I mitt huvudinlägg i debatten sa jag ungefär följande:
"I en
utvecklingsbejankande organisation är det väsentligt att du lär dig av det som
gjorts tidigare och vilka lärdomar som kan dras av detta både positiva och
negativa. Detta gäller inte minst i stadsbyggnadsfrågor då detta handlar om
saker som kommer att stå kvar under en lång tid framöver. Det gäller även byggandet
av stadsgator.
Sollentuna har blivit allt mer stadslik under
2000-talet. I detta ligger att allt fler nyanlagda eller ombyggda gator blir
smalare, det som ofta kallats stadsgator. De är också anpassade till lägre
hastigheter än de vad vi varit vana med tidigare på gatorna genom Sollentuna.
Det mest påtagliga exemplet på detta är omdaningen av Sollentunavägen vid
Sollentuna centrum. Andra exempel på stadsgator finns i Silverdal. Under
senaste åren har fler delar av Sollentunavägen smalnats av vid anläggning av
nya cykelbanor.
Vi har i grunden inget emot stadsgator. Det är
en struktur som passar bra in i de stadslika delarna av kommunen. De tidigare
centralt placerade genomfartslederna tillhör en svunnen tid.
Vi möter regelbundet synpunkter från Sollentunabor om
trafiksäkerhet och framkomlighet på de nya stadsgatorna. Inte minst handlar det
om sträckan förbi Sollentuna Centrum. Där har vi gått
från en genomfartsled med två filer i varje körriktning till en enfilig stadsgata
med hastighetssänkande inslag som rondeller och övergångsställen. I dessa
kvarter upplevs det av många Sollentunabor som trångt och infarten till
Centrumparkeringen bidrar till att stoppa upp genomströmningen av trafiken.
Av svaret kan vi konstatera att det inte gjorts
någon samlad utvärdering av Sollentunas stadsgator. De slutsatser som dras i
interpellationssvaret är inte så djuplodade utan handlar mer om detaljer, kring
övergångsställen och lastplatser. Det mest konkreta är kring Silverdals Torg
där det konstateras att det inte blev en lyckad lösning.
När det gäller frågor som dessa handlar det
både att hantera planläggning, exploatering och inte minst driftsfrågor. Det är
i driftskedet som de långsiktiga utmaningarna finns. Jag vet att det åtminstone
har funnits synpunkter på planläggningen av gatustrukturen i Väsjön från TFK:s
sida. Det är väsentligt att de som arbetar med gatudrift får vara med i
planeringsskedet också.
Avslutningsvis. Finns det några planer på en samlad utvärdering där stadsgatorna
utvärderas ut både planerings- och driftsperspektiv?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar