(S) vill utvärdera och förbättra halkbekämpningen i Sollentuna

Vi Socialdenokrater i Sollentunas natur- och tekniknämnd har väckt ett ärende om en utvärdering av halkbekämpningen i Sollentuna. Ärendet behandlas vid nämndens möen 23 mars. Vintern höll detta år i sig länge från i slutet av november 2021 och till första delen av mars 2022. Vi har genomlevt en vinter med växlande väder som bland annat lett till återkommande perioder med stor isbildning. Det har medfört att många Sollentunabor många dagar har haft svårt att ta sig fram på trottoarer, gångvägar osv som varit hala och istäckta i varierad grad. Många Sollentunabor upplever att det är otryggt att ute i kommunen när det är halt. Alla vill väl undvika att halka omkull och riskerar att slå sig eller bryta armar och ben? Enligt Sollentuna kommuns trafikpolicy ska gångtrafikanter prioriteras i första hand. Så ser det inte ut när möjligheten att ta sig fram vid halt väglag beaktas. Vägarna är oftast av naturliga skäl mer isfria. Många av cykelbanor sopsaltas och är därmed, i varierad grad, mindre istäckta. En erfarenhet från denna vinter är att halkbekämpningen behöver fortsätta även när det inte snöat på ett tag och temperaturerna på dagarna runt fem grader, men där nattemperaturen ligger tydligt under noll. Så var det under första halvan av mars 2022. Under den perioden blandades torr barmark med partier med is som kan vara svåra att passera gående. Det finns stor anledning att utvärdera hur väl halkbekämpningen fungerat och om entreprenörer har utfört det kommunen betalt för, men även om kommunens riktlinjer för halkbekämpningen stämmer med hur verkligheten ser ut. Ett särskilt fokus bör dessutom läggas på platser där isbildningen är större. Socialdemokratern föreslår att natur- och tekniknämnden lämnar följande uppdrag till samhällsbyggnadsavdelningen: att en utvärdering genomförs av halkbekämpningen under den gånga vintern utifrån om gällande riktlinjer och tecknade avtal följts att lämna förslag till hur halkbekämpningen kan förbättras inför kommande vinter rent allmänt och på platser där isbildningen är större i synnerhet att uppdraget rapporteras till natur- och tekniknämndens sammanträde i oktober 2022

Tillgänglighet, trygghet och trivsel grunden i (S)-budgeten för Natur- och tekniknämnden

Den 10 december behandlade kommunfullmäktige i Sollentuna budgeten för 2021. Jag deltog i debatten för natur- och tekniknämnden. Hela budgetfullmäktige var lite annorlunda denna gång då mötet fullt ut var digitalt. Det var lite udda att sitta hemma och prata in i en skärm. "De frågor som Natur- och tekniknämnden ansvarar ligger nära Sollentunabornas vardagliga liv och hur våra gemensamma ytor blir tillgängliga, trygga och trivsamma för Sollentunaborna. I vårt budgetalternativ har Socialdemokraterna lagt förslag för att möta framtidens utmaningar. Vi prioriterar i vårt budgetförslag tre områden: 1. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är halva dygnet mörkt. Det skapar behov av en gatubelysning som är tillräcklig stark och rätt riktad för att lysa upp. Så att utemiljöer upplevs trygga även efter skymningen. Vi som bor i Sollentuna, ska helt enkelt, kunna röra oss utomhus utan att se oss över axeln. Då krävs att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus och att markbeläggningen i gott skick. Under vintern handlar det dessutom om bra snöröjning och halkbekämpning. För att öka takten i arbetet med att förbättra gatubelysningen avsätter Socialdemokraterna 3 miljoner kronor. 2. Bättre städning av gator och parker. En viktig del i att öka tryggheten är också att hålla rent och snyggt på offentliga platser. Det finns behov att ytterligare förbättring av städning, renhållning och skötsel av gator, torg, parker och andra gemensamma ytor runt. Det inbegriper också slyröjning, ogräsrensning, lövräfsning och annat som upplevs som skräpigt. Även behovet av renhållning i naturreservaten har ökat. Den nya organisationen för renhållning kommer förhoppningsvis förbättra renhållningen på sikt. Vi avsätter 1 miljon kronor för extra insatser under 2021. 3. Utveckla de bortglömda ytorna. Kommunen äger många ej anspråkstagna markytor som ligger i eller nära bostadsområden. En hel del av dessa sköts inte idag knappt alls, även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en mer tätbebyggd kommun ställs krav på en annan standard. Vår inriktning är att i framtiden bör en del av dessa ytor utvecklas till bostadsnära parker. Sollentuna kommun är inne i ett skede där mycket förändras och befolkningen växer. Det medför utmaningar som vi måste möta utifrån gällande förutsättningar. Sollentuna är Sveriges sjunde mest tätbefolkade kommun och utvecklingen går mot att bebyggelsen blir ännu tätare och att vi blir allt fler människor som bor på samma yta. För 15 år sedan var vi 58 000 Sollentunabor, nu är vi 74 000 och om 10 år beräknas det bo 83 000 personer i Sollentuna. Om det folkmängden skulle bli den verkliga så har befolkningen ökat med runt 26 000 personer på 25 år och Sollentunas befolkning kommer ha det närmaste fördubblats på 60 år. Den tillkommande bebyggelsen kommer, med Väsjöområdet som undantag, att ske genom ytterligare förtätning kring befintlig bebyggelse i Sollentuna. Sollentuna förändras hela tiden. Krav och förväntningar hos Sollentunaborna ändras i takt med att vi blir fler. Det måste kommunen alltid ha beredskap för det. Utöver detta pågår omställningen av Sollentuna till ett mer hållbart samhälle. I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta. Kommunfullmäktige har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. Nu i höst har vi antagit en ny parkeringsplan. Ett annat område jag vill lyfta upp är vikten av är större långsiktighet i skötseln av inte minst parker och planteringar. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs krav på högre standard på skötseln. Den pågående pandemin har medfört att användandet av parker, grönområden och naturreservat ökat markant. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare för att ytterligare prioritera det långsiktigt strategiska arbetet. Mycket har gjorts, ännu mer planeras och ytterligare insatser krävs för att göra Sollentuna ännu bättre. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna."

Formella beslut saknas om avgiftsfria uteserveringar!

På kommunfullmäktiges sammanträde den 15 oktober behandlades delårsrapporten om Sollentuna kommuns ekonomi 2020. Jag lyfte en principiell fråga i debatten, nämligen om beslutsgången kring Coronoastöd till kommunens restauranger.

Jag vill lyfta en mer principiell fråga utifrån natur- och tekniknämndens rapport. I rapporten står det att nämnden haft 0,5 mkr mindre i markupplåtelseintäkter. Detta beroende på Coronapandemin. Kommunledningen beslutade i våras, som en stödinsats till kommunens företagare, att bland annat låta bli att ut avgift för markupplåtelse till uteserveringar. Inget fel på det förslaget, vi hade säkert blivit överens om det om det kommit upp till beslut i kommunfullmäktige.

Jag har roat mig med att gå igenom Natur- och tekniknämndens protokoll och mina anteckningar från olika möten. I protokollen kan jag hitta att totalt elva ansökningar om markupplåtelse för uteserveringar beviljats under året. Kostnaden för en uteservering varierar utifrån bland annat hur många kvadratmeter den är. Den högsta årsavgiften är 1800 kr per kvadratmeter.

 

Det finns dock inget formellt beslut fattat om att ta bort avgiften. Det finns inte heller något anmält ordförandebeslut i nämndens protokoll. Däremot genomfördes ett telefonmöte med NTNAU den 20 april inför ordförandebeslut om att kontaktcenter inte ska ta fakturera avgiften för detta i år. På detta möte redovisades det som en majoritetsöverenskommelse, inget annat.

 

Ordning och reda i reviderade parkeringsplanen!

 På kommunfullmäktiges sammanträde den 17 september fastställdes den reviderade parkeringsplanen för Sollentuna kommun. Den stora nyheten är att det nu finns parkeringstal för nyexploatering med i planen.

I mitt inlägg i debatten sa jag ungefär så här:

"När jag samtalar med Sollentunabor så återkommer frågor om parkeringar. Det handlar om att det är få parkeringsplatser överlag, det kan handla om infartsparkeringar, arbetsparkering och besöksparkering, men också om avgifterna för att parkera och felparkera. Men även, var kan jag parkera min cykel eller hur kunde ni anlägga kantstensparkering vid en genomfartsväg. Frågorna och synpunkterna är många. Vilket är naturligt då det är frågor som ligger nära och för att vi alla är trafikanter.

Nu ska vi till slut äntligen ta beslut om den uppdaterade och även utökade parkeringsplanen. Revideringen har varit på gång länge. Den förra planen har tjänat oss väl och bidragit till ordning och reda. Förutsägbarhet och konsekvens. Min förhoppning är den nya parkeringsplanen ska fylla samma roll och verkligen vara ett viktigt styrmedel för att nå en hållbar stadsutveckling.

Ordning och reda för att det ska vara klart vad som gäller för parkeringar i kommunen. För Sollentunaborna ska det vara förutsägbart och konsekvent vad som gäller. Parkerar man på kommunal mark i Sollentuna ska man veta vad som gäller. Kartorna i dokumentet anger tydligt hur kommundelarna delats in och det gör att liknande områden över hela kommunen ska samma regler gälla.

Parkeringsplanen är anpassad efter den utveckling som pågått länge där Sollentuna är en kommun som blir allt mer av en stad. Det finns numer få oreglerade ytor för parkering kvar i kommunen. Då behöver planen för parkering vara ännu mer ändamålsenlig, enhetlig och tydlig.

I den nya parkeringsplanen finns också parkeringstal för nyexploatering med som gör att planen är med framtidsinriktade och även tänkbara framtida bostadsområden omfattas.

Socialdemokraterna står bakom förslaget i sin helhet. Slutdokumentet är ett gediget och noggrant dokument som förhoppningsvis täcker in det allra mesta och där med i sin grund kan hålla länge.

Vi vill också trycka på vikten av en fungerande parkeringsövervakning. Om de goda intentionerna i parkeringsplanen ska fungera måste det finnas en konsekvent och närvarande parkeringsövervakning som ser till att regler följs och att uppenbara regelbrott beivras.

Avslutningsvis så yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag."

Skötseln av Sollentunas parker och grönområden måste alltid utvecklas!

 De flesta vill ha det fint och trivsamt runt sig. Det märker vi ofta när vi samtalar med Sollentunabor. Om Sollentuna ska framstå som en trivsam kommun krävs det att våra gemensamma utemiljöer sköts på ett bra sätt. Den pågående pandemin har medfört att användandet av parker, grönområden och naturreservat ökat markant.

Sollentuna är Sveriges sjunde mest tätbefolkade kommun och utvecklingen går mot att bebyggelsen blir ännu tätare och vi blir allt fler människor som bor på samma yta. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs krav på högre standard på skötseln.

Det genomförs mycket bra arbete i Sollentuna. Inte minst i de fyra naturreservaten i kommunen. Fyra områden av olika karaktär som bidragit till att Sollentuna är landets 25:e bästa friluftskommun.

När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi fyra områden:

 

1. Större långsiktighet i skötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem över tid med samma standard som de anlagts. Vi har sett många ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

 

2. Bättre städning av gator och parker. Vi ser även ett behov av bättre städning, renhållning och skötsel av gator, torg, parker och andra gemensamma ytor runt. Det inbegriper också slyröjning, ogräsrensning, lövräfsning och annat som upplevs som skräpigt.

 

3. Utveckla de bortglömda ytorna. Kommunen äger många ej anspråkstagna markytor, som ligger nära eller i bostadsområden, runt om i kommunen. En hel del av dessa sköts inte idag knappt alls. I framtiden bör en del av dessa ytor utvecklas till bostadsnära parker.
   
   

4. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är halva dygnet mörkt. Det skapar behov av en gatubelysning som lyser upp och gör att utemiljöer upplevs trygga. även efter skymningen. Det handlar även om att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus.

Vi vet att de gröna oaserna är uppskattade av Sollentunaborna, men det räcker inte. Arbetet med att utveckla skötseln måste fortsätta utvecklas. Nya parker och grönområden måste anläggas och fyllas av Sollentunabor.

Dags för bättre städning av Sollentunas gator och torg!

Sollentunas utemiljöer behöver bli bättre städade och skötta för öka trygghet och trivsel för Sollentunaborna. I grunden råder det stor politisk enighet om detta och de flesta Sollentunabor ser det som självklart. För att uppnå det krävs mer än ord och löften, det krävs pengar och politiska beslut.

Under 2019 började natur- och tekniknämndens moderata ordförande prata om att starta en ”städresa” och ”att Sollentuna skulle bli Sveriges mest välstädade kommun”. Ord och slogans räcker inte. Än så länge har det mest konkreta varit att vidga uppdraget om snöröjningen till att också hantera renhållning under övriga delar av året. Några uppdrag har givits om bland annat slyröjning på cykelbanor. Det talades också om ökad deltagande i "Håll Sverige Rents" städveckor, något som begränsades av Coronapandemin.

Det finns några grundläggande punkter i detta arbete som (S) påpekat under diskussionerna:

• Den första punkten är att kommunen måste vara ett gott föredöme, om inte ”vi gör vårt” kan vi inte trycka på ”andra att göra sitt”. 
• Den andra punkten att om Sollentuna ska framstå som en välstädad kommun är inte skräpplockningen det enda som spelar roll det handlar också om att rensa ogräs, röja bort sly och räfsa bort löv så att uteytorna ser välskötta ut. 
• Den tredje punkten är klargöra vem som har ansvaret för städning och underhåll på en viss plats. Är det kommunen eller andra aktörer som ett kommunalt bolag, statliga myndigheter, Region Stockholm,  FTI eller andra fastighetsägare?. I dag är detta förvånansvärt ofta oklart. 
• Den fjärde punkten är att det är en långvarig process som ska pågå år efter år. Det handlar inte om kortsiktiga punktinsatser utan om något som alltid ska pågå

En mer välstädad kommun kostar pengar. Jag har återkommande frågat om kostnaderna och om det kommer budgettillskott. Den moderata nämndordföranden har svävande svarat att mycket kan göras inom befintlig budget om kommunen jobbar på annat sätt. Jag tror inte att det räcker. Ambitionshöjning kostar oftast pengar, så är det säkert även i detta fall. Det blir intressant under höstens budgetprocess att se hur utfallet blir.

Sollentunaborna själva kan bidra till att göra Sollentuna en mer välstädad plats. Den viktigaste insatsen är slänga skräp på rätt ställe. Använd papperskorgar, soptunnor och återvinningskärl för ditt avfall. Om alla Sollentunabor gjorde rätt så skulle det bli mindre för kommunens renhållning att hantera.

Ett område som Sollentunabor ofta återkommer med synpunkter på är städning kring återvinningsstationer. Det är ofta stökigt och oreda. Städningen behöver givetvis förbättras.

Om Sollentuna ska bli Sveriges bäst städade kommun krävs att kommunen tar sitt ansvar och går före och ta sig ansvar för  bättre städning, renhållning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen. Sedan måste Sollentunaborna vara med på resan, annars går det inte.

Skötseln av våra parker och grönområden måste alltid utvecklas!

De flesta vill ha det fint och trivsamt runt sig. Det märker vi ofta när vi samtalar med Sollentunabor. Många Sollentunabor tar spontant upp  vikten av skötseln av våra gemensamma utemiljöer i samtal med oss. Ofta handlar det om bristen av skötsel och behovet av bättre skötsel. Om Sollentuna ska framstå som en välstädad kommun medför det att utemiljöerna sköts genom t ex att ogräs rensas, buskage klipps, sly tas bort och löv tas upp.

Sollentuna är Sveriges sjunde mest tätbefolkade kommun och utvecklingen går mot att bebyggelsen blir ännu tätare. Skötseln av våra gemensamma blir därmed allt viktigare i framtiden när vi blir allt fler människor som bor på samma yta i Sollentuna. 

Det har genomförts mycket bra arbete i Sollentuna. Inte minst knutet till de fyra  naturreservaten i kommunen. Två av dessa Törnskogen, Rösjöskogen och Tegelhagsskogen har etablerats under 2010-talet  och där till östra Järvafältet som kom till under 1970-talet. Fyra områden av olika karaktär som bidragit till att Sollentuna är landets 25:e bästa friluftskommun, näst bäst i Stockholms län, enligt Naturskyddsföreningen. Sollentuna är även rankade som den femte bivänligaste kommunen i landet av Naturskyddsföreningen , bl a beroende på hur vi sköter grönytor i syfte att underlätta för bins pollinering. 

Vårens pandemi har visat behoven av parker, grönområden och naturreservat är stort. Framförallt under helgerna har det varit mer folk än vanligt i naturreservaten. Grillplatserna har varit mycket använda. 

När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi fyra områden:

1. Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Ett antal av dessa ytor underhålls inte på ett godtagbart sätt, även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs andra krav på standard av skötseln.

2. Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem över tid med samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

3. Bättre städning av gator och torg. Vi ser även ett behov av bättre städning, renhållning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen. Det inbegriper också sandsopning, slyröjning, ogräsrensning, lövräfsning osv

4. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är det mörkt betydande delar av dygnet. Det skapar behov av en gatubelysning som lyser upp och gör att utemiljöer upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen hålls i gott skick.

Vi vet att de gröna oaserna är uppskattade av Sollentunaborna, men det räcker inte arbetet måste fortsätta. Skötseln fortsätta och nya parker och grönområden måste anläggas och fyllas av Sollentunabor. Ett skötselarbete som aldrig tar slut utan ständigt utvecklas och pågå.

Nya hållplatslägen för ”vinkbussen” i Edsberg dröjer!

I mars 2019 biföll kommunfullmäktige den motion som jag skrivit tillsammans med två partikamrater om fler lägen för linje 955, den som vanligen kallas ”vinkbussen”. Kommunfullmäktige uppdrog i beslutet till natur- och tekniknämnden att  anlägga två nya hållplatser för närtrafiken, i närheten av Edsbergs äldreboende och i närheten av Edsbergs vårdcentral. Vid natur- och tekniknämndens sammanträde den 27 maj återrapporterades ärendet.

Förutsättningarna för beslutets genomförande var att det skulle ske under förutsättning att det var förankrat hos trafikförvaltningen inom Region Stockholm, samt att det är möjligt att samordna med ombyggnationen av Ribbings väg och att lämplig på- och avstigningszon för Edsbergs vårdcentral kan ordnas. Uppdraget har ej slutförts då dessa villkor ej har kunnat uppfyllas.

I förvaltningens yttrande framgår att genomförandet behöver samordnas med befintliga projekt samt med trafikoperatören innan ett genomförande kan bli aktuellt. Förvaltningen konstaterar att en busshållplats för närtrafikens linje 955 på västra sidan Ribbings väg i höjd med äldreboendet är svår att anordna. Ett pågående exploateringsprojekt på platsen, där Sollentunahem ska bygga nya hyresrätter, innebär att det tilltänkta läget för en närtrafikhållplats skulle hamna nära en planerad garageutfart. Vidare finns inget lämpligt utrymme för ett övergångsställe över Ribbings väg för resenärer som ska ta sig från äldreboendet till hållplatsen. Om inget övergångsställe nyanläggs innebär det en lång gångväg för de äldre som ska ta sig till hållplatsen, vilket innebär en brist ur tillgänglighetssynpunkt. Därför ska kontoret istället ta kontakt med trafikoperatören för att föra en diskussion avseende möjligheten att vända busslingan längs Ribbings väg. Detta då kontoret ser det som mer genomförbart att anlägga en hållplats på östra sidan Ribbings väg, på samma sida som äldreboendet. På denna sida finns utrymme som med relativt enkla medel kan utformas som en hållplats. En första kontakt med trafikoperatören avseende detta förslag har tagits i mars 2020. Svar från trafikoperatören inväntas.

När det gäller hållplatsläget vid Edsbergs vårdcentral, anger tjänsteskrivelsen, att inte heller den kommer att anläggas i närtid. Det finns inget lämpligt utrymme i gatan och ingen möjlighet att tillskapa ett sådant utrymme. En närtrafikhållplats kan dock komma att anläggas i samband med framtida projektering och anläggande av planerad cykelbana på Yxvägen, som är ett utpekat cykelstråk i Sollentuna kommuns cykelplan. Frågan om potentiellt utrymme för en närtrafikhållplats kommer att hanteras i projekteringsarbetet, vilket tidigaat påbörjas 2021. Byggnation planeras påbörjas tidigast 2022. Tidigare än så kommer ytterligare utredning av närtrafikhållplats vid Edsbergs vårdcentral inte att vara aktuellt.

Vi kan konstatera att det tar lite längre tid  än vi önskat för att få till  de nya hållplatslägena. Processen fortsätter. Arbetet med att förverkliga kommunfullmäktiges beslut om fler hållplatslägen kommer att fortsätta. Vår förhoppning är att inte dröjer alltför många år innan det finns ett hållplatsläge vid Edsbergs vårdcentral och ett vid Edsbergs äldreboende för ”vinkbussen”. Vi Socialdemokrater kommer fortsätta att ligga på för att hållplatserna ska komma till så fort som bara är möjligt.

Inte blev det som det var tänkt - KF har slutreglerat avtalet för Silverdals utbyggnad

På kommunfullmäktige den 16 april 2020 beslutade kommunfullmäktige i Sollentuna om slutreglering av avtalet med Skanska/JM om utbyggnaden av Silverdal. Jag var en av de som var upp i debatten på kommunfullmäktige sköts upp. Jag var också en av dem som då för 20 år, i april 2000, satt i kommunfullmäktigesalen och jag har följt utbyggnaden sedan dess.

20 år har gått. Sedan den aprildag år 2000 då kommunfullmäktige antog detaljplan och fattade beslut om det avtal som vi nu ska slutreglera. I detaljplanen heter inte Silverdal utan Margareteborg. Området fick ett nytt namn, ett namn som för Sollentunabor innan dess förknippats med en begravningsplats, för namnet skulle vara mer ”säljande” och låta mer attraktivt.  

Det område som då hette Margreteborg och som då mest var en stor ovårdad vildvuxen yta täckt av rivningsmassor som bar spår av tidigare användning som t ex övningsområde för närliggande polishögskolan. Ett antal slitna och i vissa fall övergivna byggnader fanns i området. Nu det dags att göra någon form av bokslut. Blev det som det var tänkt?

Det antogs att det var medelålders och äldre som skulle flytta till Silverdal. Så blev det inte. Det blev nästan bara barnfamiljer som flyttade in i det nybyggda området. Det blev omedelbart uppenbart, för oss som satt i barn- och ungdomsnämnden, att det behövde komma till förskolor och skolor i snabb takt för att täcka behoven.

Problemet var inte att det inte fanns tomter avsatta för skola och förskola i området. För det fanns det, även om det tidigt visade att det inte skulle räcka till. I ”vanliga” byggprojekt hade det ändå varit något kom kommunen haft rådighet att hantera själva. Men Silverdal var inte ett ”vanligt” byggprojekt för kommunen. Kommunen hade nämligen lagt över helansvaret att bygga ut området, även vad gäller samhällsservice, på konsortiet Skanska/JM.

I avtalet uttrycks det så att ”Skanska/JM ska bygga skolor och andra byggnader för samhällsservice så snart det finns underlag för det”. Så skedde inte. Kommunen fick istället köpa tillbaka några tomter för att bygga samhällsservice på samt förvärva PEAB:s tidigare kontor för att bygga om till Silverdalsskolan.

Kommunens mål med avtalet var tydligt: ”Det är kommunens avsikt att vid genomförande av projektet söka begränsa kommunens ekonomiska risker och direkta engagemang i projektet så långt som möjligt är”. I verkligheten blev det alltså svårare att begränsa det direkta kommunala engagemanget än vad som var intentionen i avtalet.

Den stora ”snackisen” i Silverdal var den Vetenskapspark som skulle etableras i området. Vetenskapsparken skulle, enligt avtalet”, ha ambitionen att blir en internationellt ledande vetenskapspark inom områdena Miljö-IT-teknik och Hus-IT-teknik. Skanska/JM åtog sig att göra en kraftfull satsning för att säkerställa Vetenskapsparkens långsiktiga fortlevnad. I samtida press talas det om en satsning på 3 miljarder kronor. Av dessa tankar blev det i princip inget. Pfizer byggde ett kontor. Det pågick under en kort period ett projekt på kemikaliefria djurtest. Pfizer flyttade och tankarna på en Vetenskap begravdes i tystnad.

