Utbildningsnämndens ordförande medgav att det var ett problem och att de tittade på det. Hon kunde inte ge något svar på när det skulle ske en förändring av systemet.
I debatten sa jag ungefär så här:
"Jag
vill börja med att utbildningsnämndens ordförande för svaret på min
interpellation.
Herr/fru
ordförande, ledamöter, åhörare
Skolans
allt överskuggade uppgift är att ge elever kunskaper och färdigheter för att de
ska klara sig i framtiden. Hur resurserna fördelas och vad pengarna används
till bidrar till det utfall vi får i form av t ex hur många barn som går ut
grundskolan med godkända betyg.
#
En evig fråga är hur förskolor och skolor ska
betala hyror för sina lokaler. I Sollentuna blev frågan först aktuell under
1990-talet i samband med att skolpeng infördes och friskolor började etablera
sig i kommunen. I det läget var det nödvändigt att utforma ett
ersättningssystem som också innefattade hyreskostnader.
Hur det sett ut
exakt sedan dess har varierat. Från mina år i barn- och ungdomsnämnden
minns jag långa och bland intensiva diskussioner om detta. En skiljande fråga
var om hyran skulle bakas in i skolpeng/barnomsorgscheck eller om den skulle
ligga vid sidan om den som en särskild ersättning. Det upplevdes vid den tiden
allmänt så att konstruktionen av ersättningssystemet gjorde att antingen hade
du moderna renoverade lokaler med högre hyra eller så hade du mer pengar till
undervisning.
#
I utbildningsnämndens budgetunderlag kan vi läsa
att den samlade hyreskostnaden för förskolorna med 6 mkr fram till 2022 och för
grundskolorna med 15 miljoner under samma tidsperiod.
Lokalkostnadernas andel av den totala kostnaden
ökar också. För förskolorna med en procent till 14,5 procent. För grundskolorna
från 17,3 till 19,1 % på tre år.
Under
de senaste åren har Sollentuna kommun byggt nya och renoverat skollokaler i en
snabbare takt än på länge. Det gör att
Vi idag har en helt annan standard på skollokalerna än vad som gällde
för några år sedan. Det är ett skäl till
att lokalkostnadernas andel ökar år för år.
I
budgetunderlaget står det så här: ”De stora ökningarna är en följd av de nya
skolornas hyreskostnader. Detta samtidigt som elevunderlaget i F-6 högst
sannolikt kommer att minska. Från 2020 kommer därför lokalpengen
(hyreskostnader per elev i kommunal skola) att öka kraftfullt till över 19
procent. Utifrån nuvarande nivå på barnomsorgscheck och skolpeng ligger betalningsförmågan på 17,5 procent. Kostnadsnivån
är ännu högre då evakuering inräknas.”
Hyreskostnaderna för
lokaler ökar alltså markant de kommande åren vilket leder till att allt mindre
pengar går till kostnader för t.ex. undervisning, läromedel, mat, städning,.
Konsekvenser av det blir lägre personaltäthet, mindre resurser för barn i behov
av särskilt stöd och sämre förrättningar för bra pedagogiskt ledarskap för
skolledningen. Det är en utveckling vi inte vill se.
#
Frågan om hyressättning för en verksamhet som
förskolor och skolor är naturligtvis komplex och det är svårt att hitta ett
system som är fullt ut rättvist. Men kan vi ha en utveckling där allt större
andel av de skattemedel som betalas ut i check och peng används till att betala
hyra för skollokalen? I de fall kommunen driver verksamheten och äger lokalen
innebär det bara att pengar flyttas
runt. Kommer det ske förändringar i hyressättnings- och ersättningssystemen?"
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar