Solenergi och om inte om hänt...

Jag var på ett seminarium som Sollentuna kommuns energirådgivning ordnade i veckan om solenergi. När jag satt där och lyssnade på de framsteg som gjorts inom solenergin de senaste åren så kom jag att tänka på 1980.

1980 folkomröstade Sverige om kärnkraftens framtid. Jag var 7 år och gick i första klass. Jag minns att vi diskuterade folkomröstningen och kärnkraft i skolan. Det var väl snarast så att vi upprepade vad våra föräldrar och andra vuxna sagt. För egen del stödde jag linje tre, precis som mamma. Pappa var lojal med partiet och stödde linje 2. Det jag kom att tänka på var det som man fick höra då. Det kommer aldrig att gå att få till elförsörjning med hjälp av sol och vind. Tiderna ändras och utvecklingen går framåt.

Vindkraften har ju slagit igenom stort på senaste åren. Sollentuna kommun äger själva tre vindkraftverk i Orsa kommun. Lämpligen döpta till Sol, vind och vatten efter Sollentunasonen Ted Gärdestads gamla hit.

Nu satt jag alltså där i Sollentunasalen och lyssnade om hur man numer kan använda solpaneler som fasadmaterial m m. Det finns nya möjligheter att spara elen med batterier och smarta system. Föreläsaren sa till oss politiker ”Ni kan inte stoppa utvecklingen, bara bromsa den”. En annan föredragshållare sa att det kommer en ”boom” snart.  Det är klart att solenergi har potential att stå för en större del av vår energiproduktion.

Det har nu gått sex år sedan det år 2010, som en gång var satt som året då kärnkraften skulle vara avvecklad. Man kan undra vad som hade hänt om året verkligen varit ”oåterkalleligt” hur hade tekniken sett ut då? Sverige hade säkert haft ett större incitament att satsa på förnyelsebara energikällor. Hade det varit omöjligt att vi uppnått nivåer så att kärnkraften hade kunnat fasas ut? Det är frågor vi aldrig får svar på. Om inte om hänt…

Fyra förslag för att minska bostadsbristen

Kommunfullmäktige den 12 maj kom att handla väldigt mycket om bostadspolitik. Det handlade inte minst om bostäder för nyanlända, men också om (S) förslag om en bostadskommission samt återrapport om en rapport om blandade upplåtelseformer.

I Sollentuna byggdes det rekordmånga bostäder 2015, det är bra och kul att konstatera och det ska vi glädja oss åt. Samtidigt räcker inte ett år för att utvärdera bostadsbyggandet i Sollentuna, utan en längre tidserie och hur många bostäder vi planerar för. När det gäller tidsserien kan vi konstatera att Sollentuna endast vid tre tillfällen de senaste åren har byggt fler bostäder än de lågt ställda bostadsbyggnadsmålen.

Bostadsbristen växer år för år. Ett mått för detta är att det står runt 42 000 i Sollentunahems intressekö och att det i skrivande stund är 1718 hushåll som anmält intresse för att hyra en ledig trea i Edsberg.

Hur ser det ut framåt? Det vanliga svaret är att vi har ca 3500 detaljplanelagda bostäder som ännu har byggts, men eftersom man inte kan bo i en detaljplan räcker ju inte detta konstaterade. Sollentunahem kommer inte att ha en enda ny hyresrätt klar i år. Fler projekt kommer längre fram.

På kommunfullmäktige presenterade (S) fyra förslag som vi vill prata med moderatmajoriteten om vad gäller bostadspolitiken i Sollentuna. De fyra är:

1) Vi socialdemokrater att det ska byggas fler hyresrätter och tycker att det vore bra om även Sollentuna kan få ta del av de stimulanser som den socialdemokratiskt ledda regeringen ger vid byggande av hyresrätter. Trots att vi har enorm bostadsbrist kan vi inte det idag. Anledningen till det är att Sollentuna inte lever upp till lagens regler när det gäller att ta en bostadsförsörjningsplan. Därför vill vi att kommunen ska ta en bostadsförsörjningsplan.

2)  Vi diskutera är hur vi använder bostadsbeståndet bättre. Därför vill vi öppna upp för möjligheten till kompiskontrakt och att  Sollentunahem ska kunna verka för det. Det är ett s-förslag som moderaterna i Stockholm och Värmdö numera säger Ja till, men tyvärr har moderaterna här i Sollentuna ännu kommit till den insikten..

3) Vi vill att de 3500 redan detaljplanelagda bostäderna ska bli bostäder.  Därför vill vi sätta mer press på byggherrar som istället för att bygga bostäder väljer att avvakta och se markpriserna stiga åt höjden. Det kan ske genom att kommunen säger åt dem att om de ej bygger tar Sollentunahem över byggrätten och säga till att de byggherrar som ej bygger inte får markanvisningar.

4) Sollentuna Kommun gör en ”gluggutredning”, d v s försöker hitta gluggar i kommunen där det går att hitta platser där det går att bygga. Det funkade i Stockholms stad och gav tusentals nya platser att bygga på. Men det kan funka även i Sollentuna, så sent som för någon månad sedan ”hittade” ju en byggherre ett område i Kärrdal att bygga äldreboende på, en plats som ingen annan hade tänkt på tidigare.

Vi socialdemokrater vill bryta trenden och minska bostadsbristen i Sollentuna, men då krävs det att även moderaterna kommer ut ur garderoben och börjar diskutera lösningar.  

Kraftiga försämringar beslutade för hemtjänsten i Sollentuna

På vård- och omsorgsnämndens sammanträde den 3 maj 2016  behandlades sett ärende som försämrar livsvillkoren radikalt för många äldre Sollentunabor. Det handlar om revidering av insatsbeskrivningar och riktlinjer inom äldreomsorgens område. Beslutet smögs igenom och inför sammanträdet fick ledamöterna i nämnden oklara svar om vilka som berördes. Besluten kommer dessutom att verkställas senast från den 1 juni 2016.

Sollentuna kommun har som mål att vara Sveriges mest attraktiva kommun 2019. Genom att vård- och omsorgsnämndens beslut lär Sollentuna falla åtminstone inom äldreområdet.

Kommunen har också en hög svansföring kring att man är duktig på medborgardialog. I det här fallet har ingen dialog skett direkt med de berörda äldre och deras anhöriga.

Kommunen ska åtminstone ha dialog med pensionärsorganisationerna kring dessa förändringar. Äldrerådet (samarbetsorgan för pensionärsorganisationerna och Demensföreningen skriver följande i en skrivelse till nämnden:

”Genom denna information har äldrerådet förstått att de nya riktlinjerna är avsedda att fokusera mera på helheten. I t.ex. insatsen måltid görs en bedömning av den enskildes behov gällande allt som ingår i måltid från början till slut. Bedömningen ska i hög grad vara individuell. Ett annat exempel på individuell bedömning är duschning: hur ofta är det skäligt att duscha? Normalt kanske 2 ggr per vecka, men för vissa personer med andra besvär kanske duschning bör ske oftare.

Ingenting har sagts om att nedskärningar av tidsinsatserna kommer att föreslås. Vi hade uppskattat att få lämna våra synpunkter i beredningen av ärendet istället för att som nu känna oss tvingade att lämna en inlaga till nämnden med våra synpunkter när ärendet är färdigberett. Genom de kontakter vi har med medlemmar som har hemtjänstinsatser har vi kunskaper och information, som vi hade kunnat framföra under handläggningstiden. ”

Inför beslutet var det oklart vilken personkrets som omfattades av beslutet. Socialdemokraternas gruppledare Gunilla Hultman skickade då en fråga till vård- och omsorgskontoret om vilka som omfattas av de förändrade riktlinjerna. Detta är det svar hon fick.

"Målgruppen hos vård- och omsorgsnämnden är enskilda med fysik funktionsnedsättning samt enskilda över 65 år som har en fysisk eller psykisk funktionsnedsättning och är i behov av insatser enligt socialtjänstlagen.

I socialtjänstlagen beskrivs socialtjänsten för både målgruppen inom vård- och omsorgsnämnden och socialnämnden. Socialtjänsten blir ett samlingsnamn för samtliga målgrupper inom socialtjänstlagen."

Med den förvissningen gick den Socialdemokratiska gruppen till mötet. Ett beslut som kommer att kännas för de berörda, men det berör inte alla äldre med hemtjänst.

Väl på mötet så blev det klart för ledamöterna att det berörde samtliga med hemtjänst i kommunen. Efter en lång diskussion yrkade (S) och (V) avslag till förslaget i sin helhet.

I den förteckning som biläggs ärendet redovisas trettiofem olika hemtjänstinsatser. Det föreslås förändringar inom tjugoen av dessa. I vissa fall är det frågan om mycket kraftiga tidsnedskärningar.

Läs hela listan på förslagna tider för åtgärder 

Varför genomförs då dessa neddragningar?

En uppenbar förklaring är att vård- och omsorgsnämnden går med stort underskott. Förra året 17,7 miljoner och i år är det prognostiserade underskottet 24 mkr. I sitt remissvar över budgeten för 2017 så varslar nämnden om att de behöver över 30 mkr ytterligare för att klara sina åtaganden.

I en kartläggning som kommunledningskontoret gjort visar det sig att antalet äldre med hemtjänstinsatser ökat de senaste åren. Kartläggningen visar också att Sollentuna har en hög andel äldre som har få timmar hemtjänst beviljade än vad andra jämförbara kommuner har.

För att spara pengar, och därmed slippa höja skatten, så ”anpassar” sig Sollentuna kommun till andra jämförbara kommuner genom att försämra för de äldre.

Sollentuna kommun tar också ett steg bort från målet att vara Sveriges mest attraktiva kommun mot att åter bli en medelkommun.