Just då vandrade människor genom i Europa i flykt undan krig och i hopp om ett bättre liv. Då i slutet av september 2015 var vi inne i början av den höst som kom att präglas av de största flyktingströmmarna sedan andra världskrigets slut. En höst där politiska beslut skulle kom att ta som ingen kunde förutse.
Då i slutet av september för två år sedan samlades kyrkomötet för sin första session. Det fanns inga förslag i budgeten att möta kraften från flyktingströmmen. Det fanns några motioner som berörde ämnet, men de var som skrivna i en annan tid. Det var de väl kan man säga. De var skrivna utifrån vad som gällde några månader tidigare.
Det fanns att ett tryck om att Svenska kyrkan skulle avsätta pengar för kommande år som med kraft kunde visa engagemang. De som kunde agera i frågan, i detta läge, var kyrkomötets budgetutskott. Jag är ersättare i detta utskott och satt i den rollen med vid utskottets möten.
VId den tiden sammanträdde utskottet i sal B i Uppsala Konsert och Kongress. En modernistisk skapelse i betong och glas på Vaksala torg. Dess utseende har liknats vid ett kärnkraftverk, I den byggnaden sammanträder kyrkomötet. Sammanträdesrummet saknade fönster och väggarna var så tjocka att de blockerade mobiltelefonsignaler. I detta rum skulle frågan alltså avgöras,
Den Socialdemokratiska gruppen i kyrkomötets budgetutskott hade tydliga signaler från vår grupp om att vi skulle jobba för att en betydande summa skulle avsättas i budgeten för 2016 för detta ändamål. Vi började känna av de andra grupperna och de var inte helt avvisande. Diskussionerna påbörjades och siffrorna började bollas i rummet. Jag minns inte vad som var (S) gruppens första bud, men någonstans i storhetsordningen 30-40 miljoner kronor. Mottagandet var avvaktande. Den som sedan kom att slå av den “gordiska knuten” var utskottets biskop Linköpingsbiskopen som föreslog 75 miljoner kronor. En summa högre än den som diskuterats tidigare.
Sedan fortsatte diskussionen. Till vår förvåning visade det sig att ingen grupp avvisade biskopens förslag och sedan fortsatte diskussionen om hur pengarna skulle kunna användas. Pengarna skulle stå till kyrkostyrelsens förfogande och användas på olika nivåer inom svenska kyrkan inklusive inom utlandskyrkan. Så någon timme innan sessionen avslutades på fredagen fanns ett beslut om 75 miljoner kr och som ett enhälligt budgetutskott ställt sig bakom. Även (SD):s ersättare stod bakom förslaget. När beslutet fattades av kyrkomötet i november samma år var beslutet även där enhälligt och det försiggick ingen debatt i plenum.
Nu kan vi läsa i årsredovisningen hur pengarna använts. Jag har klippt in hela redovisningen nedan:
“Vid 2015 års kyrkomöte beslutades att bevilja 75 mnkr att stå till kyrkostyrelsens förfogande för arbetet med flyktingar och asylsökande under 2016. Av dessa medel har 46,2 mnkr gått till arbetet i stift och församlingar. I ett första beslut (2016-03-29) fördelades 25 mnkr till församlingarnas arbete och 15 mnkr i resursförstärkning till stiftsorganisationerna. Tilldelningen baserades på andel asylsökande och flyktingar i respektive stift. Medlen betalades ut i början av april och stiften har därefter haft olika tillvägagångssätt för den vidare fördelningen till församlingarna. I september 2016 fördelades ytterligare 6,2 mnkr till stift och församlingar som hade möjlighet att förbruka mer medel.
Medlen har återrapporterats till nationell nivå den 28 februari 2017.2 Försam- lingarna har rapporterat enligt särskild mall till stiften som därefter har sammanställt en rapport till nationell nivå. I samband med återrapporteringen har eventuella återstående medel återbetalats till nationell nivå.
Utöver medlen till stift och församlingar fördelades 20 mnkr till det internatio- nella arbetet. Medlen till humanitära och utvecklingsinsatser har fördelats och följts upp enligt gällande kriterier i den internationella verksamheten.
Återstående summa 8,8 mnkr utbetalades som anslag till
♦ Sensus för ett webbaserat utbildningsmaterial Idealitet och migration.
♦ Rådgivningsbyrån: 1 000 000 kr för rekrytering av juridisk kompetens samt
teknisk support.
♦ Vårsta Diakoni: 1 000 000 kr för kunskapsutveckling i psykosocialt stöd och
diakonalt mottagande.
♦ Bräcke diakoni och Göteborgs stadsmission: 2 500,000 kr som ett utvecklings-
bidrag för att få igång en verksamhet för asylsökande och flyktingar genom
boende och integration.
♦ Konst och konstnärliga processer i ett urval församlingar: 400 000 kr. Under
hösten och vintern 2016 genomförde nationell nivå ett projekt med att utveckla metoder för hur konst och konstnärliga processer kan vara en värdefull resurs i kyrkans möte med flyktingar och nyanlända.
♦ Sveriges kristna råd, #värme: 900 000 kr för två pilotutbildningar.
♦ Översättning gudstjänstmaterial: 1 000 000 kr för översättning av ett urval texter
och böner till tigrinja, farsi, dari och arabiska.”
Denna redovisning visar vilken bredd det finns av insatser som Svenska kyrkan åstadkommit utifrån dessa 75 miljoner kronor. Till detta ska också läggas de pengar som enskilda församlingar och stift lade ur sin budget för att stötta flyktingarbetet. Här i Sollentuna församling avsattes en miljon kronor för flyktingarbete inom församlingen. Svenska kyrkan har onekligen kraft att göra insatser för människor i nöd.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar