Har Sollentunahem lärt sig vikten av bättre information när det byggs?

På Kommunfullmäktige den 15 oktober hade jag ställt en enkel fråga till AB Sollentunahems ordförande om informationen till de boende på Ribbings väg i Edsberg med anledning av det nybygge, med omfattande sprängningar, i kvarteret Esset.

I debatten sa jag ungefär så här:

"I stort sätt varje dag sedan i somras har jag varje vardag, i mitt hemmakontor i coronatid, hört den ihållande varningssignalen om att sprängning kommer ske. Sedan har det kommit en duns och ibland har en lätt skakning känts. Då bor jag cirka 500 meter från byggplatsen. De som bor närmare känner naturligtvis ännu mer.

En hyresgäst uttrycker det så här i en artikel i lokalpressen ”Hela huset dallrar till när de spränger. En granne till mig mådde så psykiskt dåligt av det att hon var tvungen att flytta. Och någon hyresreduktion är det inte tal om” … ” Ingen löpande information alls sedan den leende ledningen tog lite bilder med en spade och en hög med grus i juni. ”

Det är helt naturligt problematiskt att genomföra byggprojekt inne i befintliga bostadsområden. I synnerhet när det kräver så omfattande sprängningar som krävs i detta fall. Det krävs inte minst förberedelser för att säkra kringliggande bostäder och informera de närboende. 

De närboende ska självklart ha rätt att känna sig trygga och säkra i sitt eget hem. 

Den här detaljplanen antogs i september 2015. För fem år sedan. Tid har därmed funnits till förberedelser och information. Sollentunahem har alltså haft fem år sig att planera förverkligandet av detaljplanen.

Det som byggs nu är det första huset som ska byggas. Det kommer ytterligare tre hus. Tre hus som också ska byggas inne i ett befintligt bostadsområde. Och där sprängningar kommer ske. Nyckelfrågan är vad Sollentunahem lärt sig.

Vad har Sollentunahem lärt sig av detta projekt om att informera och föra dialog med de boende om vad som ska hända i direkt närhet till deras bostad?"

Bostadsbristen för 20 år sedan!

Häromveckan, den 15 maj, hade det passerat 20 år sedan jag för första gången med mycket darriga ben  stod i kommunfullmäktiges talarstol. På den tiden var talarstolen en bastant och högt uppbyggd talarstol där man tittade ner på övriga ledamöterna. Det minskade inte direkt nervositeten.

Ämnet för mitt första anförande var en interpellation om bostadsbristen i Sollentuna. Ett ämne som fortfarande i högsta grad är aktuellt och som har debatterats många gånger sedan dess. En evig fråga som aldrig tycks nå en lösning.

Jag kom in som ersättare i kommunfullmäktige sommaren 1999 och tjänstgjorde på mitt första kommunfullmäktigesammanträde i samband med budgetmötet i november 1999. I maj 2000 var det dags för mig att ta mig upp i talarstolen. Ämnet för interpellationen var valt utifrån att jag vid den tidpunkten jobbade på Socialdemokratiska riksdagsgruppens kansli i riksdagen mot (S)-gruppen i Bostadsutskottet.

När jag läser igenom mitt manus till anförandet kan jag konstatera att den lägesbild anno år 2000 som jag målar upp i anförandet skulle ses som ett bra läge. Utvecklingen har blivit mycket värre. Några exempel:

-          Bostadsbrist råder sedan länge i alla kommuner i Stockholms län. Det var länge sedan det fanns bostäder i Upplands Väsby och Järfälla som Sollentunaungdomar kunde flytta till

-          Sollentuna har många år inte ens byggt 300 lägenheter om året. Några exempel 2019 var det 307 färdigställa bostäder och  2018 var det 252 färdigställda. Detta trots att det skulle behöva många fler varje år om vi vill bygga bort bostadsbristen.

-          Sollentunahems intressekö har sedan snart två decennier allra minst tio gånger så många personer inskrivna som år 2000. Vid senaste årsskifte fanns det 55 000 i intressekön.

-          Sollentunahem har i snitt byggt under 50 nya bostäder per år under dessa 20 år. Under perioden har nästan 2000 bostäder sålts till bostadsrättsföreningar via ombildning eller till privata byggherrar

-          När det gäller planberedskapen var den år 2000 inte så stor i Sollentuna. Där har en förbättring skett och nu finns det detaljplaner för flera tusen nya bostäder antagna. Här är det stora problemet att många av dem inte blir genomförda eller att det tar väldigt lång tid innan de blir genomförda.

Jag återger nu mitt manus från den 15 maj 2000 så som det såg ut. Jag ska tillägga att Christina Naess, var den dåvarande moderata kommunstyrelseordföranden i Sollentuna. Hon lämnade för övrigt in sin avsägelse på nästkommande kommunfullmäktigemöte. Det hade sannolikt inget med min interpellation att göra…

”Herr/Fru Ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare och TV-tittare

Jag vill börja med att tacka kommunstyrelsens ordförande för svaret på min interpellation.

