Utan grund och riktning spelar det inte roll hur tydlig politiken är!

Den 24 oktober skrev Anders Lindberg en ledare i Aftonbladet med rubriken ”Tydlig politik kan vara dold sjukdom”. Det är lätt att ansluta sig till den. I dagens politiska liv är det viktigare att säga att vill ha eller har en tydlig politik än att ha en ideologisk grund och riktning på sin samlade politik.

 

Anders Lindberg skriver vidare så här: ” ”Vi måste bli tydligare”. Efter KD:s riksting i helgen står meningen mig upp i halsen. För hur många gånger har man inte hört politiker förklara ett dåligt valresultat eller tapp i opinionsmätningar på detta sätt. Jag tror tvärtom vi skulle må bra av fler otydliga politiker. Människor av kött och blod som svarar “jag vet inte” och ”låt mig fundera på det” lite oftare.”

 

Genom de år jag varit kommunalpolitiskt aktiv har jag ställts inför denna avvägning många gånger. Ge ett snabbt och enkelt svar på ett problem är viktigare än att analysera och problematisera en komplicerad fråga. Om du vill ha genomslag i media så ska du välja det första alternativet. Politiken består inte bara av enkla frågor. Ofta är det skeenden som pågår under lång tid och där förutsättningarna och de tänkbara lösningarna ändras under tidens gång.

En annan lärdom är att kunna det blir lättare om du kan grunda ditt ställningstagande i ett ideologiskt ställningstagande eller långsiktigt mål. Det var t ex så välfärdsstaten byggdes upp. Målet var tydligt för dem som steg för steg drev igenom den rad av beslut om formade välfärdsstaten. Den vägen var inte spikrak och kompromisser gjordes på vägen. Målet var tydligt, medlen för att nå målet anpassades på vägen.  

Om du däremot staplar tydliga förslag på varandra utan att ha en ideologisk grund och en koppling mellan dem blir det lätt ”popcornpolitik” där du lätt ka uppfattas som otydlig och av många också som oseriös.

Anders Lindberg skriver vidare: ”De senaste åren har ”tydlighet” blivit en mirakelkur, men det är lite oklart vad man vill bota. Tyvärr är verkligheten sällan “tydlig”. Den är fylld av gråzoner, svåra frågor och värdekonflikter. Kan politik vara tydlig – alltså på riktigt? Politikens hantverk handlar ju lika mycket om att laga efter läge som att leda mot stora djärva mål.”

Kommunpolitikens vardag är ofta just sådan, laga efter läge. Det gäller att se till att det fungerar i vardagen för kommuninvånarna samtidigt som du naturligtvis jobbar för att få genomslag för dina förslag. För att ta några aktuella exempel. På kommunfullmäktige förra veckan var jag aktiv i två debatter. Den ena om teleslingor i sammanträdesrummen i kommunhuset och den andra om plats för evakuering av en skola under nybyggnation.

Det första ärendet om teleslinga har en ideologisk grund om alla människors rätt och möjlighet att delta på samma villkor. Utan teleslinga har människor med hörselnedsättning svårare än andra att vara kommunalt förtroendevald. Frågan är också praktisk, det handlar om att se till att det finns teleslinga installerad. Här är lätt att komma med ett tydligt förslag ”sätt in teleslinga i alla sammanträdesrum”. Det är ingen fråga du vinner val på, i grunden är det något som få intresserar sig för och de flesta ser som en självklarhet.

Den andra frågan, om var den tillfälliga ersättningsskolan för Töjnaskolan ska stå i cirka två år, är mer komplicerad. Det har varit en lång och ganska infekterad beslutsprocess med uppretade grannar och föräldrar. Av olika anledningar har ärendet dragit ut på tiden och med det ändrat skepnad flera gånger. Det gör detta ärende till en ganska vanlig typ av politiska frågor genom den levt i flera år. Under tidens gång har förutsättningarna ändrats och nya ställningstaganden har fått antas efter ny analys av läget. I en sådan fråga är det svårt att vara tydlig rakt igenom, om du vill vara en ansvarstagande och seriös politiker. Det ställningstagande du landar i kommer accepteras av en del och ogillas av andra. Det är ingen fråga du vinner val på ens om du sköter den bra, men om du inte hanterar den väl kan du förlora på den. Så ser den politiska vardagen ut.

