Vilka insatser gör kommunen för att få fler Sollentunabarn att idrotta?

Sollentuna är en av Sveriges mest ojämlika kommuner. Kommunen har den sjunde mest ojämlika inkomstfördelningen av landets kommuner. Omjämlikheten syns inom alla områden i samhället, t ex inom idrottsutövande. Detta har föranlett mig att tillsammans med min partikamrat Swapna Sharma ställa en interpellation till kultur- och fritidsnämndens ordförande om vilka insatser kommunen gör för att få fler Sollentunabarn att idrotta. Interpellationen besvaras på kommunfullmäktige den 19 april.

I dag kan det kosta en hel del pengar att vara aktiv inom olika idrottsföreningar. Alla barn och unga som vill ägna sig åt idrott på sin fritid har inte en familjeekonomi som ger utrymme till att barnen ägnar sig åt idrott.

Kommunen gör en del insatser redan i dag. Till exempel genomförs en del aktiviteter under skollov för att få fler barn och ungdomar aktiva.

När det gäller kostnader för idrottande handlar det om ökande kostnader för medlemsavgifter och utrustning, men det tillkommer ofta andra kostnader för tävlingar, träningsläger, cuper osv beroende på vilken sport som utövas. Kostnader som inte alla familjer har råd med.

De frågor som Swapna och jag ställer är följande:

·         Vilka insatser gör kommunen för att fler barn och ungdomar ska få möjligheter att idrotta?

·         Har kommunen genomfört någon kartläggning av avgiftsnivån för deltagande i idrottsföreningarna i kommunen?

·         Har kommunen några planer på att införa någon form av koncept med utlåning av idrottsutrustning till de som inte har råd att köpa utrustning?

·         Planeras några åtgärder för att fler barn och ungdomar ska kunna ägna sig åt idrott på sin fritid?

Utveckla Edsvik till en levande mötesplats!

Edsviksområdet har en speciell plats i många Sollentunabors hjärtan. Det är en plats för avkoppling,

motion, högtider och kulturella upplevelser. Edsviksområdet har förutsättningar i form av en stor

park, historiska miljöer, unika miljövärden och förutsättningarna att ytterligare utvecklas till en

mötesplats för Sollentunabor av olika bakgrund och generationer.

Under åren har det genomförts ett betydande antal utredningar om hur Sollentuna kommun ska

använda och utveckla området runt Edbergs slott. Det finns mycket som är bra i området, men det

saknas trots allt en genomgående tanke för hur området ska användas. De aktiviteter som finns

har kommit till vid olika tidpunkter ofta som resultat av genomförda utredningar och enskilda

initiativ. Det är dags att ta Edsviksområdet till nästa nivå.

Vi Socialdemokrater lägger nu förslag kring hur Edsviksområdet kan fortsättas utvecklas till en

levande mötesplats för Sollentunabor och andra som vill ta del av det som finns och sker i

området. Det pågår ett arbete i kommunen just nu kring Edsviks utveckling och detta är även ett inspel från Socialdemokraterna i detta. 

För att skapa en levande mötesplats ser vi följande nyckelområden i utvecklingsarbetet:

·         Samarbete och samordning mellan alla huvudmän i området kring ett gemensamt arbetssätt och varumärke

§  Tydliggör kommunens organisation för Edsviksområdet

§  Samarbeta kring gemensam marknadsföring där de olika verksamheterna i området gör reklam för varandra

§  Inrätta en styrelse för området där kommunen, aktörerna i området och föreningslivet ges plats

·         Nyttja alla lokaler i området samordnat

§  Verka för fler caféer och restauranger i området med bra öppettider

§  Låt inga lokaler stå tomma eller användas för privata ändamål eller bara av vissa

§  Bygg upp en verksamhet med konferenser och möten som kan nyttja lokaler och verksamheter på flera platser i området

·         Fler aktiviteterna med större bredd för att locka fler till området

§  Skapa en fast utomhusscen

§  Möjliggör en inomhusscen för bl a teater i området

§  Stimulera fler Kulturella aktiviteter i parken

§  Nyttja vattnet till aktiviteter och verksamhet. Hitta användning till ångbåtsbryggan. Visa upp arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i Edsviken.

§  Skapa fler platser för barn att leka på

·         Arbeta för att levandegöra historia, kultur och natur i hela området

§  Köksträdgårdens framtida utveckling ska säkerställas

§  Utveckla kulturpromenad till och genom området.

§  Fullfölj de tidigare tankarna på en skulpturpark

§  Börja med guidade vandringar även i parken för att lyfta fram historia och naturvärden

·         Ge plats och involvera kommunens föreningsliv i området

§  Föreningslivet ska se Edsvik som sitt, en plats där de kan låna lokal och visa upp verksamhet

Edsvik är ett område som ligger många Sollentunabor nära och där många har synpunkter på hur området ska utvecklas. Vi har nu presenterat våra tankar och vi vill gärna fortsätta föra dialog med kring dem med övriga Sollentunabor så att vi gemensamt arbetar fram en helhet som gör Edsviksområdet till en levande mötesplats.

Det kommer att bli lättare att sätta upp trygghetskameror!

I det numret av Vi i Sollentuna som kom ut den 24 mars skriver den moderata ordföranden i kommunstyrelsen i Sollentuna ett inlägg om trygghetskameror med anledning av Länsstyrelsens beslut att säga nej till att sätta upp trygghetskameror i Edsberg. I sitt inlägg gör Moderaten en vinklad tolkning av den Socialdemokratiskt ledda regeringens inställning i frågan.

Alla Sollentunabor ska ha rätt att känna sig trygga i vardagen. Kriminalitet ska bekämpas och lagbrott ska beivras och lagföras. Det är vår uppgift som förtroendevalda att bekämpa såväl brottslighet som brottslighetens orsaker. Vi Socialdemokrater har en bred politik för ett tryggare Sollentuna som får effekt på både kort och lång sikt.

Sollentuna kommun bedriver ett aktivt trygghetsarbete som det råder politisk enighet om. Uppsättandet av trygghetskameror i bl a Edsberg är en liten del i det arbetet. Vi Socialdemokrater hade också önskat att det är lagligt möjligt att omgående sätta upp trygghetskameror.

Den Socialdemokratiskt ledda regeringen är medveten om den nuvarande kamerabevakningslagen inte är tillräcklig. Regeringen har därför lagt förslag om en ny lag som börjar gälla från den 1 augusti, om riksdagen godkänner den. Den gör att det blir lättare för bl a en kommun att få tillstånd till kamerabevakning på offentlig plats i brottsbekämpande eller trygghetsskapande syften.

Förslaget till ny kamerabevakningslag är en del i en bred satsning för att bekämpa såväl brottsligheten som brottslighetens orsaker. Den Socialdemokratiskt ledda regeringen tar ansvar förslag för att bygga ett Sverige som långsiktigt blir ännu tryggare.

Servicelinjen 955 ökar äldres trygghet och livskvalitet!

Servicelinjen 955 är betydelsefull för många äldre i Sollentuna. Närtrafiken trafikerar i dag Tureberg, Häggvik och Edsberg. Det är många som är beroende av denna service för att kunna klara sitt dagliga liv. Många är oroliga över att servicelinjen ska försvinna helt och de effekter det skulle få för deras trygghet och livskvalitet.

Den främsta fördelen med närtrafiken är att den har många hållplatslägen också i bostadsområden som inte trafikeras av andra bussar. En del av hållplatserna räcker det att ”vinka” åt bussen och på andra behöver du ringa innan och beställa så att bussen åker en särskild slinga.

I våra samtal med Sollentunabor, men även med det bolag som kör servicelinjen tagit del av önskemål om två nya hållplatslägen för servicelinjen i Edsberg.  I det ena fallet krävs att kommunen anlägger en ”ficka” för bussen att stanna i och det är mittemot Edsbergs äldreboende intill Rösjöskolan. Där finns inget hållplatsläge i närheten. Det andra önskade nya hållplatsläget är vid Edsbergs vårdcentral. Där finns en ”ficka” att stanna i, men det får inte användas för detta syfte i nuläget.  Jag har tillsammans med mina partikamrater Tanja Bojovic och Berit Forberg motionerat om nya hållplatser ska anläggas på dessa platser, d v s vid Edsbergs äldreboende och Edsbergs vårdcentral.

Det finns också önskemål om att servicelinjen ska trafikera fler delar av kommunen. I april 2016 beslutade trafik- och fastighetsnämnden att skicka en skrivelse om servicelinjen 955 till Landstingets trafikförvaltning. I den skrivelsen står bl a:

”Sollentuna kommun anser dock att Trafikförvaltningen bör göra en översyn av servicelinje 955 och dess sträckning i kommunen.  De hållplatser som är anropsstyrda är, bortsett från hållplatsen vid Minervahemmet, lokaliserade längs med servicelinjens sträckning. Kommunen har därför svårt att förstå resonemanget om att servicelinjen tvingas till om vägar om den går enligt en bestämd tidtabell och rutt. Att antalet resenärer på servicelinjen har minskat kan mycket väl vara en följd av att linjen har blivit anropsstyrd. Förbeställningen gör det svårare för personer m ed talsvårigheter och nedsatt kognitiv förmåga. Det är även ett hinder för de personer som inte talar svenska.

Sollentuna kommun anser även att Trafikförvaltningen SLL bör göra en översyn av hur servicelinje 955 trafikerar kommunen m ed hänsyn till sjukhusets utlokaliserade verksamheter. I översynen bör även åldersfördelning och var de äldre bor vägas in. Om Trafikförvaltningen önskar kan Sollentuna kommun vara behjälplig i detta arbete.”

Det har nu gått snart två år sedan skrivelsen skickades in. Något skriftligt svar har inte återrapporterats till trafik- och fastighetsnämnden. Det har föranlett mina partikamrater Tanja Bojovic och Richard Meyer att skriva en interpellation till trafik och fastighetsnämndens ordförande, som besvaras på kommunfullmäktige i april, med följande frågor:

·         Har skrivelsen lett till något resultat?

·         Hur ser samarbetet ut mellan kommunen och landstingets trafikförvaltning kring servicelinjens framtid?

·         Finns det diskussioner om ytterligare linjesträckning?

·         Driver kommunen ytterligare frågor kring servicelinjen mot landstinget?

Bygg en cykelväg mellan Väsjöområdet och Häggviks station!

Under de senaste åren har Sollentuna Kommun bedrivit ett allt ambitiösare arbete för att få fler Sollentunabor att cykla. Arbetet grundas i den av kommunfullmäktige antagna cykelplanen. Under 2017 fick Sollentuna kommun bl a ta emot ett pris för årets cykelprestation för de framsteg som gjorts.

En viktig del i arbetet med att bli den bästa cykelkommunen är naturligtvis att bygga upp cykelvägnätet. Det har byggts många kilometer nya cykelvägar och ännu fler kilometrar planeras. När nya cykelvägar planeras ska målet vara att anlägga dem där det går att få till en så rak sträckning som möjligt och med så få backar som möjligt. Detta är anledningen till att jag tillsammans med mina partikamrater Berit Forsberg och Tanja Bojovic lämnat in en motion till kommunfullmäktige om att det ska byggas en cykelväg med rak sträckning och få höjdmeter planeras och byggs mellan Väsjöområdet och Häggviks station.

När kommunen bygger nya bostadsområden är det av vikt att cykelvägnätet är utbyggt redan vid första inflyttning. Det gäller naturligtvis även till Väsjöområdet. Vi anser att det borde byggas en gen cykelväg mellan Väsjö torg och Häggviks station via Edsbergs sportfält och korsningen Malla Silfverstolpes väg-Danderydsvägen innan den ansluts till befintligt cykelvägnät nära Edsbackarondellen.

Insatser krävs för att öka simkunnigheten bland Sollentunaborna!

Kunskap om simning räddar liv och simning bidrar till människors välmående. Erfarenheter visar att olyckor i samband med drunkning ofta beror på bristande simkunnighet. Det är med bakgrund i detta som jag och mina partikamrater Berit Forsberg och Tanja Bojovic har lämnat in en motion om simkunnighet. I motionen föreslår vi att Sollentuna kommun initierar åtgärder för att ytterligare öka simkunnigheten bland Sollentunaborna.

I grundskolans läroplan anges att: ”När eleverna går ut årskurs sex ska de kunna simma minst 200 meter och hantera nödsituationer vid vatten”.