Kommunen har helt naturligt lärt sig en hel del av erfarenheterna till Silverdalsprojektet. Det märks inte minst i nästa stora utbyggnadsprojekt, Väsjön, där kommunen med de fördelar och nackdelar det för med sig tagit samhällsansvaret själva.

Till slut. Silverdal blev ett bostadsområde med många kvaliteter. Visst det finns saker som kunde gjorts annorlunda som lyft området ännu mer. Men inte som det var tänkt för 20 år sedan. Det blev på ett annat sätt. Och det är väl så verkligheten är. Det går inte helt enligt planerna, men det kan bli rätt bra då.

Drift och skötsel av det befintliga måste fortgå, förfinas och fortsätta utvecklas för Sollentunabornas bästa - Debatt om natur- och tekniknämndens årsredovinsing

På kommunfullmäktige den 16 april behandlades årsredovisningen för Sollentuna kommun 2019. I dessa speciella tider med Coronapandemin så rådde speciella förhållanden. Antalet ledamöter hade halverats och vi var bara 31 ledamöter som till slut fanns samlades i Amorinasalen. Ett av de ärenden som jag var uppe och debatterade var årsredovisningen för natur- och tekniknämnden. I debatten sa jag ungefär så här:

"Jag vill inleda med att tacka mina kollegor i nämnden för ett gott samarbete och konstruktivt samtalsklimat. Stort tack också till alla ytterst kompetenta tjänstemän som arbetar inom nämndens ansvarsområde.

Natur- och tekniknämnden har ansvarat för en stor mängd frågor som avgör hur det är att bo i Sollentuna. Hur Sollentunaborna lever sitt vardagliga liv påverkas av vilken standard det är på gångvägar, cykelbanor och vägar. Om snöröjningen fungerar, om parker, badplatser och naturmark är välskötta. Om gatubelysningen lyser och upplevs trygg. Om det är skyltat i det naturreservat där du tar en promenad i dessa Coronatider. Allt är frågor som natur- och tekniknämnden ansvarar för.

När det gäller det ekonomiska resultatet så visar den ett överskott på 5,5 mkr som till större delen består av felbudgeterade kapitalkostnader i samband med organisationsförändringarna 2019 då ansvaret för fastigheter fördes över till kommunfastigheter. En annan faktor som påverkat utfallet är att den pågående revideringen av parkeringsplanen inte ledde till beslut under 2019.

Listan på vad nämnden uträttat under det gånga året är lång. Den framgår mer i detalj i årsredovisningen, men jag ska göra några nedslag i ständigt aktuella frågor.

I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet  behöver vägas samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta.

Kommunfullmäktige har under de senaste åren fattat flera inriktande beslut kring hur framtidens trafik ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. Dessutom är som sagt en revidering av parkeringsplanen på gång och den är just nu på remiss.

Trygghet och trivsel är två nyckelord i mycket av den genomförda och planerade verksamheten. Det kan handla om att förbättra belysning, siktröjning och annat som gör att det känns tryggt att vara ute när det är mörkt. En ny upphandling som ska bidra till bättre städning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen har genomförts. Det är utvecklingsprocesser som pågår, men som är långt ifrån slutförda. En del handlar om att trimma tidigare arbete, men det kommer också krävas utökade ekonomiska resurser.

I en verksamhet som natur- och tekniknämndens som till största delen handlar om drift och skötsel av det befintliga blir arbetet färdigt. Det måste fortgå, förfinas och fortsätta utvecklas för Sollentunabornas bästa oavsett av vilken tid vi lever i.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till förslaget till årsredovisning för natur- och tekniknämnden."                                   

(M)ajoriten sa nej till trafikantråd!

På kommunfullmäktige den 13 februari debatterades min motion om att inrätta ett kommunalt trafikantråd. Oppositionspartierna ställde sig bakom motionen. Den moderatledda majoriteten avslog. (L) markerade dock att de står bakom tanken på trafikantråd, men att tidpunkten var fel enligt dem.

I debatten sa jag ungefär följande:

”Vi är alla trafikanter och därmed berör trafikfrågor alla Sollentunabor. Frågor kring trafik berör därmed på ett eller annat sätt alla kommunens nämnder och bolag ur olika aspekter.

Under en genomsnittlig dag gör 83% av alla Sollentunabor i åldern 16-75 år minst en resa. I genomsnitt görs 2,8 resor per person varje dag. Den genomsnittliga resan är cirka 14 kilometer. Under en genomsnittlig dag för Sollentunabor i åldern 16-75  sammanlagt 203 000 resor och kommuninvånarnas totala reslängd uppnår till 2,8 miljoner kilometer per dag. Detta enligt kommunens senaste resvaneundersökning från 2019.

Jag möter återkommande ett stort intresse och engagemang från många Sollentunabor. Oavsett om de främst är gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer eller bilister så engagerar trafikfrågor. Engagemang är positivt och det ska vi ta till vara.

Motionens intention är att skapa ännu bättre möjligheter för Sollentunaborna att delta i utvecklingen av Sollentunas trafikplanering. Vi gör det genom att fånga upp engagemang och skapa möjligheter för större medborgarinflytande och ökad insyn i kommunens arbete.

Redan idag är det möjligt att genom trafiksäkerhetsprojekt som Säkra skolvägar och Trygg i trafiken eller via formella samrådsprocesser vid t ex detaljplaneläggning påverka kommunens arbete med trafikfrågor. Men det går att göra mer.

Ett kommunalt trafikantråd skulle bestå av politiskt förtroendevalda samt av andra kommuninvånare som har ett engagemang i frågan och som representerar olika berörda grupper. Dessa skulle kunna vara representanter från t ex bostadsrättföreningar, villaägareföreningar, hyresgästföreningar, pensionärsorganisationer, idrottsföreningar, cykelfrämjandet samt från elevråd och föräldraråd i skolor.

Ett kommunalt trafikantråd skulle fungera som en samrådsgrupp för kommunen, där Sollentunabor ger möjlighet att påverka innan beslut. Ett samrådsorgan som träffas återkommande för att samråda kring t ex trafiksäkerhet, trafikplanering, kollektivtrafikremisser, stadsplanering, parkeringsfrågor, cykelfrågor, väghållning och andra frågor som berör Sollentunabor i deras roll som trafikanter. Ett samrådsorgan som ger kommunen möjlighet att informera om aktuella frågor och som ger ökad möjlighet till dialog.

Behovet att hitta nya former för medborgarinflytandet är av vikt i allmänhet. Det gäller inte minst inom trafikfrågor, det blir mer aktuellt inte minst när de pågående projekten ”Säkra skolvägar” och ”Trygg i trafiken” avslutas under mandatperioden. Ett trafikantråd skulle vara en naturlig utveckling av det goda arbete som görs.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till motionen.”

Förbättra avrinningen av regnvatten på busstorget vid Sollentuna station!

Fredagen den 23 augusti 2019 drabbades Sollentuna av kraftigt regn under några timmar. En effekt av detta var att körfälten på busstorget vid Sollentuna station vattenfylldes och liknade i de närmaste en kanal än en gata. Dagvattenbrunnarna klarade helt enkelt inte att svälja den stora vattenmängd som regnade ner. Det hela ledde till att när bussarna skulle stanna på hållplatserna pressades vattnet upp och svärmade över på de som stod och väntade på sin buss. Var många som stod där och blev blöta av såväl det uppressade dagvattnet och som regnet uppifrån.

Det är inte första gången som liknande situationer uppstår. Det inträffar i varierande grad varje gång det är kraftig nederbörd och har gjort så under många år tillbaka. De brunnar där dagvattnet ska rinna ner i räcker helt enkelt inte till när det kommer stora mängder nederbörd. Frågan är nu vad kommunen tänker göra för att förbättra avrinningen av vatten från busstorget.

Det har blivit allt vanligare att det kommer stora mängder nederbörd på en kort tid. Det gör att samhället behöver anpassas för att hantera detta. I nybyggda områden beräknas det på effekterna av stora mängder nederbörd för att bland annat dimensionera avrinningen. Det finns anledning att granska avrinningen även i befintliga området .Det gäller inte minst på så centrala knutpunkter som busstorget vid Sollentuna station.

En mer tätbefolkad kommun kräver en hållbar trafikpolitik!

I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta. En hållbar lokal trafikpolitik behöver väga in så väl behoven att minska trängseln på vägarna samtidigt som miljöpåverkan ska hållas nere. Andra aspekter att väga in är att Sollentunaborna ska erbjudas bra livsmiljö med så låga halter av skadliga partiklar i luften som möjligt och utan bullerstörningar samtidigt som det ska vara lätt att ta sig mellan olika platser i och utanför kommunen.

Vi kan vara gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer eller bilister. Vi är alla trafikanter. De flesta Sollentunabor är därför intresserade av trafikfrågor på ett eller annat sätt. Det är viktigt att fånga upp engagemang och skapa möjligheter för större medborgarinflytande och ökad insyn i kommunens arbete..

Sollentuna kommun har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. En effekt av denna politik är att under 2918 minskade för första gången på många år antalet bilar i Sollentuna. Allt fler av bilarna blir elbilar. Kommunen har också gjort en kraftfull satsning genom att bygga ut och förbättra många mil cykelbanor och gångvägar de senaste åren. Det har genomförts många andra åtgärder också. Det viktigaste arbetet sker under planläggning och exploatering.

För att anpassa Sollentuna till den utveckling där kommunen växer och blir tätare håller kommunen för närvarande på att se över parkeringsplanen, där en reviderad version förväntas komma upp till beslut i höst.

En välfungerande kollektivtrafik är också viktigt för en långsiktig hållbarhet. Fler bör resa kollektivt, inte färre. Därför vill vi förbättra framkomligheten i busstrafiken istället för att plocka bort bussar. De återkommande förslag från Region Stockholm om förändringar i linjesträckningar på busstrafiken som skulle leda till färre resealternativ och fler byten för resenärerna strider mot denna intention.

Vi Socialdemokrater har föreslagit i en motion till kommunfullmäktige att det ska inrättas ett kommunalt trafikantråd i Sollentuna. Ett kommunalt trafikantråd skulle kunna bestå av politiskt förtroendevalda samt av andra kommuninvånare som har ett engagemang i frågan och som representerar olika berörda grupper. Dessa skulle kunna vara representanter från t ex bostadsrättföreningar, villaägareföreningar, hyresgästföreningar, pensionärsorganisationer, idrottsföreningar, cykelfrämjandet samt från elevråd och föräldraråd i skolor.

Ett kommunalt trafikantråd skulle fungera som en samrådsgrupp för kommunen, där Sollentunabor ges möjlighet att påverka innan beslut. Ett samrådsorgan som träffas återkommande för att samråda kring t ex trafiksäkerhet, trafikplanering, kollektivtrafikremisser, stadsplanering, parkeringsfrågor, cykelfrågor, väghållning och andra frågor som berör Sollentunabor i deras roll som trafikanter. Ett samrådsorgan som ger kommunen möjlighet att informera om aktuella frågor och som ger ökad möjlighet till dialog.

Sollentuna kommun har kommit en bit på väg, fler insatser planeras och ytterligare insatser kommer krävs för att göra Sollentuna ännu bättre inom trafikpolitiken. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna.

Bättre skötsel av våra gemensamma ytor ökar trivsel och trygghet!

De flesta vill ha det fint och trivsamt runt sig. Det märker vi ofta när vi samtalar med Sollentunabor. Många Sollentunabor tar spontant upp skötseln av våra gemensamma utemiljöer i samtal med oss. Skötseln av våra gemensamma blir allt viktigare i framtiden när vi blir allt fler människor som bor på samma yta i Sollentuna.

I vårt Socialdemokratiska budgetalternativ för 2020 har vi lagt förslag för att säkerställa att våra gemensamma ytor är tillgängliga, trygga och trivsamma. När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi fyra områden:

1.  Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Ett antal av dessa ytor underhålls inte på ett godtagbart sätt, även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs andra krav på standard av skötseln.
   
2. Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem över tid med samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.
   
3. Bättre städning av gator och torg. Vi ser även ett behov av bättre städning, renhållning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen.
   
4. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är det mörkt betydande delar av dygnet. Det skapar behov av en gatubelysning som lyser upp och gör att utemiljöer upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen hålls i gott skick.

I vårt budgetalternativ avsätter vi mer pengar än den moderatledda majoriteten till förbättrad och utökad skötsel av våra gemensamma ytor. Med en bättre skötsel av dessa ytor ökar tillgänglighet, trivsel och trygghet i vår kommun. Det vinner alla Sollentunabor på.

Bättre skötsel av gemensamma ytor, trygghet i mörker samt hållbar trafikpolitik - budgetdebatt för natur- och tekniknämnden!

På kommunfullmäktiges budgetmöte den 13 juni 2019 var jag upp i debatten om natur- och tekniknämndens budget. Jag betonade i debatten bättre skötsel av gemensamma ytor, trygghet i mörker samt vikten av hållbar trafikpolitik.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Vi blir allt fler människor som bor på geografiska områden som heter Sollentuna. För 15 år sedan var vi 57 000 Sollentunabor, nu är vi 72 000 och om 10 år beräknas det bo 80 000 personer i Sollentuna. Om det folkmängden skulle bli den verkliga så har befolkningen ökat med nästan 25 000 personer på 25 år och Sollentunas befolkning har fördubblats på 50 år.

Den tillkommande bebyggelsen kommer, med Väsjöområdet som undantag, att ske genom ytterligare förtätning kring befintlig bebyggelse i Sollentuna. Vi kommer att bo allt fler människor på samma yta. Det förändrar de krav som ställs på kommunen. Ju snabbare vi blir fler ju snabbare förändras kraven och kommunen måste ha beredskap för det. Till detta kommer omställningen av samhället till mer hållbart. De beslut som fattas i dag formar helt enkelt framtidens Sollentuna.

När Sollentuna förändras ändras förutsättningarna, men även krav och förväntningar hos Sollentunaborna. I vårt budgetalternativ har Socialdemokraterna lagt förslag för att möta framtidens utmaningar. De frågor som Natur- och tekniknämnden ansvarar ligger nära Sollentunabornas vardagliga liv och hur våra gemensamma ytor blir tillgängliga, trygga och trivsamma för Sollentunaborna. När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi tre områden:

1.       Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Många av dessa områden sköts inte på ett godtagbart sätt även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en mer tätbebyggd kommun ställs krav på en annan standard.

2.       Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

3.      Bättre städning av gator och torg. Vi ser också ett behov av bättre städning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen.

I vårt budgetalternativ avsätter vi två miljoner kronor utöver det som finns i majoritetens budget till förbättrad och utökad skötsel av dessa områden. Höjd ambitionsnivå leder oftast till högre kostnader.

Ett annat område jag vill lyfta upp är vikten av är Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är Sverige ett mörkt land det ger ett behov av en gatubelysning som lyser upp och ger utemiljöer som upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om häckar och träd sköts på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen i gott skick. Det gäller även på vintern med behov av bra snöröjning och halkbekämpning. Vi föreslår att nämnden redovisar en plan för att snabba på arbetet med belysningsprogram som tagits fram och presenterades härom året.

I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta.

Kommunfullmäktige har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik.

För att anpassa Sollentuna till den utveckling där kommunen växer och blir tätare håller kommunen för närvarande på att se över parkeringsplanen, där en reviderad version förväntas komma upp till beslut i höst.

Mycket har gjorts, ännu mer planeras och ytterligare insatser krävs för att göra Sollentuna ännu bättre. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till Socialdemokraternas förslag till budget och verksamhetsplan."

Parkeringsuppdrag strider mot tidigare fattade beslut!

I den roll som förtroendevald i en kommun har du att förhålla dig till de beslut som fattats tidigare och de styrdokument som gäller, även om de fattats innan du fick ditt nuvarande uppdrag.  Är du inte nöjd med tillståndet så får du agera för att ändring ska ske. Det händer med jämna mellanrum att företrädare för den moderatledda majoriteten lägger förslag som inte helt rimmar med tidigare fattade beslut. På det sista sammanträdet i natur- och tekniknämnden innan sommaren inträffade ett sådant exempel.

Majoritetspartierna i natur- och tekniknämnden gav vid det senaste nämndmötet i juni uppdraget att skapa bättre parkeringsförutsättningar för bilar kring fyra utpekade områden i kommunen. De varslar även för att tilläggsuppdrag kommer läggas under mandatperioden där ytterligare områden kan tillkomma. 

Detta uppdrag förvånar då det helt strider mot den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som vill prioritera gångtrafikanter, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik.

Med detta uppdrag visar majoritetspartierna att de vänder på prioritetsordningen då de vill lösa problemen genom att skapa fler bilparkeringsplatser på parkmark och gräsytor. Detta som första åtgärd istället för att först göra en seriös utredning som helt förutsättningslöst ser möjligheten att hitta de bästa lösningarna för respektive specifikt område, i enlighet med kommunens styrdokument.

Vid Rackethallen saknas idag helt cykelparkering. Det är bra om det äntligen tillkommer cykelparkeringsplatser där, men att samtidigt ta utrymme för fler bilparkeringsplatser riskerar att åsidosätta trafikpolicyns intentioner. Istället behöver vi först veta vilka som idag nyttjar de parkeringsplatser som redan finns.

Vid den nybyggda friidrottshallen på Sollentunavallen har kommunen medvetet prioriterat andra färdsätt än bil. Det leder till minskad trafik i direkt anslutning till friidrottshall och hockeyhall, vilket ökar tryggheten för barn och ungdomar som går dit eller cyklar dit. För de som måste åka bil till området finns parkeringsplats med anslutning från Sollentunavägen. Det ger ett något längre avstånd mellan bilparkering och målpunkt, men leder till en sammantaget bättre lösning som är helt i linje med trafikpolicyn. Dessutom är det frågan om nämnden kan besluta om marknyttjande då kommunstyrelsen har rådigheten över  fastighetsmark.