Avslutningsvis går jag tillbaka till Anders Lindbergs ledare igen: ” Människor är kanske vuxna nog att förstå att verkligheten faktiskt är ganska komplicerad? Om politikerna ger dem chansen.

För att vara “tydlig” måste man ofta förenkla och låtsas att man är dummare än man egentligen är. Risken är då att politiken blir lika dum. Moderaternas förslag att sätta in militären mot ungdomar i förorten uppfyller onekligen kravet på tydlighet. Men är så knasigt att klockorna stannar.

”Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel” påstås den brittiske filosofen Bertrand Russell ha sagt. Tydligen.”

"Om tyranni" är en av årets viktigaste böcker!

Vår tid är som den är. Det är inte alltid lätt att orientera sig i den politiska debatten ibland (rätt ofta om jag ska vara ärlig) behövs en vägledning för att kunna sätta in saker i ett större sammanhang. Den amerikanska historikern Timothy Snyders korta skrift ”Om tyranni” är en sådan vägledning. I boken har han utifrån historiska lärdomar från 1900-talet satt ihop en lista med 20 lärdomar från det förra seklet som vi kan ha med oss för att förstå vår samtid.

Jag delar hans utgångspunkt om att vi kan lära oss mycket av historien. Det slitna uttrycket om att historien inte upprepar sig kanske inte är helt sant, men historiestudier ger ofta verktyg att se samband. Vår tid har likheter med andra perioder. Det är t ex lätt att se kopplingar till den 1930-talet genom att det då som nu blir allt vanligare med högerregeringar i Europa med auktoritära drag. En annan enkel likhet är till det tidiga 1990-talet med högerpopulistiska vågmästare i riksdagen och nazister som marscherar på våra gator.

Timothy Snyder skrev sin bok efter det att Donald Trump vann det amerikanska presidentvalet i november 2016. Snyder skriver att han var övertygad att Hilary Clinton skulle vinna och boken skrevs för att bearbeta det som hände.

Boken är uppbyggd utifrån tjugo lärdomar från det tjugonde århundrade som kan kopplar till rubriken “Om tyranni”. Utifrån de tjugo lärdomarna har Snyder skrivit en text som förklarar och sätter in det i ett sammanhang.

De tjugo lärdomarna är dessa:

1.       Lyd inte i förväg

2.       Försvara institutionerna

3.       Akta dig för enpartistaten

4.       Ta ansvar för hur världen ser ut

5.       Håll yrkesetiken högt

6.       Akta dig för paramilitärer

7.       Besinna dig om du måste bära vapen

8.       Skilj dig från mängden

9.       Var aktsam om språket

10.   Tro på sanningen

11.   Undersök

12.   Ta ögonkontakt och håll samtalet i gång

13.   Arbeta aktivt i politiken

14.   Bygg upp ett privatliv

15.   Ge bidrag till goda ändamål

16.   Lär av likasinnade i andra länder

17.   Spetsa öronen efter farliga ord

18.   Bevara ditt lugn när det oväntade händer

19.   Var patriot

20.   Var så modig du bara kan

Den kanske viktigaste av alla lärdomar av boken är att du aldrig kan lita på att någon annan kommer göra jobbet. Är du inte nöjd med situationen eller tror att det kommer gå åt fel håll så behöver du vara beredd att agera själv och vara så modig som du bara kan.

För min egen del tycker jag att boken är användbar på flera sätt. Det gäller inte bara för att förstå politik på nationell eller internationell nivå. Med en enkel anpassning kan du använda bokens lärdomar i vilken situation som helst som handlar om ledarskap t ex i föreningslivet eller på en arbetsplats. Allt kanske passar in, men grunderna är de gemensamma. Sammantaget gör det att Timothys Snyders bok ”Om tyranni” sannolikt är en årets viktigaste böcker för att förstå vår samtid och de skeenden som pågår just nu. Skeende som vi inte vet var de kommer att sluta. Snyders tjugo lärdomar gör det enklare att analysera och tänka ut vad som borde vara ett lämpligt agerande.