Det finns trots detta vuxna Sollentunabor som inte uppfyller de krav som anges i läroplanen. Det finns en rad orsaker till att människor saknar simkunnighet, bland annat:  

• Låg ekonomisk ställning  
• Traditioner i hemlandet (personer med utländsk bakgrund)  
• Familjesituation

Vi ser därmed ett behov av att fler Sollentunabor lär sig simma och känner sig säker i vattnet. Vi vill undanröja svårigheter och hinder som gör att Sollentunabor inte lär sig att simma genom att föreslå att:

• Kommunen stöder aktörer (det civila samhället, föreningslivet) som åtar att erbjuda simundervisning till människor som behöver lära sig att simma.   
• Aktörer som erhåller stöd från kommunen systematiskt ska: Identifiera målgrupper, förankra uppdraget och involvera målgrupperna i planeringen av aktiviteter som syftar till att öka simkunnigheten. Kriterier såsom ålder, kön, etnicitet bör beaktas i identifieringsfasen. Tillsammans med målgruppen skall aktörerna ta fram tidtabeller som passar dem.  
• Kommunen utvärderar genomförda aktiviteter en gång om året.  

I detta sammanhang ska också tilläggas att Sollentuna kommun har låg tillgänglighet till simhall per kommuninvånare numer. Sollentuna kommun har en simhall på 72 000 invånare. När simhallen byggdes i mitten av 1970-talet hade Sollentuna inte mycket mer än hälften av det invånarantalet. Det är också något som kan påverka andelen simkunniga i kommunen.

Det krävs mer resurser till demensvården inte mindre!

Demens är en ohygglig sjukdom. Demens är smärtsamt att uppleva för både den som drabbas och för deras omgivning. Demens är en sjukdom där både den drabbade och dess anhöriga behöver hjälp och stöd. Människor som drabbas av demens ska få rätt stöd och vård. För att uppnå det krävs fördjupad kunskap och ökad kvalité. Det är vår skyldighet som förtroendevalda att bidra till det.

Från det moderatledda styret i Sollentuna kommer andra signaler. Från den 1 april 2018 genomför de en sänkt ersättning till särskilda boenden, som omfattas av LOV, för dementa med 96 kr per dygn. Skälet till detta är att spara pengar, totalt 1,1 miljoner kr. Genom denna besparing riskerar demenssjuka Sollentunabor att få försämrad vård och omsorg och därmed också livskvalitet.

Vi Socialdemokrater i Sollentuna har återkommande lagt förslag om att utveckla demensvården. Vi har agerat för att kommunens ska inrätta ett demensteam, utbilda personalen kring demensfrågor och vi har avsatt mer pengar i våra budgetalternativ. Samtliga förslag har den moderatledda majoriteten röstat ner.  

Den Socialdemokratiskt ledda regeringen beviljade nyligen medel för att stärka kvaliteten i demensvården. Sammanlagt delar regeringen ut 3,8 miljoner kronor som främst ska gå till utbildning kring demens, bland annat för att motverka tvångsåtgärder inom demensvården.

Till skillnad från den moderatledda majoriteten är vi beredda att satsa på demensvården. Det krävs både mer resurser, ökat kommunalt engagemang och ständigt utvecklade arbetsformer. Det handlar om att skapa ett demensvänligt samhälle och med att fånga upp de som nyligen fått diagnosen demens. Allt i syfte att man ska lära sig hantera situationen och få stöd att motverka vanliga bieffekter som depression och isolering. Inte minst handlar det om att dela erfarenheter med varandra så att man kan lära sig och leva ett så gott liv som möjligt trots allt.

Motion om kartläggning och byte av gatunamn där å, ä och ö kan ställa till problem vid användning av GPS!

Nyligen lämnade jag tillsammans med mina partikamrater Tanja Bojovic och Berit Forsberg in en motion om att kommunen ska göra en kartläggning och byte av gatunamn där å, ä och ö kan ställa till problem vid användning vid GPS.

Motionen tar upp något som kan skapa problem när lastbilar tar sig in i ”fel” områden. Jag kan ersätta att det inte är en revoltionerande fråga, men det finns och det är relativt enkelt att lösa om man så vill.

Motionen i sin helhet ser ut så här:

”Vi lever i en allt mer internationaliserad och teknologisk värld. Det gör att antalet transporter mellan olika länder ökar och dessa navigeras till allt största del av en GPS. Den tekniken är inte riktigt kompatibel med det svenska språket och vår användning av bokstäverna å, ä och ö. Det gör att å och ä blir a samt att ö blir o. Detta kan ställa till vissa problem.

