Har Sollentuna kommun klarat Coronapandemin bra eller inte?

Under juli presenterade Sollentuna kommun en första utvärdering av kommunens krishantering under vårens pandemi. Sammantaget visar utvärderingen att kommunen har gjort ett bra arbete. Utvärderingen genomfördes av konsultbolaget 4C Strategies. Den genomfördes främst genom intervjuer med tjänstemän och politiker. Företrädare från 4C Strategies har även suttit med vid ett antal stabsmöten på såväl lokal som central nivå. Krisen och utvärderingen har visat att kommunen behöver utveckla samarbetet med de kommunala bolagen i krisledning och regelbundet öva krishantering på alla nivåer.

Det finns en annan också en annan bild över hur Sollentuna klarat pandemin. Kommunen är en av de kommuner i landet som är hårdast drabbade av smittan inom äldreomsorgen. Om vi går in på särskilt boende inom äldreomsorgen så har totalt 58 personer avlidit, det gör att Sollentuna placerat sig på föga smickrande plats 2 i Stockholms län och 5 i hela landet vad gäller antalet döda. När det gäller hemtjänsten har 16 personer avlidit det ger plats 6 i Stockholms län och 18 i hela landet avseendet antalet döda. Detta är inte något som utvärderingen tittat på.

Om vi ställer de två bilderna mot varandra ger de en motstridande bild. Har Sollentuna kommun klarat Coronapandemin bra eller inte? Sanningen är nog någonstans däremellan. Krishantering  i kommunen som sker på främst tjänstemannanivå har gjort ett gediget jobb och arbetat på bra utifrån de politiska direktiv och förutsättningar de haft. Samtidigt kan inte vara kommunen vara nöjda med att så många äldre avlidit på de kommunalt finansierade äldreboendena.  

En annan aspekt att lägga till är den politiska nivån. Under de första månaderna under pandemin mars till maj genomfördes inga nämndmöten i kommunen. Kommunstyrelsen sammanträde dock och kommunfullmäktige en gång med reducerad styrka. Beslut fattades genom ordförandebeslut, som i många fall efter samråd med arbetsutskottet, och det gör att normalt politiskt arbete inte skedde. Makten koncentrerades därmed till några få folkvalda. Fattades alla nödvändiga beslut?

Kommunstyrelsens moderate ordförande sa så här om utvärderingen i Radio Stockholm: "Med utvärderingen som grund kommer vi efter sommaren att se över hur vi kan utveckla krisledningsarbetet. Det handlar om att få en första lägesbild över hur ansvars- och arbetsfördelningen fungerar i ett krisläge och identifiera brister så att vi står väl rustade för att möta nya vågor av smittspridningen som kan komma”. När han får frågan om de döda dödstalen inom äldreomsorgen svarar han “Det får vi fördjupa oss i ytterligare”.

En kommunledning kan inte vara nöjd när 6 av 10 döda i Sollentuna bott på ett äldreboende. Lägger vi till hemtjänsten har 8 av 10 döda Sollentunabor funnits inom äldreomsorgen. Det krävs därför  mer än en fördjupning. Det krävs åtgärder för att förhindra en liknande spridning vid en ny smittvåg.

Det finns all anledning att analysera och diskutera varför Sollentuna har drabbats så hårt. Coronapandemin har visat att välfärden i Sollentuna inte var rustad för att skydda våra äldres liv och hälsa. Det behövs såväl ytterligare kartläggning av utfallet på äldreomsorgen på både verksamhets- och övergripande nivå som följs av åtgärder.

Så tillbaka till frågan i rubriken. Har Sollentuna klarat Coronapandemin bra? Det beror alltså på hur vi ser på det, men det blir fel att säga att Sollentuna klarat det bra när så många dött inom äldreomsorgen.

Nu ser vi effekten av besparingarna i hemtjänsten!

Den moderatledda majoriteten i Sollentuna genomförde omfattande besparingar i hemtjänsten under tre år (2016-2018) som gav en effekt på cirka 45-50 miljoner kronor i lägre kostnader när de fick full effekt under 2019. För några månader presenterade Socialstyrelsen sin årliga brukarundersökning. I den framkommer det att brukarnas uppfattning är att hemtjänsten i Sollentuna blivit markant sämre.

Skälet till de olika sparpaketen som anges är att andra kommuner har en lägre kostnad än Sollentuna för hemtjänstverksamheten.  Under våren 2016 uppvisade vård- och omsorgsnämnden ett stort ekonomiskt underskott och den moderatledda majoriteten bestämde då att Sollentuna kommun inte ska lägga mer pengar på bl a äldreomsorg än vad jämförbara kommuner gör. Från 2016 har beslut tagit i flera omgångar om besparingar i olika verksamheter inom äldreomsorgen. Beslut fattades också om att se över uppräkningar, momskompensation och ersättningsnivåer. 

Ett annat beslut från 2016 som påverkar omfattning och kostnader för hemtjänsten är beslutet att förändra riktlinjer för tid i hemtjänsten. De förändrade riktlinjerna har medfört t ex att tider för inköp, tvätt, disk, matlagning minskats. Huvudparten av besök/insatser har nu en beviljad tid på 10-20 minuter per insats. Den förenklade biståndsbedömningen togs bort helt. I årsredovisningen från 2017 kan vi se att det totala antalet ersatta hemtjänsttimmar på ett år har minskade med drygt 37 400 timmar jämfört med helår 2016. Sedan dess har inte antalet ersatta hemstjänsttimmar redovisats på samma sätt i årsredovisningen.

Vi har under flera år fått allt fler vittnesmål från äldre, personal och även utförare om att den moderatledda majoritetens sparpaket försämrar livsvillkoren för Sollentunabor som behöver vård och omsorg. Nu kan vi även se effekten av sparpaketet i socialstyrelsens enkätundersökning om vad äldre tycker om äldreomsorgen. När vi jämför Sollentunas siffror för hemtjänsten 2016 med siffrorna för 2019 ser vi i en radikal förändring i många av frågorna. Brukarnas (och deras anhörigas) uppfattning är sammanfattningsvis att kvaliteten försämrats. Några exempel på detta:

• Är handläggarens beslut anpassat efter dina behov? Från 74% ja 2016 till 57% ja 2019.
• Brukar personalen ta hänsyn till dina åsikter och önskemål om hur hjälpen ska utföras? Ja, alltid från 50% 2016 till 40% 2019.
• Brukar du kunna påverka vid vilka tider personalen kommer? Från 25% ja, alltid 2016 till 18% ja, alltid 2019
• Hur tycker du att personalen utför sina arbetsuppgifter? Från 44% mycket bra 2016 till 35% mycket bra 2019
• Brukar personalen komma på avtalad tid? Från 30% ja, alltid 2016 till 21 % ja, alltid 2019
• Brukar personalen ha tillräckligt med tid för att kunna utföra sitt arbete hos dig? Från 46% ja, alltid 2016 till 29% ja, alltid 2019
• Brukar personalen meddela dig i förväg om tillfälliga förändringar? Från 44% ja, alltid 2016 till 33% ja, alltid 2019
• Brukar personalen bemöta dig på ett bra sätt? Från 77% ja, alltid 2016 till 71% ja, alltid 2019
• Har under det senaste året upplevt att personalen inte visat respekt för din integritet genom att t ex inte ringa på? Från 95% stämmer inte 2016 till 88% stämmer inte 2019
• Hur tryggt eller otryggt känns det att bo hemma med stöd av hemtjänsten? Från mycket tryggt 44% 2016 till 33% mycket tryggt 2019
• Känner du förtroende för personalen som kommer hem till dig? Från 51% ja, för alla i personalen 2016 till 43%j ja, för alla i personalen 2019
• Hur nöjd eller missnöjd är du sammantaget med den hemtjänst du har? Från 49% mycket 2016 till 41% 2019

Bilden är entydig. Brukarna (och deras anhöriga) upplever att kvaliteten har försämrats inom hemtjänsten i Sollentuna. Det är inte förvånande. Det är klart att besparingar i den omfattningen påverkar. Det inser de flesta.  Den moderatledda majoriteten är snarare stolta över att de genomfört sparpaket för att minska kostnaderna än att de ser problemet med att Sollentunabor får mindre hemtjänsttid beviljad för att klara av sitt vardagliga liv. 

Kommunrevisorna kom i början av 2020 med en rapport om ekonomi- och verksamhetsstyrningen inom vård- och omsorgsnämnden som gav svidande kritik. De konstaterade bland annat att ”Åtgärdsprogrammets syfte var att nå en ekonomi i balans och därmed togs det i programmet inte någon särskild hänsyn till kvalitetsaspekten. Detta innebär, enligt intervjuade, att det nu föreligger ett stort arbete med att nogsamt följa kvaliteten inom verksamheterna.”

Det är inte slut med besparingarna i budgeten för 2020 låg krav på besparingar/effektiviseringar på 13 mkr. Det ska tillägga att hemtjänsttaxan för de äldre chockhöjdes inför 2020. När nuvarande förvaltningschefen kommentar frågor kring om äldre får det stöd det har rätt till upprepar hon svaret ”Vi har en rättssäker biståndsbedömning”. Det innebär i praktiken att det görs en bedömning där det säkerställs att kommunen inte förlorar i rätten vid en rättslig prövning av fattade beslut.

De korta tiderna skapar en minuthets och en stressad arbetsmiljö. De senaste årens besparingar inom hemtjänsten har gett ett ökat tryck och fokus har legat på att få ner kostnader och då har nämnden bortsett från kvalitetsaspekten. Resultaten i brukarundersökningen får ses utifrån det. Brukarna (och deras anhöriga) märker att något har hänt och att personalen får svårare att utföra sitt arbete och nöjdheten minskar.

Sollentunas äldreomsorg hårt drabbad av Coronapandemin!

Den pågående Coronapandemin, covid-19, har under våren drabbat svensk äldreomsorg på ett ohyggligt sätt. En stor del av antalet döda i pandemin i Sverige har skett på äldreboenden. Sollentuna är en av de kommuner i landet som drabbats hårt av denna nya sjukdom.

Den senaste statistiken från Smittskydd Stockholm visar att 82 Sollentunabor avlidit till följd av covid-19. Det innebär 11,1 per 10 000 invånare, och är en bra bit över snittet i länet. Av de som avlidit i covid-19 i Sollentuna bodde fler än hälften på något av Sollentunas äldreboenden. Om vi bara räknar konstaterade smittade över 70 år så var cirka 75% boende på äldreboenden eller hade hemtjänst. Betydande del av Sollentunas döda och sjuka träffade alltså personal som agerade på uppdrag av vård- och omsorgsnämnden. De anställda inom äldreomsorgen i Sollentuna, hos SOLOM och hos de privata utförarna, har gjort en jätteinsats under denna period som krävt oerhört mycket av dem.

Det går inte att blunda för Sollentunas siffror visar tydligt att det är något som inte fungerar till fullo i äldreomsorgen. Det går inte säga annat än att Sollentuna kommun misslyckats med att skydda våra äldre när de var som mest utsatta. Jag utgår från att det genomförs en ordentlig analys över vad som hände i Sollentuna.

Det finns ett antal dokumenterade skäl till att Sollentuna drabbades på det sett som skedde. Några av dessa är:

1. Högt antal tillfälligt anställda
2. Brister i hygienkunskap på flera boenden
3. Låg sjuksköterskebemanning
4. Avsaknad av medicinsk ledning på flera boenden 

Vi ska därtill lägga den politiska dimensionen där det (M)-ledda styret i Sollentuna har avhänt sig möjligheten till övergripande styrning, splittrat upp ansvaret på många huvudmän samt genomfört sparpaket bl a genom att inte räkna upp ersättningsnivåer.

Vi ska inte förneka att det vidtagits åtgärder för att försöka stoppa smittan. I ett debattinlägg i Mitt i Sollentuna för några veckor anger vård- och omsorgsnämndens ordförande (L) vad som som gjorts:

• Besöksstopp vid äldre och LSS-boenden
• Äldre och LSS boenden har rutiner för hygien och användning av skyddsutrustning
• Kommunen har samordnat skyddsutrustning för alla utförare
• Insjuknade vårdas i nära samråd med läkare och sjuksköterskor

Det var alla nödvändiga åtgärder som bidrog. Det räckte inte när förutsättningarna var som de var. Det finns fler effektiva åtgärder som inte vidtagits. Inte minst handlar det om att öka andelen trygga anställningar i omsorgen. Socialdemokraterna har därför föreslagit att Sollentunas vård- och omsorgsbolag Solom ska erbjuda sina timvikarier tidsbegränsad månadsanställning.

Coronapandemin har visat att välfärden i Sollentuna inte var rustad för att skydda våra äldre. Vi Socialdemokrater kommer göra allt i vår makt för att skapa en tryggare vård och omsorg för Sollentunaborna.

Diskussionen om Sollentunas äldreomsorg kommer fortsätta

Vid årsskiftet chockhöjs hemtjänsttaxa och avgift för mat på särskilt boende. I båda fallen handlar det om taxor som inte höjts på lång tid. I debatten på kommunfullmäktige i september uttryckte vård- och omsorgsnämndens liberala ordförande förvåning att förslaget mötte så hårt motstånd, trots att liknande höjningar i andra kommuner beslutats utan större debatt. 

Jag har funderat en del på den skillnad som det liberala kommunalrådet lyfte fram. Jag tror att skillnaden i hur debatten blev i Sollentuna jämfört med andra kommuner.har sitt ursprung i att det under de senaste åren genomförts omfattande besparingar och effektiviseringar inom äldreomsorgen i Sollentuna. Det gjorde att det fanns en uppbyggd irritation och trötthet mot försämringar för individen.

Under de senaste åren har äldreomsorgen i Sollentuna gått igenom ett stålbad.. 2016 reviderade vård- och omsorgsnämnden riktlinjerna för biståndsbedömning i hemtjänsten. I samband med det förändrades tiderna för besök hos de äldre. De förändrade riktlinjerna har medfört t ex att tider för inköp, tvätt, disk, matlagning minskats. Det samma gäller tillsyn på kvällar, nätter och morgnar. Majoriteten av besök/insatser har en beviljad tid på 10-20 minuter per insats. I årsredovisningen för 2017 angavs att cirka 33 000 timmar har sparats in detta år. Den moderatledda majoriteten genomförde alltså omfattande besparingar under tre år 2016-2018 för att nå samma kostnadsnivå som det som definieras som jämförbara kommuner.

Under de senaste åren har inte ersättningen till hemtjänstutföraran räknats upp i någon högre omfattning. Inför 2018 låg ersättningen still. Inför 2019 var uppräkningen en procent.

Med den bakgrunden kanske det inte är så konstigt att en kraftfull höjning av hemtjänsttaxan väcker irritation. I synnerhet när vi kan tala om en chockhöjning av timavgiften i hemtjänsten från 85 kr/timmen till cirka 200 kr/timmen. En förändring som gör att gränsen för att nå maxtaxan flyttas från 23, 5 timmar till 10,5 timme per månad. Majoriteten föreslår även att avgiften för matkostnader på särskilt boende ska höjas från 2640 kronor till 3400 kronor/månad under 2019. Totalt beräknas kommunen tjäna 7,8 mkr på dessa kraftigt höjda taxor.

Vi har fått allt fler vittnesmål från äldre, personal och även utförare om att den moderatledda majoritetens sparpaket försämrar livsvillkoren för Sollentunabor som behöver vård och omsorg. Det är dock ännu för tidigt att se alla effekter, men vissa signaler har vi fått . Den senaste nationella brukarundersökningen från 2018 ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” visar att trenden är nedåtgående för Sollentuna inom hemtjänsten, där besparingarna slagit hårdast. Det ska tilläggas att för särskilt boende låg siffrorna i stort på samma nivå som året innan.

I valrörelsen 2018 var signalen från vård- och omsorgsnämnden att det var slut på besparingarna, men den signalen gällde inte så länge. I majoritetens budget för 2020, som nyligen antogs, finns det med ett nytt spar/effektiviseringskrav på 13 mkr. Även denna gång hänvisas till att nå jämförbara kommuner. Förslaget om taxehöjningar motsvarar en stor del av detta sparkrav.

                     

Debatten om äldreomsorgen kommer fortsätta i takt med att bli fortsatt tuffa tider för Sollentunas äldre. Med en fortsatt minuthets och fler äldre som får använda allt större del av sin pension för sin äldreomsorg.

Nej till multiprofessionelt demensteam!

På kommunfullmäktige den 19 september debatterade jag en interpellation om multiprofessionellt dememsteam med vård- och omsorgsnämndens liberala ordförande. I debatten framkom att den moderatledda majoriteten inte är beredd att inrätta ett demensteam i Sollentuna.

I debatten sa jag ungefär följande:

"Demens är en ohygglig sjukdom. Smärtsam att uppleva för både den som drabbas och för deras omgivning. Om man upplevt att se människor i sin närhet förändras och brytas ner förstår man det. Det är en sjukdom där både den drabbade och dess anhöriga behöver hjälp och stöd.

Antalet personer med demenssjukdom förväntas öka kraftigt efter 2020 när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår hög ålder. En demensvård med hög kvalitet kräver kontinuitet i personalen och koordinering mellan vård- och omsorgsaktörer med specialistkompetens. Behoven av utbildning och handledning är stort. Därför är det viktigt att hitta bra och hållbara stödformer, framförallt till hemtjänstpersonalen. Det är bra att vård- och omsorgsnämnden fått två miljoner extra till demensvården och att arbete pågår med att ta fram ett tvåårigt projekt. Frågan är hur långt det räcker.

Regeringen beslutade år 2018 om en nationell strategi för omsorg om personer med demenssjukdom. Strategin slår fast att bättre samverkan och ökad kunskapsspridning ökar förutsättningarna för god vård och omsorg för den som fått en demenssjukdom. Vi Socialdemokrater har redan tidigare föreslagit att kommunen ska inrätta ett multiprofessionellt demensteam som skall samarbeta med alla aktörer runt personen med demenssjukdom. Den moderatledda majoriteten har avslagit detta.

Demensteamet uppgifter är undervisning kring demenssjukdom samt att stödja hemtjänstpersonal. Teamet ska även arbeta med anhörigstöd samt utveckling av demensvården i form av råd och information, stödsamtal, hembesök och aktivitetsfunktionsbedömning. Tilltänkta yrkesgrupper i demensteamet är arbetsterapeut, logoped, fysioterapeut, demenssjuksköterska, undersköterska och distriktsjuksköterska.

Det finns goda förebilder i vår närhet som vi kan studera och lära oss av. Upplands Bro anses som en av kommuner som jobbar bäst med demensfrågor. De jobbar med att skapa ett demensvänligt samhälle och med att fånga upp de som nyligen fått diagnosen demens. Det finns flera goda exempel på demensteam i andra kommuner, t.ex. Solna och Sundbyberg. Men i Sollentuna är det alltså inte aktuellt att inrätta ett multiprofessionellt demensteam.  I svaret motiveras inte varför.

Majoritetens linje ska också sättas i skenet av Socialstyrelsens rekommendation om att personer med demenssjukdom bör erbjudas vård och omsorg utifrån ett multiprofessionellt teambaserat arbetssätt till. Demensteamen utvecklar ett forskningsbaserat gemensamt arbetssätt som driver på arbetet med demensfrågor. Genom demensteamen sker samverkan genom samordnade insatser för att den demenssjuka och dess anhöriga ska få bästa möjliga stöd, omsorg och vård. Individens behov hamnar i centrum.

Sollentunas hemtjänst må drivas av bolag, kommunalt och privata, men Socialstyrelsens rekommendationer bör ändå tillämpas. Vi kan inte förvänta oss att marknaden ska tillgodose det av sig själv. Kommunen bör lyssna på forskning och ta del av erfarenheter från andra kommuner.

Samverkan och samarbete för individens bästa. Ett multiprofessionellt demensteam är en väg framåt."

Det som kallas effektivisering är ofta en besparing!

Kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna moderaten Henrik Thunes hade en ett debattinlägg inne i en av lokaltidningarna kommenterat (S) ekonomiska politik och säger att han är förvånad över vår bristande förståelse för skillnaderna mellan effektivisering och besparing. Han skriver:

”Effektivitet är en central komponent för att nå uppsatta mål och samtidigt hushålla väl med kommunens medel. Det handlar om att visa respekt för Sollentunabornas skattepengar, och säkerställa att kommuninvånarna får så hög kvalité som möjligt för sina skattemedel.”

Det finns all anledning att problematisera det Thunes skriver. I mångt och mycket tror jag han göt det väl enkelt för sig. Gränsen mellan vad som blir en besparing och effektivisering är i många fall hårfin och inte helt tydlig.

Effektivisering borde vara ett positivt laddat ord. Effektivitet definieras traditionellt som graden av måluppfyllelse i förhållande till resursanvändning. Det handlar om att kunna utföra verksamhet till samma kvalité med mindre resurser. Effektiviseringar är något vi ska sträva efter för att använda resurserna mer effektivt.

När jag tänker effektivisering så tänker jag på en maskin som tar över en arbetsuppgift och kan göra den snabbare och därmed bidra till att personalen kan utföra andra arbetsuppgifter istället.  I det moderna politiska språket har dock effektivisering blivit allt mer liktydigt med besparingar.

I Sollentuna kommuns budget för 2020 som antogs i juni 2019 ligger på de flesta nämnder posten effektivisering. I fallet vård- och omsorgsnämnden ligger det en effektivisering på 13 miljoner kronor. Enligt den moderatledda majoriteten är denna nivå den perfekta för vård- och omsorgsnämnden. Det är intressant att de säger så. Om Thunes resonemang ska hålla fullt ut bygger det på att det grundas på full kunskap om hur verksamheten bedrivs i minsta beståndsdel. Nu är det så att all vård- och omsorgsverksamheten i Sollentuna är utlagd på fristående bolag, ett kommunalt och ett stort antal privata bolag. Då kan de inte ha full kunskap om verksamheten. Verksamheten styrs dessutom via avtal som inte alltid och i alla delar löper per kalenderår. Då kan inte den moderatledda kommunledningen haft fullständig kontroll över alla parametrar när de lade in 13 miljoner som "effektivisering" i sin budget. Det är en gissning mellan tummen och pekfingret eller kanske ett rent önsketänkande. Då finns det stor sannolikhet att det blir en besparing som påverkar kvaliteten i verksamheten och därmed livsvillkoren för Sollentunabor i behov av vård och omsorg.

När vi ser ordet effektivisering i en budget ska vi tänka: Hur är det tänkt att den här effektiviseringen ska kunna genomföras konkret? Kommer det ske en investering som gör att arbetsuppgifter som genomförs idag kan utföras smartare, med hjälpmedel? Är det tänkt att någon arbetsuppgift inte längre behövs? Om det inte går att svara på någon av de här frågorna handlar det om en besparing istället.

Besparingar smygs ofta på. Det blir en besparing handlar om det förväntas att de anställda ska göra samma jobb på kortare tid eller genomföra mer arbete på samma tid. Där till exempel vårdbiträden förväntas utföra samma underverk år efter år trots att resurserna till verksamheten minskar, förtäckt som effektiviseringar i kommunala budgetar trots att det i verkligheten borde kallas besparingar.

Så när t ex den moderatledda kommunledningen i Sollentuna talar om effektivisering ska en varningslampa tändas. Gå igenom underlaget och ställ frågan till dig själv har de full kunskap om verksamheten? Finns det någon teknisk innovation som ska implementeras? eller har uppdraget förändrats? Om det inte svaret ja på någon av frågorna så handlar det om en besparing.

Chockhöjda avgifter och nya besparingar i Sollentunas hemtjänst!

På Sollentuna kommuns hemsida definieras hemtjänst så här: ” Det är viktigt att känna sig trygg i sitt eget hem. Om du på grund av ålder, sjukdom eller funktionsnedsättning har svårt att klara de vardagliga sysslorna på egen hand kan du få hjälp och stöd i hemmet av hemtjänsten. Målet med hemtjänsten är att underlätta för dig att leva ett självständigt liv och att göra det möjligt för dig att bo kvar hemma.” 

Under 2016 reviderade vård- och omsorgsnämnden riktlinjerna för biståndsbedömning i hemtjänsten. I samband med det förändrades tiderna för besök hos de äldre. De förändrade riktlinjerna har medfört t ex att tider för inköp, tvätt, disk, matlagning minskats. Det samma gäller tillsyn på kvällar, nätter och morgnar. Majoriteten av besök/insatser har nu en beviljad tid på 10-20 minuter per insats. I årsredovisningen för 2017 angavs att cirka 33 000 timmar har sparats in detta år och besparingarna fort. Syftet med förändringarna var att få vård- och omsorgsnämndens budget i balans, efter flera år av underskott samt nå samma kostnadsnivå som det som definieras som jämförbara kommuner. När kommunens inhyrda konsult redovisade jämförelsen av äldreomsorgen, för 2017, visar Sollentuna kommun upp jämförelsevis mycket låga kostnader. Endast fem kommuner i landet har lägre kostnader per brukare. Två av de jämförbara kommunerna redovisar lägre kostnader (Täby och Upplands Väsby).

Vi har fått allt fler vittnesmål från äldre, personal och även utförare om att den moderatledda majoritetens sparpaket försämrar livsvillkoren för Sollentunabor som behöver vård och omsorg. Det är dock ännu för tidigt att se alla effekter, men vissa signaler har vi fått . Den senaste nationella brukarundersökningen från 2018 ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” visar att trenden är nedåtgående för Sollentuna inom hemtjänsten, där besparingarna slagit hårdast. Det ska tilläggas att för särskilt boende låg siffrorna i stort på samma nivå som året innan.

Den moderatledda majoriteten genomförde alltså omfattande besparingar under tre år 2016-2018. I valrörelsen 2018 var signalen från vård- och omsorgsnämnden att det var slut på besparingarna, men den signalen gällde inte så länge. I majoritetens budget för 2020, som nyligen antogs, finns det med ett nytt sparpaket på 13 mkr eller som majoriteten kallar det effektiviseringar. Även denna gång hänvisas till att nå jämförbara kommuner.

Det kommer att komma ytterligare beslut som påverkar de Sollentuna bor som har hemtjänst. Efter sommaren kommer kommunfullmäktige i Sollentuna att behandla ett ärende om chockhöjning av avgifterna inom vård och omsorg. I den moderatledda majoritetens förslag höjs timavgiften i hemtjänsten från 89 kr/timmen till 200 kr/timmen. En höjning med 111 kr/timmen eller 125%. Majoriteten föreslår även att avgiften för matkostnader på särskilt boende ska höjas från 2640 kronor till 3400 kronor/månad under 2019.

I beslutsunderlaget jämförs Sollentuna med antal andra kommuner i Stockholms län. Den jämförelsen visar att Sollentuna när det gäller hemtjänst har en av de lägsta avgifterna i nuläget, men när höjning genomförs kommer Sollentuna att ligga betydligt högre än de flesta av de kommuner som det jämförs med. Sollentuna föreslås alltså gå från att ha en av de lägsta avgifterna till den högsta, bortsett från Sigtuna, som avviker markant

Det kommer bli fortsatt tuffa tider för Sollentunas äldreomsorg.. Vi Socialdemokrater vill förbättra äldreomsorgen i Sollentuna. Det måste bli slut på sparpolitik och minuthets. De äldres behov ska styra. På kort sikt behöver ersättningen till hemtjänstutförarna höjas och riktlinjerna för tidsinsatser hemtjänsten bli generösare. På längre sikt krävs större förändringar i styrsystemen för öka äldres valfrihet och garantera att skattemedel går till omsorgsverksamhet. Vi säger såväl nej till chockhöjningen av hemtjänstavgifterna som till sparpaketen i budgeten.

Stoppa chockhöjningen av avgifterna i vård- och omsorg!

Efter sommaren kommer kommunfullmäktige i Sollentuna att behandla ett ärende om chockhöjning av avgifterna inom vård och omsorg. I den moderatledda majoritetens förslag höjs timavgiften i hemtjänsten från 89 kr/timmen till 200 kr/timmen. En höjning med 111 kr/timmen eller 125%. Majoriteten föreslår också att avgiften för matkostnader på särskilt boende ska höjas från 2640 kronor till 3400 kronor/månad under 2019.

Den moderatledda majoritetens förslag om kan ses som annat än en chockhöjning som kommer att påverka många äldre Sollentunabors ekonomiska villkor på ett markant sätt. Den moderatledda majoriteten har under de senaste åren genomfört kraftiga besparingar på äldreomsorgen som har visat en minskad nöjdhet hos de äldre som har hemtjänst. Nu följs besparingarna av ett nytt sparbeting i budgeten för 2020 och till detta kan nu också läggas en chockhöjning av hemtjänstavgifter och avgift för mat på särskilt boende.

I förslaget till ny hemtjänstavgift uppnås maxtaxan redan efter 10.22 timmar/per månad mot efter 24,04 timmar/per månad idag. Antalet brukare som betalar maxtaxan kommer öka från 305 brukare till 433 brukare. Maxtaxan ligger på 2044 kr.

I beslutsunderlaget jämförs Sollentuna med antal andra kommuner i Stockholms län. Den jämförelsen visar att Sollentuna när det gäller hemtjänst har en av de lägsta avgifterna i nuläget, men när höjning genomförs kommer Sollentuna att ligga betydligt högre än de flesta av de kommuner som det jämförs med. Sollentuna föreslås alltså gå från att ha en av de lägsta avgifterna till den högsta, bortsett från Sigtuna, som avviker markant.

Avgiften för matkostnader i särskilt boende föreslås nu höjas med nästan 900 kr/månad till 3400 kronor! Enligt 8 kap. 2 § socialtjänstlagen stadgas att kommunen har rätt att ta ut ”skäliga avgifter som överstiger kommunens självkostnader” för olika tjänster. Hur ser kostnaderna ut för mat i särskilt boende? Motsvarar 3400 kr självkostnaderna? Dessa frågor får inget svar i beslutsunderlaget. I jämförelse med andra kommuner så ligger Sollentuna nu bland de lägsta av de kommuner som finns med i jämförelsen och förslaget innebär att Sollentuna hamnar i stort jämsides med Sigtuna bakom Nacka.

Beslutsunderlaget ger ingen tydlig motivering till varför det görs en översyn av avgifterna än att det är länge sedan sist och att Sollentuna i jämförelse med andra kommuner har lägre avgifter än dessa. Det saknas dock analyser av förslagen och av vilka konsekvenser de kommer att få – för såväl enskilda individer som för kommunen. Det kan givetvis finnas skäl till att revidera avgifterna, men beslutsunderlaget förklarar inte varför en sådan här chockhöjning är motiverad.

