Det är dags för mer offentlig konst i Sollentuna!

I våras lämnade jag tillsammans med mina partikamrater Berit Forsberg och
Tanja Bojovic in en motion till kommunfullmäktige där vi föreslagit att kommunen ska avsätta en procent av kostnaderna vid ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning.

Motionen har nu remitterats till berörda nämnder. Vi behandlade remissen på trafik- och fastighetsnämndens septembermöte. I remissvaret tryckte förvaltningen på att om en procent ska avsätta för konstnärlig utsmyckning kommer byggprojekten att fördyras med samma procentsumma.

Den socialdemokratiska gruppen i trafik- och fastighetsnämnden lämnade in en protokollsanteckning, tillsammans med (MP) som såg ut så här:

“Vi står bakom motionens förslag om att en procent av kostnaderna för om-, ny- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Vi valde däremot att ställa oss bakom förslaget till yttrande då detta endast klarlägger att motionens förslag skulle medföra en tillkommande kostnad vid byggnationen. Trafik- och fastighetsnämnden har därmed svarat på remissen utifrån sitt ansvarsområde. Ett bifall till motionen kräver ett kommunövergripande ställningstagande som sedan blir en naturlig del i planering och genomförande av byggnationer.”

Varför är det nu viktigt med konstnärlig utsmyckning. Min uppfattning är att alla oavsett vem man är eller hur man lever, ska ha möjlighet att uppleva konst i sin närmiljö. Den offentliga konsten – som alla har tillgång till – har en stor betydelse för människors välbefinnande. Den är en del av vårt öppna demokratiska samhälle. Konsten ska kunna beröra, stimulera, roa, oroa, inspirera eller locka till eftertanke. Samtidigt bidrar konsten till att skapa upplevelser för dem som bor, arbetar eller är på besök i kommunen.

Det finns också en rekommendation från 1937, då Statens Konstråd bildades, om att en procent av kostnaderna vid ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Stockholms stad har sedan 1963 ett mål om detta. Ett annat exempel är Enköping som införde detta 2001. Vi anser nu att det är dags för Sollentuna kommun att anta en liknande målsättning. En målsättning som ska följas även av de bolag som ingår i kommunens bolagskoncern.

Det finns redan idag exempel på konstnärlig utsmyckning i Sollentuna kommun. Merparten av dessa tillkom under tiden fram till 1980-talet. Därefter har den konstnärliga gestaltningen tonats ner. Det är dags att vända den negativa utvecklingen. Om man tittar på remissvaret som trafik- och fastighetskontoret tagit fram så nämns särskilt fasadmaterial, som på friidrottshallen, som ett inslag av konstnärligt inslag.Det räcker inte. Enprocentsregeln bidrar till att konst är ett naturligt inslag i människors närmiljö. Genom enprocentregeln får konsten en genomtänkt och självklar plats i offentligheten. Konsten ger platsen en identitet och gör att miljön blir unik. Det är dags för mer offentlig konst i Sollentuna!

Skärs LSS ner på felaktig grund i Sollentuna?

Under senaste tiden har det varit flera artiklar och debattinlägg i lokalpressen om LSS i Sollentuna. Det har sig grund i det beslut som den moderatledda majoriteten i vård- och omsorgsnämnden tog i februari 2017 som nu har blivit omvandlade till verklighet från den 1 juli 2017.

Grunden till beslutet är att vård- och omsorgsnämnden har får höga kostnader och inte klarar sin budget utan att behöver minska sin budget.

Jag har gått igenom beslutsunderlaget som nämnden hade vid sitt beslut i februari 2017. Tjänsteutlåtandet grundar sitt resonemang på jämförelse med ett antal andra kommuner. Det urval av kommunen som redovisas visar att Sollentuna har den näst högsta kostnaden för verksamheten än de uppräknade kommunerna. Det framgår inte hur urvalet av kommuner gjorts, då de kommuner som nämns inte är de kommuner som kommunen brukar jämföra sig med och som därmed brukar räknas som jämförbara.

Det som redovisas är en ren kostnadsanalys. Det har inte tagits någon hänsyn till varken kvalitet eller omfattning. Det står att jämförelsen är exklusive lokalkostnader. I en sådan verksamhet som LSS påverkar lokalerna kostnaderna. När Soloms styrelseordförande häromveckan informerade kommunfullmäktige om verksamheten så nämnde han att Soloms situation påverkas av att Sollentuna har många LSS-bostäder med få boendeplatser, vilket bl a gör att personalen inte kan utnyttjas optimalt.

När du ser på hur neddragningarna genomförts ser man att det skett en kraftig sänkning av ersättningarna i de olika nivåerna. Den nivå som flest människor ligger på är nivå 4.

I verkligheten har vård- och omsorgsnämnden bland annat lett till att det kommunala utförarbolaget  Solom har “hyvlat” ner personalens tjänstgöringsgrad, i enstaka fall upp till 30%. Soloms ordförande hävdar att bolaget klarar sitt uppdrag, med mindre tid. Det är väl en fråga som framtiden lär se svar på.

Vi ska i detta sammanhang påminna oss om att LSS är en rättighetslagstiftning och därmed för med sig andra krav än annan lagstiftning. Frågan är om detta överhuvudtaget vägts in i beslutet.

Enligt tjänsteutlåtandet ska de sänkta ersättningsnivåerna, tillsammans med nytt bemanningsavtal, under 2017 medföra en besparing på 5-6 miljoner kronor. Det nämns ingenting om effekter på längre sikt än under innevarande år.

Den Socialdemokratiska gruppen i vård- och omsorgsnämnden deltog inte i beslutet. Vi har överlag högre ambitioner för vård och omsorg än den moderatledda majoriteten i Sollentuna. Det märks även i vårt budgetalternativ där vi t ex avsätter 9 miljoner för att säkerställa att vård- och omsorgsnämnden kan utföra sitt uppdrag på ett fullgott sätt och enligt gällande lagstiftning.

Så tillbaka till frågan i rubriken på det här blogginlägget “Skärs LSS ner på felaktig grund i Sollentuna?”. Jag vill inte svära på att det är på felaktig grund, men det finns en del tveksamhet i hur beslutet är underbygt. Om mindre än ett år är det val och allt tyder på att vård och omsorg kommer bli en stor lokal valfråga.

Rösta i morgon för en folkkyrka i takt med tiden!

I morgon är det dags för valdagen i årets kyrkoval. Det har varit en valrörelse som på präglats av hårda ord och oförsonlighet mellan olika grupper. Konfiliktytorna har i vissa fall varit breda som vallgravar. Förutom de väntade diskussionerna mot (SD) så har det främst handlat om konflikt mellan partipolitiska nomineringsgrupper och de mer kyrkliga grupper. De kyrkliga grupperna har höjt tonläget oerhört om till och med jämför mer förra kyrkovalet 2013. Det har ibland verkat som om de varit mer intresserade att diskutera vilka som borde få ställa upp i valet än hur svenska kyrkan ska utvecklas framöver. På olika håll har partipolitiska grupper i allmänhet och vi Socialdemokrater i synnerhet, kallats allt från kolonisatörer av kyrkan och trojanska hästar till månglare som ska drivas ut ur templet.

Min erfarenhet från framförallt Sollentuna Församling är att, framförallt POSK, har haft svårt att släppa det höga tonläget från valrörelsen tiden efter valet fram till kyrkofullmäktiges valmöte vilket har gjort att valmötet bitvis förvandlats till rena “slagfältet”. Även om vi har olika uppfattning och värderingar borde alla inblandade tänka på att behålla hyfs och respekt mot varandra genom att åtminstone skilja på sak och person. Vi vill alla Svenska kyrkans väl!

Vi socialdemokrater ställer upp i kyrkovalet för att vi vill fortsätta utveckla Svenska kyrkan som en öppen och demokratisk folkkyrka där alla har samma värde och rätt. En kyrka som är en öppen och välkomnande folkkyrka och vill vara Sveriges bästa arbetsgivare

Vi  Socialdemokrater vill ha en kyrka där det ska vara självklart att också samkönade kan gifta sig. Vi vill ha en kyrka som inte tvingar barnen att avstå från verksamhet för att föräldrarnas plånbok inte är tillräckligt stor. Vi vill även ha en kyrka som strävar efter att bli Sveriges bästa arbetsgivare och som ställer krav på schysta villkor vid upphandlingar.

Mot oss står Sverigedemokraterna och den kristna högern. De mobiliserar starkt och vill göra om kyrkan i grunden – till en kyrka som utestänger grupper, som gör skillnad på människor och som inte tydligt markerar mot kvinnoprästmotståndare och motstånd mot HBTQ-personer.

Din röst kan vara avgörande. Rösta för en öppen folkkyrka i takt med tiden! Ta med vänner och bekanta och gå och rösta för att alla människors lika värde och rätt!

Äntligen ljusning för Sjöbergs Centrum!

I veckans nummer av Vi i Sollentuna kan vi läsa om att äntligen finns en ljusning i horisonten för Sjöbergs centrum genom att bygglovsansökan lämnats in. Det är snart tio år sedan som Sjöbergs centrums framtid började diskuteras. Sedan 2015 finns en antagen detaljplan som förutsätter en rivning av det nuvarande centrumet för att kunna bygga bostäder med centrumanläggning i botten.

När vi samtalar med Sjöbergsbor möter vi en stor oro över vad som ska hända när och om bygget sätter igång. Kommer de att ha någonstans att handla mat och andra tjänster i närområdet? En fråga som är extra viktig i ett område som Sjöberg där man är beroende av de få busslinjer som trafikerar området eller av bil för att nå service.

Vi Socialdemokrater har under hela processen drivit linjen att det är viktigt att närservice i form av matbutik m m upprätthålls i Sjöbergs centrum även under byggtiden. Därför anser vi att kommunen ska hjälpa fastighetsägaren att hitta en temporär lösning för att befintlig närservice även ska fungera under byggtiden.  Tyvärr har den moderatledda majoriteten inte haft den uppfattningen.

Det är olyckligt att processen dragit ut på tiden och fortfarande är osäkerheten betydande utifrån vad som framgår av artikeln i Vi i Sollentuna.

De som förlorar på den utdragna processen är Sjöbergsborna och affärsidkarna i centrum som får leva med ovissheten och med ett allt mer slitet och eftersatt centrum. Vi beklagar det.

Det är inte alltid enkelt att fatta beslut!

En del som ingår i att vara politiskt förtroendevald är att ta ansvara och fatta beslut även när beslutet inte är enkelt att fatta. Där ingen av de tänkbara valmöjligheterna varken är enkel att genomföra eller har brister. Trots detta måste vi välja ett alternativ för att lösa ett problem som måste lösas. Detta trots att protestvågorna inte sällan går höga. Det ingår i rollen som förtroendevalda att ändå hitta en lösning och fatta beslut under dessa förutsättningar. En sådan fråga är den nyligen avgjorda frågan att hitta en ersättningslokal för Töjnaskolan under tiden som den befintliga skolan rivs och den nya byggs upp.