Vi har blivit uppmärksammade på att lastbilstransporter till industriområdet på Bäckvägen i Edsängen har hamnat på Backvägen på Nytorp. Backvägen är ordentligt kuperad och därmed inte lämplig för lastbilstrafik.

Vi föreslår att en kartläggning genomförs av namn på gator och andra platser i kommunen för att säkerställa att inte gatunamn blandas ihop. Beslut bör också fattas om att ändra namnen för de gator och platser där det behövs, för att säkerställa att det inte uppstår hopblandning som mellan Bäckvägen och Backvägen på fler ställen vid användning av GPS. I detta specifika fall förslår vi att Backvägen ändrar namn till Backstigen.

Med bakgrund i ovanstående föreslår jag därför att kommunfullmäktige beslutar  

att                  genomföra en kartläggning och byte av gatunamn där å, ä och ö kan ställa till problem vid användning av GPS ”

Vi säger nej till orimliga försämringar i busstrafiken!

Nyligen presenterade det moderatstyrda landstingets trafikförvaltning ett förslag till förändrade linjesträckningar för busstrafiken. Vissa förslag skulle på ett påtagligt sätt försämra vardagen för många Sollentunabor, inte minst i Edsberg.

Edsberg är en kommundel som inte ligger vid någon spårbunden trafik och därmed är beroende av busstrafik för att få till en fungerande pendling. Under de kommande åren kommer Edsbergs befolkning att öka genom att fler bostäder byggs, såväl i nuvarande Edsberg och i det kommande Väsjöområdet. Behovet av en kapacitetsstark busstrafik kommer att därmed att öka. Förslaget leder åt fel håll. Försämrad busstrafik när Edsbergsborna blir fler.

I förslaget föreslåsatt linje 607 kortas av till att transportera sträckan Sollentuna station till Danderyds sjukhus. Det gör att alla som vill åka till eller från hållplatser söder om Sollentuna station tvingas byta buss. Ett exempel på det är att t ex en skolklass från Helenelund som ska åka till Sollentunavallen eller simhallen måste byta buss i Sollentuna centrum.

Förslaget innebär också att en livsnerv för Edsberg försvinner. Nämligen direktbussen 526 som sedan årtionden underlättat för Edsbergbor att åka direkt till och från Stockholms innerstad i rusningstrafik. Den direktbussen föreslås försvinna. Genom detta kommer antalet resenärer på redan överfulla pendel- och tunnelbanetåg öka.

Det som nu presenterats är ett remissförslag. Vi reagera redan nu kraftfullt mot det orimliga förslaget. Det har erfarenheter från senaste året lärt oss. Förslaget om ”skip stop” i pendeltågstrafiken verkade också som ett orimligt förslag, men genom det moderata trafiklandstingsrådets ovilja att behandla det politiskt blev det verklighet. Så kan det gå med förslagen till förändrade bussträckningar också.

Vi Socialdemokrater säger nej till trafikförvaltningens förslag som tvingar fler Sollentunabor att byta buss eller byta till pendeltåg, minskar resealternativen, ökar trängseln på pendeltågen och inte minst ger det bussberoende Edsberg försämrad busstrafik.

Klartecken från Länsstyrelsen om att börja bygga ersättningsskolan i Fågelsångsparken!

I början av mars 2018 kom beskedet att länsstyrelsen avslår överklagan av tillfälligt bygglov i Fågelsångsparken. Det betyder att miljö- och byggnadsnämndens godkända tillfälliga bygglov för den tillfälliga ersättningsskolan i Fågelsångsparken gäller. Den tillfälliga ersättningsskolan i Fågelsångsparken byggs nu klart enligt tidplan. Till slut kan bygget starta och kommunen kan komma vidare med processen.  Dock är inte ärendet helt avgjort det tillfälliga bygglovet kan fortfarande överklagas till högre instanser.

Det tillfälliga bygglovet gäller för skolverksamhet under två läsår. Höstterminen 2018 till vårterminen 2020. Töjnaskolans elever kommer att flytta till den tillfälliga ersättningsskolan i Fågelsångsparken till höstterminen 2018. Töjnans förskola flyttar under byggtiden till den nybyggda förskolan på Bygatan. Den nya Töjnaskolan beräknas stå klar till höstterminen 2020.

