Utan grund och riktning spelar det inte roll hur tydlig politiken är!

Den 24 oktober skrev Anders Lindberg en ledare i Aftonbladet med rubriken ”Tydlig politik kan vara dold sjukdom”. Det är lätt att ansluta sig till den. I dagens politiska liv är det viktigare att säga att vill ha eller har en tydlig politik än att ha en ideologisk grund och riktning på sin samlade politik.

 

Anders Lindberg skriver vidare så här: ” ”Vi måste bli tydligare”. Efter KD:s riksting i helgen står meningen mig upp i halsen. För hur många gånger har man inte hört politiker förklara ett dåligt valresultat eller tapp i opinionsmätningar på detta sätt. Jag tror tvärtom vi skulle må bra av fler otydliga politiker. Människor av kött och blod som svarar “jag vet inte” och ”låt mig fundera på det” lite oftare.”

 

Genom de år jag varit kommunalpolitiskt aktiv har jag ställts inför denna avvägning många gånger. Ge ett snabbt och enkelt svar på ett problem är viktigare än att analysera och problematisera en komplicerad fråga. Om du vill ha genomslag i media så ska du välja det första alternativet. Politiken består inte bara av enkla frågor. Ofta är det skeenden som pågår under lång tid och där förutsättningarna och de tänkbara lösningarna ändras under tidens gång.

En annan lärdom är att kunna det blir lättare om du kan grunda ditt ställningstagande i ett ideologiskt ställningstagande eller långsiktigt mål. Det var t ex så välfärdsstaten byggdes upp. Målet var tydligt för dem som steg för steg drev igenom den rad av beslut om formade välfärdsstaten. Den vägen var inte spikrak och kompromisser gjordes på vägen. Målet var tydligt, medlen för att nå målet anpassades på vägen.  

Om du däremot staplar tydliga förslag på varandra utan att ha en ideologisk grund och en koppling mellan dem blir det lätt ”popcornpolitik” där du lätt ka uppfattas som otydlig och av många också som oseriös.

Anders Lindberg skriver vidare: ”De senaste åren har ”tydlighet” blivit en mirakelkur, men det är lite oklart vad man vill bota. Tyvärr är verkligheten sällan “tydlig”. Den är fylld av gråzoner, svåra frågor och värdekonflikter. Kan politik vara tydlig – alltså på riktigt? Politikens hantverk handlar ju lika mycket om att laga efter läge som att leda mot stora djärva mål.”

Kommunpolitikens vardag är ofta just sådan, laga efter läge. Det gäller att se till att det fungerar i vardagen för kommuninvånarna samtidigt som du naturligtvis jobbar för att få genomslag för dina förslag. För att ta några aktuella exempel. På kommunfullmäktige förra veckan var jag aktiv i två debatter. Den ena om teleslingor i sammanträdesrummen i kommunhuset och den andra om plats för evakuering av en skola under nybyggnation.

Det första ärendet om teleslinga har en ideologisk grund om alla människors rätt och möjlighet att delta på samma villkor. Utan teleslinga har människor med hörselnedsättning svårare än andra att vara kommunalt förtroendevald. Frågan är också praktisk, det handlar om att se till att det finns teleslinga installerad. Här är lätt att komma med ett tydligt förslag ”sätt in teleslinga i alla sammanträdesrum”. Det är ingen fråga du vinner val på, i grunden är det något som få intresserar sig för och de flesta ser som en självklarhet.

Den andra frågan, om var den tillfälliga ersättningsskolan för Töjnaskolan ska stå i cirka två år, är mer komplicerad. Det har varit en lång och ganska infekterad beslutsprocess med uppretade grannar och föräldrar. Av olika anledningar har ärendet dragit ut på tiden och med det ändrat skepnad flera gånger. Det gör detta ärende till en ganska vanlig typ av politiska frågor genom den levt i flera år. Under tidens gång har förutsättningarna ändrats och nya ställningstaganden har fått antas efter ny analys av läget. I en sådan fråga är det svårt att vara tydlig rakt igenom, om du vill vara en ansvarstagande och seriös politiker. Det ställningstagande du landar i kommer accepteras av en del och ogillas av andra. Det är ingen fråga du vinner val på ens om du sköter den bra, men om du inte hanterar den väl kan du förlora på den. Så ser den politiska vardagen ut.

Avslutningsvis går jag tillbaka till Anders Lindbergs ledare igen: ” Människor är kanske vuxna nog att förstå att verkligheten faktiskt är ganska komplicerad? Om politikerna ger dem chansen.

För att vara “tydlig” måste man ofta förenkla och låtsas att man är dummare än man egentligen är. Risken är då att politiken blir lika dum. Moderaternas förslag att sätta in militären mot ungdomar i förorten uppfyller onekligen kravet på tydlighet. Men är så knasigt att klockorna stannar.

”Felet med vår värld är att de dumma är så säkra på sin sak och de kloka så fulla av tvivel” påstås den brittiske filosofen Bertrand Russell ha sagt. Tydligen.”