Under senaste månaderna har det funnits flera rapporter som visats att priset på bostadsrätter minskat i Stockholmsområdet. En effekt som nyligen uppmärksammats är att Wallenstam avbrutit ett byggprojekt i Solberga sedan bolaget konstaterat att bostadsrättsmarknaden svalnat om. Det finns också en pågående diskussion om bostadsbubblan brustat.
Ett skäl till bostadspriserna gått ner i Stockholmsområdet kan vara att bostadsbyggandet ökat under de senaste åren. Genom det har en något bättre balans skapats mellan utbud och efterfrågan.
Under 2016 färdigställdes 42 441 bostadslägenheter i nybyggda hus i Sverige, vilket är det högsta antalet under ett år sedan 1992. Enligt Boverket har 73 000 nya bostäder fått startbesked under 2017.
En tredjedel av de nybyggda bostäderna 2016 finns i Stockholms län. I Sollentuna kommun färdigställdes 117 bostäder under år 2016 enligt SCB:s statistik (731 år 2015 och 324 år 2014).
För 2017 har 676 bostäder fått startbesked enligt det underlag som kommunen skickat till Boverket som underlag för statsbidraget “Byggbonus”.
Det höga bostadsbyggandet är den är den ljusa sidan. En av de mörka sidorna är att detta höga byggande ändå inte är tillräckligt. Enligt Boverkets beräkningar behöver 88000 lägenheter påbörjas i landet årligen för att vi ska nå balans kring 2025. En annan mörk sida är att de bostäder som byggs bara i mycket begränsad utsträckning är överkomliga för de grupper som har det svårast att få bostad - nämligen hushåll med låga inkomster.
Om det är underskott på bostäder för lågavlönade, börjar det, omvänt, bli överskott på bostäder för de köpstarkaste grupperna. Det är det vi ser effekten av i Stockholmsregionen just nu.
Utifrån hur marknadsmekanismerna inom bostadssektorn fungerat i stort de senaste decennierna så finns det ändå anledning att vifta med en varningsflagga. Lita inte på att marknaden löser situationen, det krävs också politisk vilja och politiskt ansvarstagande om Sverige ska nå balans på bostadsmarknaden.
Första tecken på vikande marknader gör att byggandet sjunker. Överskottet och prispressen uppstår aldrig. Stora svenska byggbolag är försiktiga med att bygga sönder vinstmaskinen som stavas bostadsbrist. För stort utbud betyder risk för lägre priser.
Det är, med andra ord, svårt att komma undan behovet av samhällsstöd. Det kräver i sin tur noggranna överväganden inom många sektorer - bygglagstiftning, bostadsbeskattning, investeringsstöd, för att nu bara at några exempel.
På lokal nivå handlar det inte minst om att att bevara en stark allmännytta som kan bygga och nå en viss storleksnivå. I Sollentuna hade vårt kommunala bostadsbolag för 10 år sedan över 7000 lägenheter i sitt bestånd. Sedan dess har ett antal försäljningar till andra fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar minskat antalet lägenheter i bolaget till runt 5800 stycken. Det finns också ett ännu inte verkställt beslut om att sälja ytterligare 2000 lägenheter. Sollentunahem riskerar att under en period få runt 3800 lägenheter eller färre då ytterligare ombildningar kan genomföras samtidigt som bolagets sociala åtaganden utökas i de nya ägardirektiven.
Om det ska vara en rättighet för människor i alla inkomstgrupper till ett bra boende behöver Sverige mer samhällsstyrning inom bostadssektorn. Det kräver i sin tur åtgärder inom många sektorer - bygglagstiftning, bostadsbeskattning, investeringsstöd osv samt inte minst en vilja att minska bostadsbristen hos politiskt förtroendevalda på alla politiska nivåer.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar