Frågedebatt i KF om etableringsområden vid byggprojekt!

På kommunfullmäktiges sammanträde den 15 februari 2018 ställde jag en enkel fråga till stadsbyggnadsnämndens ordförande kring etableringsområden vid byggprojekt. Den fråga jag ställde var om byggbolagen håller sig inom rimliga gränser när de sätter upp sina etableringsområden. Han menade att de håll sig inom reglerna.

I mina inlägg sa jag ungefär så här:

"Vid varje tidpunkt pågår ett antal byggprojekt i Sollentuna. Under byggtiden tar byggbolagen ofta ett område större än vad tomten är i anspråk. Byggstaket står t ex ute på trottoarer och vägrenar. I vissa fall, som på Sollentunavägen vid Häggviks strand, stängs ett körfält av. I andra fall försvinner belysningsstolpar.

Det är många Sollentunabor som hör av sig till oss med synpunkter om att de inte tycker att det är något som upplevs som störande i vardagen. En vanlig åsikt är att etableringsområdena breder ut sig mer än de behöver och därmed skapar otrygga och osäkra miljöer för de som behöver passera etableringsområdet oavsett om man går, cyklar  eller åker bil. Det senaste området jag fick synpunkter kring rör Hovslagarvägen i Edsberg där det pågående bostadsbyggandet just nu medfört att trafiken på gatan är helt avstängt."

I debatten betonade jag också vikten av att nu när Sollentuna blir alltmer av en stad krävs att kommunen blir ännu bättre på att planera in etableringsområden i processen så att så liten störning uppstår för de som behöver röra sig i området. Informationen till Sollentunaborna om vad som sker, hur länge det ska pågå och eventuella alternativa vägar behöver också förbättras. 

Kommunfullmäktigedebatt om microplaster!

Ett av de ärenden som jag var uppe och debatterade på kommunfullmäktige den 15 februari var kring en motion från Vänsterpartiet om microplaster. Från den Socialdemokratiska gruppen yrkade vi avslag till motionen bl a för att det hänt en hel del inom området sedan motionen skrevs för ungefär ett år sedan.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Varje minut hamnar skräp motsvarande en full sopbil i världshaven – mycket av det är plast. Det kan handla om engångsartiklar som används i några sekunder, sedan slängts i naturen och till slut hamnat i haven där de flyter omkring i hundratals år. Om vi inte gör något varnar forskare för att det kan finnas mer plast än fisk i haven år 2050”.

Plast och mikroplaster uppmärksammas allt mer och mer som ett väldigt stort problem i våra hav. Plasten kommer från många håll. När vi går på kommunalt plan så är våra konstgräsplaner en inte obetydlig källa till att att mikroplaster sprids. Om ingen rening sker vid fotbollsplanerna förs både plaststrån och gummigranulat ut i dagvattnet och sedan vidare. Det är en fråga som behandlats i trafik- och fastighetsnämnden. En plan för hur rening ska kunna ske har tagits fram och bollen har skickats till kommunstyrelsen eftersom att reningen kommer medför en ökad investeringskostnad.

Vi yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag. I svaret betonas att det pågår ett arbete på nationell nivå kring nationella insatser. En hel del initiativ är säkerligen att vänta och att kommunen avvaktar detta. Det är en rimlig väg i nuläget. Däremot ska naturligtvis kommunen redan nu tänka på frågan och inte fatta beslut som ökar spridningen av mikroplaster.

Kommunen har redan ett ambitiöst miljömål., nämligen att vi år 2040 inte ska tära på jordens resurser och att utsläppen av växthusgaser ska vara noll. Det förpliktigar och beaktas även t ex när nya konstgräsmattor ska anläggas"

Avslag till att en procent av byggkostnaden ska gå till konstnärlig utsmyckning!

På kommunfullmäktige den 15 februari behandlades den motion om att en procent av byggkostnaderna vid ny-, om- och tillbyggnad ska användas till konstnärlig utsmyckning, som jag skrivit tillsammans med Tanja Bojovic och Berit Forsberg. Den moderatledda majoriteten beslutade tyvärr att avslå motionen.

I debatten sa jag ungefär följande:

"Konst har stor betydelse för människors välbefinnande. Den kan beröra, stimulera, roa, oroa, inspirera eller locka till eftertanke. Samtidigt bidrar konsten till att skapa upplevelser för dig som bor, arbetar eller är på besök i kommunen. Den offentliga konsten – som alla har tillgång till – är en del av vårt demokratiska samhälle. Konsten bidrar helt enkelt till att öka livskvaliteten.

Det var med den grunden som vi skrev den här motionen om att en procent av kostnaderna vid ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning.

I den här salen pratar vi ofta om trivsamma utemiljöer. Konst bidrar till detta. Det skapar naturliga mötesplatser och sätter i gång fantasin. Visst kan det medföra högre kostnader. Allt handlar dock inte bara om pengar, det finns andra samhälleliga värden som vi också ska värna.

Sollentuna kommun har en hel del exempel på konstnärlig gestaltning kring sina byggnader. Till exempel Vevax vid Rudbeckskolan och Gäddleken på Turebergs park. Merparten av dessa tillkom under tiden fram till 1980-talet. Därefter har den konstnärliga gestaltningen tonats ner. Det är dags att vända utvecklingen.

Vårt förslag är inget nytt eller något vi hittat på själva, utan något som har en lång tradition och spridning. Förslaget grundar sig i en rekommendation från 1937 av det då nybildade Statens Konstråd om att en procent av kostnaderna vid ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning.

Ett antal kommuner har genom åren följt rekommendationen. Stockholms stad har sedan 1963 ett mål om detta. Ett annat exempel är Enköping som införde detta 2001. Vi anser att det nu är dags för Sollentuna kommun att anta en liknande målsättning. En målsättning som ska följas även av de bolag som ingår i kommunens bolagskoncern.

Genom enprocentregekommendationen får konsten en genomtänkt och självklar plats i offentligheten. Konstnärer skapar konst som är gjord just för den specifika byggnaden eller arbetsplatsen. Konsten ger platsen en identitet och gör att miljön blir unik. 

Enprocentsregeln bidrar till att konst är ett naturligt inslag i människors närmiljö. Den offentliga konsten har alla tillgång till och den är en del av vårt demokratiska samhälle.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till motionen.

Kommunfullmäktigedebatt om kommunens nya åtgärdsprogram mot buller

En av de debatter som jag var uppe och debatterade på kommunfullmäktiges sammanträde den 15 februari 2018 var kring kommunens nya åtgärdsprogram mot buller.

Jag tryckte bl a på vikten av att förstärka arbetet mot de statliga myndigheterna, främst Trafikverket och Svedavia. Den nya liberala ordföranden i Miljöutskottet höll med om att Sollentuna kommun behöver förstärka det arbetet.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Trafikbuller stör många Sollentunabor i sin vardagliga livsmiljö. Drygt 17 000 Sollentunabor kan inte föra samtal i normal samtalston utanför sin bostad.

Åtgärdsprogrammets syfte är att skapa en bättre ljudmiljö och minska bullrets negativa påverkan på människor i Sollentuna kommun. Sollentuna har som vi alla vet ett utsatt läge med vägar, järnvägar och flyg som passerar genom och över kommunen. Det skapar stora utmaningar och kräver insatser för att garantera alla Sollentunabor en så bra livsmiljö som möjligt.

Sollentuna kommun har en i åtgärdsprogrammet en gedigen plan för det kommande arbetet. Det är mycket som är bra i programmet och det finns med viktiga tankar om planering och insatser. Det är dock i bullerproblematiken endast en begränsad del som kommunen själva styr över. En hel del kräver samarbete med andra inte minst statliga myndigheter som trafikverket och Svedavia. Vi ser ett behov av att kommunen ytterligare intensifierar arbetet mot Trafikverket och Svedavia för att få ner bullernivåerna från de olika trafikslagen.