Fullmäktigedebatt om Fågelsångsparken!

På kommunfullmäktige den 19 oktober gav jag mig in i debatten kring en interpellation kring evakueringsskola i Fågelsångsparken. Interpellationen var skriven av Sollentunapartiet och debatten kom att kretsa kring de synpunkter på förslaget, alternativen och processen som framförallt närboende fört fram. Jag återgav Socialdemokraternas ställningstagande och hur vi kommit fram till det.

I mitt anförande i debatten sa jag ungefär så här:

"En del som ingår i att vara politiskt förtroendevald är att ta ansvar och fatta beslut även när beslutet inte är enkelt att fatta. Där ingen av de tänkbara valmöjligheterna varken är enkel att genomföra eller saknar brister. Trots detta måste vi välja ett alternativ för att lösa ett problem som måste lösas. Detta trots att protestvågorna inte sällan går höga. Där förutsättningarna ändras återkommande och där ställningstagen måste ändras utifrån detta. Det ingår i rollen som förtroendevalda att ändå hitta en lösning och fatta beslut under dessa förutsättningar. En sådan fråga är den nyligen avgjorda frågan att hitta en ersättningslokal för Töjnaskolan under tiden som den befintliga skolan rivs och den nya byggs upp.

Det har varit en lång process där förutsättningarna ändrats under tidens gång. Vi Socialdemokrater har jobbat för att hitta en så bra helhetslösning som möjligt för de barn som ska gå i de aktuella skolorna och för de närboende. När det tillslut endast blev aktuellt med en skola evakuerad till Fågelsångsparken och då detta tar parken i anspråk i betydligt mindre omfattning, både i tid och yta, än i de tidigare förslagen valde vi efter noggrant övervägande ställa oss bakom förslaget. Det bygglov som nu har beviljats gäller endast för Töjnaskolans evakuering. Det är det vi ställt oss bakom.

#

Vårt ställningstagande grundar sig att det är ett tidsbegränsat anspråkstagande av en del av parken. Vi vill också betona vikten av att en plan upprättas och medel avsätts för hur parken ska återställas efter det att den tillfälliga skollokalen avvecklats. Vi kommer att fortsätta att driva på och bevaka frågan kring att den del av Fågelsångsparken som används för skoletableringen återställs till parkmark när paviljongerna tagits bort. I detta ligger att plantera nya träd i området. Enligt den information som vi har tagit del av kommer en del träd att bibehållas och andra sågas ner. Den information vi fått är att det råder blandad status på träden. En del träd är i dåligt skick och skulle behövts tas ner oavsett.

#

Det här ärendet har pågått under flera år. Från början hade det om utredningsuppdrag i budgeten om att hitta en tomt för en central evakueringsskola. Det rapporterades hösten 2015. Sedan under våren 2016 togs beslut av en majoritet i miljö- och byggnadsnämnden om förhandsbesked för bygglov för en tillfällig för- och grundskola som skulle användas för Töjnaskolan, Eriksbergsskolan och Gärdeskolan. Under den fortsatta processen hittades andra lösningar för två av grundskolorna samt för Töjnaskolans förskola. Kvar fanns bara Töjnaskolans grundskola, där det inte gick att hitta något annat hållbart alternativ för evakueringen än Fågelsångsparken.

Vi som sitter i trafik- och fastighetsnämnden har fått framförallt fått muntliga redovisningar kontinuerligt under processen. När det gäller Töjnaskolans evakuering är det framför allt området intill Töjnaskolans område man undersökt och förkastat p g a främst markproblem. Det har inte funnits någon annan kommunal mark i kommundelen som ansetts lämplig beroende på t ex för mycket buller, trafikproblem/föroreningar, inte tillräcklig yta, för otillgängligt, m m. Trafik- och fastighetskontoret har därtill kontaktat mäklare för att titta på fastigheter som varit ute till försäljning, men utan att hitta något som skulle kunna fungera. Vår bedömning är att trafik- och fastighetskontoret verkligen försökt hitta andra alternativ.

#

Den del som används för den tillfälliga skolan kommer alltså att återställas till parkmark. Parken kommer av naturliga skäl inte att se ut exakt som idag. För vår del känns det naturligt att kommunen involverar de närboende i arbetet med hur parken ska se ut i framtiden."

Interpellationsdebatt om teleslinga i sammanträdesrum!

På kommunfullmäktige den 19 oktober hade jag en debatt om en interpellation om teleslingor i sammanträdesrum.I debatten höll kommunstyrelsens ordförande med om vikten av frågan och att ingen ska känna sig utanför p g a hörselnedsättning. Orsaken till att det inte finns teleslinga i alla sammanträdesrum som nämnder sammanträder i är enligt honom att det inte efterfrågats. Jag tyckte det var ett märkligt resonemang utifrån hur lagen ser ut och tryckte på att (S) har representanter med grava hörselnedsättningar som uttryckt detta samt att det tagits upp vid tidigare sammanhang i bl a kommunstyrelsens arbetsutskott.

I mitt inledningsanförande sa jag bl a så här:


"Det finns inte mycket som är mer irriterande än när man inte hör något som man vill höra. För oss som är ”normalt” hörande är det oftast inget större problem de gånger det händer. Mer irriterande än ett problem. Men om man har en hörselnedsättning blir det inte bara irriterande händelser utan snarare ett påtagligt problem som kan hindra dem från att göra saker som de gjort tidigare i livet och vill fortsätta med.

Vi har väl alla varit med på möten där någon ropat över rummet. Tala tydligare, använd mikrofon. I många fall hjälper det. För de som använder hörapparat finns det ytterligare hjälpmedel. Teleslinga eller hörslinga som det också kallas är ett sådant hjälpmedel. Om en sådan finns installerad i ett rum eller plats förstärks ljudet i hörapparaten. Det är en vanligt att en teleslinga finns i sammanträdesrum. Vi har det installerat här inne Sollentunasalen och i några rum till här på plan 13. I några av de mindre rummen finns det kopplat till den tekniska utrustningen, men för att det ska fungera förutsätter det att man t ex använder videoutrustning. I andra rum i huset där nämnder har möten som t ex Nytorpsrummet saknas teleslinga.

                                                                 #

Det finns reglerat i kommunallagen att förtroendevalda med funktionshinder ska kunna delta på samma sätt som andra förtroendevalda. I 4 kapitlet 33 § i kommunallagen står följande:  ”Kommuner och landsting skall verka för att förtroendevalda med funktionshinder kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda. Lag (2002:249).” Hörselnedsättning räknas som ett funktionshinder, I detta sammanhang ska också noteras att det i kommunallagen står ”handläggning av ärenden” och inte bara beslutande sammanträden.

I interpellationssvaret står så här:

”Förtroendevalda i Sollentuna kommun ska kunna delta i sammanträden, och där det krävs teknikstöd skall det tillgängliggöras givet att ett sådant stöd finns åtkomligt.” 

Det låter naturligtvis bra, men…

                                                                 #

I svaret står så  här: ”I samband med att plan 13 i Turebergshuset byggdes om infördes även en standardisering gällande tekniska hjälpmedel vid hörselnedsättning”

Det är snart 10 år sedan hela plan 13 byggdes om från grunden och ny teknisk utrustning drogs in. Då installerades alltså inte teleslingor i alla sammanträdesrum. Därutöver har en hel del teknisk utrustning byggts ut. I det här rummet skedde det senast för ungefär ett år sedan.

I svaret står ” Det är först från och med första september 2017 som det finns en upphandlad leverantör för inköp och support av mötesrumsteknik för övriga delar av huset.

Det här svaret väcker ytterligare frågor.

-          Varför har det tagit så lång tid? Hörselslingor är jämförbart med andra tillgänglighetsinsatser billigt att installera och ingen ny uppfinning. De har funnits länge.

-          Kommer Nytorpsrummet och andra sammanträdesrum i övriga delar av huset som används för möten med förtroendevalda att utrustas med teleslinga? I så fall när?

-          Kommer det att finnas portabla teleslingor att använda för t ex samtal mellan förtroendevalda och tjänstemän vid handläggning av ärenden?"

Bygg hyresrätter i en del av Mässområdet!

Det råder stor bostadsbrist i Sollentuna. Det visar sig bl a i att det står över 40 000 personer i Sollentunahems intressekö. Andelen hyresrätter har också minskat det senaste decenniet och är just nu mindre än 25% av alla bostäder i kommunen. I ord är de flesta överens om att det behöver byggas fler hyresrätter i Sollentuna och att nya områden ska byggas med blandade upplåtelseformer. Det är dock skillnad mellan vad som sägs i ord och vad som omsätts till handling. Ett tydligt sådant exempel kommer att behandlas på kommunfullmäktige den 19 oktober.

Det ärende som står på kommunfullmäktiges dagordning är en markanvisningstävling för den mark där Sollentunamässan tidigare bedrev verksamhet. Ett markområde som i det närmast stått som ett allt mer förfallet minnesmärke av en svunnen storhetstid i många år.

Den 20 juni 2016 beslutade kommunfullmäktige att villkora en viss del av markanvisningen till att det ska byggas hyresrätter. Det slöts ett intentionsavtal med den andra markägaren Skanska, som innebär att kommunen skulle bygga hyresrätter motsvarande ett femtiotal hyresrätter på Mässområdet. När nu kommunfullmäktige ska till ställning till villkoren för en markanvisningstävling så har villkoret om hyresrätter tagits bort. I en artikel i Mitt i Sollentuna häromveckan säger stadsbyggnadsnämndens moderata ordförande att tomten inte lämpar sig för att splittras mellan olika upplåtelseformer. Så var det med de vackra orden om blandade upplåtelseformer.

Vi Socialdemokrater tycker att kommunen ska leva upp till intentionsavtalet och därmed inte genomföra en markanvisningstävling utan att kravet om hyresrätter finns kvar. Om vi tror att blandade upplåtelseformer är väsentligt för att skapa ett socialt hållbart samhälle så håller inte moderaternas argument.  Då spelar det inte heller roll att det finns andra hyresrätter i närheten.

Moderaternas ställningstagande kommer också i en tid när det finns en viss osäkerhet om hur bostadsrättsmarknaden ser ut i Stockholmsområdet. Wallenstam beslutade nyligen att ett tänkt bostadsrättsområde i Solberga ska bli hyresrätter istället. Wallenstams vd Hans Wallenstam sa så här i FastighetsNytt i samband med detta: ”Vi upplever att marknadsläget på bostadsrättsmarknaden i Stockholm just nu är lite osäkert. Vi väljer därför att göra om första etappen av Orangeriet till hyresrätter efter att ha gjort ett marknadstest av projektet där vi noterar att bostadsrättsmarknaden har svalnat av”

Det finns för övrigt andra viktiga krav som inte finns med i moderaternas förslag till markanvisningstävling. Det handlar om ett ekologiskt hållbarhetsaspekten. Vi tycker att detta ska tas med som ett kriterium i denna markanvisningstävling, vid sidan av det ekonomiska- och det gestaltningsmässiga kriteriet. Det är viktigt att inte bara bygga mycket, utan också bygga hållbart. Våra bostadsbehov får inte ske på bekostnad av Sollentunas miljö och övriga klimatet, och vi tycker därför att kommunen ska ha hållbarhet som en viktig parameter vid utvärdering av tävlingsbidragen.

Det här ärendet är ytterligare ett bevis på att moderaterna tal om vikten av hyresrätter till största delen är ord. När det blir skarpt läge väljer de alltid bostadsrätter, detta oavsett hur marknadsläget inom bostadssektorn ser ut. Det är djupt beklagligt att kommunen inte utnyttjar möjligheten att bygga hyresrätter i Mässområdet när vi har den möjligheten.

Fortfarande långt till Sveriges bästa skolkommun!

Lärarförbundet har sedan tiotalet år tillbaka gjort en ranking som de kallar Sveriges bästa skolkommun. Det är en bred ranking som rangordnar Sveriges 290 kommuner ur ett antal relevanta faktorer. Man kan säga att undersökningen ger en bred bild över läget i kommuners skolor, utan att den ger en exakt sanning.

Sollentuna kommun har sedan många år tillbaka ett uttalat mål om att kommunen ska ha Sveriges bästa skola. Förra året blev det en hel del uppmärksamhet kring lärarförbundets ranking då Sollentuna tappade 75 platser och landade på 142 plats. I år tar Sollentuna igen tappet under 2016 och landar nu 2017 på plats 70, d v s 72 platser högre än förra året och i paritet med den plats kommunen hade 2015.

Hur gick det då för Sollentuna kategori för kategori. Jag väljer att göra det genom att redovisa siffrorna från de tre senaste åren i ordningen 2017-2016-2015:

Resurser                                                                          58-27-81

Utbildade lärare                                                              255-268-257

Lärartäthet                                                                      268-250-262

Friska lärare                                                                    111-243-184

Lön                                                                                 5-2-2

Avtalspart                                                                       194-246-180

Andel förskola                                                                61-222-118

Meritvärde                                                                      6-8-13

Likvärdesjusterad merit                                                   17-20-6

Andel G                                                                          10-15-10

Likvärdesjusterad andel G                                               69-102-60

Gymnasieutb inom 3 år                                                  170-197-177

Högskolebehörighet                                                       14-7-27

Vi kan konstatera även i år att Sollentuna har goda resultat i skolan. Det visar också de senaste meritvärdessiffrorna. Det är naturligtvis bra att Sollentuna når höga meritvärden.  Även om det också pågår en ständig diskussion om betygsinflation. Att betygen stiger mer än vad eleverna egentligen lärt sig. Det är en annan diskussion.

Sollentuna ligger lågt vad gäller andelen utbildade lärare och lärartäthet. Det är just lärartäthet och andelen utbildade lärare som Lärarförbundet anser vara de enskilt viktiga faktorerna för framgång inom skolan

Sollentuna kommun har sedan länge ett mål om att bli Sveriges bästa skolkommun. Ett mål som det råder stor samstämmighet om. Om kommunen ska nå det målet på allvar så är finns det mycket att göra. Det är fel väg är att sätta sig ner och förnöjt titta på tillståndet. Det krävs en ordentlig analys och säkerligen åtgärder om Sollentuna ska målet som Sveriges bästa skolkommun, både för elever och lärare.

Dags för interpellationsdebatt om teleslinga i sammanträdesrum!

På kommunfullmäktige den 19 oktober ska en interpellation behandlas om teleslinga i sammanträdesrum. Jag har skrivit interpellation tillsammans med min partikamrat Lilian Lama. Interpellationen ställs till kommunstyrelsens ordförande och ser ut så här:

En betydande andel av alla som bor och verkar i Sollentuna lider av någon form av hörselnedsättning. Många av dem behöver teknisk hjälp för att kunna höra på ett tillfredsställande sätt. För de personer som behöver en hörapparat är en teleslinga en nödvändig komplettering för att de ska kunna ta del av vad som sägs på t ex ett möte eller seminarium.

Det finns reglerat i kommunallagen att förtroendevalda med funktionshinder ska kunna delta på samma sätt som andra förtroendevalda. I 4 kapitlet 33 § i kommunallagen står följande:  ”Kommuner och landsting skall verka för att förtroendevalda med funktionshinder kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda. Lag (2002:249).” Hörselnedsättning räknas som ett funktionshinder.

De flesta kommunala sammanträden hålls i dag i Turebergshuset, men vissa nämnder har återkommande sammanträden i andra lokaler. Enligt de uppgifter vi fått fram så finns det i dag fasta teleslingor i Sollentunasalen och Turebergsrummet. Dessa rum är dock inte de enda i Turebergshuset som sammanträden sker. Rotebrorummet, Nytorpsrummet m fl används återkommande av nämnderna för sammanträden. Även andra rum runt om i huset används också. I detta sammanhang ska också noteras att det i kommunallagen står ”handläggning av ärenden” och inte bara beslutande sammanträden.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag kommunstyrelsens ordförande:

·         Anser du att förtroendevalda med hörselnedsättning kan delta fullt ut i handläggning av ärenden?

·         Varför finns inte teleslinga installerad i samtliga rum i Turebergshuset där kommunala nämnden sammanträder?

·         Finns det en plan för garantera tillgång till teleslinga i samtliga sammanträdesrum?

·         Finns det rutiner på de olika förvaltningarna för att garantera att alla kan medverka i handläggningen av ärenden?

En process till ett beslut som gav insatser för människor i nöd!

Just då vandrade människor genom i Europa i flykt undan krig och i hopp om ett bättre liv. Då i slutet av september 2015 var vi inne i början av den höst som kom att präglas av de största flyktingströmmarna sedan andra världskrigets slut. En höst där politiska beslut skulle kom att ta som ingen kunde förutse.

Då i slutet av september för två år sedan samlades kyrkomötet för sin första session. Det fanns inga förslag i budgeten att möta kraften från flyktingströmmen. Det fanns några motioner som berörde ämnet, men de var som skrivna i en annan tid. Det var de väl kan man säga. De var skrivna utifrån vad som gällde några månader tidigare.

Det fanns att ett tryck om att Svenska kyrkan skulle avsätta pengar för kommande år som med kraft kunde visa engagemang. De som kunde agera i frågan, i detta läge, var kyrkomötets budgetutskott. Jag är ersättare i detta utskott och satt i den rollen med vid utskottets möten.

VId den tiden sammanträdde utskottet i sal B i Uppsala Konsert och Kongress. En modernistisk skapelse i betong och glas på Vaksala torg. Dess utseende har liknats vid ett kärnkraftverk, I den byggnaden sammanträder kyrkomötet. Sammanträdesrummet saknade fönster och väggarna var så tjocka att de blockerade mobiltelefonsignaler. I detta rum skulle frågan alltså avgöras,

Den Socialdemokratiska gruppen i kyrkomötets budgetutskott hade tydliga signaler från vår grupp om att vi skulle jobba för att en betydande summa skulle avsättas i budgeten för 2016 för detta ändamål. Vi började känna av de andra grupperna och de var inte helt avvisande. Diskussionerna påbörjades och siffrorna började bollas i rummet. Jag minns inte vad som var (S) gruppens första bud, men någonstans i storhetsordningen 30-40 miljoner kronor. Mottagandet var avvaktande. Den som sedan kom att slå av den “gordiska knuten” var utskottets biskop Linköpingsbiskopen som föreslog 75 miljoner kronor. En summa högre än den som diskuterats tidigare.

Sedan fortsatte diskussionen. Till vår förvåning visade det sig att ingen grupp avvisade biskopens förslag och sedan fortsatte diskussionen om hur pengarna skulle kunna användas. Pengarna skulle stå till kyrkostyrelsens förfogande och användas på olika nivåer inom svenska kyrkan inklusive inom utlandskyrkan. Så någon timme innan sessionen avslutades på fredagen fanns ett beslut om 75 miljoner kr och som ett enhälligt budgetutskott ställt sig bakom. Även (SD):s ersättare stod bakom förslaget. När beslutet fattades av kyrkomötet i november samma år var beslutet även där enhälligt och det försiggick ingen debatt i plenum.

Nu kan vi läsa i årsredovisningen hur pengarna använts. Jag har klippt in hela redovisningen nedan:

