Nytt förslag om konstgräsplaner minskar spridningen av microplaster med 90 procent!

Under senare år har microplaster uppmärksammats och i det sammanhanget även spridningen av microplaster från konstgräsplaner. Sollentuna kommun har ett behov av att byta ut konsgräsmattorna på Norrvikens IP, Edsbergs Sportfält och på Helenelunds IP. Dessa planer har tjänat ut efter att ha varit i drift över 10 år. I juni 2017 gav trafik- och fastighetsnämnden i uppdrag att utreda hur spridningen av microplaster i dagvattnet kan minimeras vid våra konstgräsplaner.

Uppdraget återrapporterades sedan på nämndens sammanträde den först i oktober och sedan efter en förnyad studie förelades ärendet för beslut den 26 april 2016. I det förslag som antogs av nämnden beräknas spridningen av microplaster minska med 90% mot idag genom åtgärder nära källan. Dessa förslag är:

·         Spridning från mattan minimeras genom information (skyltar) till användare och etablering av borststationer

·         Spridning till öppna brunnar minimeras genom att skyddsbarriärer (filter, förtäckning) sätts in och förhindrar att material som sprids från mattan faller ner eller rinner ner i brunnarna

·         Spridning från snöhantering förhindras genom en kontrollerad plats för snö som är täckt med konstgräs med sand där smältvatten får infiltrerar genom mattan

·         Spridning via maskiner förhindras genom att de rengörs innan de ska lämna anläggningen

·         Spridning förhindras dessutom genom anläggande av en stoppbräda kring anläggningen

Det ska tilläggas att om det ska uppnås en 90% minskning av spridningen av microplaster förutsätter det att fotbollsspelare borstar av sig enligt anvisningarna och planskötare hanterar rengör maskiner och lägger snömassor där de ska. Det är den svaga länken i förslaget.

Trafik- och fastighetsnämnden har nu skickat frågan tillbaka till kultur- och fritidsnämnden för en beställning. Den beräknade kostanden enligt det nya förslaget är 15, 5 mkr för samtliga tre anläggningar. Det är en miljon dyrare än det ursprungliga förslaget utan någon form av rening för ett år sedan.

Ett pressat läge i Sollentunas förskolor!

”Varje dag gick mina kollegor hem och grät för att sedan somna på soffan av utmattning. Två pedagoger på 21 barn. Jag gick tillslut till läkaren för att bli sjukskriven”. Så berättar en anställd i en av Sollentunas förskolor.

Förskollärare och barnskötare från Sollentuna vittnar om ett pressat läge i förskolorna. För stora barngrupper och dåliga förutsättningar för planering utgör en stressig arbetsmiljö. I ”Vi i Sollentuna” den 24 mars 2018 säger min partikamrat barnskötaren Mette Hildingsson följande: ”Det här upproret är väldigt välbehövligt. Jag tror inte att gemene man förstår hur det är”.

De nationella riktlinjerna för barngruppernas storlek anger att riktmärket är sex till tolv barn för 1-3 åringar. För barn mellan fyra och fem år riktmärket nio till femton barn. Barngruppernas storlek i Sollentuna är större än så enligt Skolverkets statistik.

	Totalt	Kommunal regi	Enskild regi
Antal barn per småbarnsavdelning	14,0	16,5	13,9
Antal barn per avdelning 4-5 år	16,8	18,4	15,2
Personaltäthet, antal barn per årsarbetare	5,7	5,9	5,6
Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förskolelärarexamen	18,9	18,9	18,8

Inom kort ska riksdagen besluta om en ny läroplan för förskolan med ett nytt stycke om digitalisering. För varje ny läroplan som kommer får förskollärarna och barnskötarna allt mera att göra och ansvara för, men deras förutsättningar att utförs uppdraget ökar inte i samma takt. Istället blir barngrupperna större och personaltätheten lägre.

Under 2016 antog barn- och ungdomsnämnden fattat beslut om att införa tre specifika mål för förskolan:

1.      Trygghet – alla barn ska känna sig trygga i förskolan

2.      Socialt samspel – Sollentunas förskolor ska stimulera och utmana varje barns utveckling där omtanke, hänsynstagande och samspel bildar en helhet

3.      Hög pedagogisk kvalité – Förskolebarnen ska vara en del av en undervisande förskola där lekarna och aktiviteternas syfte är ett kontinuerligt lärande och förberedande för grundskolans krav.

Det är lätt att sätt upp mål, men för att målen ska bli relevanta måste de vara möjliga att förverkliga i praktiken. Det krävs tillräckliga resurser. Det handlar i grunden om pengar. Budgetmedel för att anställa personal och bedriva verksamheten. I Sollentuna fördelas pengarna genom en check. Värdet på checken för ett barn som är där på heltid har inte höjts varken under 2016 eller 2017. För 2018 blev det en uppräkning med tre procent, i (S) budget alternativ hade vi avsatt pengar för att räkna upp checken med 4%.. Jämförelser visar att Sollentuna avsätter mindre pengar till förskolan än jämförbara kommuner.

Vi Socialdemokrater lämnade förra året in i en motion till kommunfullmäktige om att Sollentuna kommun ska utöka maxtiden med 5 timmar i veckan i förskolan för de barn som idag inte har rätt till heltid, d v s från 15 till 20 timmar i veckan, med målet att alla barn senast från och med 2022 ska ha rätt till heltid. Vi ser det som ett sätt att ytterligare lyfta förskolan. På kommunfullmäktige i april behandlades motionen. Den moderatledda majoriteten valde att avslå motionen med motiveringen att det inte fanns pengar till detta i budgeten för 2018, trots att motionen pratar om en succesiv utbyggnad i fem år.

Det krävs förutom mer pengar också ett andra insatser för att lyfta förskolan i Sollentuna. Ett

förslag som Mette Hildingsson och jag motionerade om nyligen är att barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att starta en utvecklingsgrupp för förskolan. Syftet med utvecklingsgruppen är att skapa en arena för möten mellan yrkesverksamma och förtroendevalda, där det kan formas en samsyn i hur kommunen och förskolorna tillsammans ska ta itu med de utmaningar som finns. Vårt förslag är att det i utvecklingsgruppen bland annat ska finns förtroendevalda, förskollärare, barnskötare och förskolechefer.

Förskolan är en rättighet för barnen. Vi välkomnar en ny läroplan som fortsätter att föra förskolans pedagogiska verksamhet in i framtiden. Nu vill att personalen i förskolan ska ges de förutsättningar de behöver för att utföra detta viktiga uppdrag för våra barn, vår framtid.

Sollentuna kan bättre. Vi socialdemokrater vill satsa på förskolan och vi är beredda att samarbeta med alla partier som vill gå i den riktningen. 

Skrämmande vittnesmål om hemtjänsten i Sollentuna!

”I dag är jag orolig för att vår ekonomi inte går inte ihop längre och att vi hela tiden går back. Om kommunen inte håller vår ersättning rejält så kommer vi som företag snart att gå under. Tidigare åren frågade både äldrerådet och en del politiker i Sollentuna mig om vi Akedo klarar oss ekonomiskt eller om pengarna räcker så har jag år efter år sagt ja, det räcker och det går bra. Men nu för första gången säger jag att vår ekonomi går back och ersättningen räcker inte till, vi har kämpat i månader nu för att kunna reda ut vår problematik ekonomiskt men tyvärr är problemet större än man tror”.

Så inleds ett brev till Sollentuna kommuns vård- och omsorgsnämnd från en av de större utförarna av hemtjänst i kommunen Akedo Omsorg skickat den 11 april 2018.

I det tre sidiga brevet beskriver Akedo omsorg sitt sitt ekonomiska läge. I min sammanfattning ser det ut så här:

- De är oroliga för att ekonomin inte går ihop och de går back hela tiden. Om inte kommunen höjer ersättningen rejält kommer företaget snart gå under
- Det största problemet är att de får kortare besök hos kunderna nu för tiden, det ta mer tid att ta sig till kunden än tiden som de ska utföra hos kunden.
- När VON bytte riktlinjer (2016) blev de oroliga men trodde då bara att vinsten skulle minskas en del. Nu säger de att det inte handlar om vinstens storlek utan snarare om de kan betala ut personalens löner.
- De upplever en verklighet där vartefter de gamla uppdragen med flera timmar och längre insatser går ut ändrar biståndshandläggarna på beslut hos kunder för att medvetet spara in de miljoner VON behöver spara in
- Majoriteteten av deras besök/insatser har en beviljad tid på 10-20 minuter per insats. Generellt får de en ersättning för ett 10 minuters besök 66,5 kr. Personalkostnaden för 30 minuter, d v s besöket samt restid är 117 kr för bolaget.
- Personalen tillbringar allt mer tid i bilarna, det administrativa arbetet ökar bl a för att kommunen vill ha mer information,

LOV, lagen om valfrihetssystem, infördes inom hemtjänsten i Sollentuna från 2008. Under de flesta år sedan dess har ersättningsnivån till utförarna kritiserats av utförare. Inte minst av den kommunala utföraren, Solom. Flera av de större bolagen, med kollektivavtal, som t ex HSB Omsorg har lämnat kommunen under årens lopp. Inför 2018 räknades inte hemtjänstersättningen upp överhuvudtaget. Den bild som bolaget (Akedo) målar upp är mycket allvarlig och oroväckande. Den visar på ett tydligt sätt hur den moderatledda majoritetens kostnadsdämpande åtgärder drabbar såväl brukare som utförare.

Sedan vård- och omsorgsnämnden började genomföra sina sparpaket har vidtagna åtgärder medfört en besparing på 22 mkr och dessa beräknas från 2018 ge en helårseffekt på 45-50 mkr. I årsredovisningen står: ”Åtgärdsplanen har således haft en tydligt kostnadsdämpande effekt”. Det här med att få ”budget i balans ” är ingen kameral insats, utan det påverkar livsvillkoren för Sollentunabor. 

I årsredovisningen kan vi se att det totala antalet ersatta hemtjänsttimmar har minskat med drygt 37 400 timmar jämfört med helår 2016, det motsvarar en kostnadsminskning med cirka 14,8 miljoner kronor. Detta är ett exempel på hur effekterna blir för Sollentunabor av det som nämnden själva kallar ”intensiva arbete för att nå budget i balans”.

2016 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut förändrade riktlinjer i hemtjänsten. De förändrade riktlinjerna har medfört t ex att tider för inköp, tvätt, disk, matlagning minskats. Det samma gäller tillsyn på kvällar, nätter och morgnar.

Genom allt kortare besök skapas stress och möjlighet till en bra omsorg försämras. Bolaget vittnar i brevet om att det största problemet är att de får kortare besök hos kunderna nu för tiden, det ta mer tid att ta sig till kunden än tiden som de ska utföra hos kunden. Majoriteteten av deras besök/insatser har en beviljad tid på 10-20 minuter per insats. Det gör att de anställda får tillbringa mer tid i bilarna och att kostnaderna överstiger intäkterna för dessa korta insatser.

I den här frågan har den moderatledda majoriteten konsekvent mantrat ”Individuell prövning avgör insats”. Det är ju bra att kommunen gör en individuell bedömning, för annars skulle man bryta mot lagen. Enligt Socialtjänstlagen ska alltid individuell bedömning ske. Det som är mer intressant är vad man kan bedömas till.

Det är uppenbart att den nuvarande ersättningen inte är tillräcklig och att riktlinjerna för tid inte är fullt ut verklighetsanpassade. Den bild som Akedo målar upp är mycket allvarlig och oroväckande. Den visar på ett tydligt sätt hur den moderatledda majoritetens besparingsprogram drabbar såväl brukare som utförare. Genom allt kortare besök skapas stress och möjlighet till en bra omsorg försämras. Denna utveckling behöver brytas.

Vi Socialdemokrater vill byta riktning och vi har förslag på hur det ska gå till. På kort sikt behöver ersättningen till hemtjänstutförarna höjas och riktlinjerna för tidsinsatser hemtjänsten bli generösare. På längre sikt krävs större förändringar i styrsystemen för öka äldres valfrihet och garantera att skattemedel går till omsorgsverksamhet.

När droppen ur holkar stenen! Äntligen omdisponeringar av kommunens investeringsbudget!

I rollen som förtroendevald får du ofta ”grotta ner” dig i frågor som få andra engagerar sig i. En fråga som engagerat mig under de sista 7-8 åren rör trafik- och fastighetsnämndens investeringsbudget för främst fastigheter. Det grundläggande problemet är att investeringsbudgeten inte använts fullt ut. Det är ett problem som varit genomgående sedan trafik- och fastighetsnämnden skapades 2011. Den moderatledda majoriteten har också konsekvent motsatt sig omdisponering av investeringsbudgeten under löpande budgetår. Kommunens investeringstakt kommer att öka de kommande åren. Kraven ökar. Då är det viktigt att kommunen blir ännu effektivare på att verkställa fattade beslut och använda avsatta medel. Styrningen måste bli ännu bättre. 

Fram 2015 såg utvecklingen att gå åt rätt håll, vad gällande hur stor andel som användes. Utvecklingen hade gått från att runt 20% användes 2012 till att runt 85% användes 2015. Under 2016 gick utvecklingen tillbaka och under 60% användes av budgeten och i år är det alltså 49%.

	Använd andel av investeringsbudgeten  i %
2012	19%
2013	57%
2014	80%
2015	86%
2016	58%
2017	49%

Det är naturligtvis inte bra att budgetmedlen inte används till att genomföra investeringsbeslut. Jag och andra Socialdemokrater har tagit upp det här i många år både i fullmäktige och i trafik- och fastighetsnämnden och i år har vi fått en riktigt gedigen genomgång om varför investeringspengarna användes.. Skälen är inte sällan att projekten försenats av olika skäl. Upphandlingar har tagit längre tid, projekt har överklagats, projekt har av olika skäl skjutits till nästa år osv

I debatten om årsredovisningen för 2017 häromveckan sa jag så här: ”Processerna kring inte minst fastighetsinvesteringar fungerar bättre än vad de gjorde för några år sedan. Jag tror att mycket av svaret finns att finna i hur processen ser ut. I dag lämnas underlagen till budgeten runt årsskiftet ett år innan budgeten ska börja gälla. Budgeten fastställs ett halvår innan den ska börja gälla. Det gör att det i praktiken går två mellan underlagen till budgeten tas fram tills budgetåret tar slut. Det är inte konstigt att kan bli stopp på vägen så som TFK redovisat.”

Nu har det dock hänt saker som fått utvecklingen att gå åt rätt håll. På trafik- och fastighetsnämndens sammanträde den 26 april 2018 beslutades om omdisponering på 49,6 mkr av investeringsramen för 2018. Skälet till omdisponeringen anges så här: ”Investeringsramen avseende investeringar i verksamhetsfastigheter och anläggningar gällande år 2018 bereds ett år innan budgeten träder i kraft. I detta fall av 2017. Projekt som omdisponeras avser är fleråriga projekt som är svåra att bedöma status på avseende nästkommande år i samband med budgetbeslutet med anledning av ändrade förutsättningar under budgetåret. Omdisponeringen under året 2018 är möjligt för nämnden att göra då det finns projekt som av olika anledningar inte kommer fortlöpa enligt budgetbeslutet”.

Äntligen. Det tog 6-7 år, men nu blir det alltså omdisponering under budgetårets gång. Genom det ökar chansen att investerings takten ökar och Sollentunaborna drar nytta av det genom att deras nya förskola, konstgräsplan eller LSS-boende renoveras tidigare osv.

Återigen ett exempel på att vattendroppen urholkar stenen…

Nu är hyreskontrakten uppsagda för förskolor utan bygglov!

På trafik- och fastighetsnämndens sammanträde den 26 april 2018 fattades beslutet om att säga upp hyreskontrakt för två förskolor i Södra Sollentuna. Det gäller Silverskogen i Tegelhagen och Silverbäcken i Silverdal. För båda förskolorna gäller att de finns i tillfälliga lokaler, paviljonger, som endast har tillfälligt bygglov.

Den Socialdemokratiska gruppen valde att ställa sig bakom förslaget till beslut om att säga upp avtalen med de två förskolorna i södra Sollentuna. Det huvudsakliga skälet är att det tillfälliga bygglovet på maximalt 15 år har löpt ut. Enligt Plan- och bygglagen, PBL,) får tidsbegränsat bygglov ges för högst sammanlagt 15 år och får beviljas om åtgärden i fråga är avsedd att pågå under en begränsad tid, d.v.s. vara av tillfällig karaktär, samt att åtgärden även uppfyller vissa förutsättningars om krävs för ett permanent lov.  Det tillfälliga bygglovet för förskolan på Tegelhagsvägen 22 har passerat 15 år. En ansökan om förlängning av det tidsbegränsade bygglovet gjordes 2017 men avslogs av avslag av miljö- och byggnadsnämnden i november 2017. Vi anser att med bakgrund i vad PBL anger inte kan fatta annat beslut än att säga upp hyresavtalet.

Det beslut trafik- och fastighetsnämnden hade att fatta var om hyresavtalet ska sägas upp eller inte. Vi hade önskat att andra nämnder som är berörda inte minst barn- och ungdomsnämnden hade tagit större ansvar i processen. Det finns något som inte känns helt rätt i att det enda politiska beslut som fattas kring vad som kan leda till nedläggning av förskola är ett byråkratiskt fastighetsbeslut.

Om utföraren, via kommunen eller på annat sätt, hittar en annan lokal att bedriva verksamheten i så ser vi inget hinder i att verksamheten fortsätter. Vi är informerade om att sådana diskussioner kommer att fortsätta föras.  

Vi har inför beslutet tagit del av information från barn- och ungdomsnämnden att det i nuläget finns tillräckligt med förskoleplatser i södra Sollentuna för att klara de behov som finns. Befolkningsprognoserna för kommande år visar på inte på ökande behov. Det ska tilläggas, för tydlighetens skull, att tidigare har en annan bedömning gjorts och det funnits planer på en permanentning av förskolan.

Avslutningsvis så hade vi önskat information och dialog med verksamheten och föräldrarna från kommunens sida hade varit bättre och skett tidigare.

Avslag för allemansrättens stig!

På kommunfullmäktiges sammanträde den 19 april behandlades den motion om skapandet av en allemansrättens stig i någon av kommunens fyra natureservat. Syftet är att skapa en attraktion som lockar förskolor, skolor och familjer till naturen och därigenom öka kunskapen om allemansrätten. Motionen avslogs utan att något annat parti ens ville delta i debatten. Vad säger det om intresset för naturen?

I debatten sa jag ungefär följande:

"Allemansrätten är något som Sverige ska vara stolta över. Tack vare allemansrätten har alla tillgång till naturen.  Tillsammans är det vårt gemensamma ansvar att använda denna gamla sedvana med omtanke. Allemansrätten innebär att den som rör sig i skog och mark är skyldig att ta hänsyn till sin omgivning. Till växt- och djurliv lika väl som till markägare och andra människor i närheten.

I Sollentuna kommun finns det fyra naturreservat, Östra Järvafältet, Rösjöskogen, Törnskogen och Tegelhagsskogen. De är uppskattade av många Sollentunabor. Vi vill fortsätta utveckla naturreservaten och önskar att fler Sollentunabor hittar till dem.

I motionen föreslår vi att det skapas en allemansrättens stig i någon av Sollentunas naturreservat. Vårt syfte med motionen är såväl att berika Sollentunas barnkultur genom att skapa en ny attraktion och med hjälp av den lära våra barn om vikten att värna miljön samt att på ett lustfyllt sätt lära barnen mer om sina rättigheter och skyldigheter i naturen som omger dem.

I dag finns bl a en allemansrättens stig i Tyresta naturreservat söder om Stockholm. Den kallas ”allemansråttans stig” och invigdes i februari 2017. Den är 700 meter lång och har skapats tillsammans med ”Håll Sverige Rent”.

En allemansrättens stig kan bli ett populärt besöksmål för barnfamiljer och förskolor i och runt omkring Sollentuna, och en aktivitet som bidrar till hälsa och rörelse. Den kan med fördel planeras tillsammans med organisationen ”Håll Sverige Rent.” Organisationen har länge arbetet med miljöfrågor och samarbetar idag många förskolor bland annat genom "skräpplockardagar". 

I remissvaret från trafik- och fastighetsnämnden trycks på att Naturvårdsverket har tagit fram ett antal foldrar och filmer om allemansrätten. I tjänsteutlåtandet beskriver också kontoret vilka insatser om planeras under 2018 i form av t ex handledning för diskussioner i förskolor och skolor, anslag på anslagstavlor och länkar på kommunens hemsida. Därtill ska naturligtvis Naturskolans arbete läggas.

Vi ser naturligtvis positivt på att Sollentuna kommun arbetat med att sprida allemansrätten under lång tid och att det arbetet ytterligare ska utvecklas. Anläggande av en allemansrättens stig i någon av våra fyra naturreservat skulle kunna bli ytterligare en insats för att ytterligare sprida allemansrätten till ännu fler Sollentunabor.

En allemansrättens stig kan användas som en attraktion som ytterligare kan locka t ex förskolor och skolor att besöka våra naturreservat och lära fler att uppskatta att vara ute i naturen. Inte sällan kan paketeringen av det vardagliga som alltid funnits där som en attraktion som kan locka dit fler. Så kan det vara med allemansrätten och anläggande av en allemansrättens stig.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till motionen."

Sollentuna kommun behöver en annan process för fastighetsinvesteringar!

På kommunfullmäktige den 19 april debatterade kommunfullmäktige årsredovisningen för 2017. Jag deltog i debatten kring trafik- och fastighetsnämnden. I debatten försökte jag bl a reda ut skälen till varför kommunen bara använder ungefär hälften av investeringsbudgeten.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Jag vill inleda med att tacka mina kollegor i nämnden för ett gott och konstruktivt samtalsklimat. Man blir också imponerad av det engagemang och kompetens det finns på förvaltningen.

Hur det är att bo i Sollentuna styrs i mångt och mycket av beslut som fattas i trafik- och fastighetsnämnden. Hur Sollentunaborna lever sitt liv påverkas av vilken standard det är på gångvägar, cykelbanor och vägar, om snöröjningen fungerar, om parker och naturmark är inbjudande och välskötta, om fastigheterna där man tillbringar dagarna erbjuder en bra arbetsmiljö eller om och hur det är skyltat i det naturreservat där du tar en promenad. Allt detta och en del till ansvarar eller påverkas av beslut som fattas av trafik- och fastighetsnämnden. Det gör att vi som sitter i nämnden ansvar för mycket som avgör hur Sollentunabornas vardagliga liv ser ut på ett mycket påtagligt sätt.

Listan på vad nämnden uträttat under året är lång. En del är gamla försyndelser där man kommit i kapp. Några viktiga punkter som jag vill lyfta fram är utvecklingsplanen för skötsel av parkmark och grönområden som tagit fart under året, parkeringsplanen har alltmer gått ifrån plan till verklighet, en ökad satsning på julbelysning, fortsatt arbete med cykelplanen och mängder av andra saker. Det är mycket på gång och många till synes små projekt för att göra Sollentuna bättre.

När det gäller det ekonomiska resultatet så är den nästan perfekt precision mot budgeten vad gäller driftbudgeten, men så är det inte med investeringsbudgeten. Noteringen för i år är att 49% investeringsbudgeten användes under 2017. Det är inte det första året som det ser ut så här.

Fram 2015 såg utvecklingen att gå åt rätt håll, vad gällande hur stor andel som användes. Utvecklingen hade gått från att runt 20% användes 2012 till att runt 85% användes 2015. Under 2016 gick utvecklingen tillbaka och under 60% användes av budgeten och i år är det alltså 49%.

Det är naturligtvis inte bra att budgetmedlen inte används till att genomföra investeringsbeslut. Vi har tagit upp det här i många år både här i fullmäktige och i trafik- och fastighetsnämnden och i år har vi fått en riktigt gedigen genomgång om varför investeringspengarna användes. Läs den, den redovisar tydligt varför det bara är 49% av investeringsbudgeten som använts. Skälen är inte sällan att projekten försenats av olika skäl. Upphandlingar har tagit längre tid, projekt har överklagats, projekt har av olika skäl skjutits till nästa år osv

Processerna kring inte minst fastighetsinvesteringar fungerar bättre än vad de gjorde för några år sedan. Jag tror att mycket av svaret finns att finna i hur processen ser ut. I dag lämnas underlagen till budgeten runt årsskiftet ett år innan budgeten ska börja gälla. Budgeten fastställs ett halvår innan den ska börja gälla. Det gör att det i praktiken går två mellan underlagen till budgeten tas fram tills budgetåret tar slut. Det är inte konstigt att kan bli stopp på vägen så som TFK redovisat.

Kommunens investeringstakt kommer att öka de kommande åren. Kraven ökar. Då är det viktigt att kommunen blir ännu effektivare på att verkställa fattade beslut och använda avsatta medel. Styrningen måste bli ännu bättre. "

Kostnadsbesparingar inom äldreomsorgen påverkar Sollentunabors livsvillkor!

På kommunfullmäktiges sammanträde den 19 april behandlades årsredovisningen för 2017. Jag deltog i debatten kring vård- och omsorgsnämndens årsredovisning och försökte ge en bild över senaste året och nämndens utmaningar.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Under de senaste åren har vård- och omsorgsnämnden i Sollentuna genomfört stora besparingar i verksamheten. Det har också funnits en ovilja hos den moderatledda majoriteten att skjuta till mer pengar till vård- och omsorgsnämnden utan i stället låtit nämnden gå med något de kallat ”accepterat underskott”. Det är en teknik som kan diskuteras.

Under 2017 har vård- och omsorgsnämnden förekommit flitigt i lokalpressen det har handlat om bristerna i vård och omsorg på Frösundas boenden med Vidaby särskilt i blickfång. Det har också handlat om hyvling av personalens arbetstider inom LSS verksamheten inom Solom. Det har handlat om oro kring processen att göra Tors Backe till ett trygghetsboende.  Det har också handlat om fortsatta besparingar och effekterna av detta.

Allt är naturligtvis inte negativt. Det genomförs varje minut under dygnet storartade insatser av all vårdpersonal inom Solom och alla andra utförare för att ge Sollentunabor den vård och omsorg de behöver. De allra flesta är nöjda med det stöd och omvårdnad de får. Tack till er alla som jobbar inom vård och omsorg för ert arbete.

Sedan vård- och omsorgsnämnden började genomföra sina sparpaket har vidtagna åtgärder medfört en besparing på 22 mkr och dessa beräknas från 2018 ge en helårseffekt på 45-50 mkr. I årsredovisningen står: ”Åtgärdsplanen har således haft en tydligt kostnadsdämpande effekt”. Det här med att få ”budget i balans ” är ingen kameral insats, utan det påverkar livsvillkoren för Sollentunabor.  

Det senaste exemplet på detta är det brev skickades till vård- och omsorgsnämnden från en av de större utförarna av hemtjänst i kommunen. Den bild som bolaget (Akedo) målar upp är mycket allvarlig och oroväckande. Den visar på ett tydligt sätt hur den moderatledda majoritetens kostnadsdämpande åtgärder drabbar såväl brukare som utförare.

2016 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut förändrade riktlinjer i hemtjänsten. De förändrade riktlinjerna har medfört t ex att tider för inköp, tvätt, disk, matlagning minskats. Det samma gäller tillsyn på kvällar, nätter och morgnar.

Genom allt kortare besök skapas stress och möjlighet till en bra omsorg försämras. Bolaget vittnar i brevet om att det största problemet är att de får kortare besök hos kunderna nu för tiden, det ta mer tid att ta sig till kunden än tiden som de ska utföra hos kunden. Majoriteteten av deras besök/insatser har en beviljad tid på 10-20 minuter per insats. Det gör att de anställda får tillbringa mer tid i bilarna och att kostnaderna överstiger intäkterna för dessa korta insatser.

I årsredovisningen kan vi se att det totala antalet ersatta hemtjänsttimmar har minskat med drygt 37 400 timmar jämfört med helår 2016, det motsvarar en kostnadsminskning med cirka 14,8 miljoner kronor. Detta är ett exempel på hur effekterna blir för Sollentunabor av det som nämnden själva kallar ”intensiva arbete för att nå budget i balans”. Ett mynt har alltid två sidor."

Hur ställer sig majoriteten till remissen som medför försämrad busstrafik till bl a Edsberg?

