En allt större andel av skolpengen går till hyreskostnader i Sollentuna!

På kommunfullmäktige den 23 maj debatterade jag en interpellation med utbildningsnämndens moderata ordförande om det faktum att allt större andel av skolpeng och barnomsorgscheck går till  lokalkostnader.

Utbildningsnämndens ordförande medgav att det var ett problem och att de tittade på det. Hon kunde inte ge något svar på när det skulle ske en förändring av systemet.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Jag vill börja med att utbildningsnämndens ordförande för svaret på min interpellation.

Herr/fru ordförande, ledamöter, åhörare

Skolans allt överskuggade uppgift är att ge elever kunskaper och färdigheter för att de ska klara sig i framtiden. Hur resurserna fördelas och vad pengarna används till bidrar till det utfall vi får i form av t ex hur många barn som går ut grundskolan med godkända betyg.

                                             #

En evig fråga är hur förskolor och skolor ska betala hyror för sina lokaler. I Sollentuna blev frågan först aktuell under 1990-talet i samband med att skolpeng infördes och friskolor började etablera sig i kommunen. I det läget var det nödvändigt att utforma ett ersättningssystem som också innefattade hyreskostnader.

Hur det sett ut  exakt sedan dess har varierat. Från mina år i barn- och ungdomsnämnden minns jag långa och bland intensiva diskussioner om detta. En skiljande fråga var om hyran skulle bakas in i skolpeng/barnomsorgscheck eller om den skulle ligga vid sidan om den som en särskild ersättning. Det upplevdes vid den tiden allmänt så att konstruktionen av ersättningssystemet gjorde att antingen hade du moderna renoverade lokaler med högre hyra eller så hade du mer pengar till undervisning.

#

I utbildningsnämndens budgetunderlag kan vi läsa att den samlade hyreskostnaden för förskolorna med 6 mkr fram till 2022 och för grundskolorna med 15 miljoner under samma tidsperiod.

Lokalkostnadernas andel av den totala kostnaden ökar också. För förskolorna med en procent till 14,5 procent. För grundskolorna från 17,3 till 19,1 % på tre år.

Under de senaste åren har Sollentuna kommun byggt nya och renoverat skollokaler i en snabbare takt än på länge. Det gör att  Vi idag har en helt annan standard på skollokalerna än vad som gällde för några år sedan.  Det är ett skäl till att lokalkostnadernas andel ökar år för år.

I budgetunderlaget står det så här:  ”De stora ökningarna är en följd av de nya skolornas hyreskostnader. Detta samtidigt som elevunderlaget i F-6 högst sannolikt kommer att minska. Från 2020 kommer därför lokalpengen (hyreskostnader per elev i kommunal skola) att öka kraftfullt till över 19 procent. Utifrån nuvarande nivå på barnomsorgscheck och skolpeng ligger betalningsförmågan på 17,5 procent. Kostnadsnivån är ännu högre då evakuering inräknas.”

Hyreskostnaderna för lokaler ökar alltså markant de kommande åren vilket leder till att allt mindre pengar går till kostnader för t.ex. undervisning, läromedel, mat, städning,. Konsekvenser av det blir lägre personaltäthet, mindre resurser för barn i behov av särskilt stöd och sämre förrättningar för bra pedagogiskt ledarskap för skolledningen. Det är en utveckling vi inte vill se. 

#

Frågan om hyressättning för en verksamhet som förskolor och skolor är naturligtvis komplex och det är svårt att hitta ett system som är fullt ut rättvist. Men kan vi ha en utveckling där allt större andel av de skattemedel som betalas ut i check och peng används till att betala hyra för skollokalen? I de fall kommunen driver verksamheten och äger lokalen innebär  det bara att pengar flyttas runt. Kommer det ske förändringar i hyressättnings- och ersättningssystemen?"

Bokslut för trafik- och fastighetsnämnden!

På kommunfullmäktige den 25 april 2019 behandlades årsredovisningen för 2018. Jag var uppe i debatten om trafik- och fastighetsnämndens årsredovisning. Med anledning av att trafik- och fastighetsnämnden lades ned i samband med mandatperiods skiftet blev debatten också en summering av de åtta år som nämnden existerade.

Jag debatten sade jag ungefär detta:

"Jag vill inleda med att tacka mina kollegor i nämnden under den nyligen avslutade mandatperioden för ett gott och konstruktivt samtalsklimat. Stort tack också till alla ytterst kompetenta tjänstemän som arbetade på det dåvarande trafik- och fastighetskontoret. Nu är det definitivt över. Med denna debatt är trafik- och fastighetsnämndens tid över – åtminstone för den här gången.

Trafik- och fastighetsnämnden har ansvarat för en stor mängd frågor som avgör hur det är att bo i Sollentuna. Hur Sollentunaborna lever sitt vardagliga liv påverkas av vilken standard det är på gångvägar, cykelbanor och vägar. Om snöröjningen fungerar, om parker och naturmark är välskötta. Om fastigheterna där man tillbringar dagarna erbjuder en bra arbetsmiljö eller om och hur det är skyltat i det naturreservat där du tar en promenad. Allt är frågor som trafik- och fastighetsnämnden ansvarar för.

Listan på vad nämnden uträttat under det här året och den här mandatperioden är lång. En del är gamla försyndelser där man kommit i kapp. Några viktiga punkter som jag vill lyfta fram är utvecklingsplanen för skötsel av parkmark och grönområden som tagit fart under året, parkeringsplanen har alltmer gått ifrån plan till verklighet, en ökad satsning på julbelysning, fortsatt arbete med cykelplanen och mängde av andra saker. Flera nybyggda och renoverade skolor och förskolor kunde tas i drift under året. Nya konstgräsplaner och ispister beslutades det om under året. Det är mycket på gång och många till synes små projekt för att göra Sollentuna bättre.

När det gäller det ekonomiska resultatet så är den nästan perfekt precision mot budgeten vad gäller driftbudgeten även för detta år, men så är det inte med investeringsbudgeten. Noteringen för i år är att 60% investeringsbudgeten användes under 2018. Det kan låta mycket att 40% av budgeten inte användes. Sett till de år TFN funnits är det den tredje högsta andelen. Den högsta andelen var 86% och den lägsta 19% av budgeten.

Det är naturligtvis inte bra att budgetmedlen inte används till att genomföra investeringsbeslut. Skälen är inte sällan att projekten försenats av olika skäl. Upphandlingar har tagit längre tid, projekt har överklagats, projekt har av olika skäl skjutits till nästa år osv Processerna kring inte minst fastighetsinvesteringar fungerar bättre än vad de gjorde för några år sedan. Kommunens investeringstakt har skruvats upp.

2018 var det år TFN gjorde av med mest pengar på fastigheter 455 mkr, men budgeten var 748 mkr. Takten har skruvats upp, men de behov som budgeten pekar på är större.

Jag tror att mycket av svaret finns att finna i hur processen ser ut. I dag lämnas underlagen till budgeten runt årsskiftet ett år innan budgeten ska börja gälla. Budgeten fastställs ett halvår innan den ska börja gälla. Det gör att det i praktiken går två år mellan underlagen till budgeten tas fram tills budgetåret tar slut.

Kommunens investeringstakt kommer att öka de kommande åren. Kraven ökar. Då är det viktigt att kommunen blir ännu effektivare på att verkställa fattade beslut och använda avsatta medel. Styrningen måste bli ännu bättre. Det är uppdrag som nu med varm hand lämnas över till kommunstyrelsen och Sollentuna kommunfastigheter."

Bättre skötsel av parker och grönområden, bättre städning och mer belysning skapar trygghet!

Jag var under budgetfullmäktige den 14 juni 2018 uppe och argumenterade för Socialdemokraternas budget för trafik och fastighetsnämnden för 2019. Vi prioriterar bl a bättre skötsel av våra parker och grönområden och städning av våra gemensamma torgytor och gator.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Vi blir allt fler människor som bor på geografiska områden som heter Sollentuna. För 15 år sedan var vi 57 000 Sollentunabor, nu är vi 71 000 och om 10 år beräknas det bo 84 000 personer i Sollentuna. Om det folkmängden skulle bli den verkliga så har befolkningen ökat med över 25 000 personer på 25 år och Sollentunas befolkning har fördubblats på 50 år.

Med Väsjöområdet som undantag kommer den övriga befolkningsökningen komma till genom ytterligare förtätning kring befintlig bebyggelse i Sollentuna. Vi kommer att bo allt fler människor på samma yta. Det förändrar de krav som ställs på kommunen. Ju snabbare vi blir fler ju snabbare förändras kraven och kommunen måste ha beredskap för det. De beslut som fattas i dag formar framtidens Sollentuna.

Det handlar naturligtvis om behov utbyggd kommunal service, men också i en bättre skötsel av våra gemensamma ytor för att ge trivsel och trygghet på gator och torg, parker och idrottsplatser osv.

Hur det är att bo i Sollentuna styrs i mångt och mycket av beslut som fattas i trafik- och fastighetsnämnden. Hur Sollentunaborna lever sitt liv påverkas av vilken standard det är på gångvägar, cykelbanor och vägar, om snöröjningen fungerar, om parker och naturmark är inbjudande och välskötta, om fastigheterna där man tillbringar dagarna erbjuder en bra arbetsmiljö eller om och hur det är skyltat i det naturreservat där du tar en promenad. Allt detta och en del till ansvarar eller påverkas av beslut som fattas av trafik- och fastighetsnämnden. Det gör att vi som sitter i nämnden ansvar för mycket som avgör hur Sollentunabornas vardagliga liv ser ut på ett mycket påtagligt sätt.

När Sollentuna förändras ändras förutsättningarna och kraven med dem. I vårt budgetalternativ har Socialdemokraterna lagt förslag för att möta framtidens utmaningar.

I vårt budgetalternativ avsätter vi 5 miljoner kronor utöver det som finns i majoritetens budget till utökad skötsel av våra parker, grön och naturområden. När vi bor allt tätare så behöver de gröna oaserna skötas på ett annat sätt än tidigare. Vi välkomnar tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

Det finns också ett behov av en skötsel och städning på våra gemensamma ytor som t ex på våra torgytor så att de inte upplevs som nedsmutsade, ostädade och otrygga. Till det avsätter vi 4 mkr utöver det som finns i majoritens budget.

Vi avsätter i investeringsbudgeten pengar för att förverkliga det belysningsprogram som presenterades för nämnden i vintras. Bra belysning ökar bl a den upplevda tryggheten under den många mörka månaderna på året.

Vi avsätter också medel ur investeringsbudgeten för en idrottshall i Viby och yterliggare en konstgräsplan i Rotsunda gård. När vi blir fler Sollentunabor kräver det fler hallar och planer för idrott för att klara behoven. 

Framtidens Sollentuna behöver utvecklas hållbart. Därför arbetar vi för utbyggd laddinfrastruktur för elbilar och för att kommunen ska sätta upp solceller på fler tak på kommunens byggnader.

Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till Socialdemokraternas förslag till budget och verksamhetsplan."

När droppen ur holkar stenen! Äntligen omdisponeringar av kommunens investeringsbudget!

I rollen som förtroendevald får du ofta ”grotta ner” dig i frågor som få andra engagerar sig i. En fråga som engagerat mig under de sista 7-8 åren rör trafik- och fastighetsnämndens investeringsbudget för främst fastigheter. Det grundläggande problemet är att investeringsbudgeten inte använts fullt ut. Det är ett problem som varit genomgående sedan trafik- och fastighetsnämnden skapades 2011. Den moderatledda majoriteten har också konsekvent motsatt sig omdisponering av investeringsbudgeten under löpande budgetår. Kommunens investeringstakt kommer att öka de kommande åren. Kraven ökar. Då är det viktigt att kommunen blir ännu effektivare på att verkställa fattade beslut och använda avsatta medel. Styrningen måste bli ännu bättre. 

Fram 2015 såg utvecklingen att gå åt rätt håll, vad gällande hur stor andel som användes. Utvecklingen hade gått från att runt 20% användes 2012 till att runt 85% användes 2015. Under 2016 gick utvecklingen tillbaka och under 60% användes av budgeten och i år är det alltså 49%.

	Använd andel av investeringsbudgeten  i %
2012	19%
2013	57%
2014	80%
2015	86%
2016	58%
2017	49%

Det är naturligtvis inte bra att budgetmedlen inte används till att genomföra investeringsbeslut. Jag och andra Socialdemokrater har tagit upp det här i många år både i fullmäktige och i trafik- och fastighetsnämnden och i år har vi fått en riktigt gedigen genomgång om varför investeringspengarna användes.. Skälen är inte sällan att projekten försenats av olika skäl. Upphandlingar har tagit längre tid, projekt har överklagats, projekt har av olika skäl skjutits till nästa år osv

I debatten om årsredovisningen för 2017 häromveckan sa jag så här: ”Processerna kring inte minst fastighetsinvesteringar fungerar bättre än vad de gjorde för några år sedan. Jag tror att mycket av svaret finns att finna i hur processen ser ut. I dag lämnas underlagen till budgeten runt årsskiftet ett år innan budgeten ska börja gälla. Budgeten fastställs ett halvår innan den ska börja gälla. Det gör att det i praktiken går två mellan underlagen till budgeten tas fram tills budgetåret tar slut. Det är inte konstigt att kan bli stopp på vägen så som TFK redovisat.”

Nu har det dock hänt saker som fått utvecklingen att gå åt rätt håll. På trafik- och fastighetsnämndens sammanträde den 26 april 2018 beslutades om omdisponering på 49,6 mkr av investeringsramen för 2018. Skälet till omdisponeringen anges så här: ”Investeringsramen avseende investeringar i verksamhetsfastigheter och anläggningar gällande år 2018 bereds ett år innan budgeten träder i kraft. I detta fall av 2017. Projekt som omdisponeras avser är fleråriga projekt som är svåra att bedöma status på avseende nästkommande år i samband med budgetbeslutet med anledning av ändrade förutsättningar under budgetåret. Omdisponeringen under året 2018 är möjligt för nämnden att göra då det finns projekt som av olika anledningar inte kommer fortlöpa enligt budgetbeslutet”.

Äntligen. Det tog 6-7 år, men nu blir det alltså omdisponering under budgetårets gång. Genom det ökar chansen att investerings takten ökar och Sollentunaborna drar nytta av det genom att deras nya förskola, konstgräsplan eller LSS-boende renoveras tidigare osv.

Återigen ett exempel på att vattendroppen urholkar stenen…

Nu är hyreskontrakten uppsagda för förskolor utan bygglov!

På trafik- och fastighetsnämndens sammanträde den 26 april 2018 fattades beslutet om att säga upp hyreskontrakt för två förskolor i Södra Sollentuna. Det gäller Silverskogen i Tegelhagen och Silverbäcken i Silverdal. För båda förskolorna gäller att de finns i tillfälliga lokaler, paviljonger, som endast har tillfälligt bygglov.

Den Socialdemokratiska gruppen valde att ställa sig bakom förslaget till beslut om att säga upp avtalen med de två förskolorna i södra Sollentuna. Det huvudsakliga skälet är att det tillfälliga bygglovet på maximalt 15 år har löpt ut. Enligt Plan- och bygglagen, PBL,) får tidsbegränsat bygglov ges för högst sammanlagt 15 år och får beviljas om åtgärden i fråga är avsedd att pågå under en begränsad tid, d.v.s. vara av tillfällig karaktär, samt att åtgärden även uppfyller vissa förutsättningars om krävs för ett permanent lov.  Det tillfälliga bygglovet för förskolan på Tegelhagsvägen 22 har passerat 15 år. En ansökan om förlängning av det tidsbegränsade bygglovet gjordes 2017 men avslogs av avslag av miljö- och byggnadsnämnden i november 2017. Vi anser att med bakgrund i vad PBL anger inte kan fatta annat beslut än att säga upp hyresavtalet.

Det beslut trafik- och fastighetsnämnden hade att fatta var om hyresavtalet ska sägas upp eller inte. Vi hade önskat att andra nämnder som är berörda inte minst barn- och ungdomsnämnden hade tagit större ansvar i processen. Det finns något som inte känns helt rätt i att det enda politiska beslut som fattas kring vad som kan leda till nedläggning av förskola är ett byråkratiskt fastighetsbeslut.

Om utföraren, via kommunen eller på annat sätt, hittar en annan lokal att bedriva verksamheten i så ser vi inget hinder i att verksamheten fortsätter. Vi är informerade om att sådana diskussioner kommer att fortsätta föras.  

Vi har inför beslutet tagit del av information från barn- och ungdomsnämnden att det i nuläget finns tillräckligt med förskoleplatser i södra Sollentuna för att klara de behov som finns. Befolkningsprognoserna för kommande år visar på inte på ökande behov. Det ska tilläggas, för tydlighetens skull, att tidigare har en annan bedömning gjorts och det funnits planer på en permanentning av förskolan.

Avslutningsvis så hade vi önskat information och dialog med verksamheten och föräldrarna från kommunens sida hade varit bättre och skett tidigare.

Sollentuna kommun behöver en annan process för fastighetsinvesteringar!

På kommunfullmäktige den 19 april debatterade kommunfullmäktige årsredovisningen för 2017. Jag deltog i debatten kring trafik- och fastighetsnämnden. I debatten försökte jag bl a reda ut skälen till varför kommunen bara använder ungefär hälften av investeringsbudgeten.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Jag vill inleda med att tacka mina kollegor i nämnden för ett gott och konstruktivt samtalsklimat. Man blir också imponerad av det engagemang och kompetens det finns på förvaltningen.

Hur det är att bo i Sollentuna styrs i mångt och mycket av beslut som fattas i trafik- och fastighetsnämnden. Hur Sollentunaborna lever sitt liv påverkas av vilken standard det är på gångvägar, cykelbanor och vägar, om snöröjningen fungerar, om parker och naturmark är inbjudande och välskötta, om fastigheterna där man tillbringar dagarna erbjuder en bra arbetsmiljö eller om och hur det är skyltat i det naturreservat där du tar en promenad. Allt detta och en del till ansvarar eller påverkas av beslut som fattas av trafik- och fastighetsnämnden. Det gör att vi som sitter i nämnden ansvar för mycket som avgör hur Sollentunabornas vardagliga liv ser ut på ett mycket påtagligt sätt.

Listan på vad nämnden uträttat under året är lång. En del är gamla försyndelser där man kommit i kapp. Några viktiga punkter som jag vill lyfta fram är utvecklingsplanen för skötsel av parkmark och grönområden som tagit fart under året, parkeringsplanen har alltmer gått ifrån plan till verklighet, en ökad satsning på julbelysning, fortsatt arbete med cykelplanen och mängder av andra saker. Det är mycket på gång och många till synes små projekt för att göra Sollentuna bättre.

När det gäller det ekonomiska resultatet så är den nästan perfekt precision mot budgeten vad gäller driftbudgeten, men så är det inte med investeringsbudgeten. Noteringen för i år är att 49% investeringsbudgeten användes under 2017. Det är inte det första året som det ser ut så här.

Fram 2015 såg utvecklingen att gå åt rätt håll, vad gällande hur stor andel som användes. Utvecklingen hade gått från att runt 20% användes 2012 till att runt 85% användes 2015. Under 2016 gick utvecklingen tillbaka och under 60% användes av budgeten och i år är det alltså 49%.

Det är naturligtvis inte bra att budgetmedlen inte används till att genomföra investeringsbeslut. Vi har tagit upp det här i många år både här i fullmäktige och i trafik- och fastighetsnämnden och i år har vi fått en riktigt gedigen genomgång om varför investeringspengarna användes. Läs den, den redovisar tydligt varför det bara är 49% av investeringsbudgeten som använts. Skälen är inte sällan att projekten försenats av olika skäl. Upphandlingar har tagit längre tid, projekt har överklagats, projekt har av olika skäl skjutits till nästa år osv

Processerna kring inte minst fastighetsinvesteringar fungerar bättre än vad de gjorde för några år sedan. Jag tror att mycket av svaret finns att finna i hur processen ser ut. I dag lämnas underlagen till budgeten runt årsskiftet ett år innan budgeten ska börja gälla. Budgeten fastställs ett halvår innan den ska börja gälla. Det gör att det i praktiken går två mellan underlagen till budgeten tas fram tills budgetåret tar slut. Det är inte konstigt att kan bli stopp på vägen så som TFK redovisat.

Kommunens investeringstakt kommer att öka de kommande åren. Kraven ökar. Då är det viktigt att kommunen blir ännu effektivare på att verkställa fattade beslut och använda avsatta medel. Styrningen måste bli ännu bättre. "

Klartecken från Länsstyrelsen om att börja bygga ersättningsskolan i Fågelsångsparken!

I början av mars 2018 kom beskedet att länsstyrelsen avslår överklagan av tillfälligt bygglov i Fågelsångsparken. Det betyder att miljö- och byggnadsnämndens godkända tillfälliga bygglov för den tillfälliga ersättningsskolan i Fågelsångsparken gäller. Den tillfälliga ersättningsskolan i Fågelsångsparken byggs nu klart enligt tidplan. Till slut kan bygget starta och kommunen kan komma vidare med processen.  Dock är inte ärendet helt avgjort det tillfälliga bygglovet kan fortfarande överklagas till högre instanser.

Det tillfälliga bygglovet gäller för skolverksamhet under två läsår. Höstterminen 2018 till vårterminen 2020. Töjnaskolans elever kommer att flytta till den tillfälliga ersättningsskolan i Fågelsångsparken till höstterminen 2018. Töjnans förskola flyttar under byggtiden till den nybyggda förskolan på Bygatan. Den nya Töjnaskolan beräknas stå klar till höstterminen 2020.

När miljö- och byggnadsnämnden beviljade det tillfälliga bygglovet i augusti 2017 lämnade mina partikamrater i nämnden följande protokollsanteckning:

”Utifrån de nya förutsättningar som gäller, om att Fågelsångsparker endast ska vara evakueringsplats för Töjnaskolan och detta under två år, ställer vi oss bakom förslaget. Vårt ställningstagande grundar sig att det är ett tidsbegränsat anspråkstagande av en del av parken. Vi vill också betona vikten av att en plan upprättas och medel avsätts för hur parken ska återställas efter det att den tillfälliga skollokalen avvecklats.”

Det känns bra att det nu råder i närmast politisk enighet om att när behovet av ersättningsskolan inte längre finns kommer parken att återställas till allmän park. Trafik- och fastighetsnämnden har också beslutat att samla in idéer, synpunkter och förslag från invånarna om parkens framtida utformning, kommer kommunen att bjuda in till en medborgardialog som ska ligga till grund om hur Fågelsångsparken ska se ut i framtiden.

I anslutning till ersättningsskolan i Fågelsångsparken finns det en annan fråga som har diskuterats på sistone och det är gångtunneln under Turebergsleden. I det nya detaljplaneförslaget för Mässområdet, som varit ute på samråd, föreslås att gångtunneln tas bort när Turebergsleden smalnas av. Från Socialdemokratisk sida anser vi att gångtunneln ska vara kvar åtminstone så länge ersättningsskolan finns kvar i Fågelsångsparken d v s till 2020. Frågan avgörs slutligen som en del i planbeslutet för Mässområdet.

Fråga på kommunfullmäktige om etableringsområdens utbredning vid nybyggnation!

På årets första kommunfullmäktige möte den 15 februari ställer jag en enkel fråga till statsbyggnadsnämndens ordförande om han tycker att byggbolagen håller sig inom rimliga gränser när de sätter upp sina etableringsområden vid byggnationer.

Det är många Sollentunabor som hör av sig till oss med synpunkter om att de inte tycker att det är något som upplevs som störande i vardagen. En vanlig åsikt är att etableringsområdena breder ut sig mer än de behöver och därmed skapar otrygga och osäkra miljöer för de som behöver passera etableringsområdet. Det senaste området jag fick synpunkter kring rör Hovslagarvägen i Edsberg där det pågående bostadsbyggandet just nu medfört att trafiken på gatan är helt avstängt.

Frågan ser i sin helhet ut så här:

"Fråga till stadsbyggnadsnämndens ordförande angående etableringsområden vid nybyggnation

Vid varje tidpunkt pågår ett antal byggprojekt i Sollentuna. Under byggtiden tar byggbolagen ofta ett område större än vad tomten är i anspråk. Byggstaket står t ex ute på trottoarer och vägrenar. I vissa fall, som på Sollentunavägen vid Häggviks strand, stängs ett körfält av. I andra fall försvinner belysningsstolpar.

Vi får återkommande frågor och synpunkter från Sollentunabor om etableringsområden. En vanlig synpunkt är att byggbolagen sätter upp större etableringsområden än vad som är nödvändigt och därmed bidrar till att försvåra framkomlighet och öka otryggheten för Sollentunaborna.

De byggprojekt vi fått synpunkter om på sistone är främst avseende Sollentunavägen vid Häggviks Strand, Hovslagarvägen vid f d bilprovningen samt om Industrivägen.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag stadsbyggnadsnämndens ordförande:

·         Anser du att byggbolagen håller sig inom rimliga gränser när de sätter upp sina etableringsområden?"

Det är dags för mer offentlig konst i Sollentuna!

I våras lämnade jag tillsammans med mina partikamrater Berit Forsberg och
Tanja Bojovic in en motion till kommunfullmäktige där vi föreslagit att kommunen ska avsätta en procent av kostnaderna vid ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning.

Motionen har nu remitterats till berörda nämnder. Vi behandlade remissen på trafik- och fastighetsnämndens septembermöte. I remissvaret tryckte förvaltningen på att om en procent ska avsätta för konstnärlig utsmyckning kommer byggprojekten att fördyras med samma procentsumma.

Den socialdemokratiska gruppen i trafik- och fastighetsnämnden lämnade in en protokollsanteckning, tillsammans med (MP) som såg ut så här:

“Vi står bakom motionens förslag om att en procent av kostnaderna för om-, ny- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Vi valde däremot att ställa oss bakom förslaget till yttrande då detta endast klarlägger att motionens förslag skulle medföra en tillkommande kostnad vid byggnationen. Trafik- och fastighetsnämnden har därmed svarat på remissen utifrån sitt ansvarsområde. Ett bifall till motionen kräver ett kommunövergripande ställningstagande som sedan blir en naturlig del i planering och genomförande av byggnationer.”

Varför är det nu viktigt med konstnärlig utsmyckning. Min uppfattning är att alla oavsett vem man är eller hur man lever, ska ha möjlighet att uppleva konst i sin närmiljö. Den offentliga konsten – som alla har tillgång till – har en stor betydelse för människors välbefinnande. Den är en del av vårt öppna demokratiska samhälle. Konsten ska kunna beröra, stimulera, roa, oroa, inspirera eller locka till eftertanke. Samtidigt bidrar konsten till att skapa upplevelser för dem som bor, arbetar eller är på besök i kommunen.

Det finns också en rekommendation från 1937, då Statens Konstråd bildades, om att en procent av kostnaderna vid ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Stockholms stad har sedan 1963 ett mål om detta. Ett annat exempel är Enköping som införde detta 2001. Vi anser nu att det är dags för Sollentuna kommun att anta en liknande målsättning. En målsättning som ska följas även av de bolag som ingår i kommunens bolagskoncern.

Det finns redan idag exempel på konstnärlig utsmyckning i Sollentuna kommun. Merparten av dessa tillkom under tiden fram till 1980-talet. Därefter har den konstnärliga gestaltningen tonats ner. Det är dags att vända den negativa utvecklingen. Om man tittar på remissvaret som trafik- och fastighetskontoret tagit fram så nämns särskilt fasadmaterial, som på friidrottshallen, som ett inslag av konstnärligt inslag.Det räcker inte. Enprocentsregeln bidrar till att konst är ett naturligt inslag i människors närmiljö. Genom enprocentregeln får konsten en genomtänkt och självklar plats i offentligheten. Konsten ger platsen en identitet och gör att miljön blir unik. Det är dags för mer offentlig konst i Sollentuna!

Det är inte alltid enkelt att fatta beslut!

En del som ingår i att vara politiskt förtroendevald är att ta ansvara och fatta beslut även när beslutet inte är enkelt att fatta. Där ingen av de tänkbara valmöjligheterna varken är enkel att genomföra eller har brister. Trots detta måste vi välja ett alternativ för att lösa ett problem som måste lösas. Detta trots att protestvågorna inte sällan går höga. Det ingår i rollen som förtroendevalda att ändå hitta en lösning och fatta beslut under dessa förutsättningar. En sådan fråga är den nyligen avgjorda frågan att hitta en ersättningslokal för Töjnaskolan under tiden som den befintliga skolan rivs och den nya byggs upp.

Miljö- och byggnadsnämnden beslutade i slutet i augusti 2017 enhälligt att fastställa det bygglov som trafik- och fastighetsnämnden ansökt om. Det har varit en lång process där förutsättningarna ändrats under tidens gång. Vi Socialdemokrater har jobbat för att hitta en så bra helhetslösning som möjligt för de barn som ska gå i de aktuella skolorna och för de närboende. När det tillslut endast blev aktuellt med en skola evakuerad till Fågelsångsparken och då detta tar parken i anspråk i betydligt mindre omfattning, både i tid och yta, än i de tidigare förslagen valde vi efter noggrant övervägande ställa oss bakom förslaget. Det bygglov som nu har beviljats gäller endast för Töjnaskolans evakuering. Det är det vi ställt oss bakom. Något annat är inte aktuellt just nu. I samband med beslutet lämnade mina partikamrater i miljö- och byggnadsnämnden in en protokollsanteckning som ser ut så här:

”Utifrån de nya förutsättningar som gäller, om att Fågelsångsparker endast ska vara evakueringsplats för Töjnaskolan och detta under två år, ställer vi oss bakom förslaget.

Vårt ställningstagande grundar sig att det är ett tidsbegränsat anspråkstagande av en del av parken. Vi vill också betona vikten av att en plan upprättas och medel avsätts för hur parken ska återställas efter det att den tillfälliga skollokalen avvecklats. ”

Det här ärendet har pågått under flera år. Från början hade det om utredningsuppdrag i budgeten om att hitta en tomt för en central evakueringsskola. Det rapporterades hösten 2015. Sedan under våren 2016 togs beslut av en majoritet i miljö- och byggnadsnämnden om förhandsbesked för bygglov för en tillfällig för- och grundskola som skulle användas för Töjnaskolan, Eriksbergsskolan och Gärdeskolan. Under den fortsatta processen hittades andra lösningar för två av grundskolorna samt för Töjnaskolans förskola. Kvar fanns bara Töjnaskolans grundskola, där det inte gick att hitta något annat hållbart alternativ för evakueringen än Fågelsångsparken.

Vi som sitter i trafik- och fastighetsnämnden har fått framförallt fått muntliga redovisningar kontinuerligt under processen. När det gäller Töjnaskolans evakuering är det framför allt området intill Töjnaskolans område man undersökt och förkastat p g a främst markproblem. Det har inte funnits någon annan kommunal mark i kommundelen som ansetts lämplig beroende på t ex för mycket buller, trafikproblem/föroreningar, inte tillräcklig yta, för otillgängligt, m m. Trafik- och fastighetskontoret har därtill kontaktat mäklare för att titta på fastigheter som varit ute till försäljning, men utan att hitta något som skulle kunna fungera. Vår bedömning är att trafik- och fastighetskontoret verkligen försökt hitta andra alternativ.

Vi kommer att fortsätta att driva på och bevaka frågan kring att den del av Fågelsångsparken som används för skoletableringen återställs till parkmark när paviljongerna tagits bort. I detta ligger att plantera nya träd i området. Enligt den information som vi har tagit del av kommer en del träd att bibehållas och andra sågas ner. Den information vi fått är att det råder blandad status på träden. En del träd är i dåligt skick och skulle behövts tas ner oavsett.

Den del som används för den tillfälliga skolan kommer alltså att återställas till parkmark. Parken kommer av naturliga skäl inte att se ut exakt som idag. För vår del känns det naturligt att kommunen involverar de närboende i arbetet med hur parken ska se ut i framtiden.

Budgetdebatt om trafik- och fastighetsnämndens budget

Den 14 juni 2017 debatterade och fastställde kommunfullmäktige i Sollentuna budgeten för 2018. I debatten om budgeten för trafik- och fastighetsnämnden sa jag följande:

Hur det är att bo i Sollentuna styrs i mångt och mycket av beslut som fattas i trafik- och fastighetsnämnden. Hur Sollentunaborna lever sitt liv påverkas av vilken standard det är på gångvägar, cykelbanor och vägar, om snöröjningen fungerar, om parker och naturmark är inbjudande och välskötta, om fastigheterna där man tillbringar dagarna erbjuder en bra arbetsmiljö eller om och hur det är skyltat i det naturreservat där du tar en promenad. Allt detta och en del till ansvarar eller påverkas av beslut som fattas av trafik- och fastighetsnämnden. Det gör att vi som sitter i nämnden ansvar för mycket som avgör hur Sollentunabornas vardagliga liv ser ut på ett mycket påtagligt sätt.

Jag yrkar här i inledningen bifall till Socialdemokraternas förslag till budget och verksamhetsplan för trafik- och fastighetsnämnden.

                                                                  #

På 15 år har Sollentuna vuxit med ungefär lika många tusen invånare som år. Sollentuna blir en allt mer tätbefolkad kommun. Allt mer blir bebyggt och vi bygger tätare. Träd huggs ner och marken tas hårdare i anspråk. Det gör att de gemensamma gröna oaserna blir allt viktigare för Sollentunaborna.

När vi samtalar med Sollentunabor så är skötseln av våra gemensamma utemiljöer en av de frågor som ofta tas upp spontant. Eller kanske snarare den brist på skötsel som de upplever. De allra flesta vill ha fint och trivsamt runt sig. Många Sollentunabor visar ett stort engagemang och kommer med konstruktiva förslag om hur det borde vara.

I en allt mer stadslik kommun är det viktigt att kommunen svarar upp. Det krävs större insatser och engagemang än på senare år för att det ska bli bra. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts.

Den plan för att utveckla Sollentunas parker och naturområden som nämnden antog förra året är ett steg åt rätt håll. Vi välkomnar en högre ambitionsnivå och en större systematik i arbetet. Det är bra att majoriteten lagt till ytterligare pengar i budgeten för detta.

Kommunen äger stora en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller anspråkstagen som park eller naturreservat. Många av dessa områden är inte skötta på ett godtagbart sätt. Idag ges helt enkelt inte ekonomiska resurser att hålla skötseln av dessa områden på en godtagbar nivå. Vi ser också ett behov av bättre städning och skötsel av andra gemensamma ytor runt om i kommunen. Vi avsätter 3,3 mkr ytterligare för bättre skötsel av våra gemensamma ytor.

                                            #

Arbetet med cykelplanen har kommit en god bit på väg. En konsekvent framtidssatsning som väcker intresse på olika sätt, men som helt klart uppskattas av många. Det återstår fortfarande en hel del

att göra. Vi avsätter därför 15 mkr ytterligare för att förstärka förverkligandet av cykelplanen ytterligare. Det finns sträckningar som saknas och på några ställen som runt Sollentuna Centrum skulle en annan sträckning uppskattas.

                                            #

Avslutningsvis en väsentlig faktor som vi ska ta hänsyn till när det gäller trafik- och fastighetsnämnden budget för 2018 är att det är nuläget är osäkert exakt hur nämndens ansvar ser ut under 2018 då beslut ännu inte är fattat kring gränsdragningen mellan trafik- och fastighetsnämnden och det nyskapade kommunala fastighetsbolaget. Vem som ska göra vad osv

Nu är det beslutat vilka hyresrätter som moderaterna vill sälja ut!

