Noterbart i debatten är att vård- och omsorgsnämndens ordförande slingrade sig på ett sådant sätt runt frågor kring kvalitetsjämförelser mellan Sollentuna och de sju andra kommunerna att det framgick att kvalitetsfrågor inte vägts in utan bara kostnadsaspekter.
En annan fråga som stressade den svarande ordföranden är att hon sitter såväl som vård- och omsorgsnämndens ordförande och vice ordförande i Sollentunas koncernbolag och därmed hamnar på båda sidor om bordet i en styrningen av AB Solom.
I mitt huvudanförande i debatten sa jag ungefär så här:
Den här interpellationen handlar i grunden om
människors livsvillkor. Det handlar människor med större behov än de flesta av
oss. Det är därför de är klassade att omfattas av LSS lagstiftningen. En del av
dem kan inte utrycka sig själva och behöver omfattade stöd för att klara av
sitt vardagliga liv.
Det handlar också om dem som av olika skäl
valt att arbeta med att stödja dessa människor så att de kan leva sitt liv på
bästa sätt. Nu har de fått sin arbetstid sänkt och arbetsvillkor försämrade mot
sin egen vilja.
Vad som än sägs och vilka
intentioner som kan finnas så kommer besparingen på LSS-verksamheten medföra
att försämringar på olika sätt för de människor som omfattas för LSS. Vi har
under de senaste månaderna alla märkt av den oro för framtiden som uttryckts av
anhöriga, personal och andra. Det är oro vi ska ta på allvar. Denna oro
manifesteras de 600 namnunderskrifter som kommunal samlat in och nu lämnat
över.
De beslut vi fattar i dag
påverkar framtidens Sollentuna och livsvillkoren för Sollentunaborna. Det är
vår roll som förtroendevalda att fatta beslut och ansvara för konsekvenserna av
besluten.
#
När jag förberedde mig för
den här debatten kom jag osökt att tänka på ett av de mest slitna citaten i
världshistorien tillskrivs Mark Twain, nämligen: ”Det finns tre typer av nämligen lögner, förbannade lögner och statistisk”
En väsentlig del i
diskussionen kretsar kring databasen Kolada. Jag menar inte att det på något
sätt skulle vara fel på de siffror som finns i Kolada, kommunerna matar säkert
in så korrekt de bara kan, utan problemet är snarare hur de som tolkar
statistiken använder den. Kolada är en databas för jämförelser och användbar i
många sammanhang som en grund för diskussion och beslut. En enskild jämförelse
för ett enskilt år mellan några kommuner säger inte allt.
I det
tjänsteutlåtandet, som nämnden hade vid sitt beslut, grundar sitt resonemang på
sidan 2 en kostnadsjämförelse med ett antal andra kommuner avseende år 2015. Kommuner
spridda över hela landet t ex Trelleborg och Nyköping. Kommuner som vid en
snabb blick ser ut att helt olika förutsättningar. För att komplicera det hela
ännu mer så finns det en annan kostnadsjämförelse på sidan 4 där Sollentuna
jämförs med helt andra kommuner samtliga från Stockholms län. Varför jämförs
det inte med samma kommuner där? Det som förenar de båda jämförelserna är att
Sollentuna har något högre kostnader jämfört med de andra kommunerna.
Jag har fått fram
jämförelsesiffror från Kolada mellan Sollentuna och de andra kommunerna i
Stockholms län avseende kostnader för LSS-boendeplatser per boende. De visar
att Sollentuna visserligen ligger högst, men inte högst. Däremot är avvikelsen
mellan Sollentuna och de andra kommunerna några få procent. När det gäller
endast 2015.
När man bara jämför ett enda
år så är det dessutom svårt att dra en absolut slutsats. Men det är så det
verkar att majoriteten i Vård- och omsorgsnämnden gjort om du ser till
beslutsunderlaget. I detta beslutsunderlag sägs inget om jämförelse av
kvaliteten i verksamheten.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar