Glöm inte bort behovet av en ny trafiklösning för Edsberg när det byggs nytt!

På Kommunfullmäktige den 10 december 2020 antogs detaljplan för Kvarteret Eklövet 3” i Edsberg. Jag deltog i debatten och sa ungefär så här. Det är inget nytt förslag att bygga bostäder på denna tomt. Det har funnits planer på det i det närmaste 20 år. Redan 2002 fanns det med i ett programsamråd med tänkbara framtida byggprojekt i Edsberg. Fler bostäder förutsätter att kommunen snarast genomför en långsiktig trafikutredning för Edsberg. En trafikutredning som ser till helheten och inte bara behandlar enskilda delar av helheten var för sig. Det gör att det som kan verka rimligt i ett enskilt detaljplaneområde kan se till att möjligheten till en bra helhetslösning kan omöjliggöras. Detaljplaneområdet ligger mitt i en av de känsliga punkterna i vägnätet i Edsberg, d v s i korsningen Skyttevägen och Ribbings väg. Detta behöver beaktas i högre grad. Vi saknar beskrivningar av uppskattad trafikmängd och hur det påverkar det befintliga trafiknätet såväl inne i Edsberg som vid utfarterna mot Danderydsvägen och Frestavägen. Det gäller såväl före som efter det att Edsbergs vägnät kopplats ihop med Väsjöområdet. Vår bedömning är att detaljplanen väl följer den struktur som råder i andra delar i Edsberg med en blandning av park och bostadshus. När det gäller utformningen av området bör ett barnperspektiv tillämpas t ex genom att bra lekytor anläggas i anslutning till huset. Det finns en oanvänd yta på baksidan av detta hus. En del av denna yta har tidigare varit en lekplats. Den ligger nära den nya byggnationen vid gångvägen mellan Edsbergs centrum och Brf Platån som kan väckas till liv och kan nås från fastigheten utan att vägar att korsa. På den ytan kan såväl lekplats och andra gemensamma uteytor skapas för såväl för de boende i det nya huset som vid befintliga hus på Skyttevägen. Ett annat plusvärde är närheten till de mindre skogspartier som till stora delar omsluter planområdet. En annan sak vi vill skicka med till exploateringen handlar om information. Det nya huset kommer byggas nära befintliga bostadshus. Det ställer krav på kommunen och byggherren Sollentunahem om god information till de närboende. Det pågår just nu ett annat förtätningsprojekt i Edsberg där många närboende inte är nöjda med den information som Sollentunahem har spridit. Vi förutsätter att kommunen ställer krav på att byggherren för en dialog och informerar i god tid till de som bor i området vad som är på gång.

Tillgänglighet, trygghet och trivsel grunden i (S)-budgeten för Natur- och tekniknämnden

Den 10 december behandlade kommunfullmäktige i Sollentuna budgeten för 2021. Jag deltog i debatten för natur- och tekniknämnden. Hela budgetfullmäktige var lite annorlunda denna gång då mötet fullt ut var digitalt. Det var lite udda att sitta hemma och prata in i en skärm. "De frågor som Natur- och tekniknämnden ansvarar ligger nära Sollentunabornas vardagliga liv och hur våra gemensamma ytor blir tillgängliga, trygga och trivsamma för Sollentunaborna. I vårt budgetalternativ har Socialdemokraterna lagt förslag för att möta framtidens utmaningar. Vi prioriterar i vårt budgetförslag tre områden: 1. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är halva dygnet mörkt. Det skapar behov av en gatubelysning som är tillräcklig stark och rätt riktad för att lysa upp. Så att utemiljöer upplevs trygga även efter skymningen. Vi som bor i Sollentuna, ska helt enkelt, kunna röra oss utomhus utan att se oss över axeln. Då krävs att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus och att markbeläggningen i gott skick. Under vintern handlar det dessutom om bra snöröjning och halkbekämpning. För att öka takten i arbetet med att förbättra gatubelysningen avsätter Socialdemokraterna 3 miljoner kronor. 2. Bättre städning av gator och parker. En viktig del i att öka tryggheten är också att hålla rent och snyggt på offentliga platser. Det finns behov att ytterligare förbättring av städning, renhållning och skötsel av gator, torg, parker och andra gemensamma ytor runt. Det inbegriper också slyröjning, ogräsrensning, lövräfsning och annat som upplevs som skräpigt. Även behovet av renhållning i naturreservaten har ökat. Den nya organisationen för renhållning kommer förhoppningsvis förbättra renhållningen på sikt. Vi avsätter 1 miljon kronor för extra insatser under 2021. 3. Utveckla de bortglömda ytorna. Kommunen äger många ej anspråkstagna markytor som ligger i eller nära bostadsområden. En hel del av dessa sköts inte idag knappt alls, även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en mer tätbebyggd kommun ställs krav på en annan standard. Vår inriktning är att i framtiden bör en del av dessa ytor utvecklas till bostadsnära parker. Sollentuna kommun är inne i ett skede där mycket förändras och befolkningen växer. Det medför utmaningar som vi måste möta utifrån gällande förutsättningar. Sollentuna är Sveriges sjunde mest tätbefolkade kommun och utvecklingen går mot att bebyggelsen blir ännu tätare och att vi blir allt fler människor som bor på samma yta. För 15 år sedan var vi 58 000 Sollentunabor, nu är vi 74 000 och om 10 år beräknas det bo 83 000 personer i Sollentuna. Om det folkmängden skulle bli den verkliga så har befolkningen ökat med runt 26 000 personer på 25 år och Sollentunas befolkning kommer ha det närmaste fördubblats på 60 år. Den tillkommande bebyggelsen kommer, med Väsjöområdet som undantag, att ske genom ytterligare förtätning kring befintlig bebyggelse i Sollentuna. Sollentuna förändras hela tiden. Krav och förväntningar hos Sollentunaborna ändras i takt med att vi blir fler. Det måste kommunen alltid ha beredskap för det. Utöver detta pågår omställningen av Sollentuna till ett mer hållbart samhälle. I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta. Kommunfullmäktige har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. Nu i höst har vi antagit en ny parkeringsplan. Ett annat område jag vill lyfta upp är vikten av är större långsiktighet i skötseln av inte minst parker och planteringar. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs krav på högre standard på skötseln. Den pågående pandemin har medfört att användandet av parker, grönområden och naturreservat ökat markant. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare för att ytterligare prioritera det långsiktigt strategiska arbetet. Mycket har gjorts, ännu mer planeras och ytterligare insatser krävs för att göra Sollentuna ännu bättre. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna."

Gräv ner alla luftledningar i Sollentuna!

På senaste kommunfullmäktige lämnade jag och min partikamrat Swapna Sharma in en motion om att Sollentuna kommun ska bli den första kranskommunen till Stockholm med helt nedgrävd elförsörjning samt att Sollentuna Kommun säger nej till förslag från Svenska Kraftnät om nya luftledningar.

Den här motionen handlar om kommunens ansvar att använda sin mark på bästa möjliga sätt för medborgare, företagare och besökare. Frågan har aktualiserats i och med att Svenska Kraftnät vill dra nya luftledningar över Viby och Häggvik. Förslaget innebär att en 65 meter hög kraftledning kommer omringa hela Viby, vilket mött stark kritik från Vibyborna.


Andelen kommunägd mark som ännu inte är tagen i anspråk krymper. Den outnyttjade kommunägda marken där dessa luftledningar är dragna eller planeras att dras är därmed en värdefull markreserv. Här finns stora resurser för framtida utveckling av vår kommun. En fantastisk möjlighet för företag, fritidsverksamheter, bostäder eller kommunal service. En möjlighet för kommunen att förbereda Sollentuna inför framtidens expanderingsbehov.

Därför vill Socialdemokraterna att Sollentuna blir den första kranskommunen till Stockholm med helt nedgrävd elförsörjning. Det kommunala bolaget SEOM, Sollentuna Energi och Miljö, har redan beslutat om att gräva ned sina ledningar. Nu motionerar vi Socialdemokrater att alla aktörer som vill bygga ut detta infranät i vår kommun ska följa samma linje. Inte bara för att gömma fula kablar utan även för att vädersäkra elleveranser och minska driftstörningar av annan påverkan. Det ger oss inte bara visuella förbättringar och mer byggbar mark, utan också möjlighet att sänka den farliga elektromagnetiska strålningens påverkan på människan och vår natur. En Win-Win för varje Sollentunabo, företagare och besökare.

Har Sollentunahem lärt sig vikten av bättre information när det byggs?

På Kommunfullmäktige den 15 oktober hade jag ställt en enkel fråga till AB Sollentunahems ordförande om informationen till de boende på Ribbings väg i Edsberg med anledning av det nybygge, med omfattande sprängningar, i kvarteret Esset.

I debatten sa jag ungefär så här:

"I stort sätt varje dag sedan i somras har jag varje vardag, i mitt hemmakontor i coronatid, hört den ihållande varningssignalen om att sprängning kommer ske. Sedan har det kommit en duns och ibland har en lätt skakning känts. Då bor jag cirka 500 meter från byggplatsen. De som bor närmare känner naturligtvis ännu mer.

En hyresgäst uttrycker det så här i en artikel i lokalpressen ”Hela huset dallrar till när de spränger. En granne till mig mådde så psykiskt dåligt av det att hon var tvungen att flytta. Och någon hyresreduktion är det inte tal om” … ” Ingen löpande information alls sedan den leende ledningen tog lite bilder med en spade och en hög med grus i juni. ”

Det är helt naturligt problematiskt att genomföra byggprojekt inne i befintliga bostadsområden. I synnerhet när det kräver så omfattande sprängningar som krävs i detta fall. Det krävs inte minst förberedelser för att säkra kringliggande bostäder och informera de närboende. 

De närboende ska självklart ha rätt att känna sig trygga och säkra i sitt eget hem. 

Den här detaljplanen antogs i september 2015. För fem år sedan. Tid har därmed funnits till förberedelser och information. Sollentunahem har alltså haft fem år sig att planera förverkligandet av detaljplanen.

Det som byggs nu är det första huset som ska byggas. Det kommer ytterligare tre hus. Tre hus som också ska byggas inne i ett befintligt bostadsområde. Och där sprängningar kommer ske. Nyckelfrågan är vad Sollentunahem lärt sig.

Vad har Sollentunahem lärt sig av detta projekt om att informera och föra dialog med de boende om vad som ska hända i direkt närhet till deras bostad?"

Formella beslut saknas om avgiftsfria uteserveringar!

På kommunfullmäktiges sammanträde den 15 oktober behandlades delårsrapporten om Sollentuna kommuns ekonomi 2020. Jag lyfte en principiell fråga i debatten, nämligen om beslutsgången kring Coronoastöd till kommunens restauranger.

Jag vill lyfta en mer principiell fråga utifrån natur- och tekniknämndens rapport. I rapporten står det att nämnden haft 0,5 mkr mindre i markupplåtelseintäkter. Detta beroende på Coronapandemin. Kommunledningen beslutade i våras, som en stödinsats till kommunens företagare, att bland annat låta bli att ut avgift för markupplåtelse till uteserveringar. Inget fel på det förslaget, vi hade säkert blivit överens om det om det kommit upp till beslut i kommunfullmäktige.

Jag har roat mig med att gå igenom Natur- och tekniknämndens protokoll och mina anteckningar från olika möten. I protokollen kan jag hitta att totalt elva ansökningar om markupplåtelse för uteserveringar beviljats under året. Kostnaden för en uteservering varierar utifrån bland annat hur många kvadratmeter den är. Den högsta årsavgiften är 1800 kr per kvadratmeter.

 

Det finns dock inget formellt beslut fattat om att ta bort avgiften. Det finns inte heller något anmält ordförandebeslut i nämndens protokoll. Däremot genomfördes ett telefonmöte med NTNAU den 20 april inför ordförandebeslut om att kontaktcenter inte ska ta fakturera avgiften för detta i år. På detta möte redovisades det som en majoritetsöverenskommelse, inget annat.

 

Ordning och reda i reviderade parkeringsplanen!

 På kommunfullmäktiges sammanträde den 17 september fastställdes den reviderade parkeringsplanen för Sollentuna kommun. Den stora nyheten är att det nu finns parkeringstal för nyexploatering med i planen.

I mitt inlägg i debatten sa jag ungefär så här:

"När jag samtalar med Sollentunabor så återkommer frågor om parkeringar. Det handlar om att det är få parkeringsplatser överlag, det kan handla om infartsparkeringar, arbetsparkering och besöksparkering, men också om avgifterna för att parkera och felparkera. Men även, var kan jag parkera min cykel eller hur kunde ni anlägga kantstensparkering vid en genomfartsväg. Frågorna och synpunkterna är många. Vilket är naturligt då det är frågor som ligger nära och för att vi alla är trafikanter.

Nu ska vi till slut äntligen ta beslut om den uppdaterade och även utökade parkeringsplanen. Revideringen har varit på gång länge. Den förra planen har tjänat oss väl och bidragit till ordning och reda. Förutsägbarhet och konsekvens. Min förhoppning är den nya parkeringsplanen ska fylla samma roll och verkligen vara ett viktigt styrmedel för att nå en hållbar stadsutveckling.

Ordning och reda för att det ska vara klart vad som gäller för parkeringar i kommunen. För Sollentunaborna ska det vara förutsägbart och konsekvent vad som gäller. Parkerar man på kommunal mark i Sollentuna ska man veta vad som gäller. Kartorna i dokumentet anger tydligt hur kommundelarna delats in och det gör att liknande områden över hela kommunen ska samma regler gälla.

Parkeringsplanen är anpassad efter den utveckling som pågått länge där Sollentuna är en kommun som blir allt mer av en stad. Det finns numer få oreglerade ytor för parkering kvar i kommunen. Då behöver planen för parkering vara ännu mer ändamålsenlig, enhetlig och tydlig.

I den nya parkeringsplanen finns också parkeringstal för nyexploatering med som gör att planen är med framtidsinriktade och även tänkbara framtida bostadsområden omfattas.

Socialdemokraterna står bakom förslaget i sin helhet. Slutdokumentet är ett gediget och noggrant dokument som förhoppningsvis täcker in det allra mesta och där med i sin grund kan hålla länge.

Vi vill också trycka på vikten av en fungerande parkeringsövervakning. Om de goda intentionerna i parkeringsplanen ska fungera måste det finnas en konsekvent och närvarande parkeringsövervakning som ser till att regler följs och att uppenbara regelbrott beivras.

Avslutningsvis så yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag."

Skötseln av Sollentunas parker och grönområden måste alltid utvecklas!

 De flesta vill ha det fint och trivsamt runt sig. Det märker vi ofta när vi samtalar med Sollentunabor. Om Sollentuna ska framstå som en trivsam kommun krävs det att våra gemensamma utemiljöer sköts på ett bra sätt. Den pågående pandemin har medfört att användandet av parker, grönområden och naturreservat ökat markant.

Sollentuna är Sveriges sjunde mest tätbefolkade kommun och utvecklingen går mot att bebyggelsen blir ännu tätare och vi blir allt fler människor som bor på samma yta. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs krav på högre standard på skötseln.

Det genomförs mycket bra arbete i Sollentuna. Inte minst i de fyra naturreservaten i kommunen. Fyra områden av olika karaktär som bidragit till att Sollentuna är landets 25:e bästa friluftskommun.

