Är Edsvik Sollentunas kulturella hjärta?

”Edsvik är Sollentunas kulturella hjärta”, just så står det på Sollentuna kommuns hemsida.

I slutet av augusti kom beskedet att ledningen för Edsviks konsthall har försatt konsthallen i konkurs. På ett drygt år har hela konsthallsverksamheten avvecklats och MC Collection flyttats. Nu står i stort alla fastigheter i Edsbergsparken tomma utan verksamhet.

Det råder en stor enighet bland Sollentunaborna om att Edsbergsparken är en central plats i kommunen. Ett område där du gärna promenerar eller tillbringar en stund på en bänk i solen. Titta på utsikten från utsiktsplatsen, mata fåglarna vid stranden eller har picknic på en gräsmatta. Den typen av mer eller mindre spontana besökare finns där och kommer fortsätta finnas. Det är fastigheternas användning som är problemet.

Kommunen har under åtminstone de senaste 50 åren genomfört ett stort antal utredningar om vad fastigheterna ska användas till. Förslagen har varit många. Om det samlade utredningsmaterialet lades på hög skulle stapeln bli meterhög. Edsbergs Socialdemokratiska förening gjorde redan 1987 en egen utredning i studiecirkelform kring Stallbacken som bland annat ställdes ut i Sollentuna centrum.

Ambitionsnivån har varit hög, utfallet betydligt lägre. Företrädare för kommunen har haft visioner om att Edsvik ska vara en svensk motsvarighet till det danska konstmuseet Louisiana. Ett stort besöksmål i Norra Stockholm. Det återstår inte så mycket kvar av verksamhet. Nu finns det bara tomma lokaler. Jag ska inleda den här punkten med en kort exposé över de här 50 åren av utredande och verksamhet.

Vad är Stallbacken?

Stallbacken var från början vad namnet säger. En stallbacke med lador, logar, stall och svinhus vid det stora jordbruk som tillhörde godsherren på Edsberg, Rudbeck. Så hade det varit i alla tider. De byggnader som idag finns kvar byggdes upp successivt under 17, 18 och 1900-talet. Slottsparken och Stallbacken var en inhägnad plats som endast de som på något sätt tillhörde godset hade tillträde till Tiderna skulle dock bli annorlunda. 

Baron Rudbeck började sälja av mark och runt 1950 lades jordbruket ner. 1950 flyttade gatukontoret i den växande köpingen in på Stallbacken. 1955 köpte Sollentuna Köping hela slottsparken med slott och Stallbacke av Rudbeck. Under sent 1960-talet började kommunen på allvar arbete med hur slottsparken skulle användas.

Hur blev Stallbacken en plats för konst?

I juli 1969 skrev DN Nord om att lagård kan bli kulturcentrum med verkstäder och bostäder för konsthantverkare Det blev början.

Under 1970-talet genomfördes de första utredningarna om hur slottsparken ska skötas och fyllas. En stor kommunal utredning pågick mellan 1973-76 och i den står det ”Stallbacken blir en naturlig träffpunkt och ett centralt utflyktsmål i kommunen för både barn och vuxna. Ekonomiska skäl talar för att man så långt som möjligt bör nyttja lokalerna för verksamhet som i annat fall skulle kräva lokaler på annat håll”. De verksamheter som pekas ut är skollokaler, servering med samlings- och kurslokaler samt utrymmen för konsthantverkare och utställningar.

Under 1980-talet pågick flera olika utredningar och processer kring Stallbacken. Under några år fram till 1986 diskuterades och utreddes att sälja Edsbergs slott till ett forsknings- och innovationscentrum. I det förslaget skulle små och stora forskningsutrymmen, lärosalar, övernattningsrum för gästforskare inrymmas. När  detta förslag avförts slutligen genom att Centerpartiet röstade med oppositionen mot M och Fp började de ännu mer storslagna tankarna slå rot. Det så kallade Edswiikprojektet. Det avfördes senare under 1990-tals krisen.

1996 invigdes konsthallen. Verksamheten utökades på allvar i samband med kulturhuvudstadsåret 1998. Det var en smal verksamhet som levde fram till 2003. Sedan stod lokalerna tomma fram till 2005 då tidigare konsthallschefen i Upplands Väsby Ricardo Donoso tog över. Mellan 2007-09 byggdes konstskolan och konsthalls väst ut. MC Collection öppnade 2009.

Föreningen Stallbackens vänner fick tillgång till Duvslaget i mitten av 1990-talet med långt avtal. Det pågick under sent 00-tal långt framskridna planer på att skapa en skulpturpark och en konstpromenad till Edsbergsparken.

Runt år 2010 stod Stallbacken på sin topp som konstcentrum. Sedan dess har få nya tillskott tillkommit. Köksträdgården har byggts upp och uteplatsen med utegym har skapats. Under en period fanns det en samordnare anställd, men när hon slutade besattes inte hennes tjänst.

Stallbackens nedgång

Vi har försökt reda ut hur mycket pengar egentligen avsatts för Edsvik. Jag har gått igenom budgetdokumenten från KF de senaste åren. Det går inte att läsa ut där hur mycket pengar som lagts på Edsvik. Uppgifter anger 3 miljoner kronor. Jag har också kollat verksamhetsplanerna i Kultur- och fritidsnämnden. Inte ens där går det att läsa ut anslaget till Edsvik.

En annan påtaglig fråga under de senaste åren är att långa hyreskontrakt löper ut. Så var det med Duvslaget och med Brygghuset. Det skrevs flera mycket långa kontrakt på 1990-talet. De löper till slut ut eller behöver omförhandlas av andra skäl. Då blir det konflikter och andra villkor. Det som på 1990-talet handlade om att fylla området med  verksamhet blev under 2010-talet till problem.

Om du går in och söker på nyckelorden Ramstrand och Edsvik på någon lokaltidningarnas sidor får du upp många artiklar från de nio år som kristdemokraten Magnus Ramstrand varit ordförande i kultur- och fritidsnämnden. I många av dem nämns att kommunen har en plan för framtiden.

Den moderatledda majoriteten har under åren återkommande lovat att bättre tider kommer. Hösten 2018 skrev kultur- och fritidsnämndens ordförande (KD) att ”Vi ska göra Edsvik attraktivt”, sommaren 2019 skrev samma ordförande att ”Vi vill vårda Edsvik” för att sedan efter konsthallens konkurs erkänna ”Oklara planer för Edsvik”. I samma artikel säger han också ” Just nu pågår en utredning inför att lokalerna går ut på upphandling nästa år. Om ett år kan nya verksamheter flytta in,”.  Kommunen har alltså ingen plan just nu. Trots att de för någon månad sedan hävdade att de jobbade hårt för att fylla lokalerna.

I den artikel som kultur- och fritidsnämndens ordförande skrev hösten 2018 skrev han något som ligger nära sanningen om varför det aldrig lyfter: ”Kommunen vill fortsätta stödja den kulturella  infrastrukturen men det finns en gräns för hur stora subventioner vi kan ha. Vi ska hitta aktörer som vi kan samarbeta med och som kan hjälpa till att förädla Edsvik”.  På kommunfullmäktige i förra veckan sa Ramstrand att den tidigare inte planen var för smal. I samma debatt sa han dessutom att det var skrattretande att någon kallar Edsvik ett misslyckande.

Är det sant att Sollentuna kommun hjälpt utsatta personer att flytta till glesbygdskommuner?

På kommunfullmäktige den 24 oktober lämnade jag in en interpellation till Socialnämndens ordförande kring om Sollentuna kommun hjälpt utsatta personer att flytta till glesbygdskommuner? Interpellationen kommer att besvaras på kommunfullmäktige den 21 november.

Interpellationen har sin bakgrund i medieuppgifter från i början av oktober 2019. Då uppmärksammade olika medier att flera kommuner i Stockholms län, däribland Sollentuna, hjälpt utsatta personer att flytta till glesbygdskommunen Kramfors i Ångermanland. Kramfors har slagit larm och menar att det handlar om "social dumpning". Sollentuna och andra rika kommuner skickar enligt Kramfors iväg fattiga, bostadslösa invånare till kommuner med bostäder och där personerna sedan snabbt behöver mycket hjälp och stöd.

Kramfors kommun har analyserat inflyttade personer och den första analysen sträckte sig till maj i år. Då fann man 48 personer som "dumpats" i Kramfors. Kramfors kommun hävdar, enligt medieuppgifterna, att de aktuella personerna har fått ett hyreskontrakt i sin hand, de har fått resan upp till Kramfors betald, ibland har möbler fraktats upp och de har fått telefonnummer till socialtjänsten i Kramfors.

De frågor jag ställer till socialnämndens ordförande är:

·         Är det sant att Sollentuna kommun hjälpt utsatta personer att flytta till glesbygdskommuner?

·         Om ja, hur många personer handlar det i så fall om?

·         Anser ni, rent principiellt, att det är rätt att en kommun flyttar kommunmedborgare till andra kommuner och därmed skjuter över kostnader på andra kommuner?

Diskussionen om Sollentunas äldreomsorg kommer fortsätta

Vid årsskiftet chockhöjs hemtjänsttaxa och avgift för mat på särskilt boende. I båda fallen handlar det om taxor som inte höjts på lång tid. I debatten på kommunfullmäktige i september uttryckte vård- och omsorgsnämndens liberala ordförande förvåning att förslaget mötte så hårt motstånd, trots att liknande höjningar i andra kommuner beslutats utan större debatt. 

Jag har funderat en del på den skillnad som det liberala kommunalrådet lyfte fram. Jag tror att skillnaden i hur debatten blev i Sollentuna jämfört med andra kommuner.har sitt ursprung i att det under de senaste åren genomförts omfattande besparingar och effektiviseringar inom äldreomsorgen i Sollentuna. Det gjorde att det fanns en uppbyggd irritation och trötthet mot försämringar för individen.

Under de senaste åren har äldreomsorgen i Sollentuna gått igenom ett stålbad.. 2016 reviderade vård- och omsorgsnämnden riktlinjerna för biståndsbedömning i hemtjänsten. I samband med det förändrades tiderna för besök hos de äldre. De förändrade riktlinjerna har medfört t ex att tider för inköp, tvätt, disk, matlagning minskats. Det samma gäller tillsyn på kvällar, nätter och morgnar. Majoriteten av besök/insatser har en beviljad tid på 10-20 minuter per insats. I årsredovisningen för 2017 angavs att cirka 33 000 timmar har sparats in detta år. Den moderatledda majoriteten genomförde alltså omfattande besparingar under tre år 2016-2018 för att nå samma kostnadsnivå som det som definieras som jämförbara kommuner.

Under de senaste åren har inte ersättningen till hemtjänstutföraran räknats upp i någon högre omfattning. Inför 2018 låg ersättningen still. Inför 2019 var uppräkningen en procent.

Med den bakgrunden kanske det inte är så konstigt att en kraftfull höjning av hemtjänsttaxan väcker irritation. I synnerhet när vi kan tala om en chockhöjning av timavgiften i hemtjänsten från 85 kr/timmen till cirka 200 kr/timmen. En förändring som gör att gränsen för att nå maxtaxan flyttas från 23, 5 timmar till 10,5 timme per månad. Majoriteten föreslår även att avgiften för matkostnader på särskilt boende ska höjas från 2640 kronor till 3400 kronor/månad under 2019. Totalt beräknas kommunen tjäna 7,8 mkr på dessa kraftigt höjda taxor.

Vi har fått allt fler vittnesmål från äldre, personal och även utförare om att den moderatledda majoritetens sparpaket försämrar livsvillkoren för Sollentunabor som behöver vård och omsorg. Det är dock ännu för tidigt att se alla effekter, men vissa signaler har vi fått . Den senaste nationella brukarundersökningen från 2018 ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” visar att trenden är nedåtgående för Sollentuna inom hemtjänsten, där besparingarna slagit hårdast. Det ska tilläggas att för särskilt boende låg siffrorna i stort på samma nivå som året innan.