Det stämmer att Sollentuna är en av de kommuner i länet som bygger mest. Detta betyder att vi är mindre dåliga än de andra kommunerna i länet. Det sker dock en ökning i bostadsbyggandet i Stockholms  län just nu, men den är marginell och den motsvarar inte efterfrågan. Förra året påbörjades i Stockholms län knappt 3 000 lägenheter och 1 300 egna hem. Dessa siffror ligger till och med under genomsnittet från de värsta krisåren i början av 1990-talet. Och är mindre än hälften av vad som byggdes under byggruschen i slutet av 1980-talet. Merparten av de lägenheter som påbörjades under förra året är bostadsrätter.

Bostadssituationen i Stockholms län håller på att bli allt mer och mer akut. I 19 av 26 kommuner råder bostadsbrist och inte i någon kommun råder överskott. Priserna på bostadsrätter och villor skjuter i höjden. Det är bara att konstatera att den marknadsanpassning som skedde av bostadsmarknaden under 1990-talet inte klarar av att lösa problemet. Det är vi politiker som måste ta initiativ för att lösa bostadskrisen som riskerar vår regions fortsatta tillväxt. Det är med bakgrund i detta som Bostadsminister Lars-Erik Lövdén till hösten kommer att lägga en proposition som stärker kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen för sina invånare.

Christina Naess skriver i sitt svar att Sollentuna har ett mycket ambitiöst utbyggnadsprogram. 300 lägenheter kallar hon ambitiöst. I detta i samma läge som Sollentunahem har 8000 i sin bostadskö, vilket är mer än bolagets totala antal lägenheter. Det vore precis som kommunstyrelsens ordförande skriver oklokt att låta Sollentunahem bygga i kapp hela sin bostadskö, men med tanke på att Sollentunahem under de senaste åren av delvis ideologiska inte tillåtits att bygga av sina ägare är det nu dags för kommunen att börja använda sitt främsta vapen för att lösa bostadsbristen. Nämligen genom att åter låta allmännyttan arbeta.

I Sollentunahems kö står cirka 2 000 Sollentuna ungdomar i kö. Ungdomar som i många fall bott hela sitt liv i vår kommun. Sollentuna är deras hembygd. När dessa ungdomar vill skaffa sig sin första egna bostad finns det inte längre plats för dem i vår kommun. Merparten av dessa Sollentuna ungdomar bosätter sig inte i Stockholms innerstad som Christina Naess påstår i Stockholms innerstad utan de hamnar i våra grannkommuner som Upplands Väsby och Järfälla.

Bostadsbristen i vårt län har nu gått så långt att den byteskedja som beskrivs i svaret inte fungerar. Christina Naess bärande idé har ingen större relevans i verkligheten. Bostadsbristen pressar upp efterfrågan och därmed priset på de bostadsrätter och egna hem som byggs i Sollentuna och övriga delar av länet. Det är allt mindre grad Sollentuna bor som flyttar in i det lilla nybyggda beståndet. Därmed blir ungdomar och andra kapitalsvaga grupper förlorarna i Christina Naess bostadspolitik.”

Sollentunahem kommer inte klara målet om att bygga 1500 lägenheter till 2024!

Till slut fick jag svar på min fråga till Sollentunahems ordförande, även om det dröjde fem månader sedan jag lämnade in den. Bolagets ordförande, Maria Stockhaus (M), uteblev under tre raka KF-sammanträde. På kommunfullmäktige den 19 september fick jag till slut svar.

Frågan jag hade ställt grundade sig i att kommunfullmäktige den 15 december 2016 antog nya ägardirektiv för Sollentunahem. Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem.

I ägardirektivet anges bland annat följande:

” Genom ägardirektiv uppdrar kommunfullmäktige till AB Sollentunahem att:

-          färdigställa cirka 1500 hyresrättslägenheter fördelat över åren till och med år 2024

-          exploatera egen mark för ändamålet samt efter behov förvärva mark eller byggrätter”

Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019. Den fråga jag ställde var: ”Kommer Sollentunahem att klara av att uppfylla ägardirektivet från december 2016 om att färdigställa 1500 nya hyresrätter till år 2024?”

I sitt svar sa bolagets moderata ordförande att bolaget skulle klara av att bygga 1500 lägenheter, men  att det skulle sannolikt ta mer än fram till 2024 att få lägenheterna färdigställda. Det innebär att svaret på min fråga är nej, Sollentunahem kommer inte att klara målet. De kommer inte klara målet. Hon hävdade också att bolaget har den personella kompetensen att klara av att bygga det antal lägenheter.

Sollentunahem har under den senaste 15 års perioden genomgått ett kraftfull förändring. Sollentunahems lägenhetsbestånd har minskat från 7100 lägenheter 2006 till att Sollentunahem idag efter försäljningar, ombildningar och fission endast har 3600 lägenheter. En halvering alltså på 15 år.

Jag kommer att fortsätta att bevaka hur det går med uppdraget. Socialdemokraterna tvekar inte vid målet. Vi vill att Sollentunahem åter ska bli ett starkt allmännyttigt bostadsbolag som erbjuder bra bostäder till Sollentunaborna.

Tänk på att delar blir en del av en helhet!

Just nu pågår samråd över förslag till detaljplan för kvarteret Eklövet 3 m m i Edsberg. Syftet med detaljplanen är att Sollentunahem ska bygga 60 lägenheter på sin egen mark. Marken används i dag som en parkeringsplats och är belägen i korsningen  Ribbings väg-Skyttevägen. Detaljplanen ska se som ett led i arbetet att Sollentunahem ska bygga 1500 nya hyreslägenheter fram till 2024.

Hela detaljplanförslaget finns på kommunens hemsida:
https://sollentuna.projects.se/Views/ProjectPlace/Public.aspx?Site=2893522

Vi i Edsbergs Socialdemokratiska Förening har vi skickat in ett yttrande över detaljplanen. Vår viktigaste i signal med yttrandet är att även de små delarna påverkar helheten och att det behövs en helhetssyn inte minst kring trafikfrågorna. Vi har sedan många år drivit frågan om behovet av en av en långsiktig trafikutredning för Edsberg. Vårt yttrande ser i sin helhet ut så här:

"Edsberg är en kommundel som till stor del är byggd för 1950-talets behov och förutsättningar. Just nu finns det ett antal antagna detaljplaner i Edsbergsområdet som inte börjat bebyggas. Det finns också ett antal områden där processen för att anta nya detaljplaner pågår för ytterligare förtätning i Edsberg. Till detta ska läggas Väsjöområdet.

Fler bostäder förutsätter att kommunen snarast genomför en långsiktig trafikutredning för Edsberg. En trafikutredning som ser till helheten och inte bara behandlar enskilda delar av helheten var för sig. Det gör att det som kan verka rimligt i ett enskilt detaljplaneområde kan se till att möjligheten till en bra helhetslösning kan omöjliggöras.   

Vi ser positivt på detaljplaneförslaget för del av Eklövet 3 och Edsberg 10:8. Föreningen välkomnar att byggs fler bostäder i Edsberg.

Vi har inga större invändningar på placeringen av huset. Gestaltningen av huset är däremot oklar i handlingarna.  Det är av vikt att hitta en placering och gestalning av den nya byggnationen som ger ett så liten påverkan för dem som bor i närliggande hus som möjligt vad gäller närhet och insyn.

Vår bedömning är att detaljplanen väl följer den struktur som råder i andra delar i Edsberg med en blandning av park och bostadshus. När det gäller utformningen av området bör ett barnperspektiv tillämpas t ex genom att bra lekytor anläggas i anslutning till huset. Det finns till exempel en tidigare lekplats vid gångvägen mellan Edsbergs centrum och Brf Platån som kan väckas till liv igen Den ligger nära det aktuella planområdet och barnen kan ta sig dig utan att korsa någon väg. Närheten till de mindre skogspartier som till stora delar omsluter planområdet bidrar med möjligheter till lek och trivsel.

Parkeringslösningen för området behöver ytterligare beskrivas.

Edsberg har en trafiklösning som bygger på 1950-talets förutsättningar och planeringsstruktur. Sedan dess har Edsberg förtätats och antalet bilar per hushåll har ökat, vilket leder till trängsel delar av dygnet. Detaljplaneområdet ligger mitt i en av de känsliga punkterna i vägnätet i Edsberg, d v s i korsningen Skyttevägen och Ribbings väg. Detta behöver beaktas i högre grad.  Vi saknar beskrivningar av uppskattad trafikmängd och hur det påverkar det befintliga trafiknätet såväl inne i Edsberg som vid utfarterna mot Danderydsvägen och Frestavägen. Det gäller så väl före som efter det att Edsbergs vägnät kopplats ihop med Väsjöområdet."

Frågor om Sollentunahems byggplaner saknar fortfarande svar!

Till kommunfullmäktige den 25 april 2019 hade jag ställt en enkel fråga till Sollentunahems moderata styrelseordförande om bolaget kommer att klara av att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya hyresrätter fram till och med 2024. Jag fick inget svar på min enkla fråga på det kommunfullmäktige sammanträdet. För att Maria Stockhaus (M) inte närvarade. Hon närvarade inte heller på kommunfullmäktige 23 maj eller 13 juni. Vid tre sammanträden i rad har alltså en rutinerad kommunpolitiker tillika riksdagsledamot valt att inte närvara på ett kommunfullmäktige för att svara på en fråga som är central i hennes uppdrag som ordförande i AB Sollentuna. 

Frågan har sin bakgrund i de ägardirektiv för Sollentunahem som kommunfullmäktige antog den 15 december 2016 . Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem. I ägardirektivet anges bland annat följande:

”Genom ägardirektiv uppdrar kommunfullmäktige till AB Sollentunahem att:

-          färdigställa cirka 1500 hyresrättslägenheter fördelat över åren till och med år 2024

-          exploatera egen mark för ändamålet samt efter behov förvärva mark eller byggrätter”

Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019. Däremot är planeringen av försäljningen av hyresrätter i full gång och den första försäljningen förväntas ske under hösten 2019.