När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi fyra områden:

 

1. Större långsiktighet i skötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem över tid med samma standard som de anlagts. Vi har sett många ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

 

2. Bättre städning av gator och parker. Vi ser även ett behov av bättre städning, renhållning och skötsel av gator, torg, parker och andra gemensamma ytor runt. Det inbegriper också slyröjning, ogräsrensning, lövräfsning och annat som upplevs som skräpigt.

 

3. Utveckla de bortglömda ytorna. Kommunen äger många ej anspråkstagna markytor, som ligger nära eller i bostadsområden, runt om i kommunen. En hel del av dessa sköts inte idag knappt alls. I framtiden bör en del av dessa ytor utvecklas till bostadsnära parker.
   
   

4. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är halva dygnet mörkt. Det skapar behov av en gatubelysning som lyser upp och gör att utemiljöer upplevs trygga. även efter skymningen. Det handlar även om att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus.

Vi vet att de gröna oaserna är uppskattade av Sollentunaborna, men det räcker inte. Arbetet med att utveckla skötseln måste fortsätta utvecklas. Nya parker och grönområden måste anläggas och fyllas av Sollentunabor.

Dagens trafikbeslut avgör framkomligheten i framtidens Sollentuna!

I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta. En hållbar lokal trafikpolitik behöver väga in så väl behoven att minska trängseln på vägarna samtidigt som trafikens negativa miljöpåverkan ska hållas nere.

Centralt i trafikpolitiken är att Sollentunaborna ska erbjudas bra livsmiljö med så låga halter av skadliga partiklar i luften som möjligt och utan bullerstörningar samtidigt som det ska vara lätt att ta sig mellan olika platser i och utanför kommunen. Det gör att detaljplaneläggning och exploatering är betydande. Det är alltid många saker som behöver vägas ihop till en helhet. Beslut och byggnationer idag kommer påverka hur det ser ut i Sollentuna under en lång tid framöver.

Vi kan vara gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer eller bilister. Vi är alla trafikanter. De flesta Sollentunabor är därför intresserade av trafikfrågor på ett eller annat sätt. Det är viktigt att fånga upp engagemang och skapa möjligheter för större medborgarinflytande och ökad insyn i kommunens arbete. (S) motionerade därför om inrättande av att kommunalt trafikantråd, något som dock avslogs.

Sollentuna kommun har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. Det är ett arbete som behöver fortsätta. Under senaste året har vi sett oroande tendenser till att de moderatledda majoriteterna i Sollentuna och Region Stockholm fattat beslut som går åt andra hållet.

För att anpassa Sollentuna till den utveckling där kommunen växer och blir tätare håller kommunen för närvarande på att se över parkeringsplanen, där en reviderad version förväntas komma upp till beslut i höst. 

En välfungerande kollektivtrafik är också viktigt för en långsiktig hållbarhet. Fler bör resa kollektivt, inte färre (när Coronapandemin avtar). Den senaste kommunala resvaneundersökningen visar att en klar majoritet av Sollentuna önskar en bättre kollektivtrafik.  Därför vill vi förbättra framkomligheten i busstrafiken istället för att försämra valmöjligheter och ta bort busslinjer som den moderatledda majoriteten i Region Stockholm gjort.

Sollentuna kommun har kommit en bit på väg, fler insatser planeras och ytterligare insatser kommer krävs för att göra Sollentuna ännu bättre inom trafikpolitiken. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna.

Coronapandemin visar vikten av att Välfärdens proffs ges möjlighet att vara proffs!

Den Coronapandemi som drabbat världen med kraft under året har visat vikten av att inte mist personalen inom sjukvård och äldreomsorg ges möjlighet att utföra sitt viktiga arbete på bästa sätt. De behöver helt enkelt få vara proffs på sitt arbete. 

Den svenska välfärden har under decennier varit en viktig del i det som gjort Sverige unikt. Under de senaste decennierna har något hänt. Larmrapporterna om kvalitets och kapacitetsbrister har kommit i många år. Coronapandemin har visat att det funnits skäl till oron över kvaliteten i välfärden och då främst inom sjukvård och äldreomsorgen.

Ansvaret för sjukvård och äldreomsorg i Sverige ligger inte huvudsakligen på riksnivå. Ansvaret för sjukvården ligger på regionerna och ansvaret för äldreomsorgen på kommunerna. För oss i Sollentuna innebär det att ansvaret för sjukvård och äldreomsorg under lång tid legat hos moderatledda politiska majoriteter. Det spelar roll. I praktiken handlar det om att införandet av valfrihetsystem, prioritering av privata aktörer, sparpaket och skattesänkningar har prioriterats. Sammantaget har det skapat en situation där ingen har grepp över helheten och möjligheten att styra i en krissituation har försvårats.

Sjukvård och äldreomsorg var redan slimmad och effektiviserad, närmast till bristningsgränsen redan innan Coronapandemin slog till. När den sedan kom skapade den i en långsiktigt ohållbar situation där personalen fick arbeta enormt mycket och under arbetssituationer som var ansträngande på många sätt. Inom sjukvården ansträngdes resurserna till det yttersta för att rädda liv och stor andel av planerad sjukvård har fått skjutas upp. Inom äldreomsorgen har dödstalen varit stora, inte minst i Sollentuna är 60% av alla dödsfall kommit på särskilda boenden. Den arbetsinsats som personalen inom sjukvård och äldreomsorg genomfört under denna pandemi kan inte underskattas.

Välfärden behöver mer resurser – men också nya styrsystem och nya regelverk. Det behövs ett omfattande reformarbete göras för att skapa ordning och reda i välfärden.. Det krävs en ny styrning. Många yrkesgrupper i välfärden, inte minst här i Sollentuna, slår i dag larm om att deras arbete har kidnappats av ekonomiska ersättningsmodeller, administration och detaljreglering. Välfärdsarbetare ska ha bra arbetsvillkor oavsett om de är anställda av kommunen eller någon av de privata utförarna av välfärdstjänster. De ska känna att de är kan vara proffs på sitt arbete och kan göra ett bra arbete. Alla har rätt att känna sig uppskattade och rimligt ersatta för sitt arbete.

När människor som arbetar i välfärden går från att vara självständiga professionella till att vara detaljstyrda utförare riskerar vi en avprofessionalisering. Yrkena förlorar sin status, kompetensen kommer inte till nytta och yrkesetiken bakbinds. Detta blir extra synligt när vi som nu är inne i en Coronapandemi.

Vi behöver etablera en ny syn på välfärdsprofessionerna. Deras stora kunnande, erfarenhet och yrkesetik ska vara vägledande för att höja kvaliteten i välfärden. Värdet för alla medborgare är tydligt: det ger en högre kvalitet samtidigt som det ger en effektivare användning av skattemedlen. Välfärdens proffs ska få vara proffs.

 

Sollentuna tappar i "BästAttLeva"

Tidningen ”Fokus” har årligen sedan 14 år tillbaka presenterat en rankning över Sveriges kommuner, som kallas ”Bäst att leva”. Kriterier, kategorier och statistiska mått har varierat genom åren, men rankingen finns kvar. Sollentuna har inte placerat sig i topp någon gång, som bäst plats 6 år 2012. I år, 2020, hamnade Sollentuna på plats 38. I de olika delkategorierna placerade sig Sollentuna mellan plats 4 och 277. Sollentunas placering 2020 är den sämsta på mer än ett decennium.

Om vi tittar lite närmare på Fokus rankning så kan vi konstatera att Sollentuna placerar sig bäst i kategorien att demokrati och jämställdhet (plats fyra) och därefter utbildning (plats 8). De två kategorier där Sollentuna placerar sig nära botten så placerar sig Sollentuna på plats 277 vad gäller bostäder samt kultur och fritid plats 233.

 

Demografi	60
Arbetsmarknad	20
Bostäder	277
Kommunal ekonomi	46
Trygghet och Säkerhet	187
Kultur/ Fritid	233
Demokrati och jämställdhet	4
Utbildning	8
Socialt och hälsa	73
Total rankning	38

 

 

 

 

 

 

 

Sollentuna tappade i år över 20 placeringar i rankingen från plats 14 till plats 38. Det är långt ifrån en katastrof. De här rankningarna säger naturligtvis inte allt och ger inte heller en absolut korrekt bild av hur Sollentuna står sig i relation till andra kommuner. De ger däremot en bild som kan fungera som grund för kommande diskussioner och ytterligare fördjupningar. En kommun som har en uttalad ambition att vara Sveriges mest attraktiva kommun, vilket Sollentuna har, är det naturligtvis inte bra att utvecklingen går åt fel håll.

Om vi tittar på utvecklingen det senaste decenniet har Sollentunas totalplacering varit mellan plats 6 och 38. Årets placering är den lägsta placering som Sollentuna haft under det senaste decenniet. Sollentunas placering i rankingen styrs delvis av geografiskt läge och befolkningens sammansättning. Det underlättar för en placering i nivån under absoluta toppen.

 

2020	38
2019	14
2018	20
2017	25
2016	16
2015	23
2014	17
2013	10
2012	6
2011	16
2010	24

Om Sollentuna ska komma högre i kommande års rankingar, om kriterierna behålls, krävs insatser inom framförallt de två kategorierna där Sollentuna hamnade nära botten (bostäder och kultur/fritid). En ambitiös för att öka kvaliteten i välfärden och minska klyftor i samhället underlättar givetvis också.

Har Sollentuna kommun klarat Coronapandemin bra eller inte?

Under juli presenterade Sollentuna kommun en första utvärdering av kommunens krishantering under vårens pandemi. Sammantaget visar utvärderingen att kommunen har gjort ett bra arbete. Utvärderingen genomfördes av konsultbolaget 4C Strategies. Den genomfördes främst genom intervjuer med tjänstemän och politiker. Företrädare från 4C Strategies har även suttit med vid ett antal stabsmöten på såväl lokal som central nivå. Krisen och utvärderingen har visat att kommunen behöver utveckla samarbetet med de kommunala bolagen i krisledning och regelbundet öva krishantering på alla nivåer.

Det finns en annan också en annan bild över hur Sollentuna klarat pandemin. Kommunen är en av de kommuner i landet som är hårdast drabbade av smittan inom äldreomsorgen. Om vi går in på särskilt boende inom äldreomsorgen så har totalt 58 personer avlidit, det gör att Sollentuna placerat sig på föga smickrande plats 2 i Stockholms län och 5 i hela landet vad gäller antalet döda. När det gäller hemtjänsten har 16 personer avlidit det ger plats 6 i Stockholms län och 18 i hela landet avseendet antalet döda. Detta är inte något som utvärderingen tittat på.

Om vi ställer de två bilderna mot varandra ger de en motstridande bild. Har Sollentuna kommun klarat Coronapandemin bra eller inte? Sanningen är nog någonstans däremellan. Krishantering  i kommunen som sker på främst tjänstemannanivå har gjort ett gediget jobb och arbetat på bra utifrån de politiska direktiv och förutsättningar de haft. Samtidigt kan inte vara kommunen vara nöjda med att så många äldre avlidit på de kommunalt finansierade äldreboendena.  

En annan aspekt att lägga till är den politiska nivån. Under de första månaderna under pandemin mars till maj genomfördes inga nämndmöten i kommunen. Kommunstyrelsen sammanträde dock och kommunfullmäktige en gång med reducerad styrka. Beslut fattades genom ordförandebeslut, som i många fall efter samråd med arbetsutskottet, och det gör att normalt politiskt arbete inte skedde. Makten koncentrerades därmed till några få folkvalda. Fattades alla nödvändiga beslut?

Kommunstyrelsens moderate ordförande sa så här om utvärderingen i Radio Stockholm: "Med utvärderingen som grund kommer vi efter sommaren att se över hur vi kan utveckla krisledningsarbetet. Det handlar om att få en första lägesbild över hur ansvars- och arbetsfördelningen fungerar i ett krisläge och identifiera brister så att vi står väl rustade för att möta nya vågor av smittspridningen som kan komma”. När han får frågan om de döda dödstalen inom äldreomsorgen svarar han “Det får vi fördjupa oss i ytterligare”.

En kommunledning kan inte vara nöjd när 6 av 10 döda i Sollentuna bott på ett äldreboende. Lägger vi till hemtjänsten har 8 av 10 döda Sollentunabor funnits inom äldreomsorgen. Det krävs därför  mer än en fördjupning. Det krävs åtgärder för att förhindra en liknande spridning vid en ny smittvåg.

Det finns all anledning att analysera och diskutera varför Sollentuna har drabbats så hårt. Coronapandemin har visat att välfärden i Sollentuna inte var rustad för att skydda våra äldres liv och hälsa. Det behövs såväl ytterligare kartläggning av utfallet på äldreomsorgen på både verksamhets- och övergripande nivå som följs av åtgärder.

Så tillbaka till frågan i rubriken. Har Sollentuna klarat Coronapandemin bra? Det beror alltså på hur vi ser på det, men det blir fel att säga att Sollentuna klarat det bra när så många dött inom äldreomsorgen.

Dags för bättre städning av Sollentunas gator och torg!

Sollentunas utemiljöer behöver bli bättre städade och skötta för öka trygghet och trivsel för Sollentunaborna. I grunden råder det stor politisk enighet om detta och de flesta Sollentunabor ser det som självklart. För att uppnå det krävs mer än ord och löften, det krävs pengar och politiska beslut.

Under 2019 började natur- och tekniknämndens moderata ordförande prata om att starta en ”städresa” och ”att Sollentuna skulle bli Sveriges mest välstädade kommun”. Ord och slogans räcker inte. Än så länge har det mest konkreta varit att vidga uppdraget om snöröjningen till att också hantera renhållning under övriga delar av året. Några uppdrag har givits om bland annat slyröjning på cykelbanor. Det talades också om ökad deltagande i "Håll Sverige Rents" städveckor, något som begränsades av Coronapandemin.

Det finns några grundläggande punkter i detta arbete som (S) påpekat under diskussionerna:

• Den första punkten är att kommunen måste vara ett gott föredöme, om inte ”vi gör vårt” kan vi inte trycka på ”andra att göra sitt”. 
• Den andra punkten att om Sollentuna ska framstå som en välstädad kommun är inte skräpplockningen det enda som spelar roll det handlar också om att rensa ogräs, röja bort sly och räfsa bort löv så att uteytorna ser välskötta ut. 
• Den tredje punkten är klargöra vem som har ansvaret för städning och underhåll på en viss plats. Är det kommunen eller andra aktörer som ett kommunalt bolag, statliga myndigheter, Region Stockholm,  FTI eller andra fastighetsägare?. I dag är detta förvånansvärt ofta oklart. 
• Den fjärde punkten är att det är en långvarig process som ska pågå år efter år. Det handlar inte om kortsiktiga punktinsatser utan om något som alltid ska pågå

En mer välstädad kommun kostar pengar. Jag har återkommande frågat om kostnaderna och om det kommer budgettillskott. Den moderata nämndordföranden har svävande svarat att mycket kan göras inom befintlig budget om kommunen jobbar på annat sätt. Jag tror inte att det räcker. Ambitionshöjning kostar oftast pengar, så är det säkert även i detta fall. Det blir intressant under höstens budgetprocess att se hur utfallet blir.

Sollentunaborna själva kan bidra till att göra Sollentuna en mer välstädad plats. Den viktigaste insatsen är slänga skräp på rätt ställe. Använd papperskorgar, soptunnor och återvinningskärl för ditt avfall. Om alla Sollentunabor gjorde rätt så skulle det bli mindre för kommunens renhållning att hantera.

Ett område som Sollentunabor ofta återkommer med synpunkter på är städning kring återvinningsstationer. Det är ofta stökigt och oreda. Städningen behöver givetvis förbättras.

Om Sollentuna ska bli Sveriges bäst städade kommun krävs att kommunen tar sitt ansvar och går före och ta sig ansvar för  bättre städning, renhållning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen. Sedan måste Sollentunaborna vara med på resan, annars går det inte.

Långsiktighet och läge bakom beslutet om kommunhusets placering!

Den 19 juni 2020 avgjordes frågan om var  Sollentunas kommunhus ska ligga i framtiden av kommunfullmäktige. Valet stod mellan att köpa The Factory i Häggvik, eller gå vidare med planen att renovera Turebergshuset och flytta tillbaka dit. Till sist blev det tydlig majoritet för att renovera Turebergshuset.

Fyra månader innan avgörandet gick det att förutse att ärendet skulle komma upp. Frågan var nämligen redan avgjord. Beslutet om att renovera Turebergshuset togs av kommunfullmäktige i september 2019, efter mer än fem års utredande. I ungefär samma vecka som Coronasmittan började ta grepp om Sverige dök det upp ett kryptiskt rubricerat ärende. Då i början av mars 2020 uppdagades att årshyran för det nyrenoverade Turebergshuset skulle bli betydligt högre än beräknat. KSAU tillsatte då en utredning av alternativa lösningar där förslaget att köpa The Factory och bygga om Turebergshuset till bostäder presenterades.

Den Socialdemokratiska gruppen var tidigt skeptiska till förslaget om att köpa The Factory och bygga om det tillbostäder. I praktiken tog vi tidigt ställning för att rösta för att renoveringen av Turebergshuset fullföljs och att det även i framtiden blir kommunens demokratiska och administrativa centrum. Det var det alternativet som är mest långsiktigt hållbart om vi väger samman flera aspekter som ekonomi, fastigheternas förutsättningar, demokratiska aspekter, personalpolitik, geografisk placering och andra relevanta faktorer.

Det var däremot ända in i det sista oklart hur de fyra majoritetspartierna skulle landa och om de skulle landa på samma åsikt. På den rätt taffligt arrangerade hearing som genomfördes i frågan främst per Zoom den 27 maj framkom egentligen två saker dels att den i princip enda vinsten med köpet av The Factory endast handlade om kortsiktiga ekonomiska fördelar, allt annat talade för Turebergshuset. Den andra saken som framkom var att det fanns majoritets företrädare som inte stödde The Factory.

Några dagar innan kommunfullmäktiges avgörande började partierna uttala sina ställningstaganden. (S) var först ut med sitt ställningstagande för Turebergshuset sedan anslöt (MP), (V), (SP) och (SD) till den linjen med lite varierande motiv. Två av de borgerliga partierna bekände färg (KD) och (L) ställde sig bakom The Factory. Två partier hade inte ännu inte bekänt färg (M) och (C). Så sent som när jag promenerade till gruppmötet timmen innan KF-mötet skulle börja visste jag inte hur det skulle gå.

På kommunstyrelsens möte hade (M) och (C) bekänt färg. De ställde sig bakom Tureberghuset. (M) anger i sin protokollsanteckning att de inte vill flytta kommunhuset från centrala Tureberg för att det skulle påverka området negativt. (C) lyfter förutom detta fram ytterligare en sak, som säkerligen också påverkat (M), att stora byggnadsprojekt är riskfyllda och att bygga om bostäder till lägenheter ökar riskerna markant. Kommunen ska inte ge sig in på sådana riskfyllda projekt. I synnerhet inte i de tider vi lever i just nu med mycket oklart långsiktigt ekonomiskt läge utifrån Coronapandemin. 

Hur turerna gick inom majoritetspartierna har jag inte insyn i, men helt klart är att det fanns delade meningar och långa diskussioner. Det som är intressanta och ovanliga är att majoritetspartierna landade i olika synpunkter, det är ovanligt utifrån hur Sollentunapolitiken styrts de senaste decennierna och därmed på sitt sätt uppfriskande.  

Dagen efter kommunfullmäktiges sammanträde lades nyheten ut på kommunens intranät. Nyheten om beslutet möttes av stort gensvar från kommunanställda och ord som hurra, härligt, yes, toppen osv angavs i kommentatorsfältet. De flesta var uppenbart nöjda.

Nu kommer ombyggnationen sätta fart och hösten 2022 kommer den vara klar för inflyttning i det nyrenoverade Tureberghuset.

Nu ser vi effekten av besparingarna i hemtjänsten!

Den moderatledda majoriteten i Sollentuna genomförde omfattande besparingar i hemtjänsten under tre år (2016-2018) som gav en effekt på cirka 45-50 miljoner kronor i lägre kostnader när de fick full effekt under 2019. För några månader presenterade Socialstyrelsen sin årliga brukarundersökning. I den framkommer det att brukarnas uppfattning är att hemtjänsten i Sollentuna blivit markant sämre.

Skälet till de olika sparpaketen som anges är att andra kommuner har en lägre kostnad än Sollentuna för hemtjänstverksamheten.  Under våren 2016 uppvisade vård- och omsorgsnämnden ett stort ekonomiskt underskott och den moderatledda majoriteten bestämde då att Sollentuna kommun inte ska lägga mer pengar på bl a äldreomsorg än vad jämförbara kommuner gör. Från 2016 har beslut tagit i flera omgångar om besparingar i olika verksamheter inom äldreomsorgen. Beslut fattades också om att se över uppräkningar, momskompensation och ersättningsnivåer. 

Ett annat beslut från 2016 som påverkar omfattning och kostnader för hemtjänsten är beslutet att förändra riktlinjer för tid i hemtjänsten. De förändrade riktlinjerna har medfört t ex att tider för inköp, tvätt, disk, matlagning minskats. Huvudparten av besök/insatser har nu en beviljad tid på 10-20 minuter per insats. Den förenklade biståndsbedömningen togs bort helt. I årsredovisningen från 2017 kan vi se att det totala antalet ersatta hemtjänsttimmar på ett år har minskade med drygt 37 400 timmar jämfört med helår 2016. Sedan dess har inte antalet ersatta hemstjänsttimmar redovisats på samma sätt i årsredovisningen.

Vi har under flera år fått allt fler vittnesmål från äldre, personal och även utförare om att den moderatledda majoritetens sparpaket försämrar livsvillkoren för Sollentunabor som behöver vård och omsorg. Nu kan vi även se effekten av sparpaketet i socialstyrelsens enkätundersökning om vad äldre tycker om äldreomsorgen. När vi jämför Sollentunas siffror för hemtjänsten 2016 med siffrorna för 2019 ser vi i en radikal förändring i många av frågorna. Brukarnas (och deras anhörigas) uppfattning är sammanfattningsvis att kvaliteten försämrats. Några exempel på detta:

• Är handläggarens beslut anpassat efter dina behov? Från 74% ja 2016 till 57% ja 2019.
• Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Ja, alltid från 50% 2016 till 40% 2019.
• Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Från 25% ja, alltid 2016 till 18% ja, alltid 2019
• Hur tycker du att personalen utför sina arbetsuppgifter? Från 44% mycket bra 2016 till 35% mycket bra 2019
• Brukar personalen komma på avtalad tid? Från 30% ja, alltid 2016 till 21 % ja, alltid 2019
• Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Från 46% ja, alltid 2016 till 29% ja, alltid 2019
• Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Från 44% ja, alltid 2016 till 33% ja, alltid 2019
• Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Från 77% ja, alltid 2016 till 71% ja, alltid 2019
• Har under det senaste året upplevt att personalen inte visat respekt för din integritet genom att t ex inte ringa på? Från 95% stämmer inte 2016 till 88% stämmer inte 2019
• Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd av hemtjänsten? Från mycket tryggt 44% 2016 till 33% mycket tryggt 2019
• Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig? Från 51% ja, för alla i personalen 2016 till 43%j ja, för alla i personalen 2019
• Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? Från 49% mycket 2016 till 41% 2019

Bilden är entydig. Brukarna (och deras anhöriga) upplever att kvaliteten har försämrats inom hemtjänsten i Sollentuna. Det är inte förvånande. Det är klart att besparingar i den omfattningen påverkar. Det inser de flesta.  Den moderatledda majoriteten är snarare stolta över att de genomfört sparpaket för att minska kostnaderna än att de ser problemet med att Sollentunabor får mindre hemtjänsttid beviljad för att klara av sitt vardagliga liv. 

Kommunrevisorna kom i början av 2020 med en rapport om ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom vård- och omsorgsnämnden som gav svidande kritik. De konstaterade bland annat att ”Åtgärdsprogrammets syfte var att nå en ekonomi i balans och därmed togs det i programmet inte någon särskild hänsyn till kvalitetsaspekten. Detta innebär, enligt intervjuade, att det nu föreligger ett stort arbete med att nogsamt följa kvaliteten inom verksamheterna.”

Det är inte slut med besparingarna i budgeten för 2020 låg krav på besparingar/effektiviseringar på 13 mkr. Det ska tillägga att hemtjänsttaxan för de äldre chockhöjdes inför 2020. När nuvarande förvaltningschefen kommentar frågor kring om äldre får det stöd det har rätt till upprepar hon svaret ”Vi har en rättssäker biståndsbedömning”. Det innebär i praktiken att det görs en bedömning där det säkerställs att kommunen inte förlorar i rätten vid en rättslig prövning av fattade beslut.

De korta tiderna skapar en minuthets och en stressad arbetsmiljö. De senaste årens besparingar inom hemtjänsten har gett ett ökat tryck och fokus har legat på att få ner kostnader och då har nämnden bortsett från kvalitetsaspekten. Resultaten i brukarundersökningen får ses utifrån det. Brukarna (och deras anhöriga) märker att något har hänt och att personalen får svårare att utföra sitt arbete och nöjdheten minskar.