Den 22 maj offentliggjorde Sollentunahem vilka hyresrätter som ska säljas till andra hyresvärdar efter beslutet i kommunfullmäktige i december 2016. Då genomdrev den moderatledda majoriteten att 2000 av Sollentunahems hyresrätter ska säljas till annan hyresvärd. 

Jag har beskrivit denna onödiga affär i ett antal blogginlägg under förra hösten. Den moderatledda majoriteten valde att sälja ut Sollentunabors hem i stället för att låna pengar eller höja skatten.

Sedan listan presenterades har jag pratat med ett antal vänner och bekanta som bor i Sollentunahems bestånd. En del är glada för att deras bostad inte ska säljas och andra är oroliga över vad som ska hända när deras hem säljs till en annan fastighetsägare. Deras oro är fullt naturlig eftersom det i nuläget är oklart vem som köper och vilka konsekvenser blir. Den oron ska vi ta på allvar.

Det finns också ett säkert inte obetydligt antal människor som valt att bo i Sollentunahem som nu finner att den moderatledda majoriteten tar ifrån dem deras eget val. Då uppstår naturligtvis frågor om deras chanser att få flytta till en annan lägenhet i det bestånd som blir kvar i Sollentunahems ägo. Kan de kompenseras med köpoäng, förtur eller på annat sätt? Det är frågor som behöver få sitt svar.

I den lista som nu presenteras har de 2000 lägenheter som ska säljas paketerats i tre bolag som sedan säljs till de nya hyresvärdarna. Det hela är en process som kommer att ta några år att genomföra.

Jag lär återkomma till den här frågan.

Friidrottshallen ett projekt att dra lärdomar av!

På trafik- och fastighetsnämndens sammanträde den 23 maj 2017 slutredovisades bygget av den nya friidrottshallen vid Sollentunavallen. Hallen invigdes i november 2016 efter många sorger och bedrövelser. Jag har beskrivit det i ett tidigare blogginlägg från 2016.

I slutredovisningen kan man konstatera att inte byggnationen gick på 185 miljoner kronor, vilket var 20 miljoner lägre än den totalsumma som projektet maximalt fick kosta efter det sista tillskottet hösten 2015 på 55 mkr. Den summan är högt över den ursprungliga beräknade kostnaden på 40 mkr.

I rapporten pekas också ut en hel del lärdomar som i synnerhet trafik- och fastighetskontoret lärt sig under den här processen. Lärdomar som också visar på de brister som fanns i kommunens ansvarstagande kring fastigheter för några år sedan:

•           Säkerställa investeringsprojekten genom att följa kommunens framtagna process ”Tillhandahålla lokaler” som inte fanns framtagen när projektet startade.
•           Större kravställning på konsulters kompetens och leveranskvalitét av handlingar.
•         Att inte styras av krav eller önskemål när ett projekt måsta vara färdigställd. Jobba för realistiska tidplaner innehållande överklagandetider för detaljplaner, bygglov, upphandlingar, förseningar i entreprenader etc.
•          Bättre egenkontroll av framtagna handlingar genom granskningar av besiktningsgrupp, sakkunniga, jurister etc.
•          I programskedet noga bedöma möjligheter och risker med delad entreprenad, framförallt avseende ekonomi och tidsplaner.

Det som saknas i listan ovan rör det politiska beslutsfattandet kring processen som också hade en del att önska om man säger så.

Det viktigaste nu är att man tar till vara det man lärt sig under den här processen till framtida projekt. Jag hyser stor tilltro till att de ansvariga tjänstemännen kommer att göra det.

Nu står hallen på plats och den är uppskattad av utövarna. Det är det viktigaste utfallet.

Fullmäktigedebatt om försäljning av skollokaler

På kommunfullmäktige den 5 april hade jag ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande med anledning av majoritetens beslut från i februari om att sälja ett antal skollokaler i kommunen. 

Beslutet om att sälja 22 skollokaler är inte det första säljbeslutet de tagit. Tidigare har det bl a handlat om hyresrätter. Det är lätt att få intrycket att kommunen är på obestånd och säljer av tillgångarna för att klara ekonomin. Så är det inte. Kommunen gick 2016 med ett stort överskott. Kommunen har ingen låneskuld eller borgensåtaganden att tala om. Det handlar om andra saker.

En fråga som är väsentlig i detta sammanhang är vem man ska sälja till och till vilken prissättning. I denna fråga har den moderatledda majoriteten gett svar sett olika ut. Utifrån dessa olika besked från den moderatledda majoriteten finns det anledning att ställa frågor om syftet med försäljningen av 22 skollokaler. Är syftet med att sälja skolfastigheterna att sälja till de som bedriver verksamhet i lokalerna eller att sälja till högsta pris efter budgivning?

I fullmäktigedebatten framgick det att det handlar om att sälja till det de kallar marknadspris. Kommunstyrelsens ordförande sa också att de inte skulle säljas till underpris. Det fagra talet om att friskolor skulle få köpa sina lokaler för att utveckla sin verksamhet är därmed inte så mycket värt.

Genom att kommunen äger skolfastigheter garanteras att dessa fastigheter inhyser den verksamhet de är menade för nämligen skolverksamhet. Kommunen äger dessutom makten att styra en framtida utveckling av fastigheten. Det är inte ovanligt att skolor byggs ut eller om för att täcka behov av fler skolplatser. Med en annan fastighetsägare innebär det en onödig risk att kommunen hamnar i en kostsam beroendeställning till de nya ägarna. Det kommunala planmonopolet inte något skydd från sådant. Planmonopolet kan bara skydda användningsområdet skola.

Långsiktigt är det helt klart fördelaktigt för kommunen att inte sälja skolfastigheterna såväl ur ett ekonomiskt perspektiv som ur ett planeringsmässigt perspektiv. Försäljningen handlar snarare om ideologi och ekonomisk kortsiktighet än något annat.

Fullmäktigedebatt om trafik- och fastighetsnämndens årsredovisning

På kommunfullmäktige den 5 april behandlades årsredovisningen för 2016 för Sollentuna kommun. Jag deltog i debatten kring trafik- och fastighetsnämndens

I mitt inlägg sa jag ungefär så här:

Jag vill inleda med att tacka mina kollegor i nämnden för ett gott och konstruktivt samtalsklimat. Man blir också imponerad av det engagemang och kompetens det finns på förvaltningen.

Listan på vad nämnden uträttat under året är lång. En del är gamla försyndelser där man kommit i kapp. Några viktiga punkter som jag vill lyfta fram är antagandet av parkeringsplanen och de följd beslut som tagits därefter. Parkeringsplanen bringar ordning och kommer tjäna kommunen väl framöver.

Jag vill också peka på cykelsatsningen. Här har kommunen på kort tid tagit snabba steg framåt. En mil cykelbanor har byggts. Förändringar som märks och som många Sollentunabor har synpunkter på, både uppskattande och skeptiska. Men det följer intentionerna i cykelplanen.

En tredje punkt är ett beslut om vi tog för ungefär ett år sedan rör utvecklingsplanen för parker och naturområden. Ytterligare ett beslut för att bringa ordning på nämndens ansvarsområde. Det som krävs inom detta område är nu att det avsätts tillräckligt med pengar för kommande år så att planen kan förverkligas.

                                                                 #

I slutet av 2016 fattade kommunfullmäktige beslut som kommer att förändra trafik- och fastighetsnämnden ansvarsområde i olika riktning. Genom att TFK, som det verkar, också ska vara förvaltning åt det nya fastighetsbolaget så kommer förvaltningen att fortsätta växa och få utökat ansvar samtidigt som nämnden kommer att lämna ifrån sig beslutsfattande till det nya fastighetsbolaget.

Det ger naturligtvis nya förutsättningar till hur beslut ska fattas och processer ska se ut. Det är viktigt att kommunen fortsätter utveckla processerna så de fungera ännu bättre än i dag. Det är väsentligt att det är en lärande organisation som utvecklas och lär sig av det som fungerat bra och mindre bra.

                                                                 #

Processerna kring fastighetsinvesteringar fungerar bättre än vad de gjorde för några år sedan, men det finns mer att göra. Kommunen måste bli bättre på att använda de avsatta medlem i budgeten.

Fram 2015 såg utvecklingen att gå åt rätt håll, vad gällande hur stor andel som användes. Utvecklingen hade gått från att runt 20% användes 2012 till att runt 85% användes 2015. Under 2016 gick utvecklingen tillbaka och under 60% användes av budgeten för fastighetsinvesteringar.

När vi diskuterade det på nämnden härom månaden så angavs förklaringarna till överklagande ärenden och svårighet att rekrytera byggprojektledare. Det kan naturligtvis vara en rimlig förklaring. Men vi tror att det är nödvändigt att göra en djupare analys än så. Det kan finnas anledning att grotta ner sig ytterligare och klarlägga att det inte finns några strukturella orsaker vid sidan av de uppenbara.

Kommunens investeringstakt kommer att öka de kommande åren. Kraven ökar. Då är det viktigt att nämnden blir ännu effektivare på att verkställa fattade beslut och använda avsatta medel. Styrningen måste bli ännu bättre. 

                                                                 #

Avslutningsvis så har vi sett en utveckling om att upphandlingar överklagas och processerna därmed tar längre tid. Av goda eller mindre goda skäl. Förvaltningen får genom det lägga tid på att hitta tillfälliga lösningar i avvaktan på domar och i vissa fall att förnyade upphandlingar kan genomföras. Det känns som att nämnden kommer behöva lägga ännu mer kraft på upphandlingar försöka få färre överklaganden och så mycket flyt i verksamheten som möjligt för Sollentunabornas bästa.

Nu blir det debatt i fullmäktige om försäljningar av skollokaler!

Inför kommunfullmäktige den 6 april har jag ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande utifrån beslutet om att sälja 22 skolfastigheter där fristående enheter bedriver verksamhet.

Bakgrunden till frågan är att majoriteten glidit i syftet med försäljningen.

Frågan ser ut så här:

Fråga till kommunstyrelsens ordförande om majoritetens syfte att sälja skolfastigheter

I februari 2017 beslutade den moderatledda majoriteten i kommunfullmäktige att sälja 22 skoltomter där fristående skolor bedriver verksamheten.

En fråga som är väsentlig i detta sammanhang är vem man ska sälja till och till vilken prissättning. I denna fråga har den moderatledda majoriteten gett svar sett olika ut.

I en artikel i ”Vi i Sollentuna” vecka 5/2017 står följande: ”Tanken är att skolfastigheterna i första hand ska säljas till dem som bedriver verksamhet där idag. Om de inte vill köpa kan fastigheterna i stället komma att säljas på den öppna marknaden.”

I en insändare i ”Vi i Sollentuna” i vecka 8/2017 skriver kommunalrådet Thunes följande: ”Genom uppdraget… möjliggör vi även för de friskolor som vill ta över ägandet av lokalerna och därmed kunna anpassa dem efter sin verksamhet”

I samma tidning i vecka 13/2017 är samma kommunalråd intervjuad kring samma fråga och säger då: ” … vi ansvar för att värna om Sollentunabornas skattepengar på bästa sätt. Vi ska därför sälja skolorna för vad de faktiskt är värda men en friskola som kan betala marknadspris kommer att få göra det.”  I samma artikel står också följande: ”… Att det nya beskedet är att de som driver verksamhet inte alls får någon förköpsrätt, utan bara rätt att köpa till det vinnande budet.”

Utifrån dessa olika besked från den moderatledda majoriteten finns det anledning att ställa frågor om syftet med försäljningen av 22 skollokaler. Är syftet med att sälja skolfastigheterna att sälja till de som bedriver verksamhet i lokalerna eller att sälja till högsta pris efter budgivning?

Med anledning av ovanstående frågar jag kommunstyrelsens ordförande:

-          Kommer de som bedriver verksamheten i skollokalerna att ha förköpsrätt vid en kommande försäljning av skollokaler?