Bättre skötsel av våra gemensamma ytor ökar trivsel och trygghet!

De flesta vill ha det fint och trivsamt runt sig. Det märker vi ofta när vi samtalar med Sollentunabor. Många Sollentunabor tar spontant upp skötseln av våra gemensamma utemiljöer i samtal med oss. Skötseln av våra gemensamma blir allt viktigare i framtiden när vi blir allt fler människor som bor på samma yta i Sollentuna.

I vårt Socialdemokratiska budgetalternativ för 2020 har vi lagt förslag för att säkerställa att våra gemensamma ytor är tillgängliga, trygga och trivsamma. När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi fyra områden:

1.  Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Ett antal av dessa ytor underhålls inte på ett godtagbart sätt, även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs andra krav på standard av skötseln.
   
2. Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem över tid med samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.
   
3. Bättre städning av gator och torg. Vi ser även ett behov av bättre städning, renhållning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen.
   
4. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är det mörkt betydande delar av dygnet. Det skapar behov av en gatubelysning som lyser upp och gör att utemiljöer upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen hålls i gott skick.

I vårt budgetalternativ avsätter vi mer pengar än den moderatledda majoriteten till förbättrad och utökad skötsel av våra gemensamma ytor. Med en bättre skötsel av dessa ytor ökar tillgänglighet, trivsel och trygghet i vår kommun. Det vinner alla Sollentunabor på.

Har majoriteten ändrat sin uppfattning om inrättande av ett multiprofessionellt demensteam?

Demens är en ohygglig sjukdom. Smärtsam att uppleva för både den som drabbas och för deras omgivning. Om man upplevt det hemska i att se människor i sin närhet förändras och brytas ner av sjukdomen vet man det. Demens är en sjukdom där både den drabbade och dess anhöriga behöver hjälp och stöd. I slutet av 2015 lämnade Gunilla Hultman och jag in en motion till kommunfullmäktige om utbildning i demensvård och inrättande av demensteam i Sollentuna kommun. Motionen blev avslagen av den moderatledda majoriteten i februari 2017.

Behoven av ett multiprofessionellt demensteam har inte minskat sedan dess. Det föranledde att jag på senaste kommunfullmäktige lämnade in en interpellation till vård- och omsorgsnämnden i frågan. Denna interpellation kommer att besvaras på kommunfullmäktige den 19 september.

Interpellationen i sin helhet ser ut så här:

”Antalet personer med demenssjukdom förväntas öka kraftigt efter 2020 när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår hög ålder. En demensvård med hög kvalitet kräver kontinuitet i personalen och koordinering mellan vård- och omsorgsaktörer med specialistkompetens. Behoven av utbildning och handledning är stort. Därför är det viktigt att hitta bra och hållbara stödformer, framförallt till hemtjänstpersonalen.

Enligt Socialstyrelsens rekommendation i de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten erbjuda vård och omsorg utifrån ett multiprofessionellt teambaserat arbetssätt till personer med demenssjukdom. Avgörande för rekommendationen är att åtgärden innebär en förbättrad livskvalitet och förbättrad funktion för personer med demenssjukdom och förbättrad livskvalitet för deras anhöriga, jämfört med dem som inte har fått åtgärden. Sollentunas hemtjänst må vara i privat regi, men med bakgrund av detta borde kommunen vidta åtgärder. Socialstyrelsen menar att demensteam som har koppling till både kommun och landsting har tillgång till ett större kompetensområde och kan bidra till bättre samverkan mellan hälso- och sjukvård och omsorgen på övergripande nivå, samt kan stödja den enskilde och deras anhöriga vid demenssjukdom och de behov som den enskilde har. Vi kan inte förvänta oss att marknaden ska tillgodose dessa reformer. Kommunen bör lyssna på den senaste forskningen och ta ansvar.

Regeringen beslutade år 2018 om en nationell strategi för omsorg om personer med demenssjukdom (S2018/03241/FST). Strategin slår fast att bättre samverkan och ökad kunskapsspridning ökar förutsättningarna för god vård och omsorg för den som fått en demenssjukdom. Vi vill därför inrätta ett multiprofessionellt demensteam som skall samarbeta med alla aktörer runt personen med demenssjukdom. Demensteamet uppgifter är undervisning kring demenssjukdom samt att stödja hemtjänstpersonal. Teamet ska även arbeta med anhörigstöd samt utveckling av demensvården i form av råd och information, stödsamtal, hembesök och aktivitetsfunktionsbedömning. Tilltänkta yrkesgrupper i demensteamet är arbetsterapeut, logoped, fysioterapeut, demenssjuksköterska, undersköterska och distriktsjuksköterska.

Vård- och omsorgsnämndens yttrande till motionen väckt vid kommunfullmäktige 2015-12-17 om utbildning i demens för samtliga vårdbiträden framhöll att det inte fanns någon efterfrågan på kunskap om demens hos utförarna. Det finns flera goda exempel på demensteam i andra kommuner, t.ex. Solna stad och Sundbybergs kommun. Det verkar därför osannolikt att forskning och goda exempel från andra kommuner inte skulle gälla i Sollentuna.

Med bakgrund i ovanstående frågar jag därför vård och omsorgsnämndens ordförande:

·         Har ni förändrat er uppfattning om inrättande av ett multiprofessionellt demensteam?

·          Om inte, hur kommer det sig ljuset av att Sverige har en nationell strategi som slår fast att demensteam ökar kvaliteten i vården och omsorgen?”

Kommer Sollentuna kommun att se till att det finns en tillfällig livsmedelsbutik i Sjöberg när det nya centrumet byggs?

Det har gått mer än 10 år sedan detaljplaneläggningen av ett nytt centrum i Sjöberg påbörjades. Under åren har flera olika privata fastighetsägare haft planer på att riva och bygga ett nytt Sjöbergs centrum med nya bostäder i centrum. Kommunfullmäktige antog detaljplanen som möjliggör byggplanerna 2015. Byggnationen har tyvärr ännu inte satt i gång, men nu börjar det närma sig byggstart.  

                                                                                                                                          

Vi Socialdemokrater har ända sedan detaljplaneläggningen pågick drivit frågan att kommunen ska ta ansvar för att närservice garanteras i området under byggtiden, t ex genom tillfällig upplåtelse av kommunal mark för tillfälliga lokaler. Den moderatledda majoriteten har varit avvaktande till detta.

Jag lämnade med anledning av detta in en interpellation på förra kommunfullmäktige in en interpellation till Samhällsbyggnadsnämndens ordförande om kommunen tänker bidra till att det byggs en tillfällig livsmedelsbutik eller liknande i Sjöberg under byggtiden. Interpellationen kommer att besvaras på kommunfullmäktige den 19 september.

Min interpellation till Samhällsbyggnadsnämndens ordförande ser i sin helhet ut så här:

”Under arbetet med framtagandet av ny detaljplan för Sjöberg Centrum (Sjöstjärnan 1, 2 och 4, samt Sjöberg 7:21) lyfte vi Socialdemokrater frågan om vad kommunen kan göra för att se till att den uppskattade livsmedelsaffären kan bedriva verksamhet även under byggnationen. Bakgrunden är att många äldre bor i Kärrdal och en del av dessa har svårt att ta sig till andra affärer. Under debatten i kommunfullmäktige när detaljplanen antogs den 11 juni år 2015 framförde ordförande i Stadsbyggnadsnämnden att kommunen var villig att bidra till en lösning under byggtiden. Tyvärr har byggnationerna av olika skäl dragit ut på tiden, men eftersom det nu finns konkreta planer undrar vi om majoriteten är villiga att hitta en lösning och hur detta rent praktiskt skulle se ut.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag samhällsbyggnadsnämnden ordförande:

·         Kommer Sollentuna kommun att se till att en tillfällig livsmedelsbutik eller liknande finns i området under byggtiden?”

(M)-nej till insatser för att öka simkunnigheten!

På kommunfullmäktige den 13 juni behandlades den motion om insatser för att öka simkunnigheten som jag skrev tillsammans med mina partikamrater Tanja Bojovic och Berit Forsberg förra året slutligen. Den moderatledda majoriteten avslog motionen och tyvärr valde ingen annan av kommunfullmäktiges ledamöter att vara med i debatten.

I debatten sa jag ungefär följande:

"Erfarenheter visar att olyckor i samband med drunkning ofta beror på bristande simkunnighet. Under förra året drunknade 135 svenskar. Två av dessa skedde i Sollentuna, i båda fallen gick de igenom isen på vintern. De flesta drunkningarna skedde i samband med bad i hav och sjöar.

Vår motion remitterades ursprungligen till fyra nämnder och svaren från de olika nämnderna varierar lite, det som förenar är att de tycker simkunnighet är viktigt. De två utbildningsnämnderna skriver att de genomför det de ska enligt läroplan och andra uppdrag. De andra två nämnderna, Socialnämnden och kultur- och fritidsnämnden är mer positiva och vill bifalla motionen. De säger också att frågan faller utanför deras ansvarsområde. Socialnämnden betonar Civilsamhällets engagemang. Kultur- och fritidsnämnden säger att de är positiva till att stödja föreningar som vill bedriva simundervisning. I övrigt skriver de att det är skolans ansvar med simundervisning. Båda dessa nämnder tar också upp bristen på badtider i kommunen.

Kommunfullmäktige återremitterade motionen i mars 2019 för ytterligare beredning. Det svar som nu kommer tillbaka visar att majoriteten tycker att kommunen gör det den behöver och att det inte finns simhallsyta till mer än vad som sker idag. Simhallsentreprenören säger att de nog ska starta en simskola.

Politik handlar om att vilja. I den här frågan blir det tydligt. De fyra nämnderna tycker frågan är viktig, men ingen är beredd att ta initiativ för att göra mer än vad som görs idag. Det är inte ovanligt att det blir så när frågor faller mellan stolarna i den ordinarie nämndorganisationen.

Det finns en rad orsaker till att människor saknar simkunnighet, bland annat låg ekonomisk ställning, traditioner i hemlandet (personer med utländsk bakgrund) samt familjesituation. Det ska tilläggas att Sollentuna är Sveriges sjunde mest ojämlika inkomstfördelning av landets kommuner.

Vi ser därmed ett behov av att fler Sollentunabor lär sig simma och känner sig säker i vattnet. De flesta lär sig simma i skolan, men inte alla. Därav denna motion. Vi vill undanröja svårigheter och hinder som gör att Sollentunabor inte lär sig att simma genom att föreslå att kommunen ska stödja aktörer som åtar att erbjuda simundervisning till människor som behöver lära sig att simma. Det är bra att Medley vill ta ansvar. Frågan om det räcker. Det finns en trång sektor här och det är tillgången på simbassäng.  

Sollentuna har idag samma tillgång till simhall och bassängyta som för 45 år sedan trots att befolkningen nära på har fördubblats. Det har pratats länge om att bygga mer, men inget har ännu hänt. Hur går det med den frågan?

Det skulle gå att hitta en hållbar lösning i denna fråga om samverkan och samordning utifrån individernas behov prioriteras. Vi visade på en väg i vår motion, det finns säkert andra. Det viktigaste är att kommunen visar en vilja för att öka simkunnigheten, istället för att säga det är inte vårt ansvar.

Vill vi förändra så har vi möjlighet, i mångt och mycket handlar det om att vilja förändra.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till motionen."

Bättre skötsel av gemensamma ytor, trygghet i mörker samt hållbar trafikpolitik - budgetdebatt för natur- och tekniknämnden!

På kommunfullmäktiges budgetmöte den 13 juni 2019 var jag upp i debatten om natur- och tekniknämndens budget. Jag betonade i debatten bättre skötsel av gemensamma ytor, trygghet i mörker samt vikten av hållbar trafikpolitik.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Vi blir allt fler människor som bor på geografiska områden som heter Sollentuna. För 15 år sedan var vi 57 000 Sollentunabor, nu är vi 72 000 och om 10 år beräknas det bo 80 000 personer i Sollentuna. Om det folkmängden skulle bli den verkliga så har befolkningen ökat med nästan 25 000 personer på 25 år och Sollentunas befolkning har fördubblats på 50 år.

Den tillkommande bebyggelsen kommer, med Väsjöområdet som undantag, att ske genom ytterligare förtätning kring befintlig bebyggelse i Sollentuna. Vi kommer att bo allt fler människor på samma yta. Det förändrar de krav som ställs på kommunen. Ju snabbare vi blir fler ju snabbare förändras kraven och kommunen måste ha beredskap för det. Till detta kommer omställningen av samhället till mer hållbart. De beslut som fattas i dag formar helt enkelt framtidens Sollentuna.

När Sollentuna förändras ändras förutsättningarna, men även krav och förväntningar hos Sollentunaborna. I vårt budgetalternativ har Socialdemokraterna lagt förslag för att möta framtidens utmaningar. De frågor som Natur- och tekniknämnden ansvarar ligger nära Sollentunabornas vardagliga liv och hur våra gemensamma ytor blir tillgängliga, trygga och trivsamma för Sollentunaborna. När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi tre områden:

1.       Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Många av dessa områden sköts inte på ett godtagbart sätt även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en mer tätbebyggd kommun ställs krav på en annan standard.

2.       Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

3.      Bättre städning av gator och torg. Vi ser också ett behov av bättre städning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen.

I vårt budgetalternativ avsätter vi två miljoner kronor utöver det som finns i majoritetens budget till förbättrad och utökad skötsel av dessa områden. Höjd ambitionsnivå leder oftast till högre kostnader.