När våra företrädare som beslutsfattare i kommunfullmäktige beslutade att Sollentunahem skulle startas 1950 så tror jag att de inte på något sätt kunde ana vad som nu sker med det stolta bolag som de byggde upp. Det var goda bostäder för breda befolkningsgrupper som var syftet med Sollentunahem inte att bygga upp ekonomiska värden som framtida politiska ledare kunde ”leka affär med”. Det hade åtminstone varit klädsamt om Sollentunahems ordförande valt att komma till kommunfullmäktige och svarat på en angelägen fråga.

 Om hon väl kommer till kommunfullmäktige den 19 september återstår att se. Om hom gör det har jag redan nu förberett ett antal relevanta följdfrågor som skulle vara intressant att få svar på. Några av dess är: 

• För att kunna bygga lägenheter krävs antagna detaljplaner för bostäder? Hur många lägenheter finns i de detaljplaner Sollentunahem har antagna eller i process?
• Om det nu är så svårt att hitta byggbar mark för uppdraget? Varför gav ni då uppdraget?
• Har Sollentunahem planer att köpa upp byggrätter från andra markägare så som skedde 2008 för att få bättre spridning och snabbare byggtakt?
• Har Sollentunahem den personella kompetensen inom bolaget för att bygga så många lägenheter på så kort tid som fem år?
• Enligt årsredovisningen hade Sollentunahem en personalomsättning på hela 38% 2018 har detta påverkat bolagets förmåga att bygga?
• Har Sollentuna ekonomiska muskler för att bygga så många lägenheter på kort tid?Hur ska Sollentunahem bygga upp den nödvändiga kompetensen för att bygga så många lägenheter på så kort tid?
• Hur litet kan Sollentunahem egentligen bli?  Är 3800 lägenheter en bottennivå?

Få svar från (m)ajoriteten om byggandet av hyresrätter!

Den 15 december 2016 antog kommunfullmäktige nya ägardirektiv för Sollentunahem. Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem. Under de 2½ år som gått sedan beslutet har bolagskoncernen byggts upp, fissionen genomförts och planerna för utförsäljningen av de 2000 lägenheterna har tagit stora steg mot förverkligande. Det går trögare med Sollentunahem ägardirektiv om att bygga 1500 nya hyresrätter. Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019. Arbetet med att ägardirektiven ska  enligt beslutet vara slutförda 2024.

Den moderatledda majoriteten har alltså så här länge lagt fokus på den del av beslutet som handlar om att möjliggöra försäljning av bostäder och inte på att bygga nya bostäder. Detta blev inte minst tydligt på kommunfullmäktige i juni 2019. Då svarade kommunstyrelsens ordförande på en interpellation som min partikamrat Kari Nortemo hade skrivit. I interpellationens ställdes tre konkreta frågor om hur majoriteten arbetar med att förverkliga ägardirektiven.

De svar som vi fick från Henrik Thunes (M) var ordrika, men föga konkreta. Jag har här lagt in hans svar på frågorna i sin helhet. Svaret är återgivet is sin helhet, men sorterat under frågorna istället för som en rak brödtext. Svaren i kursivt nedan:  

·         Anser ni att Sollentunahem har gjort tillräckligt för att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya hyresrätter?

Sedan december 2016 har Sollentunahem inlett ett aktivt arbete för att finna möjligheter att få till stånd 1 500 nya hyresrätter de kommande åren. Det torde inte råda någon tvekan om att uppgiften är omfattande och komplex.

·         Planeras några insatser för att stötta Sollentunahem för att uppfylla ägardirektivet?

I samband med beslutet om ägardirektivet till Sollentunahem beslutade kommunfullmäktige även om bildandet av bolagskoncern. Utifrån koncernperspektivet initierades under förra mandatperioden en samverkan mellan Sollentunahem, samhällsbyggnadsnämnden och miljö- och byggnadsnämnden för att gemensamt finna bästa, möjliga lösningar för att genomdriva uppdraget om 1 500 nya hyresrätter. Att stora delar av Sollentunahems verksamhet ställs om från att i huvudsak vara ett förvaltande bolag till att producera en stor mängd bostäder på bestämd tid kräver mycket av såväl bolaget som koncernen. Vi behöver säkerställa att vi skapar byggprojekt som uppfyller krav på att erbjuda attraktiva bostäder för hyresgäster samtidigt som projekten ska vara ekonomiskt genomförbara. Utöver planprocesser som är svåra att prognostisera i tid från beslut till färdigställande finns en rad faktorer som påverkar bolagets möjligheter att genomföra uppdraget. Sollentuna är landets sjunde minsta kommun till ytan vilket innebär begränsad marktillgång. I de stråk där vi gärna ser förtätningar begränsas byggnation samtidigt av statliga regleringar, inte sällan på grund av bullernivåer. På andra platser gör markförhållanden att det blir svårt att bygga bostäder på ett ekonomiskt hållbart sätt.

·         Hur många lägenheter kommer Sollentunahem att få markanvisning för att bygga i Väsjöområdet?

Thunes gav inget svar alls på denna fråga.

Interpellationsdebatten gav alltså inga konkreta svar. Den moderatledda majoriteten glider snarare undan tydliga utfästelser om hur det går med att förverkliga det ägardirektiv som de själva tagit initiativ till. Vill moderaterna ens att ägardirektiven ska förverkligas.  Vi Socialdemokrater kommer fortsätta arbeta för att det byggs fler hyresrätter i Sollentuna och att Sollentunahem ska vara ett starkt allmännyttigt bostadsföretag.

Kommer Sollentunahem klara av att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya lägenheter till 2024? - fråga till Sollentunahems ordförande på nästa fullmäktige

Till kommunfullmäktige den 25 april 2019 har jag ställt en enkel fråga till Sollentunahems ordförande om bolaget kommer att klara av att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya hyresrätter fram till och med 2024.

Frågan ser ut så här i sin helhet:

”Den 15 december 2016 antog kommunfullmäktige nya ägardirektiv för Sollentunahem. Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem.

I ägardirektivet anges bland annat följande:

”Genom ägardirektiv uppdrar kommunfullmäktige till AB Sollentunahem att:

-          färdigställa cirka 1500 hyresrättslägenheter fördelat över åren till och med år 2024

-          exploatera egen mark för ändamålet samt efter behov förvärva mark eller byggrätter”

Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag Sollentunahems ordförande:

·         Kommer Sollentunahem att klara av att uppfylla ägardirektivet från december 2016 om att färdigställa 1500 nya hyresrätter till år 2024?”

Nu blir det äntligen, åtminstone några, hyresrätter i Silverdal!

I veckans nummer av Vi i Sollentuna kan vi läsa om att det varit byggstart för 52 hyresrätter i Silverdal. Det är Heba fastigheter som ska bygga dem intill det så kallade Pfizer-huset. Hösten 2020 väntas de 52 nya hyresrätterna bli klara och redo för inflyttning.

Det är verkligen på tiden att det byggs hyresrätter i Silverdal. I det avtal som kommunen skrev år 2000 med JM och Skanska om exploateringen av Silverdal framgick det tydligt att Silverdal skulle bebyggas med olika upplåtelseformer, även hyresrätter. Först nu snart 20 år senare börjar hyresrätterna byggas.

Den punkt i beslutet kring avtalet med Silverdalskonsortiet (bestående av byggbolagen JM och Skanska) om att det skulle byggas hyresrätter tillkom på initiativ av det dåvarande oppositionsrådet Roland Grip (S) som långsiktigt drev på att det skulle in i hyreravtalet. Sedan har det tagit tid. Konsortiet har inte visat särskilt stort intresse att genomföra den del avtalet, även om det genom åren varit tydligt att de insett att de inte kan komma undan den punkten. Nu blir det totalt 52 hyresrätter, vilket motsvarar några få procent av de bostäder som byggts i Silverdal. De övriga projekt i Silverdal som pågår eller planeras innehåller i nuläget inga ytterligare hyresrätter.

I artikeln uttrycker säger miljö- och byggnadsnämndens moderata ordförande följande:

”Det behövs blandade bostäder, inte bara bostadsrätter. Och det är för att vår befolkning har en blandad struktur. Alla har inte möjligheten att köpa en bostadsrätt.”

Med den bakgrunden visar detta citat från (M) att den moderatledda majoriteten talar på ett sätt och agerar på ett annat sätt. Den bilden förstärks med att mellan åren 2007 - 2016 ombildades drygt 1 750 hyresrätter till bostadsrätter. Det motsvarar en fjärde del av det antal lägenheter Sollentunahem hade innan ombildningarna påbörjades. Även om Sollentunahem och några andra byggbolag har byggt nya hyresrätter under tidsperioden så har antalet hyresrätter totalt minskat och kötiderna blivit längre.

Stoppa utförsäljningen av Sollentunahems lägenheter!

I höst påbörjar den moderatledda majoriteten utförsäljningen av hyresrätter i Sollentuna. Då ska det första av tre ”paket” med hyresätter börja säljas ut. Det handlar i första hand om bostäder i Rotebroområdet. De andra två paketen kommer enligt majoritetens plan att säljas 2021 och 2023.

Försäljningspaketen innebär att kommunfullmäktiges beslut från december 2016, efter förslag från den moderatledda majoriteten, om att sälja ut 2000 hyresrätter till andra fastighetsägare nu blir verkliget. De nu aktuella utförsäljningarna är inte de första försäljningarna som skett. Mellan åren 2007 - 2016 ombildades drygt 1 750 hyresrätter till bostadsrätter. Det motsvarar en fjärde del av det antal lägenheter bolaget hade innan ombildningarna påbörjades. Därtill har över 500 lägenheter sålts ut till privata fastighetsägare, framförallt handlar det om en del av Malmvägen som såldes till Wallenstam.

En annan del i kommunfullmäktiges beslut var att Sollentunahem ska byggas 1500 nya hyresrätter. Trots att det har gått nästa tre år sedan beslutet togs har inga nya bostadsprojekt börjat byggas. Det ledde till att Sollentunahem inte kom att färdigställa en enda ny lägenhet förra året och bolaget kommer inte några i år heller. Och detta i ett läge, där det står över 57 000 personer i Sollentunahems kö. Redan idag tar det mellan 8-12 år att få en lägenhet.

Därför är vårt krav tydligt. Sälj inte ut Sollentunahems hyresrätter. Det är särskilt viktigt för att ge unga, nya svenskar och andra grupper som idag har svårt att nå ut på bostadsmarknaden en bostad, samt för att ge möjlighet att byta bostad efter livets olika skeden.

Vi socialdemokrater ser bostaden som en social rättighet. Därför anser vi att det är ett samhälleligt ansvar att trygga bostadsförsörjningen. Vi är beredda att ta det ansvaret.

Vägen till ett sammanhållet Sollentuna kräver en bostadspolitik som bidrar till att möta den tilltagande boendesegregationen. Vi vill ha variationsrika bostadsområden med attraktiva bostadsmiljöer som innehåller olika upplåtelse- och boendeformer.

Vår roll i samhällsbyggandet är att vara tydliga med vilka ideal som ska genomsyra byggandet!

De beslut vi fattar i dag påverkar framtidens Sollentuna. Det gäller inte minst inom samhällsbyggnadsområdet där det byggs eller anläggs i dag kommer finnas kvar under överskådlig tid. Vi bygger samhälle för människor att bo och leva i. Nu och i framtiden.

De yttre förutsättningarna är givna. Sollentuna kommun har de gränser och begränsningar som råder i form av vatten, trafikstråk och naturreservat. Vår tillgång på jungfrulig byggbar mark är liten. Sollentunas bostadsbyggande kommer alltmer handla om förtätningar och omdaning av områden. Det ställer andra krav än att bygga från början.

När det moderna Sollentuna började växa fram åren strax efter andra världskriget präglades bostadsbyggande av framtidsoptimism och nyskapande. Den så kallade ABC-staden (arbete, bostad och centrum) var det ideal som gällde.  På denna tid skapades områden som Edsberg, gamla Rotsunda och flera områden i Häggvik. Det som förenar dessa områden är att de byggs med en tanke på trivsel och närhet till parkytor. Sedan dess bebyggelseidealen ändrats flera gånger.

När jag samtalar med Sollentunabor så kommer samtalen ofta att handla om den miljö som finns runt omkring dem. Hur planteringar, parker och grönområden sköts. Om lekplatser och skolgårdar. Om trafikfrågor och vägunderhåll i närområdet. Andra ämnen som ofta kommer upp cykelbanor, nya byggprojekt och hur någon kan komma på en så dum idé som att bygga en linbana. Det visar att människor i Sollentuna bryr sig om hur deras närmiljö ser ut. De vill trivas och ha välskötta uteytor.

Vi har en stor bostadsbrist i vår region och i Sollentuna. Vi behöver öka byggtakten och det leder ofrånkomligt ifrån att vi blir fler människor som bo på samma yta. En risk är att vi förtätar så mycket och på ett sätt att det blir tätt mellan hus och långt mellan parker och gröna ytor. Ett tätare Sollentuna kräver också att outnyttjade ytor förvandlas till parker, lekytor och andra mötesplatser. Det handlar inte bara om hur och vad som byggs utan inte minst om hur det underhålls och utvecklas över tid.

Vår roll i samhällsbyggandet är att vara tydliga med vilka ideal som ska genomsyra byggandet och styra åt det håller annars kommer vi att bli styrda åt ett annat håll. Vi ska hitta balans mellan stadsplanerare med experimentlusta och marknadskrafternas olika viljor. Vår uppgift som förtroendevalda är att bygga och vårda ett samhälle där människor trivs och känner sig hemma.

Nu dyker de kristdemokratiska dimridåerna om hyresrätter upp igen!

I samband med att beslutet om den moderatledda majoriteten beslutade om att sälja ut 2000 hyresrätter i slutet av 2016 försökte (KD) lägga dimridåer runt sitt agerande. Nu kan vi se i veckans Vi i Sollentuna att de fortsätter lägga dimridåer kring vad de röstat för i kommunfullmäktige.

I tidningen skriver de ” … vi (har) tillsammans med våra samarbetspartier Moderaterna och Liberalerna gett Sollentunahem direktiv att bygga 1 500 nya bostäder de närmaste åren.” Det är visserligen sant, men de glömmer berätta att de också röstat ja till att sälja ut 2000 lägenheter till privata fastighetsägare. Det gör att Sollentunahem riskerar att under en period få runt 3800 lägenheter eller färre då ytterligare ombildningar kan genomföras.

Nu försöker (KD) dölja vad de stått bakom. Det är inte konstigt att de gör det då ställt sig bakom något som är en total omsvängning i inställning till Sollentunahem och hyresrätten än vad de historiskt haft. För 15 år sedan, under den s k ”Regnbågskrisen” var S och (KD) helt överens om de här frågorna. Vi stod på samma sida under den tidens Sollentunahems strid. Vi var t o m överens om en politisk plattform, för den politiska majoritet som vi var nära att bilda tillsammans med fyra andra partier. I den plattformen stod det följande:

”Sollentuna ska präglas av en god politisk planering med genomtänkt och väl fungerande infrastruktur. Sollentuna behöver fler bostäder. Satsningen på bostads­byggandet syftar till att skapa balans och valfrihet i Sollentuna, med ungefär en tredjedel vardera av hyresrätter, bostadsrätter och egnahem.”

Under den innevarande mandatperioden har (KD) svängt helt om. På den tiden stod (KD) upp för Sollentunahem även om det innebar att det inte fick vara med i en moderatledd majoritet. Nu har de lagt sig helt platt för Moderaterna och Liberalerna och säljer ut ännu fler hyresrätter än de ansåg var oacceptabelt för 14 år sedan, men det vågar de inte erkänna för väljarna och sätter därmed återkommande upp sina dimridåer.

(KD) säger sig ändå sig att värna hyresrätten. Jag kommer då att tänka på ett passande bibelcitat från Hebreerbrevet 12:6.

” Ty den Herren älskar, den agar han, och han straffar med riset var son som han har kär.”

Så behandlar (KD) Sollentunahem och hyresrätten.

Välkommen granskning av Hyresgästföreningen av utförsäljning av Sollentunahems lägenheter!

Under 2016 drev den moderatledda majoriteten igenom att på ett genomgripande sätt förändra kommunmedborgarnas gemensamma bostadsbolag, AB Sollentuna. De beslutade att sälja ut 2000 lägenheter till privata fastighetsägare samt att bilda en bolagskoncern och genomföra en fission för att kunna flytta över pengar från Sollentunahem till kommunkassan. De lovade också att Sollentunahem ska få bygga 1500 nya hyresätter. Sammantaget skulle Sollentunahem få färre lägenheter och svagare ekonomisk ställning. I nuläget har ingen fastighet sålts.

Socialdemokraterna röstade emot försäljningarna och vi går till val för att stoppa de planerade försäljningarna.

Hyresgästföreningen Sollentuna meddelade nyligen att de avser att genomföra en utredning om Sollentuna kommuns hanterande av det kommunala bolaget AB Sollentunahem, i avsikt att få en rättslig prövning. Jag välkomnar en sådan granskning. Det finns många frågor och tveksamheter kring kommunens hanterande av det allmännyttiga bostadsbolaget Sollentunahem. Hyresgästföreningen Sollentuna har tillgång till en stab av jurister och utredare för denna process som de önskar få rättsligt prövad.

De områden som hyresgästföreningen vill granska är följande med deras motiveringar:

Aggressiv skatteplanering
Kommunen har i nuläget placerat över 1 800 hyresrätter i tre nya dotterbolag till AB Sollentunahem. Anledningen till det är att man ska slippa realisationsskatt vid försäljning till andra fastighetsbolag.

Den kommunala hushållningsprincipen
Sedan 2007 har cirka 2 000 hyresrätter ombildats till bostadsrätter genom en kommunal kampanj. Samtliga har sålts till underpriser, vilket inte stämmer överens med hushållningsprincipen.

Extra uttag ur AB Sollentunahem
Under de senaste åren har kommunen plockat ut cirka 24 miljoner kronor ur Sollentunahem utöver vinstuttaget. Ingen vet vad dessa pengar har använts till. Lagstiftningen är rätt otydlig på den punkten, men klart är att det finns en avgränsning och den vill vi ha prövad.

Överföring av kommersiella fastigheter
Tidigare i år förde kommunen över AB Sollentunahems kommersiella fastigheter till ett nytt kommunalt fastighetsbolag. Detta innebär dels en värdeöverföring i mångmiljonklassen, och dels att lagstiftningen om allmännyttiga bostadsbolag inte gäller det nya fastighetsbolaget.

Försäljning till andra fastighetsägare
2011 sålde kommunen 452 hyresrätter till Wallenstam. 2016 sålde Wallenstam vidare till D. Carnegie för tre gånger pengarna. Detta innebär dels att man sålde långt under marknadspris, och dels att man otillbörligt gynnat företaget Wallenstam vilket inte är tillåtet enligt lag.

Det är relevanta områden de valt ut och jag ser fram emot att se vad de kommer fram till.

Moderaterna är däremot inte så glada över granskningen i Vi i Sollentuna kommunstyrelsens ordförande så här:

”– Vi har gjort allting i enlighet med den lagstiftning som finns. När det gäller de extra uttag utöver vinstutdelningen från Sollentunahem så är det något som länsstyrelsen tittar på de år då en utdelning lämnats. Så det kontrolleras alltid. Men vill de slösa sina medlemmars tid på det här välkomnar vi det.

Han reagerar dock över tidpunkten för offentliggörandet.

Menar du att det finns politiska motiv?

– Ja, det är ganska uppenbart att det är så.”

Det är uppenbart att moderaterna inte vill att Sollentunahemsaffären ska bli en valfråga. Thunes antyder också att de inte tycker att det är en politisk fråga. Det är en märklig inställning. Såväl frågan om bostadsförsörjning för medborgarna och god förvaltning av skattemedel ingår i en kommuns grundläggande uppgifter och därmed i högsta grad politiska frågor och ska givetvis diskuteras och granskas under en valrörelse.

Vi kan ge ett tydligt besked från Socialdemokraterna. Vi står inte bakom försäljning av hyresrätter och slakten av Sollentunahem. Vi vill istället utveckla allmännyttan och bygga fler än de 1500 nya hyresrätter, som majoriteten lovat, de kommande åren. Vi Socialdemokrater går till val på att stoppa försäljningar till privata fastighetsägare. Ett större och starkare Sollentunahem ger fler bostäder och större valfrihet i hur och var du kan bo.

Sollentunahem är ett starkt bolag som kan finansiera nya hyrerätter utan att sälja. Det låga ränteläget gör att det är förmånligt att låna pengar för att bygga, utan att några försäljningar behövs. Ett Sollentunahem med fler lägenheter kan också erbjuda Sollentunaungdomarna en ungdomsgaranti för en egen bostad.

(S) går till val på att stoppa försäljningen av Sollentunahems lägenheter!

I ett debattinlägg i ”Mitt i Sollentuna” häromveckan efterfrågade Hyresgästföreningen i Sollentuna att de tre partierna i den moderatledda majoriteten skulle bekänna färg om Sollentunahem. Det hela har sin bakgrund i det beslut som majoriteten drev igenom hösten 2016 om bl a att sälja 2000 lägenheter till privata fastighetsägare och bygga 1500 nya lägenheter. Detta skulle ske genom bolagsbildningar och avancerade ekonomiska processer bl a en fission som flyttar tillgångar från vårt gemensamma bostadsbolag Sollentunahem till kommunens moderbolag så att pengarna kan användas till andra kommunala investeringar. Dem moderatledda majoriten prioriterar låg skatt och att minimera kommunala lån före ett starkt allmännyttigt bolag.

Vi Socialdemokrater är tydliga på vad vi vill. Vi går till val på att stoppa försäljningar till privata fastighetsägare och vi vill bygga fler än 1500 nya hyresrätter i Sollentuna de kommande åren.  Sollentunahem är ett rikt bolag som kan finansiera nya hyrerätter utan att sälja. Det låga ränteläaget gör att det är mer förmånligt att låna pengar för att bygga än att sälja.

Det är många hyresgäster som är oroliga över vad som ska hända med dem och deras boende sedan deras lägenhet satts upp på försäljningslistan. Det är inte bara oron som påverkar hyresgästerna. I de fastigheter som hotas av försäljning har bolaget stoppat renoveringar, inglasning av balkonger osv vilket påverkar de boende.

Hyresgästföreningen framför stark kritik mot kommunledningen för bristen av information till kommuninvånarna om vad som ska hända med Sollentunahem. Det är en berättigad kritik som inte har sin grund i att Sollentunahem är alla Sollentunabors gemensamma bolag oavsett om du bor i deras lägenheter eller inte.

Ännu har inte de tre partierna i den moderatledda majoriteten har ännu inte svarat. Med erfarenhet av hur de brukar agera är det oklart om hyresgästföreningen någonsin får ett svar. Vi Socialdemokrater är däremot tydliga och öppna med vad vi vill med Sollentunahem.

Vi Socialdemokrater värnar hyresrätten som boendeform och en stark allmännytta. Vi kommer att göra vad vi kan för att stoppa utförsäljningar av hyresrätterna.

Det behövs politiskt ansvarstagande för bostadspolitken!

Under senaste månaderna har det funnits flera rapporter som visats att priset på bostadsrätter minskat i Stockholmsområdet. En effekt som nyligen uppmärksammats är att Wallenstam avbrutit ett byggprojekt i Solberga sedan bolaget konstaterat att bostadsrättsmarknaden svalnat om. Det finns också en pågående diskussion om bostadsbubblan brustat.

Ett skäl till bostadspriserna gått ner i Stockholmsområdet kan vara att bostadsbyggandet ökat under de senaste åren. Genom det har en något bättre balans skapats mellan utbud och efterfrågan.

Under 2016 färdigställdes 42 441 bostadslägenheter i nybyggda hus i Sverige, vilket är det högsta antalet under ett år sedan 1992. Enligt Boverket har 73 000 nya bostäder fått startbesked under 2017.
En tredjedel av de nybyggda bostäderna 2016 finns i Stockholms län. I Sollentuna kommun färdigställdes 117 bostäder under år 2016 enligt SCB:s statistik (731 år 2015 och 324 år 2014).
För 2017 har 676 bostäder fått startbesked enligt det underlag som kommunen skickat till Boverket som underlag för statsbidraget “Byggbonus”.

Det höga bostadsbyggandet är den är den ljusa sidan. En av de mörka sidorna