Dagens trafikbeslut avgör framkomligheten i framtidens Sollentuna!

I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta. En hållbar lokal trafikpolitik behöver väga in så väl behoven att minska trängseln på vägarna samtidigt som trafikens negativa miljöpåverkan ska hållas nere.

Centralt i trafikpolitiken är att Sollentunaborna ska erbjudas bra livsmiljö med så låga halter av skadliga partiklar i luften som möjligt och utan bullerstörningar samtidigt som det ska vara lätt att ta sig mellan olika platser i och utanför kommunen. Det gör att detaljplaneläggning och exploatering är betydande. Det är alltid många saker som behöver vägas ihop till en helhet. Beslut och byggnationer idag kommer påverka hur det ser ut i Sollentuna under en lång tid framöver.

Vi kan vara gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer eller bilister. Vi är alla trafikanter. De flesta Sollentunabor är därför intresserade av trafikfrågor på ett eller annat sätt. Det är viktigt att fånga upp engagemang och skapa möjligheter för större medborgarinflytande och ökad insyn i kommunens arbete. (S) motionerade därför om inrättande av att kommunalt trafikantråd, något som dock avslogs.

Sollentuna kommun har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. Det är ett arbete som behöver fortsätta. Under senaste året har vi sett oroande tendenser till att de moderatledda majoriteterna i Sollentuna och Region Stockholm fattat beslut som går åt andra hållet.

För att anpassa Sollentuna till den utveckling där kommunen växer och blir tätare håller kommunen för närvarande på att se över parkeringsplanen, där en reviderad version förväntas komma upp till beslut i höst. 

En välfungerande kollektivtrafik är också viktigt för en långsiktig hållbarhet. Fler bör resa kollektivt, inte färre (när Coronapandemin avtar). Den senaste kommunala resvaneundersökningen visar att en klar majoritet av Sollentuna önskar en bättre kollektivtrafik.  Därför vill vi förbättra framkomligheten i busstrafiken istället för att försämra valmöjligheter och ta bort busslinjer som den moderatledda majoriteten i Region Stockholm gjort.

Sollentuna kommun har kommit en bit på väg, fler insatser planeras och ytterligare insatser kommer krävs för att göra Sollentuna ännu bättre inom trafikpolitiken. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna.

En mer tätbefolkad kommun kräver en hållbar trafikpolitik!

I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta. En hållbar lokal trafikpolitik behöver väga in så väl behoven att minska trängseln på vägarna samtidigt som miljöpåverkan ska hållas nere. Andra aspekter att väga in är att Sollentunaborna ska erbjudas bra livsmiljö med så låga halter av skadliga partiklar i luften som möjligt och utan bullerstörningar samtidigt som det ska vara lätt att ta sig mellan olika platser i och utanför kommunen.

Vi kan vara gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer eller bilister. Vi är alla trafikanter. De flesta Sollentunabor är därför intresserade av trafikfrågor på ett eller annat sätt. Det är viktigt att fånga upp engagemang och skapa möjligheter för större medborgarinflytande och ökad insyn i kommunens arbete..

Sollentuna kommun har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. En effekt av denna politik är att under 2918 minskade för första gången på många år antalet bilar i Sollentuna. Allt fler av bilarna blir elbilar. Kommunen har också gjort en kraftfull satsning genom att bygga ut och förbättra många mil cykelbanor och gångvägar de senaste åren. Det har genomförts många andra åtgärder också. Det viktigaste arbetet sker under planläggning och exploatering.

För att anpassa Sollentuna till den utveckling där kommunen växer och blir tätare håller kommunen för närvarande på att se över parkeringsplanen, där en reviderad version förväntas komma upp till beslut i höst.

En välfungerande kollektivtrafik är också viktigt för en långsiktig hållbarhet. Fler bör resa kollektivt, inte färre. Därför vill vi förbättra framkomligheten i busstrafiken istället för att plocka bort bussar. De återkommande förslag från Region Stockholm om förändringar i linjesträckningar på busstrafiken som skulle leda till färre resealternativ och fler byten för resenärerna strider mot denna intention.

Vi Socialdemokrater har föreslagit i en motion till kommunfullmäktige att det ska inrättas ett kommunalt trafikantråd i Sollentuna. Ett kommunalt trafikantråd skulle kunna bestå av politiskt förtroendevalda samt av andra kommuninvånare som har ett engagemang i frågan och som representerar olika berörda grupper. Dessa skulle kunna vara representanter från t ex bostadsrättföreningar, villaägareföreningar, hyresgästföreningar, pensionärsorganisationer, idrottsföreningar, cykelfrämjandet samt från elevråd och föräldraråd i skolor.

Ett kommunalt trafikantråd skulle fungera som en samrådsgrupp för kommunen, där Sollentunabor ges möjlighet att påverka innan beslut. Ett samrådsorgan som träffas återkommande för att samråda kring t ex trafiksäkerhet, trafikplanering, kollektivtrafikremisser, stadsplanering, parkeringsfrågor, cykelfrågor, väghållning och andra frågor som berör Sollentunabor i deras roll som trafikanter. Ett samrådsorgan som ger kommunen möjlighet att informera om aktuella frågor och som ger ökad möjlighet till dialog.

Sollentuna kommun har kommit en bit på väg, fler insatser planeras och ytterligare insatser kommer krävs för att göra Sollentuna ännu bättre inom trafikpolitiken. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna.

Inrätta ett kommunalt trafikantråd i Sollentuna!

Vi kan vara gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer eller bilister. Vi är alla trafikanter. De flesta Sollentunabor är därför intresserade av trafikfrågor på ett eller annat sätt. Det är viktigt att fånga upp engagemang och skapa möjligheter för större medborgarinflytande och ökad insyn i kommunens arbete. Vi Socialdemokrater har därför föreslagit att det ska inrättas ett kommunalt trafikantråd i Sollentuna.

Ett kommunalt trafikantråd skulle kunna bestå av politiskt förtroendevalda samt av andra kommuninvånare som har ett engagemang i frågan och som representerar olika berörda grupper. Dessa skulle kunna vara representanter från t ex bostadsrättföreningar, villaägareföreningar, hyresgästföreningar, pensionärsorganisationer, idrottsföreningar, cykelfrämjandet samt från elevråd och föräldraråd i skolor.

Ett kommunalt trafikantråd skulle fungera som en samrådsgrupp för kommunen, där Sollentunabor ges möjlighet att påverka innan beslut. Ett samrådsorgan som träffas återkommande för att samråda kring t ex trafiksäkerhet, trafikplanering, kollektivtrafikremisser, stadsplanering, parkeringsfrågor, cykelfrågor, väghållning och andra frågor som berör Sollentunabor i deras roll som trafikanter. Ett samrådsorgan som ger kommunen möjlighet att informera om aktuella frågor och som ger ökad möjlighet till dialog.

Redan idag är det möjligt att genom trafiksäkerhetsprojekt som Säkra skolvägar och Trygg i trafiken eller via formella samrådsprocesser vid t ex detaljplaneläggning påverka kommunens arbete med trafikfrågor. Ett trafikantråd skulle vara en utveckling av detta arbete.

inrätta ett kommunalt trafikantråd! -ny motion till kommfullmäktige

På senaste kommunfullmäktige i Sollentuna lämnade jag in en motion om att Sollentuna kommun ska inrätta ett kommunalt trafikanttråd.

Under en genomsnittlig dag gör Sollentunabor i åldern 16-75 år sammanlagt 192 000 resor och kommuninvånarnas totala reslängd uppgår till 2,7 miljoner kilometer per dag. Detta enligt kommunens senaste publicerade resvaneundersökning från 2015.

Vi är alla trafikanter och därmed berör trafikfrågor alla Sollentunabor. Vi möter också ett stort engagemang från många, oavsett om de främst är gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer eller bilister. Frågor kring trafik berör på ett eller annat alla kommunens nämnder och bolag ut olika aspekter. 

Vi vill med motionen skapa bättre möjligheter för Sollentunaborna att delta i utvecklingen av Sollentunas trafikplanering. Det är viktigt att fånga upp engagemang och skapa möjligheter för större medborgarinflytande och ökad insyn i kommunens arbete.

Ett kommunalt trafikantråd skulle bestå av politiskt förtroendevalda samt av andra kommuninvånare som har ett engagemang i frågan och som representerar olika berörda grupper. Dessa skulle kunna vara representanter från t ex bostadsrättsföreningar, villaägareföreningar, hyresgästföreningar, pensionärsorganisationer, idrottsföreningar, cykelfrämjandet samt från elevråd och föräldraråd i skolor.

Ett kommunalt trafikanttråd skulle fungera som en samrådsgrupp för kommunen, där Sollentunabor ger möjlighet att påverka innan beslut. Ett samrådsorgan som träffas återkommande för att samråda kring 

t ex trafiksäkerhet, trafikplanering, kollektivtrafikremisser, stadsplanering, parkeringsfrågor, cykelfrågor, väghållning och andra frågor som berör Sollentunabor i deras roll som trafikanter. Ett samrådsorgan som ger kommunen möjlighet att informera om aktuella frågor och som ger ökad möjlighet till dialog.

Redan idag är det möjligt att genom trafiksäkerhetsprojekt som Säkra skolvägar och Trygg i trafiken eller via formella samrådsprocesser vid t ex detaljplaneläggning påverka kommunens arbete med trafikfrågor. Ett trafikantråd skulle vara en ytterligare utveckling av detta arbete.

Bokslut för trafik- och fastighetsnämnden!

På kommunfullmäktige den 25 april 2019 behandlades årsredovisningen för 2018. Jag var uppe i debatten om trafik- och fastighetsnämndens årsredovisning. Med anledning av att trafik- och fastighetsnämnden lades ned i samband med mandatperiods skiftet blev debatten också en summering av de åtta år som nämnden existerade.

Jag debatten sade jag ungefär detta:

"Jag vill inleda med att tacka mina kollegor i nämnden under den nyligen avslutade mandatperioden för ett gott och konstruktivt samtalsklimat. Stort tack också till alla ytterst kompetenta tjänstemän som arbetade på det dåvarande trafik- och fastighetskontoret. Nu är det definitivt över. Med denna debatt är trafik- och fastighetsnämndens tid över – åtminstone för den här gången.

Trafik- och fastighetsnämnden har ansvarat för en stor mängd frågor som avgör hur det är att bo i Sollentuna. Hur Sollentunaborna lever sitt vardagliga liv påverkas av vilken standard det är på gångvägar, cykelbanor och vägar. Om snöröjningen fungerar, om parker och naturmark är välskötta. Om fastigheterna där man tillbringar dagarna erbjuder en bra arbetsmiljö eller om och hur det är skyltat i det naturreservat där du tar en promenad. Allt är frågor som trafik- och fastighetsnämnden ansvarar för.

Listan på vad nämnden uträttat under det här året och den här mandatperioden är lång. En del är gamla försyndelser där man kommit i kapp. Några viktiga punkter som jag vill lyfta fram är utvecklingsplanen för skötsel av parkmark och grönområden som tagit fart under året, parkeringsplanen har alltmer gått ifrån plan till verklighet, en ökad satsning på julbelysning, fortsatt arbete med cykelplanen och mängde av andra saker. Flera nybyggda och renoverade skolor och förskolor kunde tas i drift under året. Nya konstgräsplaner och ispister beslutades det om under året. Det är mycket på gång och många till synes små projekt för att göra Sollentuna bättre.

När det gäller det ekonomiska resultatet så är den nästan perfekt precision mot budgeten vad gäller driftbudgeten även för detta år, men så är det inte med investeringsbudgeten. Noteringen för i år är att 60% investeringsbudgeten användes under 2018. Det kan låta mycket att 40% av budgeten inte användes. Sett till de år TFN funnits är det den tredje högsta andelen. Den högsta andelen var 86% och den lägsta 19% av budgeten.

Det är naturligtvis inte bra att budgetmedlen inte används till att genomföra investeringsbeslut. Skälen är inte sällan att projekten försenats av olika skäl. Upphandlingar har tagit längre tid, projekt har överklagats, projekt har av olika skäl skjutits till nästa år osv Processerna kring inte minst fastighetsinvesteringar fungerar bättre än vad de gjorde för några år sedan. Kommunens investeringstakt har skruvats upp.

2018 var det år TFN gjorde av med mest pengar på fastigheter 455 mkr, men budgeten var 748 mkr. Takten har skruvats upp, men de behov som budgeten pekar på är större.

Jag tror att mycket av svaret finns att finna i hur processen ser ut. I dag lämnas underlagen till budgeten runt årsskiftet ett år innan budgeten ska börja gälla. Budgeten fastställs ett halvår innan den ska börja gälla. Det gör att det i praktiken går två år mellan underlagen till budgeten tas fram tills budgetåret tar slut.

Kommunens investeringstakt kommer att öka de kommande åren. Kraven ökar. Då är det viktigt att kommunen blir ännu effektivare på att verkställa fattade beslut och använda avsatta medel. Styrningen måste bli ännu bättre. Det är uppdrag som nu med varm hand lämnas över till kommunstyrelsen och Sollentuna kommunfastigheter."

Parkskötsel, städning och tryggare miljöer i mörker - Nu börjar arbetet i natur- och tekniknämnden!

I veckan börjar vi på allvar arbetet i den ny formerade natur- och tekniknämnden i och med att det första mötet med arbetsutskottet äger rum. Nämndens moderata ordförande har också avgett sin programförklaring inför mandatperiod i en moderat bilaga i lokalpressen. Då är det på sin plats att jag också lämnar en programförklaring för det största oppositionspartis räkning.

De frågor som Natur- och tekniknämnden ansvarar ligger nära Sollentunabornas vardagliga liv. De viktigaste prioriteringarna just nu är:

•        Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Många av dessa områden sköts inte på ett godtagbart sätt även om de ligger inne i tätbebyggt område.

•           Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla.

•           Bättre städning av gator och torg. Vi ser också ett behov av bättre städning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen.

•           Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är Sverige ett mörkt land det ger ett behov av en gatubelysning som lyser upp och ger utemiljöer som upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om häckar och träd sköts på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen i gott skick. Det gäller även på vintern med behov av bra snöröjning och halkbekämpning.

•           Öka tillgängligheten till naturreservaten. Sollentuna har fyra naturreservat som alla har olika inriktning. Fler Sollentunabor behöver hitta till naturreservat. Det handlar om bättre skyltning till och i naturreservaten. Det handlar också om öka tillgängligheten för dem som har olika former av funktionsnedsättning att ta sig ut i naturen.

Det finns naturligtvis andra frågor som kommer att komma upp under mandatperioden det handlar inte minst om frågor om parkeringsplanen och fortsatt utbyggnad av cykelbanor. Jag lär återkomma...

Edsberg saknar fortfarande en långsiktig trafiklösning!

Edsberg har en trafiklösning som bygger på 1950-talets synsätt. Edsberg har förtätats sedan dess och antalet bilar per hushåll har ökat. Vi har länge drivit frågan om en ny trafiklösning för Edsberg som hanterar såväl det nuvarande Edsberg som kopplingen till de nya delarna av i Edsberg i Väsjöområdet. Den moderatledda majoriteten gick med på en trafikutredning 2011, som rapporterades först 2016 i en bristfällig rapport. Den utredningen kommer fram till att inget behöver göras. Vi vet att många Edsbergsbor inte håller med om det.  

Den moderatledda majoritetens företrädare har gett en varierad bild över läget. När utredningen beslutades i december 2011 talade de om att det rådde ”trafikinfarkt” i området runt Edsbergs centrum. När utredningen presenterades i april 2016 så fanns det inga problem. I ett interpellationssvar i juni 2016 skriver majoriteten att det ”kan bli köer vid Edsbergs centrum i framtiden”. När frågan om trafiklösningen lyfts med företrädare för den moderatledda majoriteten hänvisas det fortfarande oftast till kommande utredningar.

Det saknas alltså fortfarande en sammanhållen långsiktig trafikutredning för Edsberg som tar upp både situationen runt Edsbergs Centrum och de välkända problemen på Skyttevägen, men också analyserar konsekvenser på befintligt vägnät av kommande förtätningar i nuvarande Edsberg samt naturligtvis den framtida anslutning till de nya delarna av Edsberg vid Väsjön. I en samlad analys behöver effekter för bilister (inklusive parkeringsmöjligheter), gående, cyklister samt för kollektivtrafik beaktas.

För att långsiktigt garantera bra livsvillkor och hållbar trafiksituation för Edsbergsborna krävs att en sammanhållen trafikutredning genomförs. Nu fortsätter man duttandet med flera utredningar som kommer vid olika tidpunkter, har olika perspektiv och tidsbegränsningar. Det är inte så vi bygger en hållbar trafiklösning för hela Edsbergsområdet som fungerar inte bara nu utan om 10, 20, 30 och 50 års sikt. Gör om! Gör rätt!

Motion om kartläggning och byte av gatunamn där å, ä och ö kan ställa till problem vid användning av GPS!

Nyligen lämnade jag tillsammans med mina partikamrater Tanja Bojovic och Berit Forsberg in en motion om att kommunen ska göra en kartläggning och byte av gatunamn där å, ä och ö kan ställa till problem vid användning vid GPS.

Motionen tar upp något som kan skapa problem när lastbilar tar sig in i ”fel” områden. Jag kan ersätta att det inte är en revoltionerande fråga, men det finns och det är relativt enkelt att lösa om man så vill.

Motionen i sin helhet ser ut så här:

”Vi lever i en allt mer internationaliserad och teknologisk värld. Det gör att antalet transporter mellan olika länder ökar och dessa navigeras till allt största del av en GPS. Den tekniken är inte riktigt kompatibel med det svenska språket och vår användning av bokstäverna å, ä och ö. Det gör att å och ä blir a samt att ö blir o. Detta kan ställa till vissa problem.

Vi har blivit uppmärksammade på att lastbilstransporter till industriområdet på Bäckvägen i Edsängen har hamnat på Backvägen på Nytorp. Backvägen är ordentligt kuperad och därmed inte lämplig för lastbilstrafik.

Vi föreslår att en kartläggning genomförs av namn på gator och andra platser i kommunen för att säkerställa att inte gatunamn blandas ihop. Beslut bör också fattas om att ändra namnen för de gator och platser där det behövs, för att säkerställa att det inte uppstår hopblandning som mellan Bäckvägen och Backvägen på fler ställen vid användning av GPS. I detta specifika fall förslår vi att Backvägen ändrar namn till Backstigen.

Med bakgrund i ovanstående föreslår jag därför att kommunfullmäktige beslutar  

att                  genomföra en kartläggning och byte av gatunamn där å, ä och ö kan ställa till problem vid användning av GPS ”

Vi säger nej till orimliga försämringar i busstrafiken!

Nyligen presenterade det moderatstyrda landstingets trafikförvaltning ett förslag till förändrade linjesträckningar för busstrafiken. Vissa förslag skulle på ett påtagligt sätt försämra vardagen för många Sollentunabor, inte minst i Edsberg.

Edsberg är en kommundel som inte ligger vid någon spårbunden trafik och därmed är beroende av busstrafik för att få till en fungerande pendling. Under de kommande åren kommer Edsbergs befolkning att öka genom att fler bostäder byggs, såväl i nuvarande Edsberg och i det kommande Väsjöområdet. Behovet av en kapacitetsstark busstrafik kommer att därmed att öka. Förslaget leder åt fel håll. Försämrad busstrafik när Edsbergsborna blir fler.

I förslaget föreslåsatt linje 607 kortas av till att transportera sträckan Sollentuna station till Danderyds sjukhus. Det gör att alla som vill åka till eller från hållplatser söder om Sollentuna station tvingas byta buss. Ett exempel på det är att t ex en skolklass från Helenelund som ska åka till Sollentunavallen eller simhallen måste byta buss i Sollentuna centrum.

Förslaget innebär också att en livsnerv för Edsberg försvinner. Nämligen direktbussen 526 som sedan årtionden underlättat för Edsbergbor att åka direkt till och från Stockholms innerstad i rusningstrafik. Den direktbussen föreslås försvinna. Genom detta kommer antalet resenärer på redan överfulla pendel- och tunnelbanetåg öka.

Det som nu presenterats är ett remissförslag. Vi reagera redan nu kraftfullt mot det orimliga förslaget. Det har erfarenheter från senaste året lärt oss. Förslaget om ”skip stop” i pendeltågstrafiken verkade också som ett orimligt förslag, men genom det moderata trafiklandstingsrådets ovilja att behandla det politiskt blev det verklighet. Så kan det gå med förslagen till förändrade bussträckningar också.

Vi Socialdemokrater säger nej till trafikförvaltningens förslag som tvingar fler Sollentunabor att byta buss eller byta till pendeltåg, minskar resealternativen, ökar trängseln på pendeltågen och inte minst ger det bussberoende Edsberg försämrad busstrafik.

Vilka lärdomar har kommunledningen dragit från byggandet av stadsgator i Sollentuna?

En fråga som jag återkommande möter om trafikpolitiken i kommunen rör den så kallade stadsgatan förbi Sollentuna Centrum. Det har föranlett mig och min partikamrat Berit Forsberg skrivit en interpellation till stadsbyggnadsnämndens fråga om lärdomar från byggande av stadsgator i Sollentuna. Vi lägger interpellationen på kommunfullmäktige den 15 februari och kommer få svar på nästa sammanträde den 15 mars.

Stadsgator har en stadsplaneringsidé i tiden som vuxit i användning under det senaste decenniet och som kommer att bli allt mer använt utbrett i Sollentuna. Det planeras t ex fler stadsgator i Väsjöområdet och fler sträckor av Sollentunavägen ska stöpas om till stadsgator. En annan stadsgata är Turebergs allé, mellan Tureberg och Häggvik, där den detaljplan som nu ute på samråd kring "Stinsen" blir så smal att det är tveksamt att bussar kan ta sig fram.

Vi tycker att det rimligt att kommunens ansvariga stadsbyggnadspolitiker reflekterar och analyserar samt drar lärdomar från tidigare projekt för framtida projekt.

Interpellationen i sin helhet ser ut så här:

"Interpellation till stadsbyggnadsnämndens ordförande angående lärdomar från byggande av ”stadsgator” i Sollentuna

Sollentuna har blivit allt mer stadslik under 2000-talet. I detta ligger att allt fler nyanlagda eller ombyggda gator blir smalare. De är också anpassade till lägre hastigheter än de vad vi varit vana med tidigare på gatorna genom Sollentuna. Det mest påtagliga exemplet på detta är omdaningen av Sollentunavägen vid Sollentuna centrum, Där har vi gått från en genomfartsled med två filer i varje körriktning till en enfilig stadsgata med hastighetssänkande inslag som rondeller och övergångsställen. Andra exempel på stadsgator finns i Silverdal. Under senaste åren har fler delar av Sollentunavägen smalnats av vid anläggning av nya cykelbanor.

Stadsgatorna kommer av naturliga skäl att bli allt fler i Sollentuna det finns antagna planer för stadsgator bl a i delar av Väsjöområdet och längs Frestavägen. Ytterligare delar längs Sollentunavägen kommer också omdanas t ex i samband av nybyggnation i kvarteret Snickaren.

Vi möter regelbundet synpunkter från Sollentunabor om trafiksäkerhet och framkomlighet på de nya stadsgatorna. Inte minst handlar det om sträckan förbi Sollentuna Centrum, men även över Silverdals torg. Det finns alltid detaljer som kan bli bättre och misstag i planering och exploatering som vi kan lära oss av i framtida projekt.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag stadsbyggnadsnämndens ordförande:

·         Vilka lärdomar har kommunen dragit av stadsgatan förbi Sollentunas centrum?

·         Vilka lärdomar har dragits av trafiklösningen vid Silverdals torg?

·         Hur har lärdomarna påverkat planeringen av kommande områden t ex i Väsjöområdet?"

Fråga på kommunfullmäktige om etableringsområdens utbredning vid nybyggnation!

På årets första kommunfullmäktige möte den 15 februari ställer jag en enkel fråga till statsbyggnadsnämndens ordförande om han tycker att byggbolagen håller sig inom rimliga gränser när de sätter upp sina etableringsområden vid byggnationer.

Det är många Sollentunabor som hör av sig till oss med synpunkter om att de inte tycker att det är något som upplevs som störande i vardagen. En vanlig åsikt är att etableringsområdena breder ut sig mer än de behöver och därmed skapar otrygga och osäkra miljöer för de som behöver passera etableringsområdet. Det senaste området jag fick synpunkter kring rör Hovslagarvägen i Edsberg där det pågående bostadsbyggandet just nu medfört att trafiken på gatan är helt avstängt.

Frågan ser i sin helhet ut så här:

"Fråga till stadsbyggnadsnämndens ordförande angående etableringsområden vid nybyggnation

Vid varje tidpunkt pågår ett antal byggprojekt i Sollentuna. Under byggtiden tar byggbolagen ofta ett område större än vad tomten är i anspråk. Byggstaket står t ex ute på trottoarer och vägrenar. I vissa fall, som på Sollentunavägen vid Häggviks strand, stängs ett körfält av. I andra fall försvinner belysningsstolpar.

Vi får återkommande frågor och synpunkter från Sollentunabor om etableringsområden. En vanlig synpunkt är att byggbolagen sätter upp större etableringsområden än vad som är nödvändigt och därmed bidrar till att försvåra framkomlighet och öka otryggheten för Sollentunaborna.

De byggprojekt vi fått synpunkter om på sistone är främst avseende Sollentunavägen vid Häggviks Strand, Hovslagarvägen vid f d bilprovningen samt om Industrivägen.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag stadsbyggnadsnämndens ordförande:

·         Anser du att byggbolagen håller sig inom rimliga gränser när de sätter upp sina etableringsområden?"

Slopa skip stop - Alla tåg ska stanna på alla stationer!

I somras invigdes den efterlängtade pendeltågstunneln, Citybanan, efter mer än 20 års utredande och byggande. Genom den skulle en långsiktig lösning för pendeltågstrafiken i Stockholmsområdet skapas och trafiken skulle kunna byggas ut ytterligare. Så har det i blivit, åtminstone inte för alla pendlare och vid alla stationer. Härom veckan infördes skip stop och alla pendeltåg stannar nu inte på alla stationer.Det är är det här oacceptabelt och pendeltåget som färdsätt måste prioriteras upp. Det moderata finanslandstingsrådet Irene Svenonius sa i en debatt härom veckan att pendeltågstrafiken fungerar bra.

Det har varit en mörk höst för Stockholms läns pendeltågspendlare. Vi har vant oss vid att stå på perrongen och vänta på pendeltåg. Förseningar och inställda tåg med varierande förklaringar har gett opålitlig trafik och en tuff pendlartillvaro. Trasiga tåg står på kö för att komma in på verkstäderna. Men det behöver inte vara så här – det är ingen naturlag att pendeltågen ska fungera dåligt, utan följden av Moderaternas styre i landstinget och SL. Ni har ställt för låga krav på operatörerna och inte planerat för tillräcklig kapacitet i pendeltågens verkstäder. Det moderatledda landstingsstyrets förväntningar på den nya operatören, MTR, är så låga att de får bonus om tågen går i tid. Något som givetvis borde vara självklart.