Ett annat område jag vill lyfta upp är vikten av är Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är Sverige ett mörkt land det ger ett behov av en gatubelysning som lyser upp och ger utemiljöer som upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om häckar och träd sköts på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen i gott skick. Det gäller även på vintern med behov av bra snöröjning och halkbekämpning. Vi föreslår att nämnden redovisar en plan för att snabba på arbetet med belysningsprogram som tagits fram och presenterades härom året.

I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta.

Kommunfullmäktige har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik.

För att anpassa Sollentuna till den utveckling där kommunen växer och blir tätare håller kommunen för närvarande på att se över parkeringsplanen, där en reviderad version förväntas komma upp till beslut i höst.

Mycket har gjorts, ännu mer planeras och ytterligare insatser krävs för att göra Sollentuna ännu bättre. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till Socialdemokraternas förslag till budget och verksamhetsplan."

Parkeringsuppdrag strider mot tidigare fattade beslut!

I den roll som förtroendevald i en kommun har du att förhålla dig till de beslut som fattats tidigare och de styrdokument som gäller, även om de fattats innan du fick ditt nuvarande uppdrag.  Är du inte nöjd med tillståndet så får du agera för att ändring ska ske. Det händer med jämna mellanrum att företrädare för den moderatledda majoriteten lägger förslag som inte helt rimmar med tidigare fattade beslut. På det sista sammanträdet i natur- och tekniknämnden innan sommaren inträffade ett sådant exempel.

Majoritetspartierna i natur- och tekniknämnden gav vid det senaste nämndmötet i juni uppdraget att skapa bättre parkeringsförutsättningar för bilar kring fyra utpekade områden i kommunen. De varslar även för att tilläggsuppdrag kommer läggas under mandatperioden där ytterligare områden kan tillkomma. 

Detta uppdrag förvånar då det helt strider mot den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som vill prioritera gångtrafikanter, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik.

Med detta uppdrag visar majoritetspartierna att de vänder på prioritetsordningen då de vill lösa problemen genom att skapa fler bilparkeringsplatser på parkmark och gräsytor. Detta som första åtgärd istället för att först göra en seriös utredning som helt förutsättningslöst ser möjligheten att hitta de bästa lösningarna för respektive specifikt område, i enlighet med kommunens styrdokument.

Vid Rackethallen saknas idag helt cykelparkering. Det är bra om det äntligen tillkommer cykelparkeringsplatser där, men att samtidigt ta utrymme för fler bilparkeringsplatser riskerar att åsidosätta trafikpolicyns intentioner. Istället behöver vi först veta vilka som idag nyttjar de parkeringsplatser som redan finns.

Vid den nybyggda friidrottshallen på Sollentunavallen har kommunen medvetet prioriterat andra färdsätt än bil. Det leder till minskad trafik i direkt anslutning till friidrottshall och hockeyhall, vilket ökar tryggheten för barn och ungdomar som går dit eller cyklar dit. För de som måste åka bil till området finns parkeringsplats med anslutning från Sollentunavägen. Det ger ett något längre avstånd mellan bilparkering och målpunkt, men leder till en sammantaget bättre lösning som är helt i linje med trafikpolicyn. Dessutom är det frågan om nämnden kan besluta om marknyttjande då kommunstyrelsen har rådigheten över  fastighetsmark.

Den 8 april 2019 gav kommunstyrelsen kommunledningskontoret i uppdrag att genomföra en förstudie rörande parkeringsfrågan runt Sjösportcenter Norrviken, det vill säga för det område (Brunkebergsåsen, vid kanot- och skridskoklubben samt Norrvikens IP med fotbollshallen) majoritetspartierna nu går ut och säger att lösningen ska vara fler parkeringsplatser. Det majoritetspartierna nu gör är alltså att föregripa den utredning kommunstyrelsen fattat beslut om. Det är en utredning med uppdrag att komma fram till en bredare lösning, som är mer överensstämmande med kommunfullmäktiges antagna trafikpolicy.

För att anpassa Sollentuna till den utveckling där kommunen växer och blir tätare håller kommunen för närvarande  på att se över parkeringsplanen, där en reviderad version förväntas komma upp till beslut i höst.

Den 13 december 2018 lämnade dåvarande trafik- och fastighetsnämnden en hemställan till kommunstyrelsen att påbörja införandet av parkeringsreglering på kommunal fastighetsmark. Bakom den hemställan finns en parkeringsutredning gjord av konsultbolaget Trivector. I den föreslås bland annat Sollentuna Kommunfastigheter AB få uppdrag att förvalta parkeringsplatser vid kommunens fastigheter.

Med detta förslag står det klart att majoritetspartierna börjar i fel ände, och negligerar viktiga tidigare fattade beslut. (S), (V) och (MP) reserverade med anledning av detta mot förslaget.