Har Sollentunahem lärt sig vikten av bättre information när det byggs?

På Kommunfullmäktige den 15 oktober hade jag ställt en enkel fråga till AB Sollentunahems ordförande om informationen till de boende på Ribbings väg i Edsberg med anledning av det nybygge, med omfattande sprängningar, i kvarteret Esset.

I debatten sa jag ungefär så här:

"I stort sätt varje dag sedan i somras har jag varje vardag, i mitt hemmakontor i coronatid, hört den ihållande varningssignalen om att sprängning kommer ske. Sedan har det kommit en duns och ibland har en lätt skakning känts. Då bor jag cirka 500 meter från byggplatsen. De som bor närmare känner naturligtvis ännu mer.

En hyresgäst uttrycker det så här i en artikel i lokalpressen ”Hela huset dallrar till när de spränger. En granne till mig mådde så psykiskt dåligt av det att hon var tvungen att flytta. Och någon hyresreduktion är det inte tal om” … ” Ingen löpande information alls sedan den leende ledningen tog lite bilder med en spade och en hög med grus i juni. ”

Det är helt naturligt problematiskt att genomföra byggprojekt inne i befintliga bostadsområden. I synnerhet när det kräver så omfattande sprängningar som krävs i detta fall. Det krävs inte minst förberedelser för att säkra kringliggande bostäder och informera de närboende. 

De närboende ska självklart ha rätt att känna sig trygga och säkra i sitt eget hem. 

Den här detaljplanen antogs i september 2015. För fem år sedan. Tid har därmed funnits till förberedelser och information. Sollentunahem har alltså haft fem år sig att planera förverkligandet av detaljplanen.

Det som byggs nu är det första huset som ska byggas. Det kommer ytterligare tre hus. Tre hus som också ska byggas inne i ett befintligt bostadsområde. Och där sprängningar kommer ske. Nyckelfrågan är vad Sollentunahem lärt sig.

Vad har Sollentunahem lärt sig av detta projekt om att informera och föra dialog med de boende om vad som ska hända i direkt närhet till deras bostad?"

Sollentunahem kommer inte klara målet om att bygga 1500 lägenheter till 2024!

Till slut fick jag svar på min fråga till Sollentunahems ordförande, även om det dröjde fem månader sedan jag lämnade in den. Bolagets ordförande, Maria Stockhaus (M), uteblev under tre raka KF-sammanträde. På kommunfullmäktige den 19 september fick jag till slut svar.

Frågan jag hade ställt grundade sig i att kommunfullmäktige den 15 december 2016 antog nya ägardirektiv för Sollentunahem. Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem.

I ägardirektivet anges bland annat följande:

” Genom ägardirektiv uppdrar kommunfullmäktige till AB Sollentunahem att:

-          färdigställa cirka 1500 hyresrättslägenheter fördelat över åren till och med år 2024

-          exploatera egen mark för ändamålet samt efter behov förvärva mark eller byggrätter”

Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019. Den fråga jag ställde var: ”Kommer Sollentunahem att klara av att uppfylla ägardirektivet från december 2016 om att färdigställa 1500 nya hyresrätter till år 2024?”

I sitt svar sa bolagets moderata ordförande att bolaget skulle klara av att bygga 1500 lägenheter, men  att det skulle sannolikt ta mer än fram till 2024 att få lägenheterna färdigställda. Det innebär att svaret på min fråga är nej, Sollentunahem kommer inte att klara målet. De kommer inte klara målet. Hon hävdade också att bolaget har den personella kompetensen att klara av att bygga det antal lägenheter.

Sollentunahem har under den senaste 15 års perioden genomgått ett kraftfull förändring. Sollentunahems lägenhetsbestånd har minskat från 7100 lägenheter 2006 till att Sollentunahem idag efter försäljningar, ombildningar och fission endast har 3600 lägenheter. En halvering alltså på 15 år.

Jag kommer att fortsätta att bevaka hur det går med uppdraget. Socialdemokraterna tvekar inte vid målet. Vi vill att Sollentunahem åter ska bli ett starkt allmännyttigt bostadsbolag som erbjuder bra bostäder till Sollentunaborna.

Få svar från (m)ajoriteten om byggandet av hyresrätter!

Den 15 december 2016 antog kommunfullmäktige nya ägardirektiv för Sollentunahem. Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem. Under de 2½ år som gått sedan beslutet har bolagskoncernen byggts upp, fissionen genomförts och planerna för utförsäljningen av de 2000 lägenheterna har tagit stora steg mot förverkligande. Det går trögare med Sollentunahem ägardirektiv om att bygga 1500 nya hyresrätter. Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019. Arbetet med att ägardirektiven ska  enligt beslutet vara slutförda 2024.

Den moderatledda majoriteten har alltså så här länge lagt fokus på den del av beslutet som handlar om att möjliggöra försäljning av bostäder och inte på att bygga nya bostäder. Detta blev inte minst tydligt på kommunfullmäktige i juni 2019. Då svarade kommunstyrelsens ordförande på en interpellation som min partikamrat Kari Nortemo hade skrivit. I interpellationens ställdes tre konkreta frågor om hur majoriteten arbetar med att förverkliga ägardirektiven.

De svar som vi fick från Henrik Thunes (M) var ordrika, men föga konkreta. Jag har här lagt in hans svar på frågorna i sin helhet. Svaret är återgivet is sin helhet, men sorterat under frågorna istället för som en rak brödtext. Svaren i kursivt nedan:  

·         Anser ni att Sollentunahem har gjort tillräckligt för att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya hyresrätter?

Sedan december 2016 har Sollentunahem inlett ett aktivt arbete för att finna möjligheter att få till stånd 1 500 nya hyresrätter de kommande åren. Det torde inte råda någon tvekan om att uppgiften är omfattande och komplex.

·         Planeras några insatser för att stötta Sollentunahem för att uppfylla ägardirektivet?

I samband med beslutet om ägardirektivet till Sollentunahem beslutade kommunfullmäktige även om bildandet av bolagskoncern. Utifrån koncernperspektivet initierades under förra mandatperioden en samverkan mellan Sollentunahem, samhällsbyggnadsnämnden och miljö- och byggnadsnämnden för att gemensamt finna bästa, möjliga lösningar för att genomdriva uppdraget om 1 500 nya hyresrätter. Att stora delar av Sollentunahems verksamhet ställs om från att i huvudsak vara ett förvaltande bolag till att producera en stor mängd bostäder på bestämd tid kräver mycket av såväl bolaget som koncernen. Vi behöver säkerställa att vi skapar byggprojekt som uppfyller krav på att erbjuda attraktiva bostäder för hyresgäster samtidigt som projekten ska vara ekonomiskt genomförbara. Utöver planprocesser som är svåra att prognostisera i tid från beslut till färdigställande finns en rad faktorer som påverkar bolagets möjligheter att genomföra uppdraget. Sollentuna är landets sjunde minsta kommun till ytan vilket innebär begränsad marktillgång. I de stråk där vi gärna ser förtätningar begränsas byggnation samtidigt av statliga regleringar, inte sällan på grund av bullernivåer. På andra platser gör markförhållanden att det blir svårt att bygga bostäder på ett ekonomiskt hållbart sätt.

·         Hur många lägenheter kommer Sollentunahem att få markanvisning för att bygga i Väsjöområdet?

Thunes gav inget svar alls på denna fråga.

Interpellationsdebatten gav alltså inga konkreta svar. Den moderatledda majoriteten glider snarare undan tydliga utfästelser om hur det går med att förverkliga det ägardirektiv som de själva tagit initiativ till. Vill moderaterna ens att ägardirektiven ska förverkligas.  Vi Socialdemokrater kommer fortsätta arbeta för att det byggs fler hyresrätter i Sollentuna och att Sollentunahem ska vara ett starkt allmännyttigt bostadsföretag.

Kommer Sollentunahem klara av att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya lägenheter till 2024? - fråga till Sollentunahems ordförande på nästa fullmäktige

Till kommunfullmäktige den 25 april 2019 har jag ställt en enkel fråga till Sollentunahems ordförande om bolaget kommer att klara av att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya hyresrätter fram till och med 2024.

Frågan ser ut så här i sin helhet:

”Den 15 december 2016 antog kommunfullmäktige nya ägardirektiv för Sollentunahem. Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem.

