Dagens trafikbeslut avgör framkomligheten i framtidens Sollentuna!

I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta. En hållbar lokal trafikpolitik behöver väga in så väl behoven att minska trängseln på vägarna samtidigt som trafikens negativa miljöpåverkan ska hållas nere.

Centralt i trafikpolitiken är att Sollentunaborna ska erbjudas bra livsmiljö med så låga halter av skadliga partiklar i luften som möjligt och utan bullerstörningar samtidigt som det ska vara lätt att ta sig mellan olika platser i och utanför kommunen. Det gör att detaljplaneläggning och exploatering är betydande. Det är alltid många saker som behöver vägas ihop till en helhet. Beslut och byggnationer idag kommer påverka hur det ser ut i Sollentuna under en lång tid framöver.

Vi kan vara gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer eller bilister. Vi är alla trafikanter. De flesta Sollentunabor är därför intresserade av trafikfrågor på ett eller annat sätt. Det är viktigt att fånga upp engagemang och skapa möjligheter för större medborgarinflytande och ökad insyn i kommunens arbete. (S) motionerade därför om inrättande av att kommunalt trafikantråd, något som dock avslogs.

Sollentuna kommun har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. Det är ett arbete som behöver fortsätta. Under senaste året har vi sett oroande tendenser till att de moderatledda majoriteterna i Sollentuna och Region Stockholm fattat beslut som går åt andra hållet.

För att anpassa Sollentuna till den utveckling där kommunen växer och blir tätare håller kommunen för närvarande på att se över parkeringsplanen, där en reviderad version förväntas komma upp till beslut i höst. 

En välfungerande kollektivtrafik är också viktigt för en långsiktig hållbarhet. Fler bör resa kollektivt, inte färre (när Coronapandemin avtar). Den senaste kommunala resvaneundersökningen visar att en klar majoritet av Sollentuna önskar en bättre kollektivtrafik.  Därför vill vi förbättra framkomligheten i busstrafiken istället för att försämra valmöjligheter och ta bort busslinjer som den moderatledda majoriteten i Region Stockholm gjort.

Sollentuna kommun har kommit en bit på väg, fler insatser planeras och ytterligare insatser kommer krävs för att göra Sollentuna ännu bättre inom trafikpolitiken. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna.

Coronapandemin visar vikten av att Välfärdens proffs ges möjlighet att vara proffs!

Den Coronapandemi som drabbat världen med kraft under året har visat vikten av att inte mist personalen inom sjukvård och äldreomsorg ges möjlighet att utföra sitt viktiga arbete på bästa sätt. De behöver helt enkelt få vara proffs på sitt arbete. 

Den svenska välfärden har under decennier varit en viktig del i det som gjort Sverige unikt. Under de senaste decennierna har något hänt. Larmrapporterna om kvalitets och kapacitetsbrister har kommit i många år. Coronapandemin har visat att det funnits skäl till oron över kvaliteten i välfärden och då främst inom sjukvård och äldreomsorgen.

Ansvaret för sjukvård och äldreomsorg i Sverige ligger inte huvudsakligen på riksnivå. Ansvaret för sjukvården ligger på regionerna och ansvaret för äldreomsorgen på kommunerna. För oss i Sollentuna innebär det att ansvaret för sjukvård och äldreomsorg under lång tid legat hos moderatledda politiska majoriteter. Det spelar roll. I praktiken handlar det om att införandet av valfrihetsystem, prioritering av privata aktörer, sparpaket och skattesänkningar har prioriterats. Sammantaget har det skapat en situation där ingen har grepp över helheten och möjligheten att styra i en krissituation har försvårats.

Sjukvård och äldreomsorg var redan slimmad och effektiviserad, närmast till bristningsgränsen redan innan Coronapandemin slog till. När den sedan kom skapade den i en långsiktigt ohållbar situation där personalen fick arbeta enormt mycket och under arbetssituationer som var ansträngande på många sätt. Inom sjukvården ansträngdes resurserna till det yttersta för att rädda liv och stor andel av planerad sjukvård har fått skjutas upp. Inom äldreomsorgen har dödstalen varit stora, inte minst i Sollentuna är 60% av alla dödsfall kommit på särskilda boenden. Den arbetsinsats som personalen inom sjukvård och äldreomsorg genomfört under denna pandemi kan inte underskattas.

Välfärden behöver mer resurser – men också nya styrsystem och nya regelverk. Det behövs ett omfattande reformarbete göras för att skapa ordning och reda i välfärden.. Det krävs en ny styrning. Många yrkesgrupper i välfärden, inte minst här i Sollentuna, slår i dag larm om att deras arbete har kidnappats av ekonomiska ersättningsmodeller, administration och detaljreglering. Välfärdsarbetare ska ha bra arbetsvillkor oavsett om de är anställda av kommunen eller någon av de privata utförarna av välfärdstjänster. De ska känna att de är kan vara proffs på sitt arbete och kan göra ett bra arbete. Alla har rätt att känna sig uppskattade och rimligt ersatta för sitt arbete.

När människor som arbetar i välfärden går från att vara självständiga professionella till att vara detaljstyrda utförare riskerar vi en avprofessionalisering. Yrkena förlorar sin status, kompetensen kommer inte till nytta och yrkesetiken bakbinds. Detta blir extra synligt när vi som nu är inne i en Coronapandemi.

Vi behöver etablera en ny syn på välfärdsprofessionerna. Deras stora kunnande, erfarenhet och yrkesetik ska vara vägledande för att höja kvaliteten i välfärden. Värdet för alla medborgare är tydligt: det ger en högre kvalitet samtidigt som det ger en effektivare användning av skattemedlen. Välfärdens proffs ska få vara proffs.

 

Sollentuna tappar i "BästAttLeva"

Tidningen ”Fokus” har årligen sedan 14 år tillbaka presenterat en rankning över Sveriges kommuner, som kallas ”Bäst att leva”. Kriterier, kategorier och statistiska mått har varierat genom åren, men rankingen finns kvar. Sollentuna har inte placerat sig i topp någon gång, som bäst plats 6 år 2012. I år, 2020, hamnade Sollentuna på plats 38. I de olika delkategorierna placerade sig Sollentuna mellan plats 4 och 277. Sollentunas placering 2020 är den sämsta på mer än ett decennium.

Om vi tittar lite närmare på Fokus rankning så kan vi konstatera att Sollentuna placerar sig bäst i kategorien att demokrati och jämställdhet (plats fyra) och därefter utbildning (plats 8). De två kategorier där Sollentuna placerar sig nära botten så placerar sig Sollentuna på plats 277 vad gäller bostäder samt kultur och fritid plats 233.

 

Demografi	60
Arbetsmarknad	20
Bostäder	277
Kommunal ekonomi	46
Trygghet och Säkerhet	187
Kultur/ Fritid	233
Demokrati och jämställdhet	4
Utbildning	8
Socialt och hälsa	73
Total rankning	38

 

 

 

 

 

 

 

Sollentuna tappade i år över 20 placeringar i rankingen från plats 14 till plats 38. Det är långt ifrån en katastrof. De här rankningarna säger naturligtvis inte allt och ger inte heller en absolut korrekt bild av hur Sollentuna står sig i relation till andra kommuner. De ger däremot en bild som kan fungera som grund för kommande diskussioner och ytterligare fördjupningar. En kommun som har en uttalad ambition att vara Sveriges mest attraktiva kommun, vilket Sollentuna har, är det naturligtvis inte bra att utvecklingen går åt fel håll.

Om vi tittar på utvecklingen det senaste decenniet har Sollentunas totalplacering varit mellan plats 6 och 38. Årets placering är den lägsta placering som Sollentuna haft under det senaste decenniet. Sollentunas placering i rankingen styrs delvis av geografiskt läge och befolkningens sammansättning. Det underlättar för en placering i nivån under absoluta toppen.

 

2020	38
2019	14
2018	20
2017	25
2016	16
2015	23
2014	17
2013	10
2012	6
2011	16
2010	24

Om Sollentuna ska komma högre i kommande års rankingar, om kriterierna behålls, krävs insatser inom framförallt de två kategorierna där Sollentuna hamnade nära botten (bostäder och kultur/fritid). En ambitiös för att öka kvaliteten i välfärden och minska klyftor i samhället underlättar givetvis också.

Har Sollentuna kommun klarat Coronapandemin bra eller inte?

Under juli presenterade Sollentuna kommun en första utvärdering av kommunens krishantering under vårens pandemi. Sammantaget visar utvärderingen att kommunen har gjort ett bra arbete. Utvärderingen genomfördes av konsultbolaget 4C Strategies. Den genomfördes främst genom intervjuer med tjänstemän och politiker. Företrädare från 4C Strategies har även suttit med vid ett antal stabsmöten på såväl lokal som central nivå. Krisen och utvärderingen har visat att kommunen behöver utveckla samarbetet med de kommunala bolagen i krisledning och regelbundet öva krishantering på alla nivåer.

Det finns en annan också en annan bild över hur Sollentuna klarat pandemin. Kommunen är en av de kommuner i landet som är hårdast drabbade av smittan inom äldreomsorgen. Om vi går in på särskilt boende inom äldreomsorgen så har totalt 58 personer avlidit, det gör att Sollentuna placerat sig på föga smickrande plats 2 i Stockholms län och 5 i hela landet vad gäller antalet döda. När det gäller hemtjänsten har 16 personer avlidit det ger plats 6 i Stockholms län och 18 i hela landet avseendet antalet döda. Detta är inte något som utvärderingen tittat på.

Om vi ställer de två bilderna mot varandra ger de en motstridande bild. Har Sollentuna kommun klarat Coronapandemin bra eller inte? Sanningen är nog någonstans däremellan. Krishantering  i kommunen som sker på främst tjänstemannanivå har gjort ett gediget jobb och arbetat på bra utifrån de politiska direktiv och förutsättningar de haft. Samtidigt kan inte vara kommunen vara nöjda med att så många äldre avlidit på de kommunalt finansierade äldreboendena.  

En annan aspekt att lägga till är den politiska nivån. Under de första månaderna under pandemin mars till maj genomfördes inga nämndmöten i kommunen. Kommunstyrelsen sammanträde dock och kommunfullmäktige en gång med reducerad styrka. Beslut fattades genom ordförandebeslut, som i många fall efter samråd med arbetsutskottet, och det gör att normalt politiskt arbete inte skedde. Makten koncentrerades därmed till några få folkvalda. Fattades alla nödvändiga beslut?

Kommunstyrelsens moderate ordförande sa så här om utvärderingen i Radio Stockholm: "Med utvärderingen som grund kommer vi efter sommaren att se över hur vi kan utveckla krisledningsarbetet. Det handlar om att få en första lägesbild över hur ansvars- och arbetsfördelningen fungerar i ett krisläge och identifiera brister så att vi står väl rustade för att möta nya vågor av smittspridningen som kan komma”. När han får frågan om de döda dödstalen inom äldreomsorgen svarar han “Det får vi fördjupa oss i ytterligare”.

En kommunledning kan inte vara nöjd när 6 av 10 döda i Sollentuna bott på ett äldreboende. Lägger vi till hemtjänsten har 8 av 10 döda Sollentunabor funnits inom äldreomsorgen. Det krävs därför  mer än en fördjupning. Det krävs åtgärder för att förhindra en liknande spridning vid en ny smittvåg.

Det finns all anledning att analysera och diskutera varför Sollentuna har drabbats så hårt. Coronapandemin har visat att välfärden i Sollentuna inte var rustad för att skydda våra äldres liv och hälsa. Det behövs såväl ytterligare kartläggning av utfallet på äldreomsorgen på både verksamhets- och övergripande nivå som följs av åtgärder.

Så tillbaka till frågan i rubriken. Har Sollentuna klarat Coronapandemin bra? Det beror alltså på hur vi ser på det, men det blir fel att säga att Sollentuna klarat det bra när så många dött inom äldreomsorgen.

Dags för bättre städning av Sollentunas gator och torg!

Sollentunas utemiljöer behöver bli bättre städade och skötta för öka trygghet och trivsel för Sollentunaborna. I grunden råder det stor politisk enighet om detta och de flesta Sollentunabor ser det som självklart. För att uppnå det krävs mer än ord och löften, det krävs pengar och politiska beslut.

Under 2019 började natur- och tekniknämndens moderata ordförande prata om att starta en ”städresa” och ”att Sollentuna skulle bli Sveriges mest välstädade kommun”. Ord och slogans räcker inte. Än så länge har det mest konkreta varit att vidga uppdraget om snöröjningen till att också hantera renhållning under övriga delar av året. Några uppdrag har givits om bland annat slyröjning på cykelbanor. Det talades också om ökad deltagande i "Håll Sverige Rents" städveckor, något som begränsades av Coronapandemin.

Det finns några grundläggande punkter i detta arbete som (S) påpekat under diskussionerna:

• Den första punkten är att kommunen måste vara ett gott föredöme, om inte ”vi gör vårt” kan vi inte trycka på ”andra att göra sitt”. 
• Den andra punkten att om Sollentuna ska framstå som en välstädad kommun är inte skräpplockningen det enda som spelar roll det handlar också om att rensa ogräs, röja bort sly och räfsa bort löv så att uteytorna ser välskötta ut. 
• Den tredje punkten är klargöra vem som har ansvaret för städning och underhåll på en viss plats. Är det kommunen eller andra aktörer som ett kommunalt bolag, statliga myndigheter, Region Stockholm,  FTI eller andra fastighetsägare?. I dag är detta förvånansvärt ofta oklart. 
• Den fjärde punkten är att det är en långvarig process som ska pågå år efter år. Det handlar inte om kortsiktiga punktinsatser utan om något som alltid ska pågå

En mer välstädad kommun kostar pengar. Jag har återkommande frågat om kostnaderna och om det kommer budgettillskott. Den moderata nämndordföranden har svävande svarat att mycket kan göras inom befintlig budget om kommunen jobbar på annat sätt. Jag tror inte att det räcker. Ambitionshöjning kostar oftast pengar, så är det säkert även i detta fall. Det blir intressant under höstens budgetprocess att se hur utfallet blir.

Sollentunaborna själva kan bidra till att göra Sollentuna en mer välstädad plats. Den viktigaste insatsen är slänga skräp på rätt ställe. Använd papperskorgar, soptunnor och återvinningskärl för ditt avfall. Om alla Sollentunabor gjorde rätt så skulle det bli mindre för kommunens renhållning att hantera.

Ett område som Sollentunabor ofta återkommer med synpunkter på är städning kring återvinningsstationer. Det är ofta stökigt och oreda. Städningen behöver givetvis förbättras.

Om Sollentuna ska bli Sveriges bäst städade kommun krävs att kommunen tar sitt ansvar och går före och ta sig ansvar för  bättre städning, renhållning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen. Sedan måste Sollentunaborna vara med på resan, annars går det inte.

Långsiktighet och läge bakom beslutet om kommunhusets placering!

Den 19 juni 2020 avgjordes frågan om var  Sollentunas kommunhus ska ligga i framtiden av kommunfullmäktige. Valet stod mellan att köpa The Factory i Häggvik, eller gå vidare med planen att renovera Turebergshuset och flytta tillbaka dit. Till sist blev det tydlig majoritet för att renovera Turebergshuset.

Fyra månader innan avgörandet gick det att förutse att ärendet skulle komma upp. Frågan var nämligen redan avgjord. Beslutet om att renovera Turebergshuset togs av kommunfullmäktige i september 2019, efter mer än fem års utredande. I ungefär samma vecka som Coronasmittan började ta grepp om Sverige dök det upp ett kryptiskt rubricerat ärende. Då i början av mars 2020 uppdagades att årshyran för det nyrenoverade Turebergshuset skulle bli betydligt högre än beräknat. KSAU tillsatte då en utredning av alternativa lösningar där förslaget att köpa The Factory och bygga om Turebergshuset till bostäder presenterades.

Den Socialdemokratiska gruppen var tidigt skeptiska till förslaget om att köpa The Factory och bygga om det tillbostäder. I praktiken tog vi tidigt ställning för att rösta för att renoveringen av Turebergshuset fullföljs och att det även i framtiden blir kommunens demokratiska och administrativa centrum. Det var det alternativet som är mest långsiktigt hållbart om vi väger samman flera aspekter som ekonomi, fastigheternas förutsättningar, demokratiska aspekter, personalpolitik, geografisk placering och andra relevanta faktorer.

Det var däremot ända in i det sista oklart hur de fyra majoritetspartierna skulle landa och om de skulle landa på samma åsikt. På den rätt taffligt arrangerade hearing som genomfördes i frågan främst per Zoom den 27 maj framkom egentligen två saker dels att den i princip enda vinsten med köpet av The Factory endast handlade om kortsiktiga ekonomiska fördelar, allt annat talade för Turebergshuset. Den andra saken som framkom var att det fanns majoritets företrädare som inte stödde The Factory.

Några dagar innan kommunfullmäktiges avgörande började partierna uttala sina ställningstaganden. (S) var först ut med sitt ställningstagande för Turebergshuset sedan anslöt (MP), (V), (SP) och (SD) till den linjen med lite varierande motiv. Två av de borgerliga partierna bekände färg (KD) och (L) ställde sig bakom The Factory. Två partier hade inte ännu inte bekänt färg (M) och (C). Så sent som när jag promenerade till gruppmötet timmen innan KF-mötet skulle börja visste jag inte hur det skulle gå.

På kommunstyrelsens möte hade (M) och (C) bekänt färg. De ställde sig bakom Tureberghuset. (M) anger i sin protokollsanteckning att de inte vill flytta kommunhuset från centrala Tureberg för att det skulle påverka området negativt. (C) lyfter förutom detta fram ytterligare en sak, som säkerligen också påverkat (M), att stora byggnadsprojekt är riskfyllda och att bygga om bostäder till lägenheter ökar riskerna markant. Kommunen ska inte ge sig in på sådana riskfyllda projekt. I synnerhet inte i de tider vi lever i just nu med mycket oklart långsiktigt ekonomiskt läge utifrån Coronapandemin. 

Hur turerna gick inom majoritetspartierna har jag inte insyn i, men helt klart är att det fanns delade meningar och långa diskussioner. Det som är intressanta och ovanliga är att majoritetspartierna landade i olika synpunkter, det är ovanligt utifrån hur Sollentunapolitiken styrts de senaste decennierna och därmed på sitt sätt uppfriskande.  

Dagen efter kommunfullmäktiges sammanträde lades nyheten ut på kommunens intranät. Nyheten om beslutet möttes av stort gensvar från kommunanställda och ord som hurra, härligt, yes, toppen osv angavs i kommentatorsfältet. De flesta var uppenbart nöjda.

Nu kommer ombyggnationen sätta fart och hösten 2022 kommer den vara klar för inflyttning i det nyrenoverade Tureberghuset.

Nu ser vi effekten av besparingarna i hemtjänsten!

Den moderatledda majoriteten i Sollentuna genomförde omfattande besparingar i hemtjänsten under tre år (2016-2018) som gav en effekt på cirka 45-50 miljoner kronor i lägre kostnader när de fick full effekt under 2019. För några månader presenterade Socialstyrelsen sin årliga brukarundersökning. I den framkommer det att brukarnas uppfattning är att hemtjänsten i Sollentuna blivit markant sämre.

Skälet till de olika sparpaketen som anges är att andra kommuner har en lägre kostnad än Sollentuna för hemtjänstverksamheten.  Under våren 2016 uppvisade vård- och omsorgsnämnden ett stort ekonomiskt underskott och den moderatledda majoriteten bestämde då att Sollentuna kommun inte ska lägga mer pengar på bl a äldreomsorg än vad jämförbara kommuner gör. Från 2016 har beslut tagit i flera omgångar om besparingar i olika verksamheter inom äldreomsorgen. Beslut fattades också om att se över uppräkningar, momskompensation och ersättningsnivåer. 

Ett annat beslut från 2016 som påverkar omfattning och kostnader för hemtjänsten är beslutet att förändra riktlinjer för tid i hemtjänsten. De förändrade riktlinjerna har medfört t ex att tider för inköp, tvätt, disk, matlagning minskats. Huvudparten av besök/insatser har nu en beviljad tid på 10-20 minuter per insats. Den förenklade biståndsbedömningen togs bort helt. I årsredovisningen från 2017 kan vi se att det totala antalet ersatta hemtjänsttimmar på ett år har minskade med drygt 37 400 timmar jämfört med helår 2016. Sedan dess har inte antalet ersatta hemstjänsttimmar redovisats på samma sätt i årsredovisningen.

Vi har under flera år fått allt fler vittnesmål från äldre, personal och även utförare om att den moderatledda majoritetens sparpaket försämrar livsvillkoren för Sollentunabor som behöver vård och omsorg. Nu kan vi även se effekten av sparpaketet i socialstyrelsens enkätundersökning om vad äldre tycker om äldreomsorgen. När vi jämför Sollentunas siffror för hemtjänsten 2016 med siffrorna för 2019 ser vi i en radikal förändring i många av frågorna. Brukarnas (och deras anhörigas) uppfattning är sammanfattningsvis att kvaliteten försämrats. Några exempel på detta:

• Är handläggarens beslut anpassat efter dina behov? Från 74% ja 2016 till 57% ja 2019.
• Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Ja, alltid från 50% 2016 till 40% 2019.
• Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Från 25% ja, alltid 2016 till 18% ja, alltid 2019
• Hur tycker du att personalen utför sina arbetsuppgifter? Från 44% mycket bra 2016 till 35% mycket bra 2019
• Brukar personalen komma på avtalad tid? Från 30% ja, alltid 2016 till 21 % ja, alltid 2019
• Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Från 46% ja, alltid 2016 till 29% ja, alltid 2019
• Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Från 44% ja, alltid 2016 till 33% ja, alltid 2019
• Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Från 77% ja, alltid 2016 till 71% ja, alltid 2019
• Har under det senaste året upplevt att personalen inte visat respekt för din integritet genom att t ex inte ringa på? Från 95% stämmer inte 2016 till 88% stämmer inte 2019
• Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd av hemtjänsten? Från mycket tryggt 44% 2016 till 33% mycket tryggt 2019
• Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig? Från 51% ja, för alla i personalen 2016 till 43%j ja, för alla i personalen 2019
• Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? Från 49% mycket 2016 till 41% 2019

Bilden är entydig. Brukarna (och deras anhöriga) upplever att kvaliteten har försämrats inom hemtjänsten i Sollentuna. Det är inte förvånande. Det är klart att besparingar i den omfattningen påverkar. Det inser de flesta.  Den moderatledda majoriteten är snarare stolta över att de genomfört sparpaket för att minska kostnaderna än att de ser problemet med att Sollentunabor får mindre hemtjänsttid beviljad för att klara av sitt vardagliga liv. 

Kommunrevisorna kom i början av 2020 med en rapport om ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom vård- och omsorgsnämnden som gav svidande kritik. De konstaterade bland annat att ”Åtgärdsprogrammets syfte var att nå en ekonomi i balans och därmed togs det i programmet inte någon särskild hänsyn till kvalitetsaspekten. Detta innebär, enligt intervjuade, att det nu föreligger ett stort arbete med att nogsamt följa kvaliteten inom verksamheterna.”

Det är inte slut med besparingarna i budgeten för 2020 låg krav på besparingar/effektiviseringar på 13 mkr. Det ska tillägga att hemtjänsttaxan för de äldre chockhöjdes inför 2020. När nuvarande förvaltningschefen kommentar frågor kring om äldre får det stöd det har rätt till upprepar hon svaret ”Vi har en rättssäker biståndsbedömning”. Det innebär i praktiken att det görs en bedömning där det säkerställs att kommunen inte förlorar i rätten vid en rättslig prövning av fattade beslut.

De korta tiderna skapar en minuthets och en stressad arbetsmiljö. De senaste årens besparingar inom hemtjänsten har gett ett ökat tryck och fokus har legat på att få ner kostnader och då har nämnden bortsett från kvalitetsaspekten. Resultaten i brukarundersökningen får ses utifrån det. Brukarna (och deras anhöriga) märker att något har hänt och att personalen får svårare att utföra sitt arbete och nöjdheten minskar.

Sommarens smak

Sommaren har många smaker. Smaker som är lätta att förknippa med sommaren. Jordgubbar och mjölk, matjessill och gräslök, kräftor, solvarma blåbär och smultron på strå är några smaker som är lätta att associera till sommaren. För mig är det en annan smak som jag förknippar allra starkast med sommaren, nämligen vit saltgurka.

Mitt val av vit saltgurka kan mest av allt förklaras av att jag tillbringat alla mina somrar i Östergötland fram till i år. Vit saltgurka är en delikatess som framförallt är stor i Östergötland och konstigt nog inte säljs i Stockholm. Även detta underliga år när det inte blev någon resa till Östergötland så räddade kusin Karin sommarens smak med att komma upp med en burk saltgurka.

Vad är då vit saltgurka. Beskrivningen nedan är hämtad från Jordbruksverkets sida ”Smaka Sverige”:

”Vit färsksaltad gurka är en östgötsk kulinarisk delikatess. Gurkan är slät, knubbig och vit. Gurkan används i två typer av inläggningar. Färsksaltad och vintersaltad gurka. Den färsksaltade är något krispigare än den vintersaltade. Den inlagda gurkan har en mycket karaktäristisk smak.”

Det är den färsksaltade som är grejen. Den vintersaltade kan aldrig bli mer än en substitut i väntan på sommaren. 

Hinken med vit saltgurka från Kinda eller Brinks ska stå kallt i kylen och så tar du en gurka i taget och skär upp i skivor strax innan de ska ätas. De kan ätas som pålägg på smörgås gärna hårt bröd med ost och två saltgurksskivor. Det går lika bra att äta dem tillbehör till kött eller fisk. Det går naturligtvis lika bra att äta dem som ett typ snacks emellan.

Ta den första tuggan av gurkan. Bita igenom skalet med lagom tuggmotstånd. Känna en lagom salt smak mot tunga  och låta vätskan och gurkköttet i sprida sig i munnen. Då är det sommar och du kan äta hur mycket gurka du vill. 

Läs mer om du vill på Jordbruksverkets sida ”Smaka Sverige” och missa inte chansen att smaka om du passerar Östergötland sommartid:

http://smakasverige.jordbruksverket.se/produkter/produktarkiv/vitsaltgurka.419.html

Dags att diskutera varför Sollentunas äldreomsorg är så hårt drabbat av Corona

Budskapet var tydligt: Sverige skulle skydda sina äldre, men smittan tog sig in i äldreboendenas korridorer. Sollentuna är en av de kommuner i landet som är hårdast drabbade av smittan inom äldreomsorgen.

Enligt Socialstyrelsens senaste statistik (per den 13 juli 2020) är Sollentuna på fjärde plats i Stockholms län avseende antal döda och på sjunde plats i hela landet med totalt 93 döda.

Om vi går in på särskilt boende inom äldreomsorgen så har totalt 58 personer avlidit, det gör att Sollentuna placerat sig på föga smickrande plats 2 i Stockholms län och 5 i hela landet vad gäller antalet döda. När det gäller hemtjänsten har 16 personer avlidit det ger plats 6 i Stockholms län och 18 i hela landet avseendet antalet döda.

När vi ser på andel av de döda som funnits inom äldreomsorgen kan vi jämföra Sollentuna med riksgenomsnittet. För särskilt boende har 47,1% av de avlidna i Corona I hela Sverige bott på särskilt boende för Sollentuna är andelen hela 62,4%. För hemtjänsten är Sveriges andel 25,4% och för Sollentuna är 17,2%. Sollentuna har därmed mycket högre andel döda på särskilt boende än riksgenomsnittet och tydligt lägre inom hemtjänsten. Det innebär att hemtjänsten klarat Coronapandemin bättre än de särskilda boenden.

Om vi räknar samman hela äldreomsorgen (särskilt boende och hemtjänst) så visar det att nästan 80% (79,6%) av de döda i Sollentuna fanns inom vård- och omsorgsnämndens ansvar. På riksnivå är siffran 72,5%, d v s klart lägre än i Sollentuna.

Det finns därmed all anledning att diskutera varför Sollentuna har drabbats så hårt. Den frågan behöver analyseras och diskuteras ordentligt fram över. Det är klart att den styrmodell som det moderatledda styret i Sollentuna under en lång följd av år byggt upp.

Det finns ett antal skäl till att Sollentuna drabbades på det sett som skedde. Vi kan dela in dem på skäl på verksamhetsnivå och politisk nivå:

Den politiska nivån:

1. har avhänt sig möjligheten till övergripande styrning, 
2. splittrat upp ansvaret på många huvudmän samt 
3. genomfört sparpaket bl a genom att inte räkna upp ersättningsnivåer. 

På verksamhetsnivå:

1. Högt antal tillfälligt anställda 
2. Brister i hygienkunskap på flera boenden 
3. Låg sjuksköterskebemanning 
4. Avsaknad av medicinsk ledning på flera boenden 

Coronapandemin har visat att välfärden i Sollentuna inte var rustad för att skydda våra äldres liv och hälsa. Det är dags att utvärdera och dra slutsatser av detta så att vi kan förbättra situationen Nu och underlätta bekämpandet av pandemin och andra sjukdomsutbrott framöver.

Skötseln av våra parker och grönområden måste alltid utvecklas!

De flesta vill ha det fint och trivsamt runt sig. Det märker vi ofta när vi samtalar med Sollentunabor. Många Sollentunabor tar spontant upp  vikten av skötseln av våra gemensamma utemiljöer i samtal med oss. Ofta handlar det om bristen av skötsel och behovet av bättre skötsel. Om Sollentuna ska framstå som en välstädad kommun medför det att utemiljöerna sköts genom t ex att ogräs rensas, buskage klipps, sly tas bort och löv tas upp.

Sollentuna är Sveriges sjunde mest tätbefolkade kommun och utvecklingen går mot att bebyggelsen blir ännu tätare. Skötseln av våra gemensamma blir därmed allt viktigare i framtiden när vi blir allt fler människor som bor på samma yta i Sollentuna. 

Det har genomförts mycket bra arbete i Sollentuna. Inte minst knutet till de fyra  naturreservaten i kommunen. Två av dessa Törnskogen, Rösjöskogen och Tegelhagsskogen har etablerats under 2010-talet  och där till östra Järvafältet som kom till under 1970-talet. Fyra områden av olika karaktär som bidragit till att Sollentuna är landets 25:e bästa friluftskommun, näst bäst i Stockholms län, enligt Naturskyddsföreningen. Sollentuna är även rankade som den femte bivänligaste kommunen i landet av Naturskyddsföreningen , bl a beroende på hur vi sköter grönytor i syfte att underlätta för bins pollinering. 

Vårens pandemi har visat behoven av parker, grönområden och naturreservat är stort. Framförallt under helgerna har det varit mer folk än vanligt i naturreservaten. Grillplatserna har varit mycket använda. 

När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi fyra områden:

1. Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Ett antal av dessa ytor underhålls inte på ett godtagbart sätt, även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs andra krav på standard av skötseln.

2. Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem över tid med samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

3. Bättre städning av gator och torg. Vi ser även ett behov av bättre städning, renhållning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen. Det inbegriper också sandsopning, slyröjning, ogräsrensning, lövräfsning osv

4. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är det mörkt betydande delar av dygnet. Det skapar behov av en gatubelysning som lyser upp och gör att utemiljöer upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen hålls i gott skick.

Vi vet att de gröna oaserna är uppskattade av Sollentunaborna, men det räcker inte arbetet måste fortsätta. Skötseln fortsätta och nya parker och grönområden måste anläggas och fyllas av Sollentunabor. Ett skötselarbete som aldrig tar slut utan ständigt utvecklas och pågå.