“Vid 2015 års kyrkomöte beslutades att bevilja 75 mnkr att stå till kyrkostyrelsens förfogande för arbetet med flyktingar och asylsökande under 2016. Av dessa medel har 46,2 mnkr gått till arbetet i stift och församlingar. I ett första beslut (2016-03-29) fördelades 25 mnkr till församlingarnas arbete och 15 mnkr i resursförstärkning till stiftsorganisationerna. Tilldelningen baserades på andel asylsökande och flyktingar i respektive stift. Medlen betalades ut i början av april och stiften har därefter haft olika tillvägagångssätt för den vidare fördelningen till församlingarna. I september 2016 fördelades ytterligare 6,2 mnkr till stift och församlingar som hade möjlighet att förbruka mer medel.
Medlen har återrapporterats till nationell nivå den 28 februari 2017.2 Försam- lingarna har rapporterat enligt särskild mall till stiften som därefter har sammanställt en rapport till nationell nivå. I samband med återrapporteringen har eventuella återstående medel återbetalats till nationell nivå.
Utöver medlen till stift och församlingar fördelades 20 mnkr till det internatio- nella arbetet. Medlen till humanitära och utvecklingsinsatser har fördelats och följts upp enligt gällande kriterier i den internationella verksamheten.
Återstående summa 8,8 mnkr utbetalades som anslag till
♦ Sensus för ett webbaserat utbildningsmaterial Idealitet och migration.
♦ Rådgivningsbyrån: 1 000 000 kr för rekrytering av juridisk kompetens samt
teknisk support.
♦ Vårsta Diakoni: 1 000 000 kr för kunskapsutveckling i psykosocialt stöd och
diakonalt mottagande.
♦ Bräcke diakoni och Göteborgs stadsmission: 2 500,000 kr som ett utvecklings-
bidrag för att få igång en verksamhet för asylsökande och flyktingar genom
boende och integration.
♦ Konst och konstnärliga processer i ett urval församlingar: 400 000 kr. Under
hösten och vintern 2016 genomförde nationell nivå ett projekt med att utveckla metoder för hur konst och konstnärliga processer kan vara en värdefull resurs i kyrkans möte med flyktingar och nyanlända.
♦ Sveriges kristna råd, #värme: 900 000 kr för två pilotutbildningar.
♦ Översättning gudstjänstmaterial: 1 000 000 kr för översättning av ett urval texter
och böner till tigrinja, farsi, dari och arabiska.”

Denna redovisning visar vilken bredd det finns av insatser som Svenska kyrkan åstadkommit utifrån dessa 75 miljoner kronor. Till detta ska också läggas de pengar som enskilda församlingar och stift lade ur sin budget för att stötta flyktingarbetet. Här i Sollentuna församling avsattes en miljon kronor för flyktingarbete inom församlingen. Svenska kyrkan har onekligen kraft att göra insatser för människor i nöd.

Mycket kvar att lösa kring Väsjöns trafikförsörjning!

Kommunstyrelsens arbetsutskott i Sollentuna behandlade på måndagen ett utredningsuppdrag kring hur Väsjöområdet ska försörjas med kollektivtrafik samt hur behovet av parkeringsplatser i området ska lösas.

Socialdemokraterna har hela tiden påpekat vikten av kollektivtrafikförsörjning till området och att den ska var på plats när folk börjar flytta in. Det är inte modernt att bygga ett ny del av kommunen utan att det finns ett långsiktigt hållbart kolektivtrafiklösning. Vi trycker även på hur infrastrukturen rörande vägförbindelser finns kartlagda noggrant och hur det påverkar inte bara Väsjön utan också boende längs Frestavägen och i Edsbergsområdet.

Utifrån detta vill vi tydligt lyfte vi fram några punkter, i den protokollsanteckning som (S) lade i KSAU, som vi vill se belysta:

·         Det är viktigt att få till en långsiktigt hållbar kapacitetsstark kollektivtrafiksförsörjning av Väsjöområdet. I samband med det bör också klarläggas konsekvenserna för befintliga bostadsområden genom att kollektivtrafiknätet (t ex hållplatslägen) kan komma att förändras. Detta måste ske i samarbete med SL.

·         I samband med denna utredning är det väsentligt att se på konsekvenserna för det befintliga och planerade vägnätet inom hela Edsbergsområdet (inkl Väsjön) och att detta inbegriper anslutningarna till Danderydsvägen och Frestavägen.

Utöver detta vill vi klart deklarera att (S) ännu inte tagit ställning i frågan om att bygga linbana. För att kunna fatta beslut i denna fråga krävs bl.a. ett ekonomiskt underlag och överenskommelse vem som tar investeringskostnaderna och driftskostnaderna. Men även om systemet ska ingå i SL biljettsystem eller ej. Samt en värdering runt påverkan för boende där linbanan kommer att dras fram.