Formella beslut saknas om avgiftsfria uteserveringar!

På kommunfullmäktiges sammanträde den 15 oktober behandlades delårsrapporten om Sollentuna kommuns ekonomi 2020. Jag lyfte en principiell fråga i debatten, nämligen om beslutsgången kring Coronoastöd till kommunens restauranger.

Jag vill lyfta en mer principiell fråga utifrån natur- och tekniknämndens rapport. I rapporten står det att nämnden haft 0,5 mkr mindre i markupplåtelseintäkter. Detta beroende på Coronapandemin. Kommunledningen beslutade i våras, som en stödinsats till kommunens företagare, att bland annat låta bli att ut avgift för markupplåtelse till uteserveringar. Inget fel på det förslaget, vi hade säkert blivit överens om det om det kommit upp till beslut i kommunfullmäktige.

Jag har roat mig med att gå igenom Natur- och tekniknämndens protokoll och mina anteckningar från olika möten. I protokollen kan jag hitta att totalt elva ansökningar om markupplåtelse för uteserveringar beviljats under året. Kostnaden för en uteservering varierar utifrån bland annat hur många kvadratmeter den är. Den högsta årsavgiften är 1800 kr per kvadratmeter.

 

Det finns dock inget formellt beslut fattat om att ta bort avgiften. Det finns inte heller något anmält ordförandebeslut i nämndens protokoll. Däremot genomfördes ett telefonmöte med NTNAU den 20 april inför ordförandebeslut om att kontaktcenter inte ska ta fakturera avgiften för detta i år. På detta möte redovisades det som en majoritetsöverenskommelse, inget annat.

 

Coronapandemin visar vikten av att Välfärdens proffs ges möjlighet att vara proffs!

Den Coronapandemi som drabbat världen med kraft under året har visat vikten av att inte mist personalen inom sjukvård och äldreomsorg ges möjlighet att utföra sitt viktiga arbete på bästa sätt. De behöver helt enkelt få vara proffs på sitt arbete. 

Den svenska välfärden har under decennier varit en viktig del i det som gjort Sverige unikt. Under de senaste decennierna har något hänt. Larmrapporterna om kvalitets och kapacitetsbrister har kommit i många år. Coronapandemin har visat att det funnits skäl till oron över kvaliteten i välfärden och då främst inom sjukvård och äldreomsorgen.

Ansvaret för sjukvård och äldreomsorg i Sverige ligger inte huvudsakligen på riksnivå. Ansvaret för sjukvården ligger på regionerna och ansvaret för äldreomsorgen på kommunerna. För oss i Sollentuna innebär det att ansvaret för sjukvård och äldreomsorg under lång tid legat hos moderatledda politiska majoriteter. Det spelar roll. I praktiken handlar det om att införandet av valfrihetsystem, prioritering av privata aktörer, sparpaket och skattesänkningar har prioriterats. Sammantaget har det skapat en situation där ingen har grepp över helheten och möjligheten att styra i en krissituation har försvårats.

Sjukvård och äldreomsorg var redan slimmad och effektiviserad, närmast till bristningsgränsen redan innan Coronapandemin slog till. När den sedan kom skapade den i en långsiktigt ohållbar situation där personalen fick arbeta enormt mycket och under arbetssituationer som var ansträngande på många sätt. Inom sjukvården ansträngdes resurserna till det yttersta för att rädda liv och stor andel av planerad sjukvård har fått skjutas upp. Inom äldreomsorgen har dödstalen varit stora, inte minst i Sollentuna är 60% av alla dödsfall kommit på särskilda boenden. Den arbetsinsats som personalen inom sjukvård och äldreomsorg genomfört under denna pandemi kan inte underskattas.

Välfärden behöver mer resurser – men också nya styrsystem och nya regelverk. Det behövs ett omfattande reformarbete göras för att skapa ordning och reda i välfärden.. Det krävs en ny styrning. Många yrkesgrupper i välfärden, inte minst här i Sollentuna, slår i dag larm om att deras arbete har kidnappats av ekonomiska ersättningsmodeller, administration och detaljreglering. Välfärdsarbetare ska ha bra arbetsvillkor oavsett om de är anställda av kommunen eller någon av de privata utförarna av välfärdstjänster. De ska känna att de är kan vara proffs på sitt arbete och kan göra ett bra arbete. Alla har rätt att känna sig uppskattade och rimligt ersatta för sitt arbete.

När människor som arbetar i välfärden går från att vara självständiga professionella till att vara detaljstyrda utförare riskerar vi en avprofessionalisering. Yrkena förlorar sin status, kompetensen kommer inte till nytta och yrkesetiken bakbinds. Detta blir extra synligt när vi som nu är inne i en Coronapandemi.

Vi behöver etablera en ny syn på välfärdsprofessionerna. Deras stora kunnande, erfarenhet och yrkesetik ska vara vägledande för att höja kvaliteten i välfärden. Värdet för alla medborgare är tydligt: det ger en högre kvalitet samtidigt som det ger en effektivare användning av skattemedlen. Välfärdens proffs ska få vara proffs.

 

Har Sollentuna kommun klarat Coronapandemin bra eller inte?

Under juli presenterade Sollentuna kommun en första utvärdering av kommunens krishantering under vårens pandemi. Sammantaget visar utvärderingen att kommunen har gjort ett bra arbete. Utvärderingen genomfördes av konsultbolaget 4C Strategies. Den genomfördes främst genom intervjuer med tjänstemän och politiker. Företrädare från 4C Strategies har även suttit med vid ett antal stabsmöten på såväl lokal som central nivå. Krisen och utvärderingen har visat att kommunen behöver utveckla samarbetet med de kommunala bolagen i krisledning och regelbundet öva krishantering på alla nivåer.

Det finns en annan också en annan bild över hur Sollentuna klarat pandemin. Kommunen är en av de kommuner i landet som är hårdast drabbade av smittan inom äldreomsorgen. Om vi går in på särskilt boende inom äldreomsorgen så har totalt 58 personer avlidit, det gör att Sollentuna placerat sig på föga smickrande plats 2 i Stockholms län och 5 i hela landet vad gäller antalet döda. När det gäller hemtjänsten har 16 personer avlidit det ger plats 6 i Stockholms län och 18 i hela landet avseendet antalet döda. Detta är inte något som utvärderingen tittat på.

Om vi ställer de två bilderna mot varandra ger de en motstridande bild. Har Sollentuna kommun klarat Coronapandemin bra eller inte? Sanningen är nog någonstans däremellan. Krishantering  i kommunen som sker på främst tjänstemannanivå har gjort ett gediget jobb och arbetat på bra utifrån de politiska direktiv och förutsättningar de haft. Samtidigt kan inte vara kommunen vara nöjda med att så många äldre avlidit på de kommunalt finansierade äldreboendena.  

En annan aspekt att lägga till är den politiska nivån. Under de första månaderna under pandemin mars till maj genomfördes inga nämndmöten i kommunen. Kommunstyrelsen sammanträde dock och kommunfullmäktige en gång med reducerad styrka. Beslut fattades genom ordförandebeslut, som i många fall efter samråd med arbetsutskottet, och det gör att normalt politiskt arbete inte skedde. Makten koncentrerades därmed till några få folkvalda. Fattades alla nödvändiga beslut?

Kommunstyrelsens moderate ordförande sa så här om utvärderingen i Radio Stockholm: "Med utvärderingen som grund kommer vi efter sommaren att se över hur vi kan utveckla krisledningsarbetet. Det handlar om att få en första lägesbild över hur ansvars- och arbetsfördelningen fungerar i ett krisläge och identifiera brister så att vi står väl rustade för att möta nya vågor av smittspridningen som kan komma”. När han får frågan om de döda dödstalen inom äldreomsorgen svarar han “Det får vi fördjupa oss i ytterligare”.

En kommunledning kan inte vara nöjd när 6 av 10 döda i Sollentuna bott på ett äldreboende. Lägger vi till hemtjänsten har 8 av 10 döda Sollentunabor funnits inom äldreomsorgen. Det krävs därför  mer än en fördjupning. Det krävs åtgärder för att förhindra en liknande spridning vid en ny smittvåg.

Det finns all anledning att analysera och diskutera varför Sollentuna har drabbats så hårt. Coronapandemin har visat att välfärden i Sollentuna inte var rustad för att skydda våra äldres liv och hälsa. Det behövs såväl ytterligare kartläggning av utfallet på äldreomsorgen på både verksamhets- och övergripande nivå som följs av åtgärder.

Så tillbaka till frågan i rubriken. Har Sollentuna klarat Coronapandemin bra? Det beror alltså på hur vi ser på det, men det blir fel att säga att Sollentuna klarat det bra när så många dött inom äldreomsorgen.

Dags att diskutera varför Sollentunas äldreomsorg är så hårt drabbat av Corona

Budskapet var tydligt: Sverige skulle skydda sina äldre, men smittan tog sig in i äldreboendenas korridorer. Sollentuna är en av de kommuner i landet som är hårdast drabbade av smittan inom äldreomsorgen.

Enligt Socialstyrelsens senaste statistik (per den 13 juli 2020) är Sollentuna på fjärde plats i Stockholms län avseende antal döda och på sjunde plats i hela landet med totalt 93 döda.

Om vi går in på särskilt boende inom äldreomsorgen så har totalt 58 personer avlidit, det gör att Sollentuna placerat sig på föga smickrande plats 2 i Stockholms län och 5 i hela landet vad gäller antalet döda. När det gäller hemtjänsten har 16 personer avlidit det ger plats 6 i Stockholms län och 18 i hela landet avseendet antalet döda.

När vi ser på andel av de döda som funnits inom äldreomsorgen kan vi jämföra Sollentuna med riksgenomsnittet. För särskilt boende har 47,1% av de avlidna i Corona I hela Sverige bott på särskilt boende för Sollentuna är andelen hela 62,4%. För hemtjänsten är Sveriges andel 25,4% och för Sollentuna är 17,2%. Sollentuna har därmed mycket högre andel döda på särskilt boende än riksgenomsnittet och tydligt lägre inom hemtjänsten. Det innebär att hemtjänsten klarat Coronapandemin bättre än de särskilda boenden.

Om vi räknar samman hela äldreomsorgen (särskilt boende och hemtjänst) så visar det att nästan 80% (79,6%) av de döda i Sollentuna fanns inom vård- och omsorgsnämndens ansvar. På riksnivå är siffran 72,5%, d v s klart lägre än i Sollentuna.

Det finns därmed all anledning att diskutera varför Sollentuna har drabbats så hårt. Den frågan behöver analyseras och diskuteras ordentligt fram över. Det är klart att den styrmodell som det moderatledda styret i Sollentuna under en lång följd av år byggt upp.

Det finns ett antal skäl till att Sollentuna drabbades på det sett som skedde. Vi kan dela in dem på skäl på verksamhetsnivå och politisk nivå:

Den politiska nivån:

1. har avhänt sig möjligheten till övergripande styrning, 
2. splittrat upp ansvaret på många huvudmän samt 
3. genomfört sparpaket bl a genom att inte räkna upp ersättningsnivåer. 

På verksamhetsnivå:

1. Högt antal tillfälligt anställda 
2. Brister i hygienkunskap på flera boenden 
3. Låg sjuksköterskebemanning 
4. Avsaknad av medicinsk ledning på flera boenden 

Coronapandemin har visat att välfärden i Sollentuna inte var rustad för att skydda våra äldres liv och hälsa. Det är dags att utvärdera och dra slutsatser av detta så att vi kan förbättra situationen Nu och underlätta bekämpandet av pandemin och andra sjukdomsutbrott framöver.

Sollentunas äldreomsorg hårt drabbad av Coronapandemin!

Den pågående Coronapandemin, covid-19, har under våren drabbat svensk äldreomsorg på ett ohyggligt sätt. En stor del av antalet döda i pandemin i Sverige har skett på äldreboenden. Sollentuna är en av de kommuner i landet som drabbats hårt av denna nya sjukdom.

Den senaste statistiken från Smittskydd Stockholm visar att 82 Sollentunabor avlidit till följd av covid-19. Det innebär 11,1 per 10 000 invånare, och är en bra bit över snittet i länet. Av de som avlidit i covid-19 i Sollentuna bodde fler än hälften på något av Sollentunas äldreboenden. Om vi bara räknar konstaterade smittade över 70 år så var cirka 75% boende på äldreboenden eller hade hemtjänst. Betydande del av Sollentunas döda och sjuka träffade alltså personal som agerade på uppdrag av vård- och omsorgsnämnden. De anställda inom äldreomsorgen i Sollentuna, hos SOLOM och hos de privata utförarna, har gjort en jätteinsats under denna period som krävt oerhört mycket av dem.

Det går inte att blunda för Sollentunas siffror visar tydligt att det är något som inte fungerar till fullo i äldreomsorgen. Det går inte säga annat än att Sollentuna kommun misslyckats med att skydda våra äldre när de var som mest utsatta. Jag utgår från att det genomförs en ordentlig analys över vad som hände i Sollentuna.

Det finns ett antal dokumenterade skäl till att Sollentuna drabbades på det sett som skedde. Några av dessa är:

1. Högt antal tillfälligt anställda
2. Brister i hygienkunskap på flera boenden
3. Låg sjuksköterskebemanning
4. Avsaknad av medicinsk ledning på flera boenden 

Vi ska därtill lägga den politiska dimensionen där det (M)-ledda styret i Sollentuna har avhänt sig möjligheten till övergripande styrning, splittrat upp ansvaret på många huvudmän samt genomfört sparpaket bl a genom att inte räkna upp ersättningsnivåer.

Vi ska inte förneka att det vidtagits åtgärder för att försöka stoppa smittan. I ett debattinlägg i Mitt i Sollentuna för några veckor anger vård- och omsorgsnämndens ordförande (L) vad som som gjorts:

• Besöksstopp vid äldre och LSS-boenden
• Äldre och LSS boenden har rutiner för hygien och användning av skyddsutrustning
• Kommunen har samordnat skyddsutrustning för alla utförare
• Insjuknade vårdas i nära samråd med läkare och sjuksköterskor

Det var alla nödvändiga åtgärder som bidrog. Det räckte inte när förutsättningarna var som de var. Det finns fler effektiva åtgärder som inte vidtagits. Inte minst handlar det om att öka andelen trygga anställningar i omsorgen. Socialdemokraterna har därför föreslagit att Sollentunas vård- och omsorgsbolag Solom ska erbjuda sina timvikarier tidsbegränsad månadsanställning.

Coronapandemin har visat att välfärden i Sollentuna inte var rustad för att skydda våra äldre. Vi Socialdemokrater kommer göra allt i vår makt för att skapa en tryggare vård och omsorg för Sollentunaborna.