I ägardirektivet anges bland annat följande:

”Genom ägardirektiv uppdrar kommunfullmäktige till AB Sollentunahem att:

-          färdigställa cirka 1500 hyresrättslägenheter fördelat över åren till och med år 2024

-          exploatera egen mark för ändamålet samt efter behov förvärva mark eller byggrätter”

Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag Sollentunahems ordförande:

·         Kommer Sollentunahem att klara av att uppfylla ägardirektivet från december 2016 om att färdigställa 1500 nya hyresrätter till år 2024?”

Nu blir det äntligen, åtminstone några, hyresrätter i Silverdal!

I veckans nummer av Vi i Sollentuna kan vi läsa om att det varit byggstart för 52 hyresrätter i Silverdal. Det är Heba fastigheter som ska bygga dem intill det så kallade Pfizer-huset. Hösten 2020 väntas de 52 nya hyresrätterna bli klara och redo för inflyttning.

Det är verkligen på tiden att det byggs hyresrätter i Silverdal. I det avtal som kommunen skrev år 2000 med JM och Skanska om exploateringen av Silverdal framgick det tydligt att Silverdal skulle bebyggas med olika upplåtelseformer, även hyresrätter. Först nu snart 20 år senare börjar hyresrätterna byggas.

Den punkt i beslutet kring avtalet med Silverdalskonsortiet (bestående av byggbolagen JM och Skanska) om att det skulle byggas hyresrätter tillkom på initiativ av det dåvarande oppositionsrådet Roland Grip (S) som långsiktigt drev på att det skulle in i hyreravtalet. Sedan har det tagit tid. Konsortiet har inte visat särskilt stort intresse att genomföra den del avtalet, även om det genom åren varit tydligt att de insett att de inte kan komma undan den punkten. Nu blir det totalt 52 hyresrätter, vilket motsvarar några få procent av de bostäder som byggts i Silverdal. De övriga projekt i Silverdal som pågår eller planeras innehåller i nuläget inga ytterligare hyresrätter.

I artikeln uttrycker säger miljö- och byggnadsnämndens moderata ordförande följande:

”Det behövs blandade bostäder, inte bara bostadsrätter. Och det är för att vår befolkning har en blandad struktur. Alla har inte möjligheten att köpa en bostadsrätt.”

Med den bakgrunden visar detta citat från (M) att den moderatledda majoriteten talar på ett sätt och agerar på ett annat sätt. Den bilden förstärks med att mellan åren 2007 - 2016 ombildades drygt 1 750 hyresrätter till bostadsrätter. Det motsvarar en fjärde del av det antal lägenheter Sollentunahem hade innan ombildningarna påbörjades. Även om Sollentunahem och några andra byggbolag har byggt nya hyresrätter under tidsperioden så har antalet hyresrätter totalt minskat och kötiderna blivit längre.

Stoppa utförsäljningen av Sollentunahems lägenheter!

I höst påbörjar den moderatledda majoriteten utförsäljningen av hyresrätter i Sollentuna. Då ska det första av tre ”paket” med hyresätter börja säljas ut. Det handlar i första hand om bostäder i Rotebroområdet. De andra två paketen kommer enligt majoritetens plan att säljas 2021 och 2023.

Försäljningspaketen innebär att kommunfullmäktiges beslut från december 2016, efter förslag från den moderatledda majoriteten, om att sälja ut 2000 hyresrätter till andra fastighetsägare nu blir verkliget. De nu aktuella utförsäljningarna är inte de första försäljningarna som skett. Mellan åren 2007 - 2016 ombildades drygt 1 750 hyresrätter till bostadsrätter. Det motsvarar en fjärde del av det antal lägenheter bolaget hade innan ombildningarna påbörjades. Därtill har över 500 lägenheter sålts ut till privata fastighetsägare, framförallt handlar det om en del av Malmvägen som såldes till Wallenstam.

En annan del i kommunfullmäktiges beslut var att Sollentunahem ska byggas 1500 nya hyresrätter. Trots att det har gått nästa tre år sedan beslutet togs har inga nya bostadsprojekt börjat byggas. Det ledde till att Sollentunahem inte kom att färdigställa en enda ny lägenhet förra året och bolaget kommer inte några i år heller. Och detta i ett läge, där det står över 57 000 personer i Sollentunahems kö. Redan idag tar det mellan 8-12 år att få en lägenhet.

Därför är vårt krav tydligt. Sälj inte ut Sollentunahems hyresrätter. Det är särskilt viktigt för att ge unga, nya svenskar och andra grupper som idag har svårt att nå ut på bostadsmarknaden en bostad, samt för att ge möjlighet att byta bostad efter livets olika skeden.

Vi socialdemokrater ser bostaden som en social rättighet. Därför anser vi att det är ett samhälleligt ansvar att trygga bostadsförsörjningen. Vi är beredda att ta det ansvaret.

Vägen till ett sammanhållet Sollentuna kräver en bostadspolitik som bidrar till att möta den tilltagande boendesegregationen. Vi vill ha variationsrika bostadsområden med attraktiva bostadsmiljöer som innehåller olika upplåtelse- och boendeformer.

Nu dyker de kristdemokratiska dimridåerna om hyresrätter upp igen!

I samband med att beslutet om den moderatledda majoriteten beslutade om att sälja ut 2000 hyresrätter i slutet av 2016 försökte (KD) lägga dimridåer runt sitt agerande. Nu kan vi se i veckans Vi i Sollentuna att de fortsätter lägga dimridåer kring vad de röstat för i kommunfullmäktige.

I tidningen skriver de ” … vi (har) tillsammans med våra samarbetspartier Moderaterna och Liberalerna gett Sollentunahem direktiv att bygga 1 500 nya bostäder de närmaste åren.” Det är visserligen sant, men de glömmer berätta att de också röstat ja till att sälja ut 2000 lägenheter till privata fastighetsägare. Det gör att Sollentunahem riskerar att under en period få runt 3800 lägenheter eller färre då ytterligare ombildningar kan genomföras.

Nu försöker (KD) dölja vad de stått bakom. Det är inte konstigt att de gör det då ställt sig bakom något som är en total omsvängning i inställning till Sollentunahem och hyresrätten än vad de historiskt haft. För 15 år sedan, under den s k ”Regnbågskrisen” var S och (KD) helt överens om de här frågorna. Vi stod på samma sida under den tidens Sollentunahems strid. Vi var t o m överens om en politisk plattform, för den politiska majoritet som vi var nära att bilda tillsammans med fyra andra partier. I den plattformen stod det följande:

”Sollentuna ska präglas av en god politisk planering med genomtänkt och väl fungerande infrastruktur. Sollentuna behöver fler bostäder. Satsningen på bostads­byggandet syftar till att skapa balans och valfrihet i Sollentuna, med ungefär en tredjedel vardera av hyresrätter, bostadsrätter och egnahem.”

Under den innevarande mandatperioden har (KD) svängt helt om. På den tiden stod (KD) upp för Sollentunahem även om det innebar att det inte fick vara med i en moderatledd majoritet. Nu har de lagt sig helt platt för Moderaterna och Liberalerna och säljer ut ännu fler hyresrätter än de ansåg var oacceptabelt för 14 år sedan, men det vågar de inte erkänna för väljarna och sätter därmed återkommande upp sina dimridåer.

(KD) säger sig ändå sig att värna hyresrätten. Jag kommer då att tänka på ett passande bibelcitat från Hebreerbrevet 12:6.

” Ty den Herren älskar, den agar han, och han straffar med riset var son som han har kär.”

Så behandlar (KD) Sollentunahem och hyresrätten.

Välkommen granskning av Hyresgästföreningen av utförsäljning av Sollentunahems lägenheter!

Under 2016 drev den moderatledda majoriteten igenom att på ett genomgripande sätt förändra kommunmedborgarnas gemensamma bostadsbolag, AB Sollentuna. De beslutade att sälja ut 2000 lägenheter till privata fastighetsägare samt att bilda en bolagskoncern och genomföra en fission för att kunna flytta över pengar från Sollentunahem till kommunkassan. De lovade också att Sollentunahem ska få bygga 1500 nya hyresätter. Sammantaget skulle Sollentunahem få färre lägenheter och svagare ekonomisk ställning. I nuläget har ingen fastighet sålts.

