Är Edsvik Sollentunas kulturella hjärta?

”Edsvik är Sollentunas kulturella hjärta”, just så står det på Sollentuna kommuns hemsida.

I slutet av augusti kom beskedet att ledningen för Edsviks konsthall har försatt konsthallen i konkurs. På ett drygt år har hela konsthallsverksamheten avvecklats och MC Collection flyttats. Nu står i stort alla fastigheter i Edsbergsparken tomma utan verksamhet.

Det råder en stor enighet bland Sollentunaborna om att Edsbergsparken är en central plats i kommunen. Ett område där du gärna promenerar eller tillbringar en stund på en bänk i solen. Titta på utsikten från utsiktsplatsen, mata fåglarna vid stranden eller har picknic på en gräsmatta. Den typen av mer eller mindre spontana besökare finns där och kommer fortsätta finnas. Det är fastigheternas användning som är problemet.

Kommunen har under åtminstone de senaste 50 åren genomfört ett stort antal utredningar om vad fastigheterna ska användas till. Förslagen har varit många. Om det samlade utredningsmaterialet lades på hög skulle stapeln bli meterhög. Edsbergs Socialdemokratiska förening gjorde redan 1987 en egen utredning i studiecirkelform kring Stallbacken som bland annat ställdes ut i Sollentuna centrum.

Ambitionsnivån har varit hög, utfallet betydligt lägre. Företrädare för kommunen har haft visioner om att Edsvik ska vara en svensk motsvarighet till det danska konstmuseet Louisiana. Ett stort besöksmål i Norra Stockholm. Det återstår inte så mycket kvar av verksamhet. Nu finns det bara tomma lokaler. Jag ska inleda den här punkten med en kort exposé över de här 50 åren av utredande och verksamhet.

Vad är Stallbacken?

Stallbacken var från början vad namnet säger. En stallbacke med lador, logar, stall och svinhus vid det stora jordbruk som tillhörde godsherren på Edsberg, Rudbeck. Så hade det varit i alla tider. De byggnader som idag finns kvar byggdes upp successivt under 17, 18 och 1900-talet. Slottsparken och Stallbacken var en inhägnad plats som endast de som på något sätt tillhörde godset hade tillträde till Tiderna skulle dock bli annorlunda. 

Baron Rudbeck började sälja av mark och runt 1950 lades jordbruket ner. 1950 flyttade gatukontoret i den växande köpingen in på Stallbacken. 1955 köpte Sollentuna Köping hela slottsparken med slott och Stallbacke av Rudbeck. Under sent 1960-talet började kommunen på allvar arbete med hur slottsparken skulle användas.

Hur blev Stallbacken en plats för konst?

I juli 1969 skrev DN Nord om att lagård kan bli kulturcentrum med verkstäder och bostäder för konsthantverkare Det blev början.

Under 1970-talet genomfördes de första utredningarna om hur slottsparken ska skötas och fyllas. En stor kommunal utredning pågick mellan 1973-76 och i den står det ”Stallbacken blir en naturlig träffpunkt och ett centralt utflyktsmål i kommunen för både barn och vuxna. Ekonomiska skäl talar för att man så långt som möjligt bör nyttja lokalerna för verksamhet som i annat fall skulle kräva lokaler på annat håll”. De verksamheter som pekas ut är skollokaler, servering med samlings- och kurslokaler samt utrymmen för konsthantverkare och utställningar.

Under 1980-talet pågick flera olika utredningar och processer kring Stallbacken. Under några år fram till 1986 diskuterades och utreddes att sälja Edsbergs slott till ett forsknings- och innovationscentrum. I det förslaget skulle små och stora forskningsutrymmen, lärosalar, övernattningsrum för gästforskare inrymmas. När  detta förslag avförts slutligen genom att Centerpartiet röstade med oppositionen mot M och Fp började de ännu mer storslagna tankarna slå rot. Det så kallade Edswiikprojektet. Det avfördes senare under 1990-tals krisen.

1996 invigdes konsthallen. Verksamheten utökades på allvar i samband med kulturhuvudstadsåret 1998. Det var en smal verksamhet som levde fram till 2003. Sedan stod lokalerna tomma fram till 2005 då tidigare konsthallschefen i Upplands Väsby Ricardo Donoso tog över. Mellan 2007-09 byggdes konstskolan och konsthalls väst ut. MC Collection öppnade 2009.

Föreningen Stallbackens vänner fick tillgång till Duvslaget i mitten av 1990-talet med långt avtal. Det pågick under sent 00-tal långt framskridna planer på att skapa en skulpturpark och en konstpromenad till Edsbergsparken.

Runt år 2010 stod Stallbacken på sin topp som konstcentrum. Sedan dess har få nya tillskott tillkommit. Köksträdgården har byggts upp och uteplatsen med utegym har skapats. Under en period fanns det en samordnare anställd, men när hon slutade besattes inte hennes tjänst.

Stallbackens nedgång

Vi har försökt reda ut hur mycket pengar egentligen avsatts för Edsvik. Jag har gått igenom budgetdokumenten från KF de senaste åren. Det går inte att läsa ut där hur mycket pengar som lagts på Edsvik. Uppgifter anger 3 miljoner kronor. Jag har också kollat verksamhetsplanerna i Kultur- och fritidsnämnden. Inte ens där går det att läsa ut anslaget till Edsvik.

En annan påtaglig fråga under de senaste åren är att långa hyreskontrakt löper ut. Så var det med Duvslaget och med Brygghuset. Det skrevs flera mycket långa kontrakt på 1990-talet. De löper till slut ut eller behöver omförhandlas av andra skäl. Då blir det konflikter och andra villkor. Det som på 1990-talet handlade om att fylla området med  verksamhet blev under 2010-talet till problem.

Om du går in och söker på nyckelorden Ramstrand och Edsvik på någon lokaltidningarnas sidor får du upp många artiklar från de nio år som kristdemokraten Magnus Ramstrand varit ordförande i kultur- och fritidsnämnden. I många av dem nämns att kommunen har en plan för framtiden.

Den moderatledda majoriteten har under åren återkommande lovat att bättre tider kommer. Hösten 2018 skrev kultur- och fritidsnämndens ordförande (KD) att ”Vi ska göra Edsvik attraktivt”, sommaren 2019 skrev samma ordförande att ”Vi vill vårda Edsvik” för att sedan efter konsthallens konkurs erkänna ”Oklara planer för Edsvik”. I samma artikel säger han också ” Just nu pågår en utredning inför att lokalerna går ut på upphandling nästa år. Om ett år kan nya verksamheter flytta in,”.  Kommunen har alltså ingen plan just nu. Trots att de för någon månad sedan hävdade att de jobbade hårt för att fylla lokalerna.

I den artikel som kultur- och fritidsnämndens ordförande skrev hösten 2018 skrev han något som ligger nära sanningen om varför det aldrig lyfter: ”Kommunen vill fortsätta stödja den kulturella  infrastrukturen men det finns en gräns för hur stora subventioner vi kan ha. Vi ska hitta aktörer som vi kan samarbeta med och som kan hjälpa till att förädla Edsvik”.  På kommunfullmäktige i förra veckan sa Ramstrand att den tidigare inte planen var för smal. I samma debatt sa han dessutom att det var skrattretande att någon kallar Edsvik ett misslyckande.