Nyligen presenterade Stockholms läns landstings trafikförvaltning ett förslag till förändrade linjesträckningar för busstrafiken. Förslaget är nu ute på remiss till bl a länets kommuner.  Vissa av förslagen i remissen förslag skulle på ett påtagligt sätt försämra vardagen för många Sollentunabor, inte minst i Edsberg. Med anledning av detta har jag ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande om kommunens inställning till remissvaret. Frågan kommer förhoppningsvis besvaras på kommunfullmäktige den 19 april 2018.

Edsberg är en kommundel som inte ligger vid någon spårbunden trafik och därmed är beroende av busstrafik för att få till en fungerande pendling. Under de kommande åren kommer Edsbergs befolkning att öka genom att fler bostäder byggs, såväl i nuvarande Edsberg och i det kommande Väsjöområdet. Behovet av en kapacitetsstark busstrafik kommer att därmed att öka. Remissens förslag leder till en försämrad busstrafik när Edsbergsborna blir fler.

I förslaget föreslås att linje 607 kortas av till att transportera sträckan Sollentuna station till Danderyds sjukhus. Det gör att alla som vill åka till eller från hållplatser söder om Sollentuna station tvingas byta buss. Ett exempel på det är att t ex en skolklass från Helenelund som ska åka till Sollentunavallen eller simhallen måste byta buss vid Sollentuna Station.

Förslaget innebär också att direktbussen 526 försvinner. Den går i dag mellan Edsberg och Norra Bantorget. Direktbussen har i årtionden underlättat för Edsbergbor att åka direkt till och från Stockholms innerstad i rusningstrafik. Genom detta kommer antalet resenärer på redan överfulla pendel- och tunnelbanetåg öka.

Den fråga jag ställer är följande:

·         Kommer Sollentuna kommun, i det kommande remissvaret, motsätta sig förslagen som försämrar busstrafiken för bl a Edsbergsborna?

Vad gör kommunen för att ge plats för mer kultur i förskolan?

Skapande och estetiska uttrycksformer är en viktig del i förskolans verksamhet. Möten med professionell kultur kan ske på flera sätt såväl i som utanför förskolans egna lokaler. Det kan handla såväl om att ta del av andras skapande som att delta i skapandet själva. Med bakgrund av detta har jag skrivit en interpellation till barn- och ungdomsnämndens ordförande tillsammans med min partikamrat Gunilla Hultman. Interpellationen debatteras på kommunfullmäktige den 19 april.

Statens kulturråd genomförde under 2016 en kartläggning ”Kultur på barnens villkor”. Den visar att möten med professionell kultur i förskolan kan se ut på många sätt. I rapporten konstateras också att de kommuner som ingår i studien har någon form av centralt finansierad kulturverksamhet för förskolan. De flesta huvudmän i fallstudierna har en samordnare på central nivå som står för kulturinköp och fördelningen eller bokningen av kulturupplevelser för förskolorna. I vissa kommuner har den centrala samordnaren också en viktig uppgift i att organisera transporter.

En kulturrådets kartläggning är det vanligaste sättet där förskolor möter kultur via biblioteken. Därefter via teater, musik och museum.

 De frågor vi ställer till barn- och ungdomsnämndens ordförande är följande:

·         Hur ser det ut idag med möten med olika former av kultur som t ex teater, musik, konst i de olika förskolorna i kommunen? Hur möter barnen i Sollentunas förskolor kultur?

·         Bidrar kommunen med stöd till olika kulturaktivitet i förskolan? Finns det en central samordnare för kultur i förskolan i Sollentuna?

·         Planeras några ytterligare insatser för att fler barn i förskolan ska få möta kultur oftare?

Lyft fram den lokala demokratins kraft i samband med att Kommunfullmäktige fyller 100 år!

Den 11 maj 1919 slogs klubban för första gången i bordet och det första sammanträdet med Sollentunas kommunalfullmäktige inleddes. Sedan den dagen är kommunfullmäktige kommunens högsta beslutande organ och därmed den yttersta symbolen för den lokala demokratin i Sollentuna.

Om ungefär ett år har det gått ett helt sekel sedan det första sammanträdet med kommunfullmäktige. Med anledning av detta har jag och min partikamrat Lilian Lama skrivit en motion till kommunfullmäktige om att detta borde uppmärksammas.

Vi anser, i motionen, att det är något som kommunen bör uppmärksamma under jubileumsåret. Kommunfullmäktige bör för sin egen del, på lämpligt sätt, uppmärksamma jubileet t ex i samband med sitt sammanträde i maj 2019. 100 års jubileet bör inte bara vara en angelägenhet för kommunfullmäktige, utan aktiviteter bör också genomföras för att lyfta fram den lokala demokratin riktade mot Sollentunaborna. Det kan t ex ske genom aktiviteter på förskolor, skolor, bibliotek eller via det civila samhället.