Socialdemokraterna röstade emot försäljningarna och vi går till val för att stoppa de planerade försäljningarna.

Hyresgästföreningen Sollentuna meddelade nyligen att de avser att genomföra en utredning om Sollentuna kommuns hanterande av det kommunala bolaget AB Sollentunahem, i avsikt att få en rättslig prövning. Jag välkomnar en sådan granskning. Det finns många frågor och tveksamheter kring kommunens hanterande av det allmännyttiga bostadsbolaget Sollentunahem. Hyresgästföreningen Sollentuna har tillgång till en stab av jurister och utredare för denna process som de önskar få rättsligt prövad.

De områden som hyresgästföreningen vill granska är följande med deras motiveringar:

Aggressiv skatteplanering
Kommunen har i nuläget placerat över 1 800 hyresrätter i tre nya dotterbolag till AB Sollentunahem. Anledningen till det är att man ska slippa realisationsskatt vid försäljning till andra fastighetsbolag.

Den kommunala hushållningsprincipen
Sedan 2007 har cirka 2 000 hyresrätter ombildats till bostadsrätter genom en kommunal kampanj. Samtliga har sålts till underpriser, vilket inte stämmer överens med hushållningsprincipen.

Extra uttag ur AB Sollentunahem
Under de senaste åren har kommunen plockat ut cirka 24 miljoner kronor ur Sollentunahem utöver vinstuttaget. Ingen vet vad dessa pengar har använts till. Lagstiftningen är rätt otydlig på den punkten, men klart är att det finns en avgränsning och den vill vi ha prövad.

Överföring av kommersiella fastigheter
Tidigare i år förde kommunen över AB Sollentunahems kommersiella fastigheter till ett nytt kommunalt fastighetsbolag. Detta innebär dels en värdeöverföring i mångmiljonklassen, och dels att lagstiftningen om allmännyttiga bostadsbolag inte gäller det nya fastighetsbolaget.

Försäljning till andra fastighetsägare
2011 sålde kommunen 452 hyresrätter till Wallenstam. 2016 sålde Wallenstam vidare till D. Carnegie för tre gånger pengarna. Detta innebär dels att man sålde långt under marknadspris, och dels att man otillbörligt gynnat företaget Wallenstam vilket inte är tillåtet enligt lag.

Det är relevanta områden de valt ut och jag ser fram emot att se vad de kommer fram till.

Moderaterna är däremot inte så glada över granskningen i Vi i Sollentuna kommunstyrelsens ordförande så här:

”– Vi har gjort allting i enlighet med den lagstiftning som finns. När det gäller de extra uttag utöver vinstutdelningen från Sollentunahem så är det något som länsstyrelsen tittar på de år då en utdelning lämnats. Så det kontrolleras alltid. Men vill de slösa sina medlemmars tid på det här välkomnar vi det.

Han reagerar dock över tidpunkten för offentliggörandet.

Menar du att det finns politiska motiv?

– Ja, det är ganska uppenbart att det är så.”

Det är uppenbart att moderaterna inte vill att Sollentunahemsaffären ska bli en valfråga. Thunes antyder också att de inte tycker att det är en politisk fråga. Det är en märklig inställning. Såväl frågan om bostadsförsörjning för medborgarna och god förvaltning av skattemedel ingår i en kommuns grundläggande uppgifter och därmed i högsta grad politiska frågor och ska givetvis diskuteras och granskas under en valrörelse.

Vi kan ge ett tydligt besked från Socialdemokraterna. Vi står inte bakom försäljning av hyresrätter och slakten av Sollentunahem. Vi vill istället utveckla allmännyttan och bygga fler än de 1500 nya hyresrätter, som majoriteten lovat, de kommande åren. Vi Socialdemokrater går till val på att stoppa försäljningar till privata fastighetsägare. Ett större och starkare Sollentunahem ger fler bostäder och större valfrihet i hur och var du kan bo.

Sollentunahem är ett starkt bolag som kan finansiera nya hyrerätter utan att sälja. Det låga ränteläget gör att det är förmånligt att låna pengar för att bygga, utan att några försäljningar behövs. Ett Sollentunahem med fler lägenheter kan också erbjuda Sollentunaungdomarna en ungdomsgaranti för en egen bostad.