Den 8 april 2019 gav kommunstyrelsen kommunledningskontoret i uppdrag att genomföra en förstudie rörande parkeringsfrågan runt Sjösportcenter Norrviken, det vill säga för det område (Brunkebergsåsen, vid kanot- och skridskoklubben samt Norrvikens IP med fotbollshallen) majoritetspartierna nu går ut och säger att lösningen ska vara fler parkeringsplatser. Det majoritetspartierna nu gör är alltså att föregripa den utredning kommunstyrelsen fattat beslut om. Det är en utredning med uppdrag att komma fram till en bredare lösning, som är mer överensstämmande med kommunfullmäktiges antagna trafikpolicy.

För att anpassa Sollentuna till den utveckling där kommunen växer och blir tätare håller kommunen för närvarande  på att se över parkeringsplanen, där en reviderad version förväntas komma upp till beslut i höst.

Den 13 december 2018 lämnade dåvarande trafik- och fastighetsnämnden en hemställan till kommunstyrelsen att påbörja införandet av parkeringsreglering på kommunal fastighetsmark. Bakom den hemställan finns en parkeringsutredning gjord av konsultbolaget Trivector. I den föreslås bland annat Sollentuna Kommunfastigheter AB få uppdrag att förvalta parkeringsplatser vid kommunens fastigheter.

Med detta förslag står det klart att majoritetspartierna börjar i fel ände, och negligerar viktiga tidigare fattade beslut. (S), (V) och (MP) reserverade med anledning av detta mot förslaget.  

Nu blir det fler stopp för vinkbussen i Edsberg!

Nyligen beslutade kommunfullmäktige att uppdra åt natur- och tekniknämnden att anlägga två nya hållplatslägen för servicelinjen i Edsberg. Beslutet innebar ett bifall till en Socialdemokratisk motion i frågan.

Linje 955 är betydelsefull för många äldre i Sollentuna. Utan denna service skulle de få det svårare att klara sitt dagliga liv. Utan ”vinkbussen” skulle många äldre bli beroende av anhöriga eller av färdtjänst för att ta sig till affärer, annan service, vårdinrättningar och till bekanta. Närtrafiken höjer livskvaliten för många.

Den främsta fördelen med närtrafiken är att den har många hållplatslägen också i bostadsområden som inte trafikeras av andra bussar. En del av hållplatserna räcker det att ”vinka” åt bussen och på andra behöver du ringa innan och beställa så att bussen åker en särskild slinga. Närtrafiken trafikerar i dag Tureberg, Häggvik och Edsberg. Vinkbussen är inte minst viktig i en så kuperad kommundel som Edsberg, där uppförsbackarna är många och långa.

Den här motionen har sin grund i våra samtal med Sollentunabor samt med det bolag som kör servicelinjen. Vi har mött frågor kring och önskemål om två nya hållplatslägen för servicelinjen i Edsberg. Två tillsynes enkla lösningar för att ytterligare förbättra trafiken.

I det ena fallet krävs att kommunen anlägger en ”ficka” för bussen att stanna i och det är mittemot Edsbergs äldreboende intill Rösjöskolan. Där finns inget hållplatsläge i närheten.

Det andra önskade nya hållplatsläget är vid Edsbergs vårdcentral. Där finns en ”ficka” att stanna i, men det får inte användas för detta syfte i nuläget.

Vi Socialdemokrater är glada över att vår motion bifallits. Vi är övertygande om att många resenärer kommer bli ännu gladare när närtrafiken så småningom väl får nya hållplatslägen vid Edsbergs äldreboende som vid Edsbergs vårdcentral.

Motion bifallen om två nya hållplatslägen för servicelinjen i Edsberg!

På kommunfullmäktige den 21 mars 2019 behandlas en motion om två nya hållplatslägen för servicelinjen 955 i Edsberg. Kommunfullmäktige beslutade att i praktiken bifalla den motion som jag skrivit tillsammans med två partikamrater.

Motionen har sitt ursprung i en rundtur med "vinkbussen" som dåvarande oppositionsrådet Freddie Lundqvist ordnade hösten 2017 där utföraren deltog tillsammans med Socialdemokratiska kommun- och landstingspolitiker. Under den rundturen framkom det ett behov av nya hållplatslägen som ledde till att vi skrev motionen. En motion som nu blev bifallen.

I debatten sa jag bland annat följande:

"Linje 955 är betydelsefull för många äldre i Sollentuna. Utan denna service skulle de få det svårare att klara sitt dagliga liv. Utan ”vinkbussen” skulle många äldre bli beroende av anhöriga eller av färdtjänst för att ta sig till affärer, annan service, vårdinrättningar och till bekanta. Närtrafiken höjer livskvaliten för många.

Den främsta fördelen med närtrafiken är att den har många hållplatslägen också i bostadsområden som inte trafikeras av andra bussar. En del av hållplatserna räcker det att ”vinka” åt bussen och på andra behöver du ringa innan och beställa så att bussen åker en särskild slinga. Närtrafiken trafikerar i dag Tureberg, Häggvik och Edsberg. Vinkbussen är inte minst viktig i en så kuperad kommundel som Edsberg, där uppförsbackarna är många och långa.

Den här motionen har sin grund i våra samtal med Sollentunabor samt med det bolag som kör servicelinjen. Vi har mött frågor kring och önskemål om två nya hållplatslägen för servicelinjen i Edsberg. Två tillsynes enkla lösningar för att ytterligare förbättra trafiken.

I det ena fallet krävs att kommunen anlägger en ”ficka” för bussen att stanna i och det är mittemot Edsbergs äldreboende intill Rösjöskolan. Där finns inget hållplatsläge i närheten.

Det andra önskade nya hållplatsläget är vid Edsbergs vårdcentral. Där finns en ”ficka” att stanna i, men det får inte användas för detta syfte i nuläget. 

Vi är glada över det positiva bemötandet av vår motion fått och att Kommunfullmäktige nu uppdrar åt natur- och tekniknämnden att anlägga två nya hållplatser. Vi är övertygande om att många resenärer kommer bli ännu gladare när närtrafiken så småningom väl får nya hållplatslägen vid Edsbergs äldreboende som vid Edsbergs vårdcentral.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till kommunstyrelsens förslag vilket också innebär bifall till motionen."