När miljö- och byggnadsnämnden beviljade det tillfälliga bygglovet i augusti 2017 lämnade mina partikamrater i nämnden följande protokollsanteckning:

”Utifrån de nya förutsättningar som gäller, om att Fågelsångsparker endast ska vara evakueringsplats för Töjnaskolan och detta under två år, ställer vi oss bakom förslaget. Vårt ställningstagande grundar sig att det är ett tidsbegränsat anspråkstagande av en del av parken. Vi vill också betona vikten av att en plan upprättas och medel avsätts för hur parken ska återställas efter det att den tillfälliga skollokalen avvecklats.”

Det känns bra att det nu råder i närmast politisk enighet om att när behovet av ersättningsskolan inte längre finns kommer parken att återställas till allmän park. Trafik- och fastighetsnämnden har också beslutat att samla in idéer, synpunkter och förslag från invånarna om parkens framtida utformning, kommer kommunen att bjuda in till en medborgardialog som ska ligga till grund om hur Fågelsångsparken ska se ut i framtiden.

I anslutning till ersättningsskolan i Fågelsångsparken finns det en annan fråga som har diskuterats på sistone och det är gångtunneln under Turebergsleden. I det nya detaljplaneförslaget för Mässområdet, som varit ute på samråd, föreslås att gångtunneln tas bort när Turebergsleden smalnas av. Från Socialdemokratisk sida anser vi att gångtunneln ska vara kvar åtminstone så länge ersättningsskolan finns kvar i Fågelsångsparken d v s till 2020. Frågan avgörs slutligen som en del i planbeslutet för Mässområdet.

Inget intresse från kommunen att göra viltpassager mer kända!

På kommunfullmäktige den 15 mars 2018 behandlades en motion om namnsättning av Viltpassager under Norrotsleden som jag skrivit tillsammans med Tanja Bojovic och Berit Forsberg. Majoriteten avslog motionen utan att säga något i debatten.

I mitt anförande i debatten sa jag ungefär följande:

"Ett namn har stor betydelse. Ett namn som få känner till har mindre betydelse än det som är allmänt känt. Ett namn kan också göra en plats känt.

Vi skrev den här motionen för ungefär ett år sedan. Vi hade två huvudsakliga syften med den. Dels behovet att namnge viltpassagerna under Norrotsleden och dels att göra dessa mer kända genom en namnsättningstävling. I dag är det få Sollentunabor som vet att viltpassagen överhuvudtaget existerar.

Enligt motionssvaren får vi veta att viltpassagerna har namn. De heter Snuggabäckens-, Kohlstadalens-, och Fjätursbäckens viltpassager. I svaret står också att de namnen är inarbetade. Det anses i svaret att namnen är inarbetade. Möjligen är de inarbetade hos de som arbetar med naturvård, men är de inarbetade bland kommuninvånarna och ens bland de som ofta rör sig i Törnskogens naturreservat?

Det är naturligtvis bra att det finns namn på viltpassagerna. Men är namnen till nytta om få känner till dem och om kommunen inte informerar om dem? En relevant fråga är när det kommer upp skyltar som informerar om namnen vid tunnelmynningarna om vad viltpassagerna heter? 

Det som saknar namn kan man inte prata med varandra om. Och dessa tunnlar behöver talas om, så att vi äntligen kan få bort de drivor av skräp som ansamlats där sedan vägen byggdes. Det ska naturligtvis inte ligga drivor av skräp intill en passage som leder till ett naturreservat.

För att göra viltpassagen mer kända, mer använda och bättre städade har namnen betydelse. Därför står vi fast vid vårt förslag i motionen om en namnsättningstävling.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till motionen."

Stadsgator har gett nya utmaningar!

På kommunfullmäktige den 15 mars 2018 debatterade jag en interpellation med stadsbyggnadsnämndens ordförande om utvärdering av stadsgator i Sollentuna. Stadsgator har vuxit fram i Sollentuna under 2000-talet när delar av kommunen blivit alltmer stadslik. En utmaning i sammanhanget är att koppla ihop moderna stadsgator med befintligt vägnät som byggts upp i uppemot 100 år.

I mitt huvudinlägg i debatten sa jag ungefär följande:

"I en utvecklingsbejankande organisation är det väsentligt att du lär dig av det som gjorts tidigare och vilka lärdomar som kan dras av detta både positiva och negativa. Detta gäller inte minst i stadsbyggnadsfrågor då detta handlar om saker som kommer att stå kvar under en lång tid framöver. Det gäller även byggandet av stadsgator.  

