Glöm inte bort behovet av en ny trafiklösning för Edsberg när det byggs nytt!

På Kommunfullmäktige den 10 december 2020 antogs detaljplan för Kvarteret Eklövet 3” i Edsberg. Jag deltog i debatten och sa ungefär så här. Det är inget nytt förslag att bygga bostäder på denna tomt. Det har funnits planer på det i det närmaste 20 år. Redan 2002 fanns det med i ett programsamråd med tänkbara framtida byggprojekt i Edsberg. Fler bostäder förutsätter att kommunen snarast genomför en långsiktig trafikutredning för Edsberg. En trafikutredning som ser till helheten och inte bara behandlar enskilda delar av helheten var för sig. Det gör att det som kan verka rimligt i ett enskilt detaljplaneområde kan se till att möjligheten till en bra helhetslösning kan omöjliggöras. Detaljplaneområdet ligger mitt i en av de känsliga punkterna i vägnätet i Edsberg, d v s i korsningen Skyttevägen och Ribbings väg. Detta behöver beaktas i högre grad. Vi saknar beskrivningar av uppskattad trafikmängd och hur det påverkar det befintliga trafiknätet såväl inne i Edsberg som vid utfarterna mot Danderydsvägen och Frestavägen. Det gäller såväl före som efter det att Edsbergs vägnät kopplats ihop med Väsjöområdet. Vår bedömning är att detaljplanen väl följer den struktur som råder i andra delar i Edsberg med en blandning av park och bostadshus. När det gäller utformningen av området bör ett barnperspektiv tillämpas t ex genom att bra lekytor anläggas i anslutning till huset. Det finns en oanvänd yta på baksidan av detta hus. En del av denna yta har tidigare varit en lekplats. Den ligger nära den nya byggnationen vid gångvägen mellan Edsbergs centrum och Brf Platån som kan väckas till liv och kan nås från fastigheten utan att vägar att korsa. På den ytan kan såväl lekplats och andra gemensamma uteytor skapas för såväl för de boende i det nya huset som vid befintliga hus på Skyttevägen. Ett annat plusvärde är närheten till de mindre skogspartier som till stora delar omsluter planområdet. En annan sak vi vill skicka med till exploateringen handlar om information. Det nya huset kommer byggas nära befintliga bostadshus. Det ställer krav på kommunen och byggherren Sollentunahem om god information till de närboende. Det pågår just nu ett annat förtätningsprojekt i Edsberg där många närboende inte är nöjda med den information som Sollentunahem har spridit. Vi förutsätter att kommunen ställer krav på att byggherren för en dialog och informerar i god tid till de som bor i området vad som är på gång.

Har Sollentunahem lärt sig vikten av bättre information när det byggs?

På Kommunfullmäktige den 15 oktober hade jag ställt en enkel fråga till AB Sollentunahems ordförande om informationen till de boende på Ribbings väg i Edsberg med anledning av det nybygge, med omfattande sprängningar, i kvarteret Esset.

I debatten sa jag ungefär så här:

"I stort sätt varje dag sedan i somras har jag varje vardag, i mitt hemmakontor i coronatid, hört den ihållande varningssignalen om att sprängning kommer ske. Sedan har det kommit en duns och ibland har en lätt skakning känts. Då bor jag cirka 500 meter från byggplatsen. De som bor närmare känner naturligtvis ännu mer.

En hyresgäst uttrycker det så här i en artikel i lokalpressen ”Hela huset dallrar till när de spränger. En granne till mig mådde så psykiskt dåligt av det att hon var tvungen att flytta. Och någon hyresreduktion är det inte tal om” … ” Ingen löpande information alls sedan den leende ledningen tog lite bilder med en spade och en hög med grus i juni. ”

Det är helt naturligt problematiskt att genomföra byggprojekt inne i befintliga bostadsområden. I synnerhet när det kräver så omfattande sprängningar som krävs i detta fall. Det krävs inte minst förberedelser för att säkra kringliggande bostäder och informera de närboende. 

De närboende ska självklart ha rätt att känna sig trygga och säkra i sitt eget hem. 

Den här detaljplanen antogs i september 2015. För fem år sedan. Tid har därmed funnits till förberedelser och information. Sollentunahem har alltså haft fem år sig att planera förverkligandet av detaljplanen.

Det som byggs nu är det första huset som ska byggas. Det kommer ytterligare tre hus. Tre hus som också ska byggas inne i ett befintligt bostadsområde. Och där sprängningar kommer ske. Nyckelfrågan är vad Sollentunahem lärt sig.

Vad har Sollentunahem lärt sig av detta projekt om att informera och föra dialog med de boende om vad som ska hända i direkt närhet till deras bostad?"

Ordning och reda i reviderade parkeringsplanen!

 På kommunfullmäktiges sammanträde den 17 september fastställdes den reviderade parkeringsplanen för Sollentuna kommun. Den stora nyheten är att det nu finns parkeringstal för nyexploatering med i planen.

I mitt inlägg i debatten sa jag ungefär så här:

"När jag samtalar med Sollentunabor så återkommer frågor om parkeringar. Det handlar om att det är få parkeringsplatser överlag, det kan handla om infartsparkeringar, arbetsparkering och besöksparkering, men också om avgifterna för att parkera och felparkera. Men även, var kan jag parkera min cykel eller hur kunde ni anlägga kantstensparkering vid en genomfartsväg. Frågorna och synpunkterna är många. Vilket är naturligt då det är frågor som ligger nära och för att vi alla är trafikanter.

Nu ska vi till slut äntligen ta beslut om den uppdaterade och även utökade parkeringsplanen. Revideringen har varit på gång länge. Den förra planen har tjänat oss väl och bidragit till ordning och reda. Förutsägbarhet och konsekvens. Min förhoppning är den nya parkeringsplanen ska fylla samma roll och verkligen vara ett viktigt styrmedel för att nå en hållbar stadsutveckling.

Ordning och reda för att det ska vara klart vad som gäller för parkeringar i kommunen. För Sollentunaborna ska det vara förutsägbart och konsekvent vad som gäller. Parkerar man på kommunal mark i Sollentuna ska man veta vad som gäller. Kartorna i dokumentet anger tydligt hur kommundelarna delats in och det gör att liknande områden över hela kommunen ska samma regler gälla.

Parkeringsplanen är anpassad efter den utveckling som pågått länge där Sollentuna är en kommun som blir allt mer av en stad. Det finns numer få oreglerade ytor för parkering kvar i kommunen. Då behöver planen för parkering vara ännu mer ändamålsenlig, enhetlig och tydlig.

I den nya parkeringsplanen finns också parkeringstal för nyexploatering med som gör att planen är med framtidsinriktade och även tänkbara framtida bostadsområden omfattas.

Socialdemokraterna står bakom förslaget i sin helhet. Slutdokumentet är ett gediget och noggrant dokument som förhoppningsvis täcker in det allra mesta och där med i sin grund kan hålla länge.

Vi vill också trycka på vikten av en fungerande parkeringsövervakning. Om de goda intentionerna i parkeringsplanen ska fungera måste det finnas en konsekvent och närvarande parkeringsövervakning som ser till att regler följs och att uppenbara regelbrott beivras.

Avslutningsvis så yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag."

Sollentuna tappar i "BästAttLeva"

Tidningen ”Fokus” har årligen sedan 14 år tillbaka presenterat en rankning över Sveriges kommuner, som kallas ”Bäst att leva”. Kriterier, kategorier och statistiska mått har varierat genom åren, men rankingen finns kvar. Sollentuna har inte placerat sig i topp någon gång, som bäst plats 6 år 2012. I år, 2020, hamnade Sollentuna på plats 38. I de olika delkategorierna placerade sig Sollentuna mellan plats 4 och 277. Sollentunas placering 2020 är den sämsta på mer än ett decennium.

Om vi tittar lite närmare på Fokus rankning så kan vi konstatera att Sollentuna placerar sig bäst i kategorien att demokrati och jämställdhet (plats fyra) och därefter utbildning (plats 8). De två kategorier där Sollentuna placerar sig nära botten så placerar sig Sollentuna på plats 277 vad gäller bostäder samt kultur och fritid plats 233.

 

Demografi	60
Arbetsmarknad	20
Bostäder	277
Kommunal ekonomi	46
Trygghet och Säkerhet	187
Kultur/ Fritid	233
Demokrati och jämställdhet	4
Utbildning	8
Socialt och hälsa	73
Total rankning	38

 

 

 

 

 

 

 

Sollentuna tappade i år över 20 placeringar i rankingen från plats 14 till plats 38. Det är långt ifrån en katastrof. De här rankningarna säger naturligtvis inte allt och ger inte heller en absolut korrekt bild av hur Sollentuna står sig i relation till andra kommuner. De ger däremot en bild som kan fungera som grund för kommande diskussioner och ytterligare fördjupningar. En kommun som har en uttalad ambition att vara Sveriges mest attraktiva kommun, vilket Sollentuna har, är det naturligtvis inte bra att utvecklingen går åt fel håll.

Om vi tittar på utvecklingen det senaste decenniet har Sollentunas totalplacering varit mellan plats 6 och 38. Årets placering är den lägsta placering som Sollentuna haft under det senaste decenniet. Sollentunas placering i rankingen styrs delvis av geografiskt läge och befolkningens sammansättning. Det underlättar för en placering i nivån under absoluta toppen.

 

2020	38
2019	14
2018	20
2017	25
2016	16
2015	23
2014	17
2013	10
2012	6
2011	16
2010	24

Om Sollentuna ska komma högre i kommande års rankingar, om kriterierna behålls, krävs insatser inom framförallt de två kategorierna där Sollentuna hamnade nära botten (bostäder och kultur/fritid). En ambitiös för att öka kvaliteten i välfärden och minska klyftor i samhället underlättar givetvis också.

Bostadsbristen för 20 år sedan!

Häromveckan, den 15 maj, hade det passerat 20 år sedan jag för första gången med mycket darriga ben  stod i kommunfullmäktiges talarstol. På den tiden var talarstolen en bastant och högt uppbyggd talarstol där man tittade ner på övriga ledamöterna. Det minskade inte direkt nervositeten.

Ämnet för mitt första anförande var en interpellation om bostadsbristen i Sollentuna. Ett ämne som fortfarande i högsta grad är aktuellt och som har debatterats många gånger sedan dess. En evig fråga som aldrig tycks nå en lösning.

Jag kom in som ersättare i kommunfullmäktige sommaren 1999 och tjänstgjorde på mitt första kommunfullmäktigesammanträde i samband med budgetmötet i november 1999. I maj 2000 var det dags för mig att ta mig upp i talarstolen. Ämnet för interpellationen var valt utifrån att jag vid den tidpunkten jobbade på Socialdemokratiska riksdagsgruppens kansli i riksdagen mot (S)-gruppen i Bostadsutskottet.

När jag läser igenom mitt manus till anförandet kan jag konstatera att den lägesbild anno år 2000 som jag målar upp i anförandet skulle ses som ett bra läge. Utvecklingen har blivit mycket värre. Några exempel:

-          Bostadsbrist råder sedan länge i alla kommuner i Stockholms län. Det var länge sedan det fanns bostäder i Upplands Väsby och Järfälla som Sollentunaungdomar kunde flytta till

-          Sollentuna har många år inte ens byggt 300 lägenheter om året. Några exempel 2019 var det 307 färdigställa bostäder och  2018 var det 252 färdigställda. Detta trots att det skulle behöva många fler varje år om vi vill bygga bort bostadsbristen.

-          Sollentunahems intressekö har sedan snart två decennier allra minst tio gånger så många personer inskrivna som år 2000. Vid senaste årsskifte fanns det 55 000 i intressekön.

-          Sollentunahem har i snitt byggt under 50 nya bostäder per år under dessa 20 år. Under perioden har nästan 2000 bostäder sålts till bostadsrättsföreningar via ombildning eller till privata byggherrar

-          När det gäller planberedskapen var den år 2000 inte så stor i Sollentuna. Där har en förbättring skett och nu finns det detaljplaner för flera tusen nya bostäder antagna. Här är det stora problemet att många av dem inte blir genomförda eller att det tar väldigt lång tid innan de blir genomförda.

Jag återger nu mitt manus från den 15 maj 2000 så som det såg ut. Jag ska tillägga att Christina Naess, var den dåvarande moderata kommunstyrelseordföranden i Sollentuna. Hon lämnade för övrigt in sin avsägelse på nästkommande kommunfullmäktigemöte. Det hade sannolikt inget med min interpellation att göra…

”Herr/Fru Ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare och TV-tittare

Jag vill börja med att tacka kommunstyrelsens ordförande för svaret på min interpellation.

Det stämmer att Sollentuna är en av de kommuner i länet som bygger mest. Detta betyder att vi är mindre dåliga än de andra kommunerna i länet. Det sker dock en ökning i bostadsbyggandet i Stockholms  län just nu, men den är marginell och den motsvarar inte efterfrågan. Förra året påbörjades i Stockholms län knappt 3 000 lägenheter och 1 300 egna hem. Dessa siffror ligger till och med under genomsnittet från de värsta krisåren i början av 1990-talet. Och är mindre än hälften av vad som byggdes under byggruschen i slutet av 1980-talet. Merparten av de lägenheter som påbörjades under förra året är bostadsrätter.

Bostadssituationen i Stockholms län håller på att bli allt mer och mer akut. I 19 av 26 kommuner råder bostadsbrist och inte i någon kommun råder överskott. Priserna på bostadsrätter och villor skjuter i höjden. Det är bara att konstatera att den marknadsanpassning som skedde av bostadsmarknaden under 1990-talet inte klarar av att lösa problemet. Det är vi politiker som måste ta initiativ för att lösa bostadskrisen som riskerar vår regions fortsatta tillväxt. Det är med bakgrund i detta som Bostadsminister Lars-Erik Lövdén till hösten kommer att lägga en proposition som stärker kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen för sina invånare.

Christina Naess skriver i sitt svar att Sollentuna har ett mycket ambitiöst utbyggnadsprogram. 300 lägenheter kallar hon ambitiöst. I detta i samma läge som Sollentunahem har 8000 i sin bostadskö, vilket är mer än bolagets totala antal lägenheter. Det vore precis som kommunstyrelsens ordförande skriver oklokt att låta Sollentunahem bygga i kapp hela sin bostadskö, men med tanke på att Sollentunahem under de senaste åren av delvis ideologiska inte tillåtits att bygga av sina ägare är det nu dags för kommunen att börja använda sitt främsta vapen för att lösa bostadsbristen. Nämligen genom att åter låta allmännyttan arbeta.

I Sollentunahems kö står cirka 2 000 Sollentuna ungdomar i kö. Ungdomar som i många fall bott hela sitt liv i vår kommun. Sollentuna är deras hembygd. När dessa ungdomar vill skaffa sig sin första egna bostad finns det inte längre plats för dem i vår kommun. Merparten av dessa Sollentuna ungdomar bosätter sig inte i Stockholms innerstad som Christina Naess påstår i Stockholms innerstad utan de hamnar i våra grannkommuner som Upplands Väsby och Järfälla.

Bostadsbristen i vårt län har nu gått så långt att den byteskedja som beskrivs i svaret inte fungerar. Christina Naess bärande idé har ingen större relevans i verkligheten. Bostadsbristen pressar upp efterfrågan och därmed priset på de bostadsrätter och egna hem som byggs i Sollentuna och övriga delar av länet. Det är allt mindre grad Sollentuna bor som flyttar in i det lilla nybyggda beståndet. Därmed blir ungdomar och andra kapitalsvaga grupper förlorarna i Christina Naess bostadspolitik.”

Inte blev det som det var tänkt - KF har slutreglerat avtalet för Silverdals utbyggnad

På kommunfullmäktige den 16 april 2020 beslutade kommunfullmäktige i Sollentuna om slutreglering av avtalet med Skanska/JM om utbyggnaden av Silverdal. Jag var en av de som var upp i debatten på kommunfullmäktige sköts upp. Jag var också en av dem som då för 20 år, i april 2000, satt i kommunfullmäktigesalen och jag har följt utbyggnaden sedan dess.

20 år har gått. Sedan den aprildag år 2000 då kommunfullmäktige antog detaljplan och fattade beslut om det avtal som vi nu ska slutreglera. I detaljplanen heter inte Silverdal utan Margareteborg. Området fick ett nytt namn, ett namn som för Sollentunabor innan dess förknippats med en begravningsplats, för namnet skulle vara mer ”säljande” och låta mer attraktivt.  

Det område som då hette Margreteborg och som då mest var en stor ovårdad vildvuxen yta täckt av rivningsmassor som bar spår av tidigare användning som t ex övningsområde för närliggande polishögskolan. Ett antal slitna och i vissa fall övergivna byggnader fanns i området. Nu det dags att göra någon form av bokslut. Blev det som det var tänkt?

Det antogs att det var medelålders och äldre som skulle flytta till Silverdal. Så blev det inte. Det blev nästan bara barnfamiljer som flyttade in i det nybyggda området. Det blev omedelbart uppenbart, för oss som satt i barn- och ungdomsnämnden, att det behövde komma till förskolor och skolor i snabb takt för att täcka behoven.

Problemet var inte att det inte fanns tomter avsatta för skola och förskola i området. För det fanns det, även om det tidigt visade att det inte skulle räcka till. I ”vanliga” byggprojekt hade det ändå varit något kom kommunen haft rådighet att hantera själva. Men Silverdal var inte ett ”vanligt” byggprojekt för kommunen. Kommunen hade nämligen lagt över helansvaret att bygga ut området, även vad gäller samhällsservice, på konsortiet Skanska/JM.

I avtalet uttrycks det så att ”Skanska/JM ska bygga skolor och andra byggnader för samhällsservice så snart det finns underlag för det”. Så skedde inte. Kommunen fick istället köpa tillbaka några tomter för att bygga samhällsservice på samt förvärva PEAB:s tidigare kontor för att bygga om till Silverdalsskolan.

Kommunens mål med avtalet var tydligt: ”Det är kommunens avsikt att vid genomförande av projektet söka begränsa kommunens ekonomiska risker och direkta engagemang i projektet så långt som möjligt är”. I verkligheten blev det alltså svårare att begränsa det direkta kommunala engagemanget än vad som var intentionen i avtalet.

Den stora ”snackisen” i Silverdal var den Vetenskapspark som skulle etableras i området. Vetenskapsparken skulle, enligt avtalet”, ha ambitionen att blir en internationellt ledande vetenskapspark inom områdena Miljö-IT-teknik och Hus-IT-teknik. Skanska/JM åtog sig att göra en kraftfull satsning för att säkerställa Vetenskapsparkens långsiktiga fortlevnad. I samtida press talas det om en satsning på 3 miljarder kronor. Av dessa tankar blev det i princip inget. Pfizer byggde ett kontor. Det pågick under en kort period ett projekt på kemikaliefria djurtest. Pfizer flyttade och tankarna på en Vetenskap begravdes i tystnad.

Kommunen har helt naturligt lärt sig en hel del av erfarenheterna till Silverdalsprojektet. Det märks inte minst i nästa stora utbyggnadsprojekt, Väsjön, där kommunen med de fördelar och nackdelar det för med sig tagit samhällsansvaret själva.

Till slut. Silverdal blev ett bostadsområde med många kvaliteter. Visst det finns saker som kunde gjorts annorlunda som lyft området ännu mer. Men inte som det var tänkt för 20 år sedan. Det blev på ett annat sätt. Och det är väl så verkligheten är. Det går inte helt enligt planerna, men det kan bli rätt bra då.

Ingen livsmedelsbutik i Sjöbergs centrum under byggtiden!

På kommunfullmäktige den 19 september debatterade jag en interpellation om livsmedelsbutik i Sjöbergs centrum under byggtiden av det nya Sjöbergs centrum med Samhällsbyggnadsnämndens liberala ordförande. I debatten blev det tydligt att det inte kommer finnas någon livsmedelsbutik i Sjöbergs centrum under byggtiden.

I debatten sa jag ungefär följande:

"Den här interpellationen handlar i grunden om människors grundläggande livsvillkor. Tillgången till en lokal livsmedelsaffär är en naturlig del i välfärden. Så kommer det inte vara för alla som bor i Kärrdal och Sjöberg under minst 15 månader de kommande åren.

Det hat gått mer än tio år sedan som Sjöbergs centrums framtid började diskuteras. Sedan 2015 finns en antagen detaljplan som förutsätter en rivning av det nuvarande centrumet för att kunna bygga bostäder med centrumanläggning i botten. Nu verkar byggnationen – äntligen - komma igång i närtid.

När vi samtalar med Sjöbergsbor möter vi en stor oro över vad som ska hända när och om bygget sätter igång. Kommer de att ha någonstans att handla mat i sitt närområde? En fråga som är extra viktig i ett område som Sjöberg där man är beroende av de två busslinjer som trafikerar området eller av bil för att komma till en livsmedelsbutik.

I kommundelen Sjöberg bor det idag drygt 4 600 människor. 800 av dessa invånare är över 65 år. Ett antal av dessa Sjöbergsbor kommer att få betydligt försvårade livsvillkor när livsmedelsbutiken tillfälligt försvinner. De får svårare att handla mat, hämta paket och annan service som idag finns i Sjöbergs centrum.

Vi Socialdemokrater har under hela processen drivit linjen att det är viktigt att närservice i form av matbutik m m upprätthålls i Sjöbergs centrum även under byggtiden. Vi ser det som att allmänt intresse att det finns en livsmedelsbutik i området. Vi vill betona att det aldrig varit vår tanke att kommunen själva ska driva eller finansiera butiken.  

Vi har noterat majoritetens löfte att underlätta samarbeta i framtagandet av exempelvis tillfälliga bygglov om behovet skulle finnas. Nu framgår det i svaret att handlaren inte är intresserad av att driva livsmedelsbutiken i tillfälliga lokaler utan att de istället vill ha ekonomisk kompensation. Vi beklagar detta.

Har kommunledningen haft kontakt med affärsidkaren eller har det enbart varit centrumägaren som skött den kontakten? I så fall har kommunen påtalat vikten av att det finns en livsmedelsbutik i Sjöbergs centrum under byggtiden?

En annan följdfråga är om kommunen har beredskap inom vård-och omsorg att erbjuda stöd till den grupp äldre som idag klarar att handla själva, men inte kan göra det när det inte längre finns en lokal livsmedelsbutik."

Sollentunahem kommer inte klara målet om att bygga 1500 lägenheter till 2024!

Till slut fick jag svar på min fråga till Sollentunahems ordförande, även om det dröjde fem månader sedan jag lämnade in den. Bolagets ordförande, Maria Stockhaus (M), uteblev under tre raka KF-sammanträde. På kommunfullmäktige den 19 september fick jag till slut svar.

Frågan jag hade ställt grundade sig i att kommunfullmäktige den 15 december 2016 antog nya ägardirektiv för Sollentunahem. Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem.

I ägardirektivet anges bland annat följande:

” Genom ägardirektiv uppdrar kommunfullmäktige till AB Sollentunahem att:

-          färdigställa cirka 1500 hyresrättslägenheter fördelat över åren till och med år 2024

-          exploatera egen mark för ändamålet samt efter behov förvärva mark eller byggrätter”

Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019. Den fråga jag ställde var: ”Kommer Sollentunahem att klara av att uppfylla ägardirektivet från december 2016 om att färdigställa 1500 nya hyresrätter till år 2024?”

I sitt svar sa bolagets moderata ordförande att bolaget skulle klara av att bygga 1500 lägenheter, men  att det skulle sannolikt ta mer än fram till 2024 att få lägenheterna färdigställda. Det innebär att svaret på min fråga är nej, Sollentunahem kommer inte att klara målet. De kommer inte klara målet. Hon hävdade också att bolaget har den personella kompetensen att klara av att bygga det antal lägenheter.

Sollentunahem har under den senaste 15 års perioden genomgått ett kraftfull förändring. Sollentunahems lägenhetsbestånd har minskat från 7100 lägenheter 2006 till att Sollentunahem idag efter försäljningar, ombildningar och fission endast har 3600 lägenheter. En halvering alltså på 15 år.

Jag kommer att fortsätta att bevaka hur det går med uppdraget. Socialdemokraterna tvekar inte vid målet. Vi vill att Sollentunahem åter ska bli ett starkt allmännyttigt bostadsbolag som erbjuder bra bostäder till Sollentunaborna.

Tänk på att delar blir en del av en helhet!

Just nu pågår samråd över förslag till detaljplan för kvarteret Eklövet 3 m m i Edsberg. Syftet med detaljplanen är att Sollentunahem ska bygga 60 lägenheter på sin egen mark. Marken används i dag som en parkeringsplats och är belägen i korsningen  Ribbings väg-Skyttevägen. Detaljplanen ska se som ett led i arbetet att Sollentunahem ska bygga 1500 nya hyreslägenheter fram till 2024.

Hela detaljplanförslaget finns på kommunens hemsida:
https://sollentuna.projects.se/Views/ProjectPlace/Public.aspx?Site=2893522

Vi i Edsbergs Socialdemokratiska Förening har vi skickat in ett yttrande över detaljplanen. Vår viktigaste i signal med yttrandet är att även de små delarna påverkar helheten och att det behövs en helhetssyn inte minst kring trafikfrågorna. Vi har sedan många år drivit frågan om behovet av en av en långsiktig trafikutredning för Edsberg. Vårt yttrande ser i sin helhet ut så här:

"Edsberg är en kommundel som till stor del är byggd för 1950-talets behov och förutsättningar. Just nu finns det ett antal antagna detaljplaner i Edsbergsområdet som inte börjat bebyggas. Det finns också ett antal områden där processen för att anta nya detaljplaner pågår för ytterligare förtätning i Edsberg. Till detta ska läggas Väsjöområdet.

Fler bostäder förutsätter att kommunen snarast genomför en långsiktig trafikutredning för Edsberg. En trafikutredning som ser till helheten och inte bara behandlar enskilda delar av helheten var för sig. Det gör att det som kan verka rimligt i ett enskilt detaljplaneområde kan se till att möjligheten till en bra helhetslösning kan omöjliggöras.   

Vi ser positivt på detaljplaneförslaget för del av Eklövet 3 och Edsberg 10:8. Föreningen välkomnar att byggs fler bostäder i Edsberg.

Vi har inga större invändningar på placeringen av huset. Gestaltningen av huset är däremot oklar i handlingarna.  Det är av vikt att hitta en placering och gestalning av den nya byggnationen som ger ett så liten påverkan för dem som bor i närliggande hus som möjligt vad gäller närhet och insyn.

Vår bedömning är att detaljplanen väl följer den struktur som råder i andra delar i Edsberg med en blandning av park och bostadshus. När det gäller utformningen av området bör ett barnperspektiv tillämpas t ex genom att bra lekytor anläggas i anslutning till huset. Det finns till exempel en tidigare lekplats vid gångvägen mellan Edsbergs centrum och Brf Platån som kan väckas till liv igen Den ligger nära det aktuella planområdet och barnen kan ta sig dig utan att korsa någon väg. Närheten till de mindre skogspartier som till stora delar omsluter planområdet bidrar med möjligheter till lek och trivsel.

Parkeringslösningen för området behöver ytterligare beskrivas.

Edsberg har en trafiklösning som bygger på 1950-talets förutsättningar och planeringsstruktur. Sedan dess har Edsberg förtätats och antalet bilar per hushåll har ökat, vilket leder till trängsel delar av dygnet. Detaljplaneområdet ligger mitt i en av de känsliga punkterna i vägnätet i Edsberg, d v s i korsningen Skyttevägen och Ribbings väg. Detta behöver beaktas i högre grad.  Vi saknar beskrivningar av uppskattad trafikmängd och hur det påverkar det befintliga trafiknätet såväl inne i Edsberg som vid utfarterna mot Danderydsvägen och Frestavägen. Det gäller så väl före som efter det att Edsbergs vägnät kopplats ihop med Väsjöområdet."

Frågor om Sollentunahems byggplaner saknar fortfarande svar!

Till kommunfullmäktige den 25 april 2019 hade jag ställt en enkel fråga till Sollentunahems moderata styrelseordförande om bolaget kommer att klara av att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya hyresrätter fram till och med 2024. Jag fick inget svar på min enkla fråga på det kommunfullmäktige sammanträdet. För att Maria Stockhaus (M) inte närvarade. Hon närvarade inte heller på kommunfullmäktige 23 maj eller 13 juni. Vid tre sammanträden i rad har alltså en rutinerad kommunpolitiker tillika riksdagsledamot valt att inte närvara på ett kommunfullmäktige för att svara på en fråga som är central i hennes uppdrag som ordförande i AB Sollentuna. 

Frågan har sin bakgrund i de ägardirektiv för Sollentunahem som kommunfullmäktige antog den 15 december 2016 . Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem. I ägardirektivet anges bland annat följande:

”Genom ägardirektiv uppdrar kommunfullmäktige till AB Sollentunahem att:

-          färdigställa cirka 1500 hyresrättslägenheter fördelat över åren till och med år 2024

-          exploatera egen mark för ändamålet samt efter behov förvärva mark eller byggrätter”

Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019. Däremot är planeringen av försäljningen av hyresrätter i full gång och den första försäljningen förväntas ske under hösten 2019.

När våra företrädare som beslutsfattare i kommunfullmäktige beslutade att Sollentunahem skulle startas 1950 så tror jag att de inte på något sätt kunde ana vad som nu sker med det stolta bolag som de byggde upp. Det var goda bostäder för breda befolkningsgrupper som var syftet med Sollentunahem inte att bygga upp ekonomiska värden som framtida politiska ledare kunde ”leka affär med”. Det hade åtminstone varit klädsamt om Sollentunahems ordförande valt att komma till kommunfullmäktige och svarat på en angelägen fråga.

 Om hon väl kommer till kommunfullmäktige den 19 september återstår att se. Om hom gör det har jag redan nu förberett ett antal relevanta följdfrågor som skulle vara intressant att få svar på. Några av dess är: 

• För att kunna bygga lägenheter krävs antagna detaljplaner för bostäder? Hur många lägenheter finns i de detaljplaner Sollentunahem har antagna eller i process?
• Om det nu är så svårt att hitta byggbar mark för uppdraget? Varför gav ni då uppdraget?
• Har Sollentunahem planer att köpa upp byggrätter från andra markägare så som skedde 2008 för att få bättre spridning och snabbare byggtakt?
• Har Sollentunahem den personella kompetensen inom bolaget för att bygga så många lägenheter på så kort tid som fem år?
• Enligt årsredovisningen hade Sollentunahem en personalomsättning på hela 38% 2018 har detta påverkat bolagets förmåga att bygga?
• Har Sollentuna ekonomiska muskler för att bygga så många lägenheter på kort tid?Hur ska Sollentunahem bygga upp den nödvändiga kompetensen för att bygga så många lägenheter på så kort tid?
• Hur litet kan Sollentunahem egentligen bli?  Är 3800 lägenheter en bottennivå?

Det behövs en livsmedelsbutik i Sjöbergs Centrum även under byggtiden!

Under åren har flera olika privata fastighetsägare haft planer på att riva och bygga ett nytt Sjöbergs centrum med nya bostäder i centrum. Det har gått mer än 10 år sedan detaljplaneläggningen av ett nytt centrum i Sjöberg påbörjades. Kommunfullmäktige antog detaljplanen som möjliggör byggplanerna 2015. Sedan dess tiden gått och turerna varit många utan att byggnationen startat. Nu börjar det dock närma sig byggstart.  

                                                                                                                                          

Under arbetet med framtagandet av ny detaljplan för Sjöberg Centrum lyfte vi Socialdemokrater frågan om vad kommunen kan göra för att se till att den befintligalivsmedelsaffären kan bedriva verksamhet även under byggnationen. Bakgrunden är att det bor många äldre i Kärrdal och Sjöberg. En del av dessa har svårt att ta sig till andra affärer. Vi Socialdemokrater har ända sedan detaljplaneläggningen pågick drivit frågan att kommunen ska ta ansvar för att närservice garanteras i området under byggtiden, t ex genom tillfällig upplåtelse av kommunal mark för tillfälliga lokaler. Den moderatledda majoriteten har varit avvaktande till detta.

Jag lämnade med anledning av detta in en interpellation till Samhällsbyggnadsnämndens ordförande på förra kommunfullmäktige om Sollentuna kommun kommer bidra till att det finns en tillfällig livsmedelsbutik eller liknande i Sjöberg under byggtiden. Interpellationen kommer att besvaras på kommunfullmäktige den 19 september.

Få svar från (m)ajoriteten om byggandet av hyresrätter!

Den 15 december 2016 antog kommunfullmäktige nya ägardirektiv för Sollentunahem. Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem. Under de 2½ år som gått sedan beslutet har bolagskoncernen byggts upp, fissionen genomförts och planerna för utförsäljningen av de 2000 lägenheterna har tagit stora steg mot förverkligande. Det går trögare med Sollentunahem ägardirektiv om att bygga 1500 nya hyresrätter. Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019. Arbetet med att ägardirektiven ska  enligt beslutet vara slutförda 2024.

Den moderatledda majoriteten har alltså så här länge lagt fokus på den del av beslutet som handlar om att möjliggöra försäljning av bostäder och inte på att bygga nya bostäder. Detta blev inte minst tydligt på kommunfullmäktige i juni 2019. Då svarade kommunstyrelsens ordförande på en interpellation som min partikamrat Kari Nortemo hade skrivit. I interpellationens ställdes tre konkreta frågor om hur majoriteten arbetar med att förverkliga ägardirektiven.

De svar som vi fick från Henrik Thunes (M) var ordrika, men föga konkreta. Jag har här lagt in hans svar på frågorna i sin helhet. Svaret är återgivet is sin helhet, men sorterat under frågorna istället för som en rak brödtext. Svaren i kursivt nedan:  

·         Anser ni att Sollentunahem har gjort tillräckligt för att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya hyresrätter?

Sedan december 2016 har Sollentunahem inlett ett aktivt arbete för att finna möjligheter att få till stånd 1 500 nya hyresrätter de kommande åren. Det torde inte råda någon tvekan om att uppgiften är omfattande och komplex.

·         Planeras några insatser för att stötta Sollentunahem för att uppfylla ägardirektivet?

I samband med beslutet om ägardirektivet till Sollentunahem beslutade kommunfullmäktige även om bildandet av bolagskoncern. Utifrån koncernperspektivet initierades under förra mandatperioden en samverkan mellan Sollentunahem, samhällsbyggnadsnämnden och miljö- och byggnadsnämnden för att gemensamt finna bästa, möjliga lösningar för att genomdriva uppdraget om 1 500 nya hyresrätter. Att stora delar av Sollentunahems verksamhet ställs om från att i huvudsak vara ett förvaltande bolag till att producera en stor mängd bostäder på bestämd tid kräver mycket av såväl bolaget som koncernen. Vi behöver säkerställa att vi skapar byggprojekt som uppfyller krav på att erbjuda attraktiva bostäder för hyresgäster samtidigt som projekten ska vara ekonomiskt genomförbara. Utöver planprocesser som är svåra att prognostisera i tid från beslut till färdigställande finns en rad faktorer som påverkar bolagets möjligheter att genomföra uppdraget. Sollentuna är landets sjunde minsta kommun till ytan vilket innebär begränsad marktillgång. I de stråk där vi gärna ser förtätningar begränsas byggnation samtidigt av statliga regleringar, inte sällan på grund av bullernivåer. På andra platser gör markförhållanden att det blir svårt att bygga bostäder på ett ekonomiskt hållbart sätt.

·         Hur många lägenheter kommer Sollentunahem att få markanvisning för att bygga i Väsjöområdet?

Thunes gav inget svar alls på denna fråga.

Interpellationsdebatten gav alltså inga konkreta svar. Den moderatledda majoriteten glider snarare undan tydliga utfästelser om hur det går med att förverkliga det ägardirektiv som de själva tagit initiativ till. Vill moderaterna ens att ägardirektiven ska förverkligas.  Vi Socialdemokrater kommer fortsätta arbeta för att det byggs fler hyresrätter i Sollentuna och att Sollentunahem ska vara ett starkt allmännyttigt bostadsföretag.