Vi välkomnar att åtgärdsprogrammet, förutom boendemiljöer och parker/rekreationsområden,  pekar ut förskolors och grundskolors inne- och utomhusmiljöer som områden där kommunen ska arbeta långsiktigt med bullerreducerande åtgärder. För höga bullernivåer i förskola och skola påverkar hälsa och inlärningsmiljön på ett negativt sätt.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag"

Vilka lärdomar har kommunledningen dragit från byggandet av stadsgator i Sollentuna?

En fråga som jag återkommande möter om trafikpolitiken i kommunen rör den så kallade stadsgatan förbi Sollentuna Centrum. Det har föranlett mig och min partikamrat Berit Forsberg skrivit en interpellation till stadsbyggnadsnämndens fråga om lärdomar från byggande av stadsgator i Sollentuna. Vi lägger interpellationen på kommunfullmäktige den 15 februari och kommer få svar på nästa sammanträde den 15 mars.

Stadsgator har en stadsplaneringsidé i tiden som vuxit i användning under det senaste decenniet och som kommer att bli allt mer använt utbrett i Sollentuna. Det planeras t ex fler stadsgator i Väsjöområdet och fler sträckor av Sollentunavägen ska stöpas om till stadsgator. En annan stadsgata är Turebergs allé, mellan Tureberg och Häggvik, där den detaljplan som nu ute på samråd kring "Stinsen" blir så smal att det är tveksamt att bussar kan ta sig fram.

Vi tycker att det rimligt att kommunens ansvariga stadsbyggnadspolitiker reflekterar och analyserar samt drar lärdomar från tidigare projekt för framtida projekt.

Interpellationen i sin helhet ser ut så här:

"Interpellation till stadsbyggnadsnämndens ordförande angående lärdomar från byggande av ”stadsgator” i Sollentuna

Sollentuna har blivit allt mer stadslik under 2000-talet. I detta ligger att allt fler nyanlagda eller ombyggda gator blir smalare. De är också anpassade till lägre hastigheter än de vad vi varit vana med tidigare på gatorna genom Sollentuna. Det mest påtagliga exemplet på detta är omdaningen av Sollentunavägen vid Sollentuna centrum, Där har vi gått från en genomfartsled med två filer i varje körriktning till en enfilig stadsgata med hastighetssänkande inslag som rondeller och övergångsställen. Andra exempel på stadsgator finns i Silverdal. Under senaste åren har fler delar av Sollentunavägen smalnats av vid anläggning av nya cykelbanor.

Stadsgatorna kommer av naturliga skäl att bli allt fler i Sollentuna det finns antagna planer för stadsgator bl a i delar av Väsjöområdet och längs Frestavägen. Ytterligare delar längs Sollentunavägen kommer också omdanas t ex i samband av nybyggnation i kvarteret Snickaren.

Vi möter regelbundet synpunkter från Sollentunabor om trafiksäkerhet och framkomlighet på de nya stadsgatorna. Inte minst handlar det om sträckan förbi Sollentuna Centrum, men även över Silverdals torg. Det finns alltid detaljer som kan bli bättre och misstag i planering och exploatering som vi kan lära oss av i framtida projekt.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag stadsbyggnadsnämndens ordförande:

·         Vilka lärdomar har kommunen dragit av stadsgatan förbi Sollentunas centrum?

·         Vilka lärdomar har dragits av trafiklösningen vid Silverdals torg?

·         Hur har lärdomarna påverkat planeringen av kommande områden t ex i Väsjöområdet?"

Fråga på kommunfullmäktige om etableringsområdens utbredning vid nybyggnation!

På årets första kommunfullmäktige möte den 15 februari ställer jag en enkel fråga till statsbyggnadsnämndens ordförande om han tycker att byggbolagen håller sig inom rimliga gränser när de sätter upp sina etableringsområden vid byggnationer.