Miljö- och byggnadsnämnden beslutade i slutet i augusti 2017 enhälligt att fastställa det bygglov som trafik- och fastighetsnämnden ansökt om. Det har varit en lång process där förutsättningarna ändrats under tidens gång. Vi Socialdemokrater har jobbat för att hitta en så bra helhetslösning som möjligt för de barn som ska gå i de aktuella skolorna och för de närboende. När det tillslut endast blev aktuellt med en skola evakuerad till Fågelsångsparken och då detta tar parken i anspråk i betydligt mindre omfattning, både i tid och yta, än i de tidigare förslagen valde vi efter noggrant övervägande ställa oss bakom förslaget. Det bygglov som nu har beviljats gäller endast för Töjnaskolans evakuering. Det är det vi ställt oss bakom. Något annat är inte aktuellt just nu. I samband med beslutet lämnade mina partikamrater i miljö- och byggnadsnämnden in en protokollsanteckning som ser ut så här:

”Utifrån de nya förutsättningar som gäller, om att Fågelsångsparker endast ska vara evakueringsplats för Töjnaskolan och detta under två år, ställer vi oss bakom förslaget.

Vårt ställningstagande grundar sig att det är ett tidsbegränsat anspråkstagande av en del av parken. Vi vill också betona vikten av att en plan upprättas och medel avsätts för hur parken ska återställas efter det att den tillfälliga skollokalen avvecklats. ”

Det här ärendet har pågått under flera år. Från början hade det om utredningsuppdrag i budgeten om att hitta en tomt för en central evakueringsskola. Det rapporterades hösten 2015. Sedan under våren 2016 togs beslut av en majoritet i miljö- och byggnadsnämnden om förhandsbesked för bygglov för en tillfällig för- och grundskola som skulle användas för Töjnaskolan, Eriksbergsskolan och Gärdeskolan. Under den fortsatta processen hittades andra lösningar för två av grundskolorna samt för Töjnaskolans förskola. Kvar fanns bara Töjnaskolans grundskola, där det inte gick att hitta något annat hållbart alternativ för evakueringen än Fågelsångsparken.

Vi som sitter i trafik- och fastighetsnämnden har fått framförallt fått muntliga redovisningar kontinuerligt under processen. När det gäller Töjnaskolans evakuering är det framför allt området intill Töjnaskolans område man undersökt och förkastat p g a främst markproblem. Det har inte funnits någon annan kommunal mark i kommundelen som ansetts lämplig beroende på t ex för mycket buller, trafikproblem/föroreningar, inte tillräcklig yta, för otillgängligt, m m. Trafik- och fastighetskontoret har därtill kontaktat mäklare för att titta på fastigheter som varit ute till försäljning, men utan att hitta något som skulle kunna fungera. Vår bedömning är att trafik- och fastighetskontoret verkligen försökt hitta andra alternativ.

Vi kommer att fortsätta att driva på och bevaka frågan kring att den del av Fågelsångsparken som används för skoletableringen återställs till parkmark när paviljongerna tagits bort. I detta ligger att plantera nya träd i området. Enligt den information som vi har tagit del av kommer en del träd att bibehållas och andra sågas ner. Den information vi fått är att det råder blandad status på träden. En del träd är i dåligt skick och skulle behövts tas ner oavsett.

Den del som används för den tillfälliga skolan kommer alltså att återställas till parkmark. Parken kommer av naturliga skäl inte att se ut exakt som idag. För vår del känns det naturligt att kommunen involverar de närboende i arbetet med hur parken ska se ut i framtiden.

Kyrkovalet handlar om framtiden!

Jag är Socialdemokrat för att jag tror på Socialdemokratins grundläggande värderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet. Jag är medlem i Svenska kyrkan för att jag tror att har en roll att spela så väl teologiskt som socialt.

För mig är det naturligt att kombinera engagemang både för Socialdemokratin och svenska kyrkan genom att kandidera i kyrkliga val. Genom de år jag har haft förtroendet att vara förtroendevald i Svenska kyrkan på lokal och under senaste mandatperioden även på nationell nivå har förstärkts i min övertygelse att om Svenska kyrkan även i framtiden har en central roll i svenska samhället. Jag har därför valt att kandidera för ytterligare en mandatperiod. Jag ställer upp i kyrkovalet för att jag bryr mig om Svenska kyrkan.

Under den pågående valrörelsen har det varit tätt med påhopp och hårda ord mot att Socialdemokraterna ställer upp i valet överhuvudtaget. Vissa nomineringsgrupper har som det verkar valt att lägga mer kraft på att diskutera vilka nomineringsgrupper som borde ställa upp i valet eller inte. Det som förenar de flesta som driver denna begränsande åsikt är att man inte gillar partier i kyrkan och då i synnerhet inte Socialdemokrater. Bakom kritiken mot Socialdemokraternas deltagande ligger att vi är stora och att vi driver frågor som de inte uppskattar. Vår linje om att svenska kyrkan ska vara i takt med tiden uppskattas inte av alla.

Vi tar den kyrkliga demokratin på allvar. Vi ställer upp som rörelse i kyrkovalet för att en stor del av våra medlemmar brinner för Svenska kyrkan. Ett bevis på detta är att Socialdemokraterna ställer upp med 6439 kandidater inför höstens kyrkoval. Alla dessa kandidater är medlemmar i kyrkan och vill vara med och förverkliga vårt valprogram.

Kyrkovalet handlar om vilken politisk inriktning som ska prägla Svenska kyrkan under de kommande fyra åren. Ska det vara en öppen folkkyrka i takt med tiden eller något annat.

I Sollentuna har vi som kandiderar för den Socialdemokratiska nomineringsgruppen tagit fram ett valprogram som kan sammanfattas i fem punkter som vi kommer att jobba för att förverkliga under den kommande mandatperiod:

1)    Gör det enkelt med dop, konfirmation och vigslar.

2) Förena goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig hemma i församlingen.

3) Ökade resurser till diakonin

4) En kyrka som vill vara Sollentunas bästa arbetsgivare

5)    Fler unga ska ges möjligheter till sommarjobb och praktikplatser i församlingens verksamheter.

Statsbidrag minskar antal barn i förskolans barngrupper i Sollentuna!

Vi Socialdemokrater tycker att alla barn ska ha rätt till en jämlik start i livet. I förskolan utvecklar barn bland annat sina förmågor inom språk, matematik, teknik, naturvetenskap och sin sociala kompetens. Under de senaste åren har inte förskolan i Sollentuna fått nödvändiga resursförstärkningar, men nu börjar det gå åt rätt håll. Även om vi Socialdemokrater har större ambitioner än så.

När budgeten för 2018 antogs blev det extra tillskott till förskolan, även om vi Socialdemokrater avsatt 5,4 mkr mer än den moderatledda majoriteten för att räkna upp barnomsorgschecken. Om det Socialdemokratiska budgetförslaget hade gått igenom hade checken räknats upp med bortåt 4%, istället för med 3%. I den Socialdemokratiska budgeten avsatte vi också 4 mkr för höjda löner till personalgrupper som halkat efter och i den kategorin finns personal som arbetar i förskolan som skulle få högre lön om vårt förslag gått igenom.

Nyligen fick Sollentuna kommun ett glädjande besked från den rödgröna samarbetsregeringen om att Sollentuna kommun beviljats 5,2 mkr istatsbidrag för att minska antalet barn i barngrupperna i förskolan. Förra året brydde sig inte ens den moderatledda majoriteten i Sollentuna om att ansöka om detta statsbidrag. I år gick ansökan in och nu ser vi resultatet Ett statligt tillskott som bidrar till att skapa bättre arbetsmiljö i förskolan.

Avslutningsvis lämnade vi Socialdemokrater nyligen i en motion till kommunfullmäktige om att Sollentuna kommun från 2018 ska utöka maxtiden med 5 timmar i veckan i förskolan för de barn som idag inte har rätt till heltid, d v s från 15 till 20 timmar i veckan, med målet att alla barn senast från och med 2022 ska ha rätt till heltid. Vi ser det som ett sätt att ytterligare lyfta förskolan.