När den nya pendeltågsturlistan började gälla den 11 december bromsade den upp julefriden. Då infördes skip stop. Med skip stop menas att pendeltågen inte stannar på alla stationer. De nya snabbtågen, märkta med X, skulle ge snabbare resor och mindre trängsel för pendlarna. I praktiken är restiderna knappt märkbart kortare: från Södertälje till Stockholmn City är tidsvinsten tre minuter. Priset betalar de som bor i Häggvik, Norrviken, Rotebro, Stuvsta, Tullinge, Jordbro, Ulriksdal, Skogås och Trångsund. Höstens pendeltågskaos skapar problem för enskilda och är skadligt för tillväxten i huvudstadregionen.

Tanken med skip stop var ursprungligen god: vi skulle få fler tåg och de kunde användas för att korta ner resorna för de som bor längst bort, utan att andra skulle få det sämre. Det kan inte ha undgått någon att resultatet blev något helt annat. Det är dags att tänka om. När resultatet är så långt ifrån den ursprungliga tanken måste även ett moderatlett landstingsstyre kunna erkänna att det blivit fel och göra allt man kan för att förbättra läaget. Den socialdemokratiska oppositionen i landstinget kan inte göra mer än att ställa krav på din styrande allians: gör om och gör rätt!

När SL:s styrelse för drygt ett år sedan beslutade att införa skip stop var underlaget en skiss. Citybanan hade inte testats. I underlaget stod att antalet tåg skulle utökas och att de nya avgångarna skulle användas för snabbtåg. I det läget skulle ingen station få sämre trafik än vad de hade i dåläget. När mina socialdemokratiska partikamrater krävde att SL:s styrelse skulle ta beslut om den slutliga tidtabellen röstade din borgerliga allians tillsammans med Sverigedemokraterna ner förslaget. Konsekvensen blev att systemet med skip stop infördes utan alla kort på bordet. Resultatet av testerna och planen för det fortsatta införandet av skip stop höll du och dina kollegor i alliansen dolt för oss i oppositionen.

När citybanan testades i januari 2017 visade det sig att det inte gick att köra 24 tåg per timme, utan 16. I och med det gick det att öka antalet avgångar med ett tåg per timme. Trots det tyckte det moderata trafiklandstingsrådet Kristoffer Tamson  inte att det var läge för en ny diskussion som skip stop i SL:s styrelse. Han tyckte inte heller att det var någon idé att hålla en ny dialog med länets kommuner för att se vad de tyckte om det nya läget. Trots att förutsättningarna ändrats och vissa stationer skulle få försämrad trafik.

För oss socialdemokrater är försöket med skip stop ett fiasko. Beslutet om skip stop togs i blindo, men ändå vägrar moderatstyret tänka om. Istället för att införa fler tåg har flera delar av länet fått färre tåg. Tillsammans med SL:s misslyckade inköp av nya tåg och dåliga byte av operatör blir det en cocktail av svek, misslyckande och blåögdhet. Socialdemokraterna i landstinget har därför i veckan krävt att trafiklandstingsrådet och hans allianskamrater ska: ta krafttag mot MTR och tänk om när det gäller skip stop tills dess att turtätheten utökats påtagligt. Hela Stockholms län behöver pålitliga pendeltåg, fler tåg och en snabb resa till och från jobbet!

Den socialdemokratiska oppositionen i landstinget kommer inte stillatigande se på när detta kaos fortsätter göra vi kommer ställa ett antal krav ställa till den styrande alliansen

- Skippa strulet! Gör om och gör rätt!
- Ta krafttag mot MTR! Varje station är viktig för de som bor där– utan undantag.
- Tänk om när det gäller skip- stop! Alla tåg ska stanna på alla våra stationer!