Det är många Sollentunabor som hör av sig till oss med synpunkter om att de inte tycker att det är något som upplevs som störande i vardagen. En vanlig åsikt är att etableringsområdena breder ut sig mer än de behöver och därmed skapar otrygga och osäkra miljöer för de som behöver passera etableringsområdet. Det senaste området jag fick synpunkter kring rör Hovslagarvägen i Edsberg där det pågående bostadsbyggandet just nu medfört att trafiken på gatan är helt avstängt.

Frågan ser i sin helhet ut så här:

"Fråga till stadsbyggnadsnämndens ordförande angående etableringsområden vid nybyggnation

Vid varje tidpunkt pågår ett antal byggprojekt i Sollentuna. Under byggtiden tar byggbolagen ofta ett område större än vad tomten är i anspråk. Byggstaket står t ex ute på trottoarer och vägrenar. I vissa fall, som på Sollentunavägen vid Häggviks strand, stängs ett körfält av. I andra fall försvinner belysningsstolpar.

Vi får återkommande frågor och synpunkter från Sollentunabor om etableringsområden. En vanlig synpunkt är att byggbolagen sätter upp större etableringsområden än vad som är nödvändigt och därmed bidrar till att försvåra framkomlighet och öka otryggheten för Sollentunaborna.

De byggprojekt vi fått synpunkter om på sistone är främst avseende Sollentunavägen vid Häggviks Strand, Hovslagarvägen vid f d bilprovningen samt om Industrivägen.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag stadsbyggnadsnämndens ordförande:

·         Anser du att byggbolagen håller sig inom rimliga gränser när de sätter upp sina etableringsområden?"

Fem miljoner mer till vård och omsorg är ingen kraftfull satsning!

Under de senaste åren har vård- och omsorgsnämnden i Sollentuna genomfört stora besparingar i verksamheten. Något som den moderatledda majoriteten oftast liknat närmast vid tekniska justeringar som inte påverkar de äldre nämnvärt. Det har också funnits en ovilja hos den moderatledda majoriteten att skjuta till mer pengar till vård- och omsorgsnämnden utan i stället låtit nämnden gå med något de kallat ”accepterat underskott”. 2016 var det 22 miljoner kronor, 2017 20 miljoner kronor och för 2018 är det ”accepterade underskottet” 5 miljoner kr. Från 2019 har de tänkt sig att nämndens budget ska vara i balans.

I kommunens nyhetsbrev daterat till den 30 januari 2018 står följande: “2017 beslutades om en stark budget med kraftfulla satsningar på skola, omsorg och trygghet”. När du läser det citatet kan du tro att det skjutits mer pengar till vård- och omsorgsnämnden så att den kommunala budgeten för 2018 innehåller en kraftfull satsning på vård och omsorg. Så är inte fallet.

Vid en första anblick ser det ut som att vård- och omsorgsnämndens budgetram ser det ut som den utökats med 19,9 mkr mer än 2017. Det är dock inte hela sanningen. De 19,9 mkr bortser från de ”accepterade underskotten”. Denna budgetteknik gör att ”alla” pengar som nämnden i verkligheten har att tillgå inte syns. Från Socialdemokratiskt håll vi ifrågasatt denna budgetteknik, utan anser att det rimliga hade varit att de ”accepterade underskotten” skulle förts in som en uppräkning av budget.

Om vi tittar på hur siffrorna ut för i år och förra året med de ”accepterade underskotten” inkluderade:

2017 934,9 miljoner kr (accepterat underskott 20 mkr inkluderat. 914,9 mkr utan)

2018 939,8 miljoner kr (accepterat underskott 5 mkr inkluderat. 934,8 mkr utan)

När du jämför dessa siffror ser siffrorna så ser du att tillskottet i praktiken är cirka 5 miljoner kr. I den retorik som den moderata använder låter det som att vård- och omsorgsnämnden har 19,9 miljoner kr i tillskott plus 5 mkr mer år 2018 jfr år 2017 dvs 24,9 mkr. Så är inte fallet. Det som saknas i deras retorik är att nämna att det "accepterade underskottet" minskat från 20 miljoner kr till 5 miljoner kr dvs med 15 miljoner kr. Så för den moderata kommunledningen i Sollentuna är alltså ett tillskott på fem miljoner kronor en kraftfull satsning på vård och omsorg. Det tror jag inte Sollentunaborna går på.

Vi Socialdemokrater har ambitioner för äldreomsorgen i Sollentuna. Det visade vi i vårt budgetförslag för 2018 där vi avsatte 950,8 miljoner till vård- och omsorgsnämnden vilket gör att det i praktiken ger ett tillskott på ytterligare 11 miljoner kr mer än vad den moderatledda majoriteten i avsatt. Vi ville använda pengarna främst för att säkerställa en hög kvalitet i verksamheterna och till att höja ersättningen till hemtjänsten.

Det räcker inte med mer pengar. Det krävs också mer strukturella förändringar för att långsiktigt utveckla vård och omsorg i Sollentuna. Vi vill se över och utveckla kommunens styr- och ersättningssystem så att kommunen alltid har det slutgiltiga avgörandet om vilka som utför omsorg i Sollentuna. Vi kommer fortsätta utveckla vår politik under våren och presentera den för Sollentunaborna i god tid innan valet.

Nu blir det äntligen teleslingor i alla sammanträdesrum!

I höstas skrev jag och min partikamrat Gunilla Hultman en interpellation om behovet av teleslingor i kommunens sammanträdesrum. Det kan verka som en liten fråga i sammanhanget, men för många en viktig fråga. Vi har väl alla varit med på möten där någon ropat över rummet. Tala tydligare, använd mikrofon. I många fall hjälper det. För de som använder hörapparat finns det ytterligare hjälpmedel. Teleslinga eller hörslinga som det också kallas är ett sådant hjälpmedel. Om en sådan finns installerad i ett rum eller plats förstärks ljudet i hörapparaten. I Tureberghuset fanns då teleslinga installerat i tre sammanträdesrum och enligt användare fungerade de inte särskilt bra utan det fanns brus.

Det finns dessutom reglerat i kommunallagen att förtroendevalda med funktionshinder ska kunna delta på samma sätt som andra förtroendevalda. I 4 kapitlet 33 § i kommunallagen står följande:  ”Kommuner och landsting skall verka för att förtroendevalda med funktionshinder kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda. Lag (2002:249).” Hörselnedsättning räknas som ett funktionshinder, I detta sammanhang ska också noteras att det i kommunallagen står ”handläggning av ärenden” och inte bara beslutande sammanträden.

Interpellationen bemöttes lite surt av kommunstyrelsens moderataordförande som uppenbart tyckte att det var en oviktig fråga och framförde i debatten att det inte var et problem. Debatten måste dock ha väckt andra krafter som han inte räknat med.

I december 2017 genomfördes en enkätundersökning mot kommunens förtroendevalda. En del av frågorna handlade om behovet av teleslingor. Denna enkätundersökning har inte redovisats offentligt, men den ledde ändå till att det redan i januari 2018 rapporterade i kommunstyrelsens arbetsutskott att teleslinga ska installeras i ytterligare ett sammanträdesrum. Det gör att de rum där nämnderna har sammanträden nu har teleslinga installerat. Dessutom kommer portabla hörselslingor köpas in. En annan brist tidigare är att det inte funnits tydlig information om var det finns teleslinga och instruktioner om hur de fungerar. Sent ska syndarna vakna…

Den boll som Gunilla och jag satte i rullning i höstas har nu i sin förlängning sett till att den moderata kommunledningen till slut insett vikten av att ta frågan om teleslinga på allvar.

Det här kan ses som ett exempel på att ihärdigt oppositionsarbete även kan flytta en trögrörlig moderatledd majoritet åt rätt håll.