Våra två förslag är dels att kommunfullmäktiges 100 års jubileum uppmärksammas på särskilt sätt i samband med kommunfullmäktiges sammanträde i maj 2019 samt att kommunfullmäktiges 100 års jubileum uppmärksammas genom att aktiviteter genomförs för att lyfta fram den lokala demokratin i Sollentuna.

Hyreskontrakt, bygglov och en förskolas framtid!

De båda lokaltidningarna har uppmärksammat ärende som är aktuellt i trafik- och fastighetsnämnden just nu. Det handlar om uppsägning av hyreskontrakt för två förskolor i Södra Sollentuna. Det gäller Silverskogen i Tegelhagen och Silverbäcken i Silverdal. För båda förskolorna gäller att de finns i tillfälliga lokaler, paviljonger, som endast har tillfälligt bygglov.

Jag minns när Silverskogen etablerades. Det var runt årsskiftet 2001/02 som etableringen började diskuteras. Jag satt då i barn- och ungdomsnämnden. Vi fick en akut brist på förskoleplatser i södra Sollentuna. Den hade i början sitt ursprung i ett omfattande generationsskifte i villaområden i de södra kommundelarna och exploderade sedan när Silverdal började byggas ut. Under några år etablerades ett antal nya förskolor i permanenta eller tillfälliga lokaler. Silverskogen, som drivs Friluftsförskolor, etablerades på parkmark i en paviljong vid Tegelhagsvägen. När verksamheten var nyetablerad var jag där på någon form av verksamhetsbesök.

Vi som tillhör den politiska oppositionen var inte informerade om ärendet förrän handlingarna kom till trafik- och fastighetsnämndens sammanträde i mitten av mars. Vi försökte då sätta oss in i frågan. Det blev uppenbart att det fanns brister i dialogen mot berörda föräldrar och verksamhet. Vi stod bakom beslutet om att bordlägga ärendet till nästkommande nämndmöte i april.

Det beslut trafik- och fastighetsnämnden har att fatta var om hyresavtalet ska sägas upp eller inte. Vi har här att förhålla oss till gällande lagstiftning.  Det tillfälliga bygglovet för Silverskogens lokal har löpt i 15 år. Enligt Plan- och bygglagen, PBL,) får ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst sammanlagt 15 år. Det är tidsgränsen för vad som kan anses vara av tillfällig art..En skola med tidsbegränsat bygglov innebär även ett osäkerhetsmoment ur verksamhetens perspektiv. Tillfälligt bygglov bör därmed endast användas för förskolor och skolor som ska vara lokaliserade på en plats under en tydligt avgränsad tid. Det gäller därmed i första hand under fall där lokaler renoveras eller nya byggnader byggs.

Rent formellt beviljades förskolan Silverskogen i Tegelhagen 2002-06-30 ett tidsbegränsat bygglov under 3 år, d v s fram till 2005-06-30. När den tiden löpt ut skulle det dröja ända till 2009-05-26 då en förlängning gavs för ytterligare fyra år, d v s till 2013-06-30. När den tiden passerat hade det tidsbegränsade bygglovet gällt i totalt 11 år, och tjänstemännen på kommunens bygglovsavdelning föreslog därför att bygglovet ej skulle förlängas ytterligare. Deras skäl till detta var att byggnaden knappast kunde räknas som en tillfällig byggnad längre. En majoritet bestående av Moderaterna, Liberalerna och Centern valde dock att förlänga bygglovet i ytterligare drygt fem år, d v s till 2018-07-01. Beslutet fattades, trots att de var medveten om att det skulle betyda att den sammanlagda tiden för det tidsbegränsade bygglovet kommer överskrida den tillåtna tidsgränsen med ett år.  En ansökan om förlängning av det tidsbegränsade bygglovet gjordes 2017 men avslogs av avslag av miljö- och byggnadsnämnden i november 2017. Det kommer därmed att bli svårt för förskolan att stå kvar på den nuvarande tomten.

Om utföraren, via kommunen eller på annat sätt, hittar en annan lokal att bedriva verksamheten i så välkomnar vi att verksamheten fortsätter i andra lokaler. Vi vill utveckla och förbättra förskoleverksamheten i Sollentuna ytterligare. Vi tror att en viktig insats är att minska barngruppernas storlek och därmed förbättra arbetsmiljön för barn och personal på förskolorna. En minskning av barngruppernas storlek förutsätter att det finns lokaler för att möjliggöra detta. En fortsatt verksamhet för Silverskogen, i andra lokaler, kan bidra till att minska barngruppernas storlek.  

Avslutningsvis så hade vi Socialdemokrater önskat att kommunen haft bättre information och dialog med verksamheten och föräldrarna från kommunens sida hade varit bättre och skett tidigare.


Tack till Peter Godlund för din kartläggning av historien om Silverskogens bygglov.