I valrörelsen 2018 var signalen från vård- och omsorgsnämnden att det var slut på besparingarna, men den signalen gällde inte så länge. I majoritetens budget för 2020, som nyligen antogs, finns det med ett nytt spar/effektiviseringskrav på 13 mkr. Även denna gång hänvisas till att nå jämförbara kommuner. Förslaget om taxehöjningar motsvarar en stor del av detta sparkrav.

                     

Debatten om äldreomsorgen kommer fortsätta i takt med att bli fortsatt tuffa tider för Sollentunas äldre. Med en fortsatt minuthets och fler äldre som får använda allt större del av sin pension för sin äldreomsorg.

Långt i från Sveriges bästa skolkommun

Lärarförbundet har sedan tiotalet år tillbaka gjort en ranking som de kallar Sveriges bästa skolkommun. Det är en bred ranking som rangordnar Sveriges 290 kommuner ur ett antal relevanta faktorer. I år har viktningen justerats så att totalrankingen inte är jämförbart med tidigare år. Det är däremot intressant att jämföra delvariablerna med varandra. Lärarförbundets undersökning ger en bred bild över läget i kommuners skolor, utan att den ger en exakt sanning.

Sollentuna kommun har sedan många år tillbaka ett uttalat mål om att kommunen ska ha Sveriges bästa skola. I år hamnar Sollentuna kommun på plats 166:e plats bland landets 290 kommuner och har ett index på 42,503. I Stockholms län kommer Sollentuna på plats nio.

Lärarförbundet konstaterar att Sollentuna tillhör landets bästa kommuner när det kommet till lärarlöner och elevernas meritvärden i år 9. Kommunen ligger bland de sämsta vad gäller resurstilldelning. Hur gick det då för Sollentuna kategori för kategori. Nedan följer Sollentunas placering i de olika kategorierna de senaste fem åren:

	2019	2018	2017	2016	2015
Resurser till undervisning	280	81	58	27	81
Utbildade lärare	206	126	255	268	257
Lärartäthet	277	274	268	250	262
Friska lärare	61	65	111	243	184
Lärarlöner	9	4	5	2	2
Kommunen som huvudman	287	199	194	246	180
Andel förskola	66	82	161	222	118
Meritvärde	7	5	6	8	13
Likvärdesjusterad meritvärde	-	25	17	20	6
Andel G	42	15	10	15	10
Likvärdesjusterad andel G	.	104	69	102	60
Gymnasieutbildning inom 3 år	163	125	170	197	177
Högskolebehörighet	-	18	14	7	27

Vi kan konstatera även i år att Sollentuna har goda resultat i skolan, även om vi tappar några placeringar i flera av kategorierna inom detta område. Det visar också de senaste meritvärdessiffrorna. Det är naturligtvis bra att Sollentuna når höga meritvärden.  Detta kanske kan kopplas till den ständiga diskussionen om betygsinflation, d.v.s. att betygen stiger mer än vad eleverna egentligen lärt sig. Detta är dock en annan diskussion.

Sollentuna ligger fortfarande lågt vad gäller lärartäthet. I år har kommunen fallit tillbaka ordentligt vad gäller andelen utbildade lärare.  Sollentuna kommun har en av de högsta lönenivåerna i landet samtidigt som kommunen ligger i botten i kategorierna kommunen som huvudman och resurser till undervisning. Hur kommer detta påverka på sikt? Kan Sollentuna fortsätta på det här sättet att ligga i botten vad gäller lärartäthet och resurstilldelning samtidigt som kunskapsresultaten ligger i topp?

Sollentuna kommun har sedan länge ett mål om att bli Sveriges bästa skolkommun. Ett mål som det råder stor samstämmighet om. Om kommunen ska nå det målet på allvar så är finns det mycket att göra. Det är fel väg är att sätta sig ner och förnöjt titta på tillståndet. Det krävs en ordentlig analys och säkerligen åtgärder om Sollentuna ska målet som Sveriges bästa skolkommun, såväl för elever som för lärare.