Sollentuna har blivit allt mer stadslik under 2000-talet. I detta ligger att allt fler nyanlagda eller ombyggda gator blir smalare, det som ofta kallats stadsgator. De är också anpassade till lägre hastigheter än de vad vi varit vana med tidigare på gatorna genom Sollentuna. Det mest påtagliga exemplet på detta är omdaningen av Sollentunavägen vid Sollentuna centrum. Andra exempel på stadsgator finns i Silverdal. Under senaste åren har fler delar av Sollentunavägen smalnats av vid anläggning av nya cykelbanor.

Vi har i grunden inget emot stadsgator. Det är en struktur som passar bra in i de stadslika delarna av kommunen. De tidigare centralt placerade genomfartslederna tillhör en svunnen tid.

Vi möter regelbundet synpunkter från Sollentunabor om trafiksäkerhet och framkomlighet på de nya stadsgatorna. Inte minst handlar det om sträckan förbi Sollentuna Centrum. Där har vi gått från en genomfartsled med två filer i varje körriktning till en enfilig stadsgata med hastighetssänkande inslag som rondeller och övergångsställen. I dessa kvarter upplevs det av många Sollentunabor som trångt och infarten till Centrumparkeringen bidrar till att stoppa upp genomströmningen av trafiken.

Av svaret kan vi konstatera att det inte gjorts någon samlad utvärdering av Sollentunas stadsgator. De slutsatser som dras i interpellationssvaret är inte så djuplodade utan handlar mer om detaljer, kring övergångsställen och lastplatser. Det mest konkreta är kring Silverdals Torg där det konstateras att det inte blev en lyckad lösning.

När det gäller frågor som dessa handlar det både att hantera planläggning, exploatering och inte minst driftsfrågor. Det är i driftskedet som de långsiktiga utmaningarna finns. Jag vet att det åtminstone har funnits synpunkter på planläggningen av gatustrukturen i Väsjön från TFK:s sida. Det är väsentligt att de som arbetar med gatudrift får vara med i planeringsskedet också.

Avslutningsvis. Finns det några planer på en samlad utvärdering där stadsgatorna utvärderas ut både planerings- och driftsperspektiv?"

Kungshögens höga kulturhistoriska värde hindrar att den blir en inbjudande stadsdelspark!

På kommunfullmäktige den 15 mars 2018 behandlades en motion från centerpartiet om att förvandla Kung Agnes hög i Tureberg till en inbjudande stadsdelspark. Jag deltog i debatten och försökte förklara varför ett förslag med goda intentioner inte går att genomföra. I debatten sa jag ungefär följande:

"Det finns flera goda intentioner i den här motionen. Dels tar den upp vikten av att vi tar hand om och sköter de små nära gröna oaserna så att Sollentunaborna kan nyttja dem.

Dels tar den upp vikten att lyfta fram platser i kommunen med historiskt värde. I dag är Kung Agnes hög en närmast bortglömd plats. För många Sollentunabor är Kungshögen, som den också kallas, i stort bara en kulle mitt i en trafikrondell.

Sollentuna är en fortlämningstät kommun. I dagsläget finns det över trettio skyltade och vårdade fornlämningar i Sollentuna. Många av dessa är gravfält. Kungshögen är inte det största gravfältet i kommunen. Men Kungshögen är en av de mest framträdande och betydande fornlämningarna i Sollentuna. Här finns totalt 28 gravar. Kungshögen ägs inte av kommunen utan av Statens fastighetsverk. Kommunen utför dock den årliga skötseln i enlighet med skötselplaner som tas fram och aktualitetsförs i samarbete med Länsstyrelsen och Länsmuseet.

Om Kungshögen görs om till stadspark skulle detta medföra slitage och ett visuellt brott mot gravarna. Fornlämningar av denna klass ska bevaras för eftervärlden i ett skick så att dess form är synlig. Kommunen skulle troligtvis inte heller få tillstånd till en sådan förändring varken av Länsstyrelsen eller markägaren d v s Statens Fastighetsverk.

Det medför, trots de goda intentionerna, att fornlämningens höga kulturhistoriska värde och att marken är statligt ägd att det enda rimliga beslutet är att motionen avslås. Vilket också blir vårt yrkande.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag om att avslå motionen."