Långt i från Sveriges bästa skolkommun

Lärarförbundet har sedan tiotalet år tillbaka gjort en ranking som de kallar Sveriges bästa skolkommun. Det är en bred ranking som rangordnar Sveriges 290 kommuner ur ett antal relevanta faktorer. I år har viktningen justerats så att totalrankingen inte är jämförbart med tidigare år. Det är däremot intressant att jämföra delvariablerna med varandra. Lärarförbundets undersökning ger en bred bild över läget i kommuners skolor, utan att den ger en exakt sanning.

Sollentuna kommun har sedan många år tillbaka ett uttalat mål om att kommunen ska ha Sveriges bästa skola. I år hamnar Sollentuna kommun på plats 166:e plats bland landets 290 kommuner och har ett index på 42,503. I Stockholms län kommer Sollentuna på plats nio.

Lärarförbundet konstaterar att Sollentuna tillhör landets bästa kommuner när det kommet till lärarlöner och elevernas meritvärden i år 9. Kommunen ligger bland de sämsta vad gäller resurstilldelning. Hur gick det då för Sollentuna kategori för kategori. Nedan följer Sollentunas placering i de olika kategorierna de senaste fem åren:

	2019	2018	2017	2016	2015
Resurser till undervisning	280	81	58	27	81
Utbildade lärare	206	126	255	268	257
Lärartäthet	277	274	268	250	262
Friska lärare	61	65	111	243	184
Lärarlöner	9	4	5	2	2
Kommunen som huvudman	287	199	194	246	180
Andel förskola	66	82	161	222	118
Meritvärde	7	5	6	8	13
Likvärdesjusterad meritvärde	-	25	17	20	6
Andel G	42	15	10	15	10
Likvärdesjusterad andel G	.	104	69	102	60
Gymnasieutbildning inom 3 år	163	125	170	197	177
Högskolebehörighet	-	18	14	7	27

Vi kan konstatera även i år att Sollentuna har goda resultat i skolan, även om vi tappar några placeringar i flera av kategorierna inom detta område. Det visar också de senaste meritvärdessiffrorna. Det är naturligtvis bra att Sollentuna når höga meritvärden.  Detta kanske kan kopplas till den ständiga diskussionen om betygsinflation, d.v.s. att betygen stiger mer än vad eleverna egentligen lärt sig. Detta är dock en annan diskussion.

Sollentuna ligger fortfarande lågt vad gäller lärartäthet. I år har kommunen fallit tillbaka ordentligt vad gäller andelen utbildade lärare.  Sollentuna kommun har en av de högsta lönenivåerna i landet samtidigt som kommunen ligger i botten i kategorierna kommunen som huvudman och resurser till undervisning. Hur kommer detta påverka på sikt? Kan Sollentuna fortsätta på det här sättet att ligga i botten vad gäller lärartäthet och resurstilldelning samtidigt som kunskapsresultaten ligger i topp?

Sollentuna kommun har sedan länge ett mål om att bli Sveriges bästa skolkommun. Ett mål som det råder stor samstämmighet om. Om kommunen ska nå det målet på allvar så är finns det mycket att göra. Det är fel väg är att sätta sig ner och förnöjt titta på tillståndet. Det krävs en ordentlig analys och säkerligen åtgärder om Sollentuna ska målet som Sveriges bästa skolkommun, såväl för elever som för lärare.

En allt större andel av skolpengen går till hyreskostnader i Sollentuna!

På kommunfullmäktige den 23 maj debatterade jag en interpellation med utbildningsnämndens moderata ordförande om det faktum att allt större andel av skolpeng och barnomsorgscheck går till  lokalkostnader.

Utbildningsnämndens ordförande medgav att det var ett problem och att de tittade på det. Hon kunde inte ge något svar på när det skulle ske en förändring av systemet.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Jag vill börja med att utbildningsnämndens ordförande för svaret på min interpellation.

Herr/fru ordförande, ledamöter, åhörare

Skolans allt överskuggade uppgift är att ge elever kunskaper och färdigheter för att de ska klara sig i framtiden. Hur resurserna fördelas och vad pengarna används till bidrar till det utfall vi får i form av t ex hur många barn som går ut grundskolan med godkända betyg.

                                             #

En evig fråga är hur förskolor och skolor ska betala hyror för sina lokaler. I Sollentuna blev frågan först aktuell under 1990-talet i samband med att skolpeng infördes och friskolor började etablera sig i kommunen. I det läget var det nödvändigt att utforma ett ersättningssystem som också innefattade hyreskostnader.

Hur det sett ut  exakt sedan dess har varierat. Från mina år i barn- och ungdomsnämnden minns jag långa och bland intensiva diskussioner om detta. En skiljande fråga var om hyran skulle bakas in i skolpeng/barnomsorgscheck eller om den skulle ligga vid sidan om den som en särskild ersättning. Det upplevdes vid den tiden allmänt så att konstruktionen av ersättningssystemet gjorde att antingen hade du moderna renoverade lokaler med högre hyra eller så hade du mer pengar till undervisning.

#

I utbildningsnämndens budgetunderlag kan vi läsa att den samlade hyreskostnaden för förskolorna med 6 mkr fram till 2022 och för grundskolorna med 15 miljoner under samma tidsperiod.

Lokalkostnadernas andel av den totala kostnaden ökar också. För förskolorna med en procent till 14,5 procent. För grundskolorna från 17,3 till 19,1 % på tre år.

Under de senaste åren har Sollentuna kommun byggt nya och renoverat skollokaler i en snabbare takt än på länge. Det gör att  Vi idag har en helt annan standard på skollokalerna än vad som gällde för några år sedan.  Det är ett skäl till att lokalkostnadernas andel ökar år för år.

I budgetunderlaget står det så här:  ”De stora ökningarna är en följd av de nya skolornas hyreskostnader. Detta samtidigt som elevunderlaget i F-6 högst sannolikt kommer att minska. Från 2020 kommer därför lokalpengen (hyreskostnader per elev i kommunal skola) att öka kraftfullt till över 19 procent. Utifrån nuvarande nivå på barnomsorgscheck och skolpeng ligger betalningsförmågan på 17,5 procent. Kostnadsnivån är ännu högre då evakuering inräknas.”

Hyreskostnaderna för lokaler ökar alltså markant de kommande åren vilket leder till att allt mindre pengar går till kostnader för t.ex. undervisning, läromedel, mat, städning,. Konsekvenser av det blir lägre personaltäthet, mindre resurser för barn i behov av särskilt stöd och sämre förrättningar för bra pedagogiskt ledarskap för skolledningen. Det är en utveckling vi inte vill se. 

#

Frågan om hyressättning för en verksamhet som förskolor och skolor är naturligtvis komplex och det är svårt att hitta ett system som är fullt ut rättvist. Men kan vi ha en utveckling där allt större andel av de skattemedel som betalas ut i check och peng används till att betala hyra för skollokalen? I de fall kommunen driver verksamheten och äger lokalen innebär  det bara att pengar flyttas runt. Kommer det ske förändringar i hyressättnings- och ersättningssystemen?"

Hyressättning i skolverksamhet är en evig fråga!

En evig fråga är hur förskolor och skolor ska betala hyror för sina lokaler. I Sollentuna blev frågan som jag förstått det aktuell under 1990-talet i samband med att skolpeng infördes och friskolor började etablera sig i kommunen. I det läget var det nödvändigt att utforma ett ersättningssystem som också innefattade hyreskostnader.

Från mina år i barn- och ungdomsnämnden (1999-2010) minns jag långa och bland intensiva diskussioner om detta. En skiljande fråga var om hyran skulle bakas in i skolpeng/barnomsorgscheck eller om den skulle ligga vid sidan om den som en särskild ersättning. Från (S) gruppen drev vi frågan att den skulle särskiljas från ersättningen för undervisning osv. Det upplevdes vid den tiden allmänt så att konstruktionen av ersättningssystemet gjorde att antingen hade du moderna renoverade lokaler med högre hyra eller så hade du mer pengar till främst undervisning. Vid den tiden fanns också något som hette lokalbidrag till friskolor som hade en högre hyresnivå än den nivå som kommunens egna lokaler högst hade.

Tiden gick och det skruvades i och ändrades i såväl ersättningssystem som hyressättningssystem. Jag hamnade sedan i trafik- och fastighetsnämnden (2015-2018) och blev motpart till barn- och ungdomsnämnden. Från arbetet i den nämnden minns jag hur vi vid nybyggnation av nya skolor diskuterade om skolorna skulle klara de förväntade hyresnivåer som nybygget medförde enligt gällande hyressättningssystem. I det sammanhanget diskuterades att vissa fördyringar inte skulle räknas in i det som påverkade hyresnivån.

Frågan om hyressättning för en verksamhet som förskolor och skolor är naturligtvis komplex och det är svårt att hitta ett system som är fullt ut rättvist. Det gör att det blir en evig fråga.  

Inför kommunfullmäktige den 25 mars 2019 har jag ställt en interpellation till utbildningsnämndens ordförande om hyressättning för förskolor och skolor.

”Idag betalar förskolor och skolor för lokalhyran genom barnomsorgschecken respektive skolpengen. Det innebär att förskolor och skolor med nyare lokaler får använda större delen av pengarna till hyror och mindre till lärare och undervisning. Den ekonomiska utvecklingen visar att den delen av pengen som ska gå till hyror kommer fortsätta öka. Det här är en utmaning förskolor och skolor i Sollentuna står inför.

Med bakgrund i ovanstående frågar jag Utbildningsnämndens ordförande:

-          Vilka åtgärder tänker majoriteten vidta för att förskolorna och skolor ska klara denna utmaning?”

                     

Är skolan i Sollentuna avgiftsfri? - interpellation på nästa kommunfullmäktige

En del att skapa en jämlik skola är att skolan ska vara avgiftsfri. Vi får återkommande larmsignaler om att skolor tar ut öppna och dolda avgifter från föräldrarna. Det kan vara en så enkel sak att barnen förväntas ta med sig en frukt varje dag. Med den bakgrunden har jag och min partikamrat Mette Hildingsson lämnat in en interpellation till barn- och ungdomsnämndens ordförande om detta. Interpellationen kommer att bevaras på kommunfullmäktige den 17 december 2018. Interpellationen ser ut så här i sin helhet:

”Enligt skollagen ska grundskolan vara avgiftsfri. I praktiken innebär det att skolan inte kan ställa krav på föräldrarna att barnen ska ha med sig mellanmål till skolan, men vid enstaka tillfällen som till exempel vid en friluftsdag eller skolresa kan det till en rimlig kostnad vara okej för skolan att be föräldrarna om detta.

Det har framkommit att det finns kommunala skolor i Sollentuna med rutinen att barnen ska ha med sig en frukt till skolan varje dag, som de äter samtidigt under en fruktstund på förmiddagen. För familjer som kämpar med ekonomin kan en frukt varje skoldag innebära en kostnad som gör att de måste prioritera bort annat till barnen. Det förekommer även att barn tar med andra produkter som saft och Risifrutti som medför ännu högre kostnader för familjerna än frukt. Ur ett barnperspektiv kan detta visa på en ojämlikhet mellan barnen och skapa en stress som kan leda till att barnet exkluderar sig från gruppen.

Mot bakgrund av ovanstående frågar vi barn- och utbildningsnämndens ordförande:

-          Hur säkerställer ni att skolorna i kommunen följer skollagen i avseendet att den ska vara avgiftsfri?

-          Anser ni att det är rimligt att barnen ska ta med sig frukt till skolan varje dag?”

Fortfarande långt kvar till Sveriges bästa skolkommun!

Lärarförbundet har sedan tiotalet år tillbaka gjort en ranking som de kallar Sveriges bästa skolkommun. Det är en bred ranking som rangordnar Sveriges 290 kommuner ur ett antal relevanta faktorer. Man kan säga att undersökningen ger en bred bild över läget i kommuners skolor, utan att den ger en exakt sanning.

Sollentuna kommun har sedan många år tillbaka ett uttalat mål om att kommunen ska ha Sveriges bästa skola. I år hamnar Sollentuna kommun på plats 45. Det betyder att Sollentuna kommun förbättrat sin placering med 35 placeringar jämfört med förra året och hela 97 platser jämfört med 2015.

Hur gick det då för Sollentuna kategori för kategori. Nedan följer Sollentunas placering i de olika kategorierna de senaste fyra åren:

	2018	2017	2016	2015
Resurser	81	58	27	81
Utbildade lärare	126	255	268	257
Lärartäthet	274	268	250	262
Friska lärare	65	111	243	184
Lön	4	5	2	2
Avtalspart	199	194	246	180
Andel förskola	82	161	222	118
Meritvärde	5	6	8	13
Likvärdesjusterad meritvärde	25	17	20	6
Andel G	15	10	15	10
Likvärdesjusterad andel G	104	69	102	60
Gymnasieutbildning inom 3 år	125	170	197	177
Högskolebehörighet	18	14	7	27

Vi kan konstatera även i år att Sollentuna har goda resultat i skolan, även om vi tappar några placeringar i flera av kategorierna inom detta område. Det visar också de senaste meritvärdessiffrorna. Det är naturligtvis bra att Sollentuna når höga meritvärden.  Detta kanske kan kopplas till den ständiga diskussion om betygsinflation, d.v.s. att betygen stiger mer än vad eleverna egentligen lärt sig. Detta är dock en annan diskussion.

Sollentuna ligger fortfarande lågt vad gäller lärartäthet. Vi har förbättrat oss markant vad gäller andelen utbildade lärare och andelen friska lärare.  Sollentuna kommun har en av de högsta lönenivåerna i landet samtidigt som kommunen ligger i botten i kategorien avtalspart.

Sollentuna kommun har sedan länge ett mål om att bli Sveriges bästa skolkommun. Ett mål som det råder stor samstämmighet om. Om kommunen ska nå det målet på allvar så är finns det mycket att göra. Det är fel väg är att sätta sig ner och förnöjt titta på tillståndet. Det krävs en ordentlig analys och säkerligen åtgärder om Sollentuna ska målet som Sveriges bästa skolkommun, såväl för elever som för lärare.