Nja till minskade barngrupper - majoritetens inställning tydlig!

På kommunfullmäktige den 23 maj debatterade jag en interpellation om gruppstorlekarna i förskolan med utbildningsnämndens ordförande. I debatten blev det tydligt att majoriteten inte hade några insatser för minska gruppsorlekarna utöver de statsbidrag som den Socialdemokratiskt ledda regeringen bidrar med.  Det fanns heller inga planer att bygga de två nya förskolorna som behövs för att få ner barngruppernas storlek till skolverkets riktlinjer. Skälet till det att det inte skulle medföra högre kvalitet, vad det nu innebär i praktiken.

I debatten sa jag ungefär detta:

"Jag vill börja med att tacka utbildningsnämndens ordförande för svaret på min interpellation.

                                                                 #

”Varje dag gick mina kollegor hem och grät för att sedan somna på soffan av utmattning. Två pedagoger på 21 barn. Jag gick tillslut till läkaren för att bli sjukskriven”. Så vittnade en anställd i en av Sollentunas förskolor 2018 om det pressade Förskollärare och barnskötare från Sollentuna vittnar om ett pressat läge i förskolorna.

#

En central fråga för barnens och personalens arbetsmiljö i förskolan är hur stora barngrupperna ska vara. Det är naturligtvis inte den enda faktor som avgör kvalitet och om en förskola upplevs som bra av  barnen och deras föräldrar, men arbetsmiljön spelar en stor roll.

 Det har länge diskuterats, inte minst i den här salen vad en avdelning eller barngrupp är, kopplat till hur förskolorna valt att organisera sig. I den första frågan i interpellationen frågar vi hur det säkerställs att förskolorna redovisar antalet barn på den sammanlagda avdelningen och inte antalet barn när de delas in i mindre grupper. För att kunna jämföra mellan förskolorna i kommunen och med andra kommuner är att vi redovisar på samma sätt.

I svaret på den frågan får vi inget svar på frågan om hur det säkerställs att det redovisas likadant på alla förskolor. I stället får vi veta att alla barngrupper är individuella beroende på vilka barn som finns i just iden gruppen. Det är klart barn är olika och har olika behov. Men redovisningen av antal barn behöver göras på samma sätt för det.

                                                                 #

På den andra frågan om vilka åtgärder som vidtas för att minska barngruppernas storlek tolkar jag svaret så att det arbete som genomför är tack vare den socialdemokratiskt ledda regeringen och de statsbidrag som med lyckat resultat används i Sollentuna.  Några kommunala insatser nämns inte. Däremot anges ärligt att det skulle behöva byggas två nya förskolor för att nå Skolverkets riktmärken.

                                                                 #

Den tredje frågan i interpellationen frågor vilka insatser som vidtas för att antalet barn per förskolelärare ska fortsätta öka. Då får jag till svar att kommunen kontinuerligt arbetar med att göra kommunen attraktiv för  förskolelärare och att satsningen ger resultat igenom att fler förskolelärare söker tjänster i Sollentuna. Det är naturligtvis bra, även om det också finns en personalomsättning som gör att inte automatiskt blir fler förskolelärare bara för att det blir lättare att rekrytera.

                                                                 #

Förskolan är en rättighet för barnen. Vi välkomnar den nya läroplanen från förra året som fortsätter att föra förskolans pedagogiska verksamhet in i framtiden. Vi vill att personalen i förskolan ska ges de förutsättningar de behöver för att utföra detta viktiga uppdrag för våra barn, vår framtid.

Jag upprepar mina frågor och hoppas på kompletteringar muntligt:

1)      Hur säkerställs det att förskolorna redovisar antalet barn på den sammanlagda avdelningen?

2)      Vilka åtgärder tar Sollentuna kommun till, utöver statsbidraget, för att minska barngruppernas storlek? Gör vi något själva?"

En allt större andel av skolpengen går till hyreskostnader i Sollentuna!

På kommunfullmäktige den 23 maj debatterade jag en interpellation med utbildningsnämndens moderata ordförande om det faktum att allt större andel av skolpeng och barnomsorgscheck går till  lokalkostnader.

Utbildningsnämndens ordförande medgav att det var ett problem och att de tittade på det. Hon kunde inte ge något svar på när det skulle ske en förändring av systemet.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Jag vill börja med att utbildningsnämndens ordförande för svaret på min interpellation.

Herr/fru ordförande, ledamöter, åhörare

Skolans allt överskuggade uppgift är att ge elever kunskaper och färdigheter för att de ska klara sig i framtiden. Hur resurserna fördelas och vad pengarna används till bidrar till det utfall vi får i form av t ex hur många barn som går ut grundskolan med godkända betyg.

                                             #

En evig fråga är hur förskolor och skolor ska betala hyror för sina lokaler. I Sollentuna blev frågan först aktuell under 1990-talet i samband med att skolpeng infördes och friskolor började etablera sig i kommunen. I det läget var det nödvändigt att utforma ett ersättningssystem som också innefattade hyreskostnader.

Hur det sett ut  exakt sedan dess har varierat. Från mina år i barn- och ungdomsnämnden minns jag långa och bland intensiva diskussioner om detta. En skiljande fråga var om hyran skulle bakas in i skolpeng/barnomsorgscheck eller om den skulle ligga vid sidan om den som en särskild ersättning. Det upplevdes vid den tiden allmänt så att konstruktionen av ersättningssystemet gjorde att antingen hade du moderna renoverade lokaler med högre hyra eller så hade du mer pengar till undervisning.

#

I utbildningsnämndens budgetunderlag kan vi läsa att den samlade hyreskostnaden för förskolorna med 6 mkr fram till 2022 och för grundskolorna med 15 miljoner under samma tidsperiod.

Lokalkostnadernas andel av den totala kostnaden ökar också. För förskolorna med en procent till 14,5 procent. För grundskolorna från 17,3 till 19,1 % på tre år.

Under de senaste åren har Sollentuna kommun byggt nya och renoverat skollokaler i en snabbare takt än på länge. Det gör att  Vi idag har en helt annan standard på skollokalerna än vad som gällde för några år sedan.  Det är ett skäl till att lokalkostnadernas andel ökar år för år.

I budgetunderlaget står det så här:  ”De stora ökningarna är en följd av de nya skolornas hyreskostnader. Detta samtidigt som elevunderlaget i F-6 högst sannolikt kommer att minska. Från 2020 kommer därför lokalpengen (hyreskostnader per elev i kommunal skola) att öka kraftfullt till över 19 procent. Utifrån nuvarande nivå på barnomsorgscheck och skolpeng ligger betalningsförmågan på 17,5 procent. Kostnadsnivån är ännu högre då evakuering inräknas.”

Hyreskostnaderna för lokaler ökar alltså markant de kommande åren vilket leder till att allt mindre pengar går till kostnader för t.ex. undervisning, läromedel, mat, städning,. Konsekvenser av det blir lägre personaltäthet, mindre resurser för barn i behov av särskilt stöd och sämre förrättningar för bra pedagogiskt ledarskap för skolledningen. Det är en utveckling vi inte vill se. 

#

Frågan om hyressättning för en verksamhet som förskolor och skolor är naturligtvis komplex och det är svårt att hitta ett system som är fullt ut rättvist. Men kan vi ha en utveckling där allt större andel av de skattemedel som betalas ut i check och peng används till att betala hyra för skollokalen? I de fall kommunen driver verksamheten och äger lokalen innebär  det bara att pengar flyttas runt. Kommer det ske förändringar i hyressättnings- och ersättningssystemen?"

Debatt på nästa KF om barngruppernas storlek i förskolan!

På kommunfullmäktige den 23 maj kommer jag att debattera en interpellation om barngruppernas storlek med utbildningsnämndens ordförande. Barngruppernas storlek är en fråga som ständigt är återkommande i kommunfullmäktige debatter och det är fullt naturligt utifrån den vikt som frågan har för inte minst arbetsmiljön på förskolorna. 

Interpellationen i sin helhet ser ut så här:

"Skolverket publicerade nyligen 2018 års redovisade statistik kring förskolan. I den framgår att andelen personal med förskollärarexamen har minskat med 2,9 procentenheter sedan 2014 sett till hela riket. Idag har 39,6 procent av de anställda i förskolan förskollärarexamen. Lärarförbundet menar att denna kombination leder till en slitig arbetssituation och stor samvetesstress. De kräver en förändring och att politiker tar sitt ansvar.

I Sollentunas kommunala förskolor är andelen personal med förskollärarexamen 34 procent. Det innebär en minskning jämfört med 2017, men ändå något högre än tillståndet för fem år sedan.  Vi kan även se att barngruppernas storlek minskar något efter att kommunen tagit del av regeringens statsbidrag. Däremot blir det färre förskollärare per barn och andelen anställda utan utbildning för att arbeta med barn fortsätter att öka. Utbildade förskollärare är viktigt för förskolans kvalitet.

Skolverkets riktmärke för barn som är 1-3 år är 6-12 barn. Men den genomsnittliga storleken i Sollentuna kommunala förskolor var 12,1. För barn i åldern 4-5 år är riktmärket 9-15 barn. Den genomsnittliga gruppstorleken i Sollentuna kommunala förskolor bland dessa barn var 16,6. Dessa siffror är snittsiffror. Vanligt är att grupperna är över 20 barn. Vissa förskolor redovisar hur det blir när man delar in barnen i mindre grupper, men det är den sammanlagda avdelningen som ska redovisas.

Nytt för i år är att man kan se statistik per förskola. När man ta en närmare titt på Sollentunas förskolor kan man se att vissa förskolor drar ner genomsnittet med siffror som inte stämmer överens med hur de redovisar avdelningarna på sin hemsida.

Med bakgrund i ovanstående frågar jag Utbildningsnämndens ordförande:

-          Hur säkerställs det att förskolorna redovisar antalet barn på den sammanlagda avdelningen och inte antalet barn när de delas in i mindre grupper?

-          Vilka åtgärder vidtas för att minska barngrupperna ner till minst Skolverkets riktmärken?

-          Vilka åtgärder vidtas för att antalet barn per förskollärare inte ska fortsätta öka?"

Nej till utvecklingsgrupp i förskolan!

På kommunfullmäktige den 25 april behandlades Mette Hildingssons och min motion om att inrätta en utvecklingsgrupp för förskolan. Motionen avslogs av den moderatledda majoriteten.

I debatten sade jag ungefär följande:

"Det var först i mitten av 1990-talet som förskolan fick sin egen läroplan och därmed definitivt blev en skolform och inte längre handlade om barnomsorg. Förskolan är idag en egen skolform och forskningen visar tydligt vikten av att redan i förskolan lägga grunden för det livslånga och lustfyllda lärandet. Det är nu dags att ta ytterligare steg framåt.

Under den senaste år har förskollärare och barnskötare vittnat om ett pressat läge i landets förskolor, vittnesmål har även kommit från förskolepersonal i Sollentunas förskolor. Några av de utmaningar förskolan står inför är för stora barngrupper, bristfälliga lokaler, behov av att utveckla inne- och utemiljöer samt en stressig arbetsmiljö. Det finns även en uppgivenhet inför att politiker inte gör tillräckligt åt den ohållbara situationen. Det föranledde att vi lämnade in en motion som föreslår att Sollentuna kommun inrättar en utvecklingsgrupp i förskolan. I utvecklingsgruppen ska bl a finnas representanter för politiker, förskolelärare, barnskötare och förskolechefer.

Ett viktigt syfte med motionen är att förbättra arbetsmiljön för barn och personal i förskolan. Kommunen måste ta sitt ansvar som arbetsgivare för personalen och för barnens rättigheter. Det  sistnämnda gäller inte minst nu när barnkonventionen blir lag och vi behöver utveckla metoder för att ta tillvara barns perspektiv.

Systemet med verksamhetsbesök på alla förskolor i kommunen, har gett nämndpolitikerna en insyn i verksamheten och utvalda representanter från förskolan får en möjlighet att berätta om sin upplevelse för politikerna. Detta ger mer kvantitativa möten än kvalitativa möten för att utveckla samarbetet med Sollentunas förskolor. Vi ser att det finns ett behov av en arena för möten mellan yrkesverksamma och politiker, där det kan formas en samsyn i hur kommunen och förskolorna tillsammans ska ta itu med de utmaningar som finns.

En utvecklingsgrupp bestående av till exempel politiker, förskollärare, barnskötare och förskolechefer kan med sina olika kompetenser forma en gemensam långsiktig strategi för hur vi ska möta förskolans framtid. Tillsammans kan de komma överens om vad som ska prioriteras först och hur det görs på bästa sätt för berörda parter. Vi ser utvecklingsgruppen som ett bredare sätt att lyfta förskolefrågorna än den förskoleberedning som nu bildats inom den nya utbildningsnämnden.

En utvecklingsgrupp skulle vara et sätt att utveckla medborgarinflytandet över förskoleverksamheten. Vi skapar ett forum för professionen och föräldrar att uttrycka sin åsikt (som t ex ett remissorgan) är bra för demokrati och delaktighet i samhället.

Satsningen på förskolan måste fortsätta så att barngruppernas storlek kan minska och en bättre arbetsmiljö kan skapas i förskolorna. Vi tror att en utvecklingsgrupp är en viktig väg för att nå detta. Ett sätt som också ökar delaktigheten i hur verksamheten utformas

Avslutningsvis yrkar jag bifall till motionen."

Hyressättning i skolverksamhet är en evig fråga!

En evig fråga är hur förskolor och skolor ska betala hyror för sina lokaler. I Sollentuna blev frågan som jag förstått det aktuell under 1990-talet i samband med att skolpeng infördes och friskolor började etablera sig i kommunen. I det läget var det nödvändigt att utforma ett ersättningssystem som också innefattade hyreskostnader.

Från mina år i barn- och ungdomsnämnden (1999-2010) minns jag långa och bland intensiva diskussioner om detta. En skiljande fråga var om hyran skulle bakas in i skolpeng/barnomsorgscheck eller om den skulle ligga vid sidan om den som en särskild ersättning. Från (S) gruppen drev vi frågan att den skulle särskiljas från ersättningen för undervisning osv. Det upplevdes vid den tiden allmänt så att konstruktionen av ersättningssystemet gjorde att antingen hade du moderna renoverade lokaler med högre hyra eller så hade du mer pengar till främst undervisning. Vid den tiden fanns också något som hette lokalbidrag till friskolor som hade en högre hyresnivå än den nivå som kommunens egna lokaler högst hade.

Tiden gick och det skruvades i och ändrades i såväl ersättningssystem som hyressättningssystem. Jag hamnade sedan i trafik- och fastighetsnämnden (2015-2018) och blev motpart till barn- och ungdomsnämnden. Från arbetet i den nämnden minns jag hur vi vid nybyggnation av nya skolor diskuterade om skolorna skulle klara de förväntade hyresnivåer som nybygget medförde enligt gällande hyressättningssystem. I det sammanhanget diskuterades att vissa fördyringar inte skulle räknas in i det som påverkade hyresnivån.

Frågan om hyressättning för en verksamhet som förskolor och skolor är naturligtvis komplex och det är svårt att hitta ett system som är fullt ut rättvist. Det gör att det blir en evig fråga.  

Inför kommunfullmäktige den 25 mars 2019 har jag ställt en interpellation till utbildningsnämndens ordförande om hyressättning för förskolor och skolor.

”Idag betalar förskolor och skolor för lokalhyran genom barnomsorgschecken respektive skolpengen. Det innebär att förskolor och skolor med nyare lokaler får använda större delen av pengarna till hyror och mindre till lärare och undervisning. Den ekonomiska utvecklingen visar att den delen av pengen som ska gå till hyror kommer fortsätta öka. Det här är en utmaning förskolor och skolor i Sollentuna står inför.

Med bakgrund i ovanstående frågar jag Utbildningsnämndens ordförande:

-          Vilka åtgärder tänker majoriteten vidta för att förskolorna och skolor ska klara denna utmaning?”

                     

Är skolan i Sollentuna avgiftsfri? - interpellation på nästa kommunfullmäktige

En del att skapa en jämlik skola är att skolan ska vara avgiftsfri. Vi får återkommande larmsignaler om att skolor tar ut öppna och dolda avgifter från föräldrarna. Det kan vara en så enkel sak att barnen förväntas ta med sig en frukt varje dag. Med den bakgrunden har jag och min partikamrat Mette Hildingsson lämnat in en interpellation till barn- och ungdomsnämndens ordförande om detta. Interpellationen kommer att bevaras på kommunfullmäktige den 17 december 2018. Interpellationen ser ut så här i sin helhet:

”Enligt skollagen ska grundskolan vara avgiftsfri. I praktiken innebär det att skolan inte kan ställa krav på föräldrarna att barnen ska ha med sig mellanmål till skolan, men vid enstaka tillfällen som till exempel vid en friluftsdag eller skolresa kan det till en rimlig kostnad vara okej för skolan att be föräldrarna om detta.

