkra kringliggande bostäder och informera de närboende. 

De närboende ska självklart ha rätt att känna sig trygga och säkra i sitt eget hem. 

Den här detaljplanen antogs i september 2015. För fem år sedan. Tid har därmed funnits till förberedelser och information. Sollentunahem har alltså haft fem år sig att planera förverkligandet av detaljplanen.

Det som byggs nu är det första huset som ska byggas. Det kommer ytterligare tre hus. Tre hus som också ska byggas inne i ett befintligt bostadsområde. Och där sprängningar kommer ske. Nyckelfrågan är vad Sollentunahem lärt sig.

Vad har Sollentunahem lärt sig av detta projekt om att informera och föra dialog med de boende om vad som ska hända i direkt närhet till deras bostad?"

Formella beslut saknas om avgiftsfria uteserveringar!

På kommunfullmäktiges sammanträde den 15 oktober behandlades delårsrapporten om Sollentuna kommuns ekonomi 2020. Jag lyfte en principiell fråga i debatten, nämligen om beslutsgången kring Coronoastöd till kommunens restauranger.

Jag vill lyfta en mer principiell fråga utifrån natur- och tekniknämndens rapport. I rapporten står det att nämnden haft 0,5 mkr mindre i markupplåtelseintäkter. Detta beroende på Coronapandemin. Kommunledningen beslutade i våras, som en stödinsats till kommunens företagare, att bland annat låta bli att ut avgift för markupplåtelse till uteserveringar. Inget fel på det förslaget, vi hade säkert blivit överens om det om det kommit upp till beslut i kommunfullmäktige.

Jag har roat mig med att gå igenom Natur- och tekniknämndens protokoll och mina anteckningar från olika möten. I protokollen kan jag hitta att totalt elva ansökningar om markupplåtelse för uteserveringar beviljats under året. Kostnaden för en uteservering varierar utifrån bland annat hur många kvadratmeter den är. Den högsta årsavgiften är 1800 kr per kvadratmeter.

 

Det finns dock inget formellt beslut fattat om att ta bort avgiften. Det finns inte heller något anmält ordförandebeslut i nämndens protokoll. Däremot genomfördes ett telefonmöte med NTNAU den 20 april inför ordförandebeslut om att kontaktcenter inte ska ta fakturera avgiften för detta i år. På detta möte redovisades det som en majoritetsöverenskommelse, inget annat.