Hyressättning i skolverksamhet är en evig fråga!

En evig fråga är hur förskolor och skolor ska betala hyror för sina lokaler. I Sollentuna blev frågan som jag förstått det aktuell under 1990-talet i samband med att skolpeng infördes och friskolor började etablera sig i kommunen. I det läget var det nödvändigt att utforma ett ersättningssystem som också innefattade hyreskostnader.

Från mina år i barn- och ungdomsnämnden (1999-2010) minns jag långa och bland intensiva diskussioner om detta. En skiljande fråga var om hyran skulle bakas in i skolpeng/barnomsorgscheck eller om den skulle ligga vid sidan om den som en särskild ersättning. Från (S) gruppen drev vi frågan att den skulle särskiljas från ersättningen för undervisning osv. Det upplevdes vid den tiden allmänt så att konstruktionen av ersättningssystemet gjorde att antingen hade du moderna renoverade lokaler med högre hyra eller så hade du mer pengar till främst undervisning. Vid den tiden fanns också något som hette lokalbidrag till friskolor som hade en högre hyresnivå än den nivå som kommunens egna lokaler högst hade.

Tiden gick och det skruvades i och ändrades i såväl ersättningssystem som hyressättningssystem. Jag hamnade sedan i trafik- och fastighetsnämnden (2015-2018) och blev motpart till barn- och ungdomsnämnden. Från arbetet i den nämnden minns jag hur vi vid nybyggnation av nya skolor diskuterade om skolorna skulle klara de förväntade hyresnivåer som nybygget medförde enligt gällande hyressättningssystem. I det sammanhanget diskuterades att vissa fördyringar inte skulle räknas in i det som påverkade hyresnivån.

Frågan om hyressättning för en verksamhet som förskolor och skolor är naturligtvis komplex och det är svårt att hitta ett system som är fullt ut rättvist. Det gör att det blir en evig fråga.  

Inför kommunfullmäktige den 25 mars 2019 har jag ställt en interpellation till utbildningsnämndens ordförande om hyressättning för förskolor och skolor.

”Idag betalar förskolor och skolor för lokalhyran genom barnomsorgschecken respektive skolpengen. Det innebär att förskolor och skolor med nyare lokaler får använda större delen av pengarna till hyror och mindre till lärare och undervisning. Den ekonomiska utvecklingen visar att den delen av pengen som ska gå till hyror kommer fortsätta öka. Det här är en utmaning förskolor och skolor i Sollentuna står inför.

Med bakgrund i ovanstående frågar jag Utbildningsnämndens ordförande:

-          Vilka åtgärder tänker majoriteten vidta för att förskolorna och skolor ska klara denna utmaning?”

                     

Stoppa utförsäljningen av Sollentunahems lägenheter!

I höst påbörjar den moderatledda majoriteten utförsäljningen av hyresrätter i Sollentuna. Då ska det första av tre ”paket” med hyresätter börja säljas ut. Det handlar i första hand om bostäder i Rotebroområdet. De andra två paketen kommer enligt majoritetens plan att säljas 2021 och 2023.

Försäljningspaketen innebär att kommunfullmäktiges beslut från december 2016, efter förslag från den moderatledda majoriteten, om att sälja ut 2000 hyresrätter till andra fastighetsägare nu blir verkliget. De nu aktuella utförsäljningarna är inte de första försäljningarna som skett. Mellan åren 2007 - 2016 ombildades drygt 1 750 hyresrätter till bostadsrätter. Det motsvarar en fjärde del av det antal lägenheter bolaget hade innan ombildningarna påbörjades. Därtill har över 500 lägenheter sålts ut till privata fastighetsägare, framförallt handlar det om en del av Malmvägen som såldes till Wallenstam.

En annan del i kommunfullmäktiges beslut var att Sollentunahem ska byggas 1500 nya hyresrätter. Trots att det har gått nästa tre år sedan beslutet togs har inga nya bostadsprojekt börjat byggas. Det ledde till att Sollentunahem inte kom att färdigställa en enda ny lägenhet förra året och bolaget kommer inte några i år heller. Och detta i ett läge, där det står över 57 000 personer i Sollentunahems kö. Redan idag tar det mellan 8-12 år att få en lägenhet.