Det har framkommit att det finns kommunala skolor i Sollentuna med rutinen att barnen ska ha med sig en frukt till skolan varje dag, som de äter samtidigt under en fruktstund på förmiddagen. För familjer som kämpar med ekonomin kan en frukt varje skoldag innebära en kostnad som gör att de måste prioritera bort annat till barnen. Det förekommer även att barn tar med andra produkter som saft och Risifrutti som medför ännu högre kostnader för familjerna än frukt. Ur ett barnperspektiv kan detta visa på en ojämlikhet mellan barnen och skapa en stress som kan leda till att barnet exkluderar sig från gruppen.

Mot bakgrund av ovanstående frågar vi barn- och utbildningsnämndens ordförande:

-          Hur säkerställer ni att skolorna i kommunen följer skollagen i avseendet att den ska vara avgiftsfri?

-          Anser ni att det är rimligt att barnen ska ta med sig frukt till skolan varje dag?”

Fortfarande långt kvar till Sveriges bästa skolkommun!

Lärarförbundet har sedan tiotalet år tillbaka gjort en ranking som de kallar Sveriges bästa skolkommun. Det är en bred ranking som rangordnar Sveriges 290 kommuner ur ett antal relevanta faktorer. Man kan säga att undersökningen ger en bred bild över läget i kommuners skolor, utan att den ger en exakt sanning.

Sollentuna kommun har sedan många år tillbaka ett uttalat mål om att kommunen ska ha Sveriges bästa skola. I år hamnar Sollentuna kommun på plats 45. Det betyder att Sollentuna kommun förbättrat sin placering med 35 placeringar jämfört med förra året och hela 97 platser jämfört med 2015.

Hur gick det då för Sollentuna kategori för kategori. Nedan följer Sollentunas placering i de olika kategorierna de senaste fyra åren:

	2018	2017	2016	2015
Resurser	81	58	27	81
Utbildade lärare	126	255	268	257
Lärartäthet	274	268	250	262
Friska lärare	65	111	243	184
Lön	4	5	2	2
Avtalspart	199	194	246	180
Andel förskola	82	161	222	118
Meritvärde	5	6	8	13
Likvärdesjusterad meritvärde	25	17	20	6
Andel G	15	10	15	10
Likvärdesjusterad andel G	104	69	102	60
Gymnasieutbildning inom 3 år	125	170	197	177
Högskolebehörighet	18	14	7	27

Vi kan konstatera även i år att Sollentuna har goda resultat i skolan, även om vi tappar några placeringar i flera av kategorierna inom detta område. Det visar också de senaste meritvärdessiffrorna. Det är naturligtvis bra att Sollentuna når höga meritvärden.  Detta kanske kan kopplas till den ständiga diskussion om betygsinflation, d.v.s. att betygen stiger mer än vad eleverna egentligen lärt sig. Detta är dock en annan diskussion.

Sollentuna ligger fortfarande lågt vad gäller lärartäthet. Vi har förbättrat oss markant vad gäller andelen utbildade lärare och andelen friska lärare.  Sollentuna kommun har en av de högsta lönenivåerna i landet samtidigt som kommunen ligger i botten i kategorien avtalspart.

Sollentuna kommun har sedan länge ett mål om att bli Sveriges bästa skolkommun. Ett mål som det råder stor samstämmighet om. Om kommunen ska nå det målet på allvar så är finns det mycket att göra. Det är fel väg är att sätta sig ner och förnöjt titta på tillståndet. Det krävs en ordentlig analys och säkerligen åtgärder om Sollentuna ska målet som Sveriges bästa skolkommun, såväl för elever som för lärare.

Tre tydliga besked från (M)ajoriteten - bostadsbristen ska inte bekämpas, gruppstorleken i förskolan ska inte minska och det blir ingen idrottshall i Viby!

Nyligen debatterade kommunfullmäktige kommunens budget för 2019. I debatten visades det på en tydlig skillnad mellan den moderatleda majoriten och oss Socialdemokrater.

Höstens val handlar om vilket Sollentuna vi vill ha i framtiden Ska en moderatledd majoritet få fortsätta styra kommunen eller är det dags för något nytt efter 39 år?

Vi Socialdemokrater presenterade ett budgetalternativ som skulle göra slut på den borgerliga snålpolitiken och istället satsar vi på Sollentunaborna genom att satsa på barn, seniorer och på en snygg och trygg kommun.

I budgetdebatten lämnade den moderatledda majoriteten däremot tre tydliga besked till Sollentunaborna som bekräftar deras snålpolitik:

1)      Bostadsbristen ska inte bekämpas. De är nöjda om det byggs hälften av det mål som kommunen satt upp för bostadsbyggande. Målet är 800 per år och moderaterna är nöjda med 350 per år.

2)      Barngruppernas storlek i förskolan ska inte minska. Den moderatledda majoriteten ser nämligen inget behov av att minska antalet barn per grupp, trots att Sollentuna kommun ligger över Skolverkets riktlinjer på gruppstorlekar.

3)      Det blir ingen idrottshall i Viby. Genom att kommunen i vintras sålde Vibyskolans tomt till Hemfosa. Nu går det inte att bygga en idrottshall där längre så som de tidigare planerna utgick i från.

För att vara en långsiktigt trovärdig politiker är en förutsättning att retorik, förslag och praktiskt handlande hänger ihop. Det enkelt att du håller det du lovar och följa de mål du satt upp. Om överdrifterna blir för stora så blir det på sikt svårt att klara sig undan kritik. Det gäller inte minst när en majoritet styrt en kommun i det närmaste fyra årtionden i sträck.

Vi Socialdemokrater däremot vill att Sollentuna bygger fler bostäder för att minska bostadsbristen, vi vill minska barngruppernas storlek i förskolan och vi ger oss inte förrän det finns en idrottshall i Viby.

Valet den 9 september avgör Sollentunas framtid. Röstar du för en fortsatt snålpolitik med moderaterna eller för att annat styre som istället investerar i välfärd och service?

Sollentuna långt i från att vara en Superkommun!

Den 17 maj 2018 presenterade tidningen “Dagens Samhälle” vilka kommuner som blivit årets “Superkommuner” inom respektive kommungrupp. Sollentuna räknas in bland storstadskommunerna och hamnade på plats 11 av 46 storstadskommuner. 2017 var Sollentuna 12 och 2016 på plats 4. När vi ser till totalen av alla kommuner hamnade Sollentuna på plats 13 i landet.

Rankningar av den här typen ger ingen absolut sanning, men ger en bild att fundera runt och sätter finger på förbättringsområden. Det gäller inte minst när du tittar på de olika delvariablerna som den årets Superkommun består av.

Sollentuna i årets Superkommun 2018 –Kommunbarometern (Dagens samhälle)

	2018  (totalen) 290 kommuner	2018 (storstad) 46 kommuner
Arbetsmarknad	90	21
Attraktivitet	99	24
Barnomsorg	283	45
Demografi	35	15
Ekonomi	21	10
Förbindelser	39	14
Kultur- och fritid	173	30
Näringsliv	227	34
Skola	23	13
Utbildningsnivå	13	9
Vård och omsorg	187	19
TOTALT	13	11

Sollentuna må ligga nära toppen på helheten, men tittar vi på de olika kategorierna ser vi att det inte ser lika bra ut. Bäst ligger kommunen på Utbildningsnivå (9 bland storstadskommuner/13 alla kommuner) och därefter ekonomi (10/21) samt skola (13/23). Sämst ligger Sollentuna till i barnomsorg (45/283) och näringsliv (34/227). SOllentuna ligger också på nedre halvan i rankning vad gäller vård och omsorg (19/187) samt kultur och fritid (30/173).

Denna rankning likt många andra rankningar på att Sollentuna ofta placerar sig högt i kategorier som kan kopplas till kommunens geografiska läge, skattekraft och socioekonomiska struktur. Sollentuna ligger däremot sämre till i andra områden som ingår i det som räknas som välfärd t ex förskola och äldreomsorg. Det blir en väldig kontrast vid en jämförelse mellan barnomsorg och skolan. I den ena ligger Sollentuna i botten och i den andra i toppen. De två delarna som till största del faller under samma nämnd uppvisar olika status.

En annan sak att peka på rör arbetsmarknad och näringsliv. Det är ett områden där Sollentuna ofta inte minst utifrån utbildningsnivå och geografiskt läge brukar ligga i toppen. Så är det inte i denna rankning. Arbetsmarknaden tas sig knappt in på överste tredje delen bland landets kommuner och näringslivet hamnar i den lägsta tredjedelen i landet. Frågan är vad det i praktiken visar om kommunens attraktivitet gentemot företagen och om Sollentunabornas status på arbetsmarknaden.

Socialdemokraterna i Sollentuna har som mål att Sollentuna ska toppa rankningen som årets Superkommun inom fem år. Det är en lång väg kvar att vandra...