Den Socialdemokratiska gruppen i vård- och omsorgsnämnden har motsatt sig höjningen. Vi anser att höjningen av avgifterna enligt förslaget är orimligt högt. Vi anser också att det är obefogat att dra ner på kostnaderna, vilket ej syftar till att höja kvaliteten i äldreomsorgen. Mot bakgrund av att vård- och omsorgsnämnden sparade 26,8 mkr föregående år anser vi att det ska satsas mer på omsorg, inte mindre. Utifrån detta yrkar vi avslag på ärendet revidering av taxor i hemtjänsten samt särskilt boende.

Har majoriteten ändrat sin uppfattning om inrättande av ett multiprofessionellt demensteam?

Demens är en ohygglig sjukdom. Smärtsam att uppleva för både den som drabbas och för deras omgivning. Om man upplevt det hemska i att se människor i sin närhet förändras och brytas ner av sjukdomen vet man det. Demens är en sjukdom där både den drabbade och dess anhöriga behöver hjälp och stöd. I slutet av 2015 lämnade Gunilla Hultman och jag in en motion till kommunfullmäktige om utbildning i demensvård och inrättande av demensteam i Sollentuna kommun. Motionen blev avslagen av den moderatledda majoriteten i februari 2017.

Behoven av ett multiprofessionellt demensteam har inte minskat sedan dess. Det föranledde att jag på senaste kommunfullmäktige lämnade in en interpellation till vård- och omsorgsnämnden i frågan. Denna interpellation kommer att besvaras på kommunfullmäktige den 19 september.

Interpellationen i sin helhet ser ut så här:

”Antalet personer med demenssjukdom förväntas öka kraftigt efter 2020 när det stora antalet personer som föddes på 1940-talet uppnår hög ålder. En demensvård med hög kvalitet kräver kontinuitet i personalen och koordinering mellan vård- och omsorgsaktörer med specialistkompetens. Behoven av utbildning och handledning är stort. Därför är det viktigt att hitta bra och hållbara stödformer, framförallt till hemtjänstpersonalen.

Enligt Socialstyrelsens rekommendation i de nationella riktlinjerna för vård och omsorg vid demenssjukdom bör hälso- och sjukvården och socialtjänsten erbjuda vård och omsorg utifrån ett multiprofessionellt teambaserat arbetssätt till personer med demenssjukdom. Avgörande för rekommendationen är att åtgärden innebär en förbättrad livskvalitet och förbättrad funktion för personer med demenssjukdom och förbättrad livskvalitet för deras anhöriga, jämfört med dem som inte har fått åtgärden. Sollentunas hemtjänst må vara i privat regi, men med bakgrund av detta borde kommunen vidta åtgärder. Socialstyrelsen menar att demensteam som har koppling till både kommun och landsting har tillgång till ett större kompetensområde och kan bidra till bättre samverkan mellan hälso- och sjukvård och omsorgen på övergripande nivå, samt kan stödja den enskilde och deras anhöriga vid demenssjukdom och de behov som den enskilde har. Vi kan inte förvänta oss att marknaden ska tillgodose dessa reformer. Kommunen bör lyssna på den senaste forskningen och ta ansvar.

Regeringen beslutade år 2018 om en nationell strategi för omsorg om personer med demenssjukdom (S2018/03241/FST). Strategin slår fast att bättre samverkan och ökad kunskapsspridning ökar förutsättningarna för god vård och omsorg för den som fått en demenssjukdom. Vi vill därför inrätta ett multiprofessionellt demensteam som skall samarbeta med alla aktörer runt personen med demenssjukdom. Demensteamet uppgifter är undervisning kring demenssjukdom samt att stödja hemtjänstpersonal. Teamet ska även arbeta med anhörigstöd samt utveckling av demensvården i form av råd och information, stödsamtal, hembesök och aktivitetsfunktionsbedömning. Tilltänkta yrkesgrupper i demensteamet är arbetsterapeut, logoped, fysioterapeut, demenssjuksköterska, undersköterska och distriktsjuksköterska.

Vård- och omsorgsnämndens yttrande till motionen väckt vid kommunfullmäktige 2015-12-17 om utbildning i demens för samtliga vårdbiträden framhöll att det inte fanns någon efterfrågan på kunskap om demens hos utförarna. Det finns flera goda exempel på demensteam i andra kommuner, t.ex. Solna stad och Sundbybergs kommun. Det verkar därför osannolikt att forskning och goda exempel från andra kommuner inte skulle gälla i Sollentuna.

Med bakgrund i ovanstående frågar jag därför vård och omsorgsnämndens ordförande:

·         Har ni förändrat er uppfattning om inrättande av ett multiprofessionellt demensteam?

·          Om inte, hur kommer det sig ljuset av att Sverige har en nationell strategi som slår fast att demensteam ökar kvaliteten i vården och omsorgen?”

Kommunen tar inget ansvar för arbetsvillkoren inom vård och omsorg - tydligt besked från majoriteten

På kommunfullmäktige den 23 maj debatterade jag en interpellation om rätt till heltid för personal i vård och omsorg med vård- och omsorgsnämndens liberala ordförande. Debatten kom att koncentrera sig mer på arbetsvillkoren i stort inom vård och omsorg. Det blev i debatten tydligt att den moderatledda majoriteten i Sollentuna inte anser att arbetsmiljö och arbetsvillkor för personalen i vård och omsorg är en politisk fråga utan det är något som varje utförare får sköta själva. I och att kommunen inte har någon verksamhet i egenregi, utan ett kommunalt bolag istället innebär det att vård- och omsorgsnämnden, enligt den moderatledda majoriteten, inte har något ansvar för arbetsvillkoren för personalen.

"Jag vill börja med att vård- och omsorgsnämndens ordförande för svaret på min interpellation.

Trygga och tydliga arbetsförhållanden är en självklarhet för många, men inte för alla. Inte minst inom vård och omsorg är det många som ofrivilligt jobbar deltid och kanske även har en tidsbegränsad anställning.  Personalens arbetsvillkor påverkar det bemötande och omvårdnad de äldre får ta del av.

På riksnivå var 2017 andelen deltidsanställda 72 procent hos privata utförare, jämfört med 61 procent i kommunalt driven äldreomsorg.

2017 var andelen tidsbegränsat anställda i kommunalt driven äldreomsorg 27 procent, medan den genomsnittliga andelen var hela 37 procent hos privata utförare. Det säger en del om arbetsvillkoren inom vård och omsorg i Sverige rent generellt.

En rapport som fackföreningarna Kommunal och Vårdförbundet tog fram förra året visade att på nationell nivå att fler än hälften av de anställda i vård och omsorg har funderat på att byta arbetsplats det senaste året på grund av arbetssituationen, att jämföra med 38 procent inom bygg och anläggning. Bara var tredje anställd, 33 procent, anser att bemanningen inom vård och omsorg är tillräcklig för att göra ett bra jobb. (Bygg och anläggning 60 procent).

                                            #

När man läser tjänsteutlåtandet blir det uppenbart. Helt uppenbart att det styr system som kommunen valt för sin äldreomsorg gör det lätt för den politiska ledningen att inte behöva ta ansvar. Det är inte vi, det är utförarna som ska göra det. Det finns någon annan att skylla på om det inte fungerar. För att göra det klart, det är alltid de förtroendevalda som alltid är ytterst ansvariga. Inte utförarna. Det finns beslut om att kommunen, inklusive deras bolag, ska erbjuda rätt till heltid, men inte det är inte förverkligat.

Visst ligger arbetsgivaransvaret hos utförarna, men det är Sollentuna kommuns skattebetalare som så står för pengarna till verksamheten och brukarna är Sollentuna bor. Så även om kommunen nu har det styrsystem man har valt för vård och omsorg, med all verksamhet utlagd på privata bolag eller på ett kommunalt bolag, så är det naturligtvis inte förbjudet att kommunen att följa upp arbetsvillkoren för personalen eller för den delen erbjuda utbildning för personalen. Det kan man göra och det borde kommunen göra. Det finns t ex idag ett antal kommuner som ställer krav på rätt till heltid vid upphandlingar. Det handlar alltså snarare om vilja och ambitioner. Inte om att det skulle råda någon form av förbud.

Som politiskt förtroendevalda har vi ett ansvar mot Sollentunaborna och då håller det inte att säga att någon annan ska göra det. Vi ska också komma ihåg att utförarna är bolag som dessutom utför sitt uppdrag på kommunens villkor betalade av skattepengar.

                                                                  #

I Sollentuna har de sparpaket som genomförts inte minst inom hemtjänsten de senaste åren påverkat arbetssituationen. Vittnesmål från personal och utförare har vittnat om att inskränkning av beviljade tider har skapat en allt tuffare minuthets i hemtjänsten. Inom LSS-verksamheten inom AB Solom har personalens arbetstid hyvlats ner. I den budget förslag som ska debatteras här i kommunfullmäktige finns det nya besparingar inlagda.

Den senaste nationella brukarundersökningen ”Vad tycker de äldre om äldreomsorgen” visar att trenden är nedåtgående för Sollentuna inom hemtjänsten, där besparingarna slagit hårdast. Det ska tilläggas att för särskilt boende låg sifforna i stort på samma nivå som året innan.

Utan en utbildad och engagerad personal med rimliga arbetsvillkor och där det finns en möjlighet att arbeta heltid blir det svårare att ge en högkvalitativ vård och omsorg.

KF-debatt om rätt till heltid i kommunal vård och omsorg!

På kommunfullmäktige den 23 maj kommer jag att debattera en interpellation om rätten till heltid för personalen inom vård och omsorg. Den moderatledda majoriteten har länge sagt sig tycka att det är bra, men finns fortfarande en ofrivillig deltid.

Interpellationen ser i sin helhet ut så här:

"Rätten till heltidsarbete för personal inom vård och omsorg är viktig både av arbetsmiljöskäl och kvalitetsskäl. Branschen har tilltagande problem med att rekrytera och behålla personal på grund av dåliga arbetsvillkor och låg status. Samtidigt är bristande kontinuitet ett av de största kvalitetsproblemen som brukarna upplever.

Att införa rätt till heltid för de anställda är ett sätt att börja komma åt dessa problem och vända utvecklingen. Heltidsarbete förbättrar de anställdas ekonomiska situation, men ger också bättre möjligheter att verkligen lära känna sin arbetsplats och de personer som där ska få bästa möjliga service. Detta bidrar till ökad kompetens och bättre kvalitet i verksamheten, och får personalen att vilja stanna längre.

SKL och Kommunal tecknade år 2016 ett avtal om att heltid ska bli norm i kommuner och landsting. Rätt till heltid har införts av många kommuner med goda resultat. I vissa fall har det kunnat genomföras utan bestående kostnadsökningar. Sollentuna skiljer sig dock från de flesta med sin bolagiserade egenregi och utbreddheten av privata konkurrenter. Det gör det särskilt viktigt att ställa likvärdiga krav på alla utförare för att tillgodose en sund och rättvis konkurrens. Ett tillvägagångssätt vore att genom ägardirektiv införa rätt till heltid inom Solom, och att vid upphandling ställa krav på att motsvarande ska gälla även andra aktörer i kommunen.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag vård- och omsorgsnämndens ordförande:

• Kommer Sollentuna att införa rätt till heltid i den kommunala vården och omsorgen?

• Kommer man att säkerställa en rättvis konkurrens genom att ställa likvärdiga krav på alla utförare?"

Hemtjänstföretag ska konkurrera kvalitet och inte med sämre arbetsvillkor för de anställda!

Äldreomsorgen i Sollentuna har varit omdiskuterad de senaste åren. Det gäller inte minst hemtjänsten. Kommunen har genomfört omfattande besparingar. Kritiken har varit hård från såväl vissa av de privata utförarna som från det kommunala vårdbolaget om att ersättningen är för låg. Det senaste exemplet är skandalerna kring utföraren Enklare vardag.

I Sollentuna är hela äldreomsorgen bolagiserad, antingen bedrivs hemtjänsten av privata bolag eller av det kommunala bolaget SOLOM. När ett bolag ansöker om att få bedriva verksamhet i Sollentuna kommun avgör vård- och omsorgskontoret vem som vinner upphandlingen utefter kriterier i ett så kallat upphandlingsförfrågningsunderlag. Olika behov upphandlas från fall till fall. Det finns alltså inga fasta regler utan krav som ställs ska vara i linje med proportionalitetsprincipen, det vill säga att krav ska vara rimliga i linje med vad som upphandlas.

Nyligen uppmärksammade media hemstjänst utföraren Enklare vardag. Ett bolag som vid den tidpunkten hade runt 50 brukare i Sollentuna. Enligt media uppgifterna ska bolaget ha fuskat med tidrapportering och anställdas uppsägningstid, krävt tillbaka delar av brukarnas lön, försökt köpa kunder av andra bolag samt haft anställda som bryter mot reglerna om anhöriganställda. Listan kan göra längre. Efter Arbetaren och Kommunalarbetarens granskning krävde (S) att Sollentuna kommun skulle ta ifrån Enklare vardag rätten att verka i Sollentuna. Vi tycker inte att det godtagbart att seriösa utförare, som t ex SOLOM, ska konkurrera med ett hemtjänstbolag som betalar sina anställda 54 kr/timmen.

Sollentuna kommun ansåg sig inte ha skäl nog att dra in Enklare vardags tillstånd att verka i Sollentuna. Kommunen nöjde sig med att införa ett stopp mot att anvisa nya brukare till bolaget tills vidare. Kommunens agerande visar att Sollentuna behöver förtydliga sin linje mot bolag som visat ett beteende som Enklare vardag i Sollentuna eller i andra kommuner.

I Sollentunas förfrågningsunderlag finns det ett “arbetsrättsligt villkor baserat på kollektivavtal”. Det är bra, men inte tillräckligt. Skrivningen finns och problemen återstår. Det betyder att vi behöver förtydliga vad arbetsrättsliga villkor baserat på kollektivavtal innebär i en bilaga. Detta är möjligt att genomföra. Vi inspireras av andra kommuner som redan implementerat innovativa reformer. Sollentuna ska ställa krav på schyssta arbetsvillkor, för att öka tryggheten både för äldre och för hemtjänstpersonalen.

Sollentunabor ska leva fria och självständiga liv så långt upp i åldrarna som möjligt, i social gemenskap och med fysiskt aktiva liv. För oss är det självklart att välja att satsa på välfärden. Därför vill vi investera i en bättre äldreomsorg, och ställa krav på alla utförare som verkar i Sollentuna.

Vi Socialdemokrater kräver därför att förfrågningsunderlagen inom hemtjänsten utformas för att hemtjänstföretag som konkurrerar med sämre arbetsvillkor för de anställda utesluts från att verka i kommunen.

En bred satsning för en trygg och aktiv ålderdom!

De som varit med och byggt upp Sollentuna och Sverige förtjänar en värdig och trygg ålderdom. Detta oavsett om man klarar sig själv eller behöver hemtjänst eller en plats på ett äldreboende.

Antalet äldre ökar nu markant fram till år 2027 antas åldersgruppen 80 till 84 år att ha ökat med nästan 1 000 personer bara i Sollentuna och 85 år eller äldre att ha ökat med 600 personer bara i Sollentuna. Många äldre upp lever också att de drabbas av ensamhet. Ensamheten medför risk för isolering, nedsatt hälsa och psykisk ohälsa. Inom hemtjänsten besväras 52% av brukarna av ensamhet och på särskilt boende hela 66%.

Äldreomsorg handlar om människor av kött och blod. Såväl de vårdbehövande som de som vårdar dem är människor. Här i Sollentuna har den moderatledda majoriteten genomfört omfattande besparingar inom vård och omsorg som bl a gett effekt i att drygt 37 000 hemtjänsttimmar sparats in, riktlinjer för tid per insats i hemtjänsten har stramats åt, en seniorträff har stängts m m. Besparingarna har lett till en ökad minuthets som påverkar både de äldre och personalen.

Allt är naturligtvis inte negativt. Det grenomförs varje minut under dygnet storartade insatser av all vårdpersonal inom Solom och alla andra utförare för att ge Sollentunabor den vård och omsorg de behöver. De allra flesta är nöjda med det stöd och omvårdnad de får. Tack till er alla som jobbar inom vård och omsorg för ert arbete.

Det är den utmaningen som vi behöver möta med en aktiv politik som strävar efter en bättre omsorg som möter behoven hos de Sollentunabor som behöver vård och omsorg eller bara besväras av ensamhet. Äldreomsorgen finansieras av Sollentunabornas inbetalade skatter. Vi som är politiskt förtroendevalda är satta förvalta dessa pengar. Det gör att vi är ytterst ansvariga för hur verksamheten bedrivs. Då kan vi inte gömma oss bakom upphandlingsreglementen och tjänstemän. Vi socialdemokrater är alltid är beredda att ta det ansvaret. Vi går till val på ett program på alla tre nivåer.

Socialdemokraterna går till val för att under den kommande fyraårsperioden genomföra följande förbättringar för äldre medborgare i Sollentuna:

Kommunnivå i Sollentuna:

•         Aktiv fritid där seniorträffar har bemanning och är öppna på helger
•           Förbättra arbetsvillkoren för personalen inom hemtjänsten genom höjd löne- och volymkompensation
•           Hemtjänst ska ges efter behov, utan minuthets
•           Återinför förenklad behovsbedömning
•           Fördubblar anhörigstödet i kommunen
•           Inrätta ett demensteam
•           Tillsätt en hörsel- och syninstruktör
•           Bygg trygghetsboenden

Landstingsnivå i Stockholms län:

•           Sjukvård efter människans behov, inte marknaden
•          Inrätta Norrtäljemodellen där akutsjukvård, primärvård och kommunal äldreomsorg samordnas
•          Ge äldre snabbspår till vårdcentraler
•           Alla ska ha rätt till egen vårdkontakt på sin vårdcentral
•           Att en varmvattenbassäng byggs i Sollentuna
•           Förbättrad kollektivtrafik
•           Servicebussar till fler kommundelar   

Riksnivå:

•           Ta fram en långsiktig kvalitetsplan för äldreomsorgen, jämlik och jämställd
•           Avskaffa pensionärsskatten till 2020
•           Höja pensionen upp till 600 kr per månad för de om jobbat ett helt liv med låga löner
•           Förbättra garantipensionen och bostadstillägget
•           Stöd för att bygga fler äldreboenden
•          Stoppa vinstjakten i äldreomsorg
•           Nya krav för att få tillstånd att bedriva äldreomsorg, t,ex rätt till heltid  och tillsvidare anställningar
•           Anställa fler inom äldreomsorg, förbättrade arbetsvillkor och stärkt kompetens
•           Garantera att alla som slutför utbildning inom vård och omsorgsprogrammet som undersköterskor får tillsvidareanställningar
•           Kommunalt veto mot överetableringar i hemtjänsten