(S) går till val på att stoppa försäljningen av Sollentunahems lägenheter!

I ett debattinlägg i ”Mitt i Sollentuna” häromveckan efterfrågade Hyresgästföreningen i Sollentuna att de tre partierna i den moderatledda majoriteten skulle bekänna färg om Sollentunahem. Det hela har sin bakgrund i det beslut som majoriteten drev igenom hösten 2016 om bl a att sälja 2000 lägenheter till privata fastighetsägare och bygga 1500 nya lägenheter. Detta skulle ske genom bolagsbildningar och avancerade ekonomiska processer bl a en fission som flyttar tillgångar från vårt gemensamma bostadsbolag Sollentunahem till kommunens moderbolag så att pengarna kan användas till andra kommunala investeringar. Dem moderatledda majoriten prioriterar låg skatt och att minimera kommunala lån före ett starkt allmännyttigt bolag.

Vi Socialdemokrater är tydliga på vad vi vill. Vi går till val på att stoppa försäljningar till privata fastighetsägare och vi vill bygga fler än 1500 nya hyresrätter i Sollentuna de kommande åren.  Sollentunahem är ett rikt bolag som kan finansiera nya hyrerätter utan att sälja. Det låga ränteläaget gör att det är mer förmånligt att låna pengar för att bygga än att sälja.

Det är många hyresgäster som är oroliga över vad som ska hända med dem och deras boende sedan deras lägenhet satts upp på försäljningslistan. Det är inte bara oron som påverkar hyresgästerna. I de fastigheter som hotas av försäljning har bolaget stoppat renoveringar, inglasning av balkonger osv vilket påverkar de boende.

Hyresgästföreningen framför stark kritik mot kommunledningen för bristen av information till kommuninvånarna om vad som ska hända med Sollentunahem. Det är en berättigad kritik som inte har sin grund i att Sollentunahem är alla Sollentunabors gemensamma bolag oavsett om du bor i deras lägenheter eller inte.

Ännu har inte de tre partierna i den moderatledda majoriteten har ännu inte svarat. Med erfarenhet av hur de brukar agera är det oklart om hyresgästföreningen någonsin får ett svar. Vi Socialdemokrater är däremot tydliga och öppna med vad vi vill med Sollentunahem.

Vi Socialdemokrater värnar hyresrätten som boendeform och en stark allmännytta. Vi kommer att göra vad vi kan för att stoppa utförsäljningar av hyresrätterna.

Det behövs politiskt ansvarstagande för bostadspolitken!

Under senaste månaderna har det funnits flera rapporter som visats att priset på bostadsrätter minskat i Stockholmsområdet. En effekt som nyligen uppmärksammats är att Wallenstam avbrutit ett byggprojekt i Solberga sedan bolaget konstaterat att bostadsrättsmarknaden svalnat om. Det finns också en pågående diskussion om bostadsbubblan brustat.

Ett skäl till bostadspriserna gått ner i Stockholmsområdet kan vara att bostadsbyggandet ökat under de senaste åren. Genom det har en något bättre balans skapats mellan utbud och efterfrågan.

Under 2016 färdigställdes 42 441 bostadslägenheter i nybyggda hus i Sverige, vilket är det högsta antalet under ett år sedan 1992. Enligt Boverket har 73 000 nya bostäder fått startbesked under 2017.
En tredjedel av de nybyggda bostäderna 2016 finns i Stockholms län. I Sollentuna kommun färdigställdes 117 bostäder under år 2016 enligt SCB:s statistik (731 år 2015 och 324 år 2014).
För 2017 har 676 bostäder fått startbesked enligt det underlag som kommunen skickat till Boverket som underlag för statsbidraget “Byggbonus”.

Det höga bostadsbyggandet är den är den ljusa sidan. En av de mörka sidorna är att detta höga byggande ändå inte är tillräckligt. Enligt Boverkets beräkningar behöver 88000 lägenheter påbörjas i landet årligen för att vi ska nå balans kring 2025. En annan mörk sida är att de bostäder som byggs bara i mycket begränsad utsträckning är överkomliga för de grupper som har det svårast att få bostad - nämligen hushåll med låga inkomster.

Om det är underskott på bostäder för lågavlönade, börjar det, omvänt, bli överskott på bostäder för de köpstarkaste grupperna. Det är det vi ser effekten av i Stockholmsregionen just nu.

Utifrån hur marknadsmekanismerna inom bostadssektorn fungerat i stort de senaste decennierna så finns det ändå anledning att vifta med en varningsflagga. Lita inte på att marknaden löser situationen, det krävs också politisk vilja och politiskt ansvarstagande om Sverige ska nå balans på bostadsmarknaden.

Första tecken på vikande marknader gör att byggandet sjunker. Överskottet och prispressen uppstår aldrig. Stora svenska byggbolag är försiktiga med att bygga sönder vinstmaskinen som stavas bostadsbrist. För stort utbud betyder risk för lägre priser.

Det är, med andra ord, svårt att komma undan behovet av samhällsstöd. Det kräver i sin tur noggranna överväganden inom många sektorer - bygglagstiftning, bostadsbeskattning, investeringsstöd, för att nu bara at några exempel.

På lokal nivå handlar det inte minst om att att bevara en stark allmännytta som kan bygga och nå en viss storleksnivå. I Sollentuna hade vårt kommunala bostadsbolag för 10 år sedan över 7000 lägenheter i sitt bestånd. Sedan dess har ett antal försäljningar till andra fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar minskat antalet lägenheter i bolaget till runt 5800 stycken. Det finns också ett ännu inte verkställt beslut om att sälja ytterligare 2000 lägenheter. Sollentunahem riskerar att under en period få runt 3800 lägenheter eller färre då ytterligare ombildningar kan genomföras samtidigt som bolagets sociala åtaganden utökas i de nya ägardirektiven.

Om det ska vara en rättighet för människor i alla inkomstgrupper till ett bra boende behöver Sverige mer samhällsstyrning inom bostadssektorn. Det kräver i sin tur åtgärder inom många sektorer - bygglagstiftning, bostadsbeskattning, investeringsstöd osv samt inte minst en vilja att minska bostadsbristen hos politiskt förtroendevalda på alla politiska nivåer.

Bygg hyresrätter i en del av Mässområdet!

Det råder stor bostadsbrist i Sollentuna. Det visar sig bl a i att det står över 40 000 personer i Sollentunahems intressekö. Andelen hyresrätter har också minskat det senaste decenniet och är just nu mindre än 25% av alla bostäder i kommunen. I ord är de flesta överens om att det behöver byggas fler hyresrätter i Sollentuna och att nya områden ska byggas med blandade upplåtelseformer. Det är dock skillnad mellan vad som sägs i ord och vad som omsätts till handling. Ett tydligt sådant exempel kommer att behandlas på kommunfullmäktige den 19 oktober.

Det ärende som står på kommunfullmäktiges dagordning är en markanvisningstävling för den mark där Sollentunamässan tidigare bedrev verksamhet. Ett markområde som i det närmast stått som ett allt mer förfallet minnesmärke av en svunnen storhetstid i många år.

Den 20 juni 2016 beslutade kommunfullmäktige att villkora en viss del av markanvisningen till att det ska byggas hyresrätter. Det slöts ett intentionsavtal med den andra markägaren Skanska, som innebär att kommunen skulle bygga hyresrätter motsvarande ett femtiotal hyresrätter på Mässområdet. När nu kommunfullmäktige ska till ställning till villkoren för en markanvisningstävling så har villkoret om hyresrätter tagits bort. I en artikel i Mitt i Sollentuna häromveckan säger stadsbyggnadsnämndens moderata ordförande att tomten inte lämpar sig för att splittras mellan olika upplåtelseformer. Så var det med de vackra orden om blandade upplåtelseformer.

Vi Socialdemokrater tycker att kommunen ska leva upp till intentionsavtalet och därmed inte genomföra en markanvisningstävling utan att kravet om hyresrätter finns kvar. Om vi tror att blandade upplåtelseformer är väsentligt för att skapa ett socialt hållbart samhälle så håller inte moderaternas argument.  Då spelar det inte heller roll att det finns andra hyresrätter i närheten.

Moderaternas ställningstagande kommer också i en tid när det finns en viss osäkerhet om hur bostadsrättsmarknaden ser ut i Stockholmsområdet. Wallenstam beslutade nyligen att ett tänkt bostadsrättsområde i Solberga ska bli hyresrätter istället. Wallenstams vd Hans Wallenstam sa så här i FastighetsNytt i samband med detta: ”Vi upplever att marknadsläget på bostadsrättsmarknaden i Stockholm just nu är lite osäkert. Vi väljer därför att göra om första etappen av Orangeriet till hyresrätter efter att ha gjort ett marknadstest av projektet där vi noterar att bostadsrättsmarknaden har svalnat av”

Det finns för övrigt andra viktiga krav som inte finns med i moderaternas förslag till markanvisningstävling. Det handlar om ett ekologiskt hållbarhetsaspekten. Vi tycker att detta ska tas med som ett kriterium i denna markanvisningstävling, vid sidan av det ekonomiska- och det gestaltningsmässiga kriteriet. Det är viktigt att inte bara bygga mycket, utan också bygga hållbart. Våra bostadsbehov får inte ske på bekostnad av Sollentunas miljö och övriga klimatet, och vi tycker därför att kommunen ska ha hållbarhet som en viktig parameter vid utvärdering av tävlingsbidragen.

Det här ärendet är ytterligare ett bevis på att moderaterna tal om vikten av hyresrätter till största delen är ord. När det blir skarpt läge väljer de alltid bostadsrätter, detta oavsett hur marknadsläget inom bostadssektorn ser ut. Det är djupt beklagligt att kommunen inte utnyttjar möjligheten att bygga hyresrätter i Mässområdet när vi har den möjligheten.

Sollentuna rasar på bostadsbyggnads ranking!

Nyligen presenterade SCB (Statistiska centralbyrån) preliminära siffror på antalet påbörjade bostäder under 2016. I en jämförelse visar det sig att Knivsta är den kommun i landet som påbörjat flest bostäder per 1000 invånare. Sollentuna placerar sig på plats 66. När man jämför med en liknande ranking från förra året så tappar Sollentuna från plats 5. Denna statistik visar att Sollentuna kommun inte är lika bra på att bygga bostäder som man ger sken av.

Sollentuna ligger mitt i en expansiv storstadsregion där bostadsbristen ökar och antalet köande i Sollentunahems intressekö ökar år för år. I det läget behöver Sollentuna ha en högre ambitionsnivå i bostadsbyggandet än vad kommunen har i dag.

Den senaste befolkningsstatistiken visar att den kraftiga befolkningsökningen dämpas i Sollentuna. Folkmängden i Sollentuna kommun uppgick till 71 023 personer den 31 december 2016, vilket är en ökning med 772 personer (+926 år 2015). 2016 års befolkningsökning i Sollentuna är den lägsta årliga ökningen sedan 2008. Utflyttningen från Sollentuna till andra kommuner i Sverige har ökat och att det inrikes flyttningsnettot under 2016 var negativt för första gången sedan år 2004 – det var alltså fler personer som flyttade från Sollentuna än till Sollentuna, främst till andra kommuner inom Stockholms län. Sollentunas befolkningsökning 2016 utgörs därmed av ett invandringsöverskott samt ett positivt födelsenetto (fler födda än döda).

Ett bidrag till det låga bostadsbyggandet är att Sollentunahem inte färdigställt en enda lägenhet under de två senaste åren. Nu är kvarteret Topplocket inflyttningsklart och fler projekt är på gång.

Kommunens bostadsbyggnadsmål höjdes under 2016 till 500 nya bostäder per år. (S) anser att 700 lägenheter är ett rimligare mål om vi ska ta vårt ansvar för att möta regionens bostadsbrist. Vi kan också konstatera att Sollentuna kommun endast nått upp till sina bostadsbyggnadsmål endast en handfull år under 2000-talet. Det finns beräkningar som säger att Sollentuna snarare behöver bygga över 800 nya bostäder per år gör att ta vår del av ansvaret.

Den bostadspolitiska debatten i Sollentuna präglas av många storvulna ord om hur förträffligt allt ät skött. Det finns detaljplaner antagna och fler planer är under processande. Det som krävs är ett större fokus på att förverkliga planer och fokusera på att få en byggstart för än fler nya bostäder i olika upplåtelseformer.