Sollentuna kommun behöver en annan process för fastighetsinvesteringar!

På kommunfullmäktige den 19 april debatterade kommunfullmäktige årsredovisningen för 2017. Jag deltog i debatten kring trafik- och fastighetsnämnden. I debatten försökte jag bl a reda ut skälen till varför kommunen bara använder ungefär hälften av investeringsbudgeten.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Jag vill inleda med att tacka mina kollegor i nämnden för ett gott och konstruktivt samtalsklimat. Man blir också imponerad av det engagemang och kompetens det finns på förvaltningen.

Hur det är att bo i Sollentuna styrs i mångt och mycket av beslut som fattas i trafik- och fastighetsnämnden. Hur Sollentunaborna lever sitt liv påverkas av vilken standard det är på gångvägar, cykelbanor och vägar, om snöröjningen fungerar, om parker och naturmark är inbjudande och välskötta, om fastigheterna där man tillbringar dagarna erbjuder en bra arbetsmiljö eller om och hur det är skyltat i det naturreservat där du tar en promenad. Allt detta och en del till ansvarar eller påverkas av beslut som fattas av trafik- och fastighetsnämnden. Det gör att vi som sitter i nämnden ansvar för mycket som avgör hur Sollentunabornas vardagliga liv ser ut på ett mycket påtagligt sätt.

Listan på vad nämnden uträttat under året är lång. En del är gamla försyndelser där man kommit i kapp. Några viktiga punkter som jag vill lyfta fram är utvecklingsplanen för skötsel av parkmark och grönområden som tagit fart under året, parkeringsplanen har alltmer gått ifrån plan till verklighet, en ökad satsning på julbelysning, fortsatt arbete med cykelplanen och mängder av andra saker. Det är mycket på gång och många till synes små projekt för att göra Sollentuna bättre.

När det gäller det ekonomiska resultatet så är den nästan perfekt precision mot budgeten vad gäller driftbudgeten, men så är det inte med investeringsbudgeten. Noteringen för i år är att 49% investeringsbudgeten användes under 2017. Det är inte det första året som det ser ut så här.

Fram 2015 såg utvecklingen att gå åt rätt håll, vad gällande hur stor andel som användes. Utvecklingen hade gått från att runt 20% användes 2012 till att runt 85% användes 2015. Under 2016 gick utvecklingen tillbaka och under 60% användes av budgeten och i år är det alltså 49%.

Det är naturligtvis inte bra att budgetmedlen inte används till att genomföra investeringsbeslut. Vi har tagit upp det här i många år både här i fullmäktige och i trafik- och fastighetsnämnden och i år har vi fått en riktigt gedigen genomgång om varför investeringspengarna användes. Läs den, den redovisar tydligt varför det bara är 49% av investeringsbudgeten som använts. Skälen är inte sällan att projekten försenats av olika skäl. Upphandlingar har tagit längre tid, projekt har överklagats, projekt har av olika skäl skjutits till nästa år osv

Processerna kring inte minst fastighetsinvesteringar fungerar bättre än vad de gjorde för några år sedan. Jag tror att mycket av svaret finns att finna i hur processen ser ut. I dag lämnas underlagen till budgeten runt årsskiftet ett år innan budgeten ska börja gälla. Budgeten fastställs ett halvår innan den ska börja gälla. Det gör att det i praktiken går två mellan underlagen till budgeten tas fram tills budgetåret tar slut. Det är inte konstigt att kan bli stopp på vägen så som TFK redovisat.

Kommunens investeringstakt kommer att öka de kommande åren. Kraven ökar. Då är det viktigt att kommunen blir ännu effektivare på att verkställa fattade beslut och använda avsatta medel. Styrningen måste bli ännu bättre. "