Därför är vårt krav tydligt. Sälj inte ut Sollentunahems hyresrätter. Det är särskilt viktigt för att ge unga, nya svenskar och andra grupper som idag har svårt att nå ut på bostadsmarknaden en bostad, samt för att ge möjlighet att byta bostad efter livets olika skeden.

Vi socialdemokrater ser bostaden som en social rättighet. Därför anser vi att det är ett samhälleligt ansvar att trygga bostadsförsörjningen. Vi är beredda att ta det ansvaret.

Vägen till ett sammanhållet Sollentuna kräver en bostadspolitik som bidrar till att möta den tilltagande boendesegregationen. Vi vill ha variationsrika bostadsområden med attraktiva bostadsmiljöer som innehåller olika upplåtelse- och boendeformer.

Vår roll i samhällsbyggandet är att vara tydliga med vilka ideal som ska genomsyra byggandet!

De beslut vi fattar i dag påverkar framtidens Sollentuna. Det gäller inte minst inom samhällsbyggnadsområdet där det byggs eller anläggs i dag kommer finnas kvar under överskådlig tid. Vi bygger samhälle för människor att bo och leva i. Nu och i framtiden.

De yttre förutsättningarna är givna. Sollentuna kommun har de gränser och begränsningar som råder i form av vatten, trafikstråk och naturreservat. Vår tillgång på jungfrulig byggbar mark är liten. Sollentunas bostadsbyggande kommer alltmer handla om förtätningar och omdaning av områden. Det ställer andra krav än att bygga från början.

När det moderna Sollentuna började växa fram åren strax efter andra världskriget präglades bostadsbyggande av framtidsoptimism och nyskapande. Den så kallade ABC-staden (arbete, bostad och centrum) var det ideal som gällde.  På denna tid skapades områden som Edsberg, gamla Rotsunda och flera områden i Häggvik. Det som förenar dessa områden är att de byggs med en tanke på trivsel och närhet till parkytor. Sedan dess bebyggelseidealen ändrats flera gånger.

När jag samtalar med Sollentunabor så kommer samtalen ofta att handla om den miljö som finns runt omkring dem. Hur planteringar, parker och grönområden sköts. Om lekplatser och skolgårdar. Om trafikfrågor och vägunderhåll i närområdet. Andra ämnen som ofta kommer upp cykelbanor, nya byggprojekt och hur någon kan komma på en så dum idé som att bygga en linbana. Det visar att människor i Sollentuna bryr sig om hur deras närmiljö ser ut. De vill trivas och ha välskötta uteytor.

Vi har en stor bostadsbrist i vår region och i Sollentuna. Vi behöver öka byggtakten och det leder ofrånkomligt ifrån att vi blir fler människor som bo på samma yta. En risk är att vi förtätar så mycket och på ett sätt att det blir tätt mellan hus och långt mellan parker och gröna ytor. Ett tätare Sollentuna kräver också att outnyttjade ytor förvandlas till parker, lekytor och andra mötesplatser. Det handlar inte bara om hur och vad som byggs utan inte minst om hur det underhålls och utvecklas över tid.

Vår roll i samhällsbyggandet är att vara tydliga med vilka ideal som ska genomsyra byggandet och styra åt det håller annars kommer vi att bli styrda åt ett annat håll. Vi ska hitta balans mellan stadsplanerare med experimentlusta och marknadskrafternas olika viljor. Vår uppgift som förtroendevalda är att bygga och vårda ett samhälle där människor trivs och känner sig hemma.

Hyreskontrakt, bygglov och en förskolas framtid!

De båda lokaltidningarna har uppmärksammat ärende som är aktuellt i trafik- och fastighetsnämnden just nu. Det handlar om uppsägning av hyreskontrakt för två förskolor i Södra Sollentuna. Det gäller Silverskogen i Tegelhagen och Silverbäcken i Silverdal. För båda förskolorna gäller att de finns i tillfälliga lokaler, paviljonger, som endast har tillfälligt bygglov.

Jag minns när Silverskogen etablerades. Det var runt årsskiftet 2001/02 som etableringen började diskuteras. Jag satt då i barn- och ungdomsnämnden. Vi fick en akut brist på förskoleplatser i södra Sollentuna. Den hade i början sitt ursprung i ett omfattande generationsskifte i villaområden i de södra kommundelarna och exploderade sedan när Silverdal började byggas ut. Under några år etablerades ett antal nya förskolor i permanenta eller tillfälliga lokaler. Silverskogen, som drivs Friluftsförskolor, etablerades på parkmark i en paviljong vid Tegelhagsvägen. När verksamheten var nyetablerad var jag där på någon form av verksamhetsbesök.

Vi som tillhör den politiska oppositionen var inte informerade om ärendet förrän handlingarna kom till trafik- och fastighetsnämndens sammanträde i mitten av mars. Vi försökte då sätta oss in i frågan. Det blev uppenbart att det fanns brister i dialogen mot berörda föräldrar och verksamhet. Vi stod bakom beslutet om att bordlägga ärendet till nästkommande nämndmöte i april.

Det beslut trafik- och fastighetsnämnden har att fatta var om hyresavtalet ska sägas upp eller inte. Vi har här att förhålla oss till gällande lagstiftning.  Det tillfälliga bygglovet för Silverskogens lokal har löpt i 15 år. Enligt Plan- och bygglagen, PBL,) får ett tidsbegränsat bygglov får ges för högst sammanlagt 15 år. Det är tidsgränsen för vad som kan anses vara av tillfällig art..En skola med tidsbegränsat bygglov innebär även ett osäkerhetsmoment ur verksamhetens perspektiv. Tillfälligt bygglov bör därmed endast användas för förskolor och skolor som ska vara lokaliserade på en plats under en tydligt avgränsad tid. Det gäller därmed i första hand under fall där lokaler renoveras eller nya byggnader byggs.

Rent formellt beviljades förskolan Silverskogen i Tegelhagen 2002-06-30 ett tidsbegränsat bygglov under 3 år, d v s fram till 2005-06-30. När den tiden löpt ut skulle det dröja ända till 2009-05-26 då en förlängning gavs för ytterligare fyra år, d v s till 2013-06-30. När den tiden passerat hade det tidsbegränsade bygglovet gällt i totalt 11 år, och tjänstemännen på kommunens bygglovsavdelning föreslog därför att bygglovet ej skulle förlängas ytterligare. Deras skäl till detta var att byggnaden knappast kunde räknas som en tillfällig byggnad längre. En majoritet bestående av Moderaterna, Liberalerna och Centern valde dock att förlänga bygglovet i ytterligare drygt fem år, d v s till 2018-07-01. Beslutet fattades, trots att de var medveten om att det skulle betyda att den sammanlagda tiden för det tidsbegränsade bygglovet kommer överskrida den tillåtna tidsgränsen med ett år.  En ansökan om förlängning av det tidsbegränsade bygglovet gjordes 2017 men avslogs av avslag av miljö- och byggnadsnämnden i november 2017. Det kommer därmed att bli svårt för förskolan att stå kvar på den nuvarande tomten.

Om utföraren, via kommunen eller på annat sätt, hittar en annan lokal att bedriva verksamheten i så välkomnar vi att verksamheten fortsätter i andra lokaler. Vi vill utveckla och förbättra förskoleverksamheten i Sollentuna ytterligare. Vi tror att en viktig insats är att minska barngruppernas storlek och därmed förbättra arbetsmiljön för barn och personal på förskolorna. En minskning av barngruppernas storlek förutsätter att det finns lokaler för att möjliggöra detta. En fortsatt verksamhet för Silverskogen, i andra lokaler, kan bidra till att minska barngruppernas storlek.  

Avslutningsvis så hade vi Socialdemokrater önskat att kommunen haft bättre information och dialog med verksamheten och föräldrarna från kommunens sida hade varit bättre och skett tidigare.


Tack till Peter Godlund för din kartläggning av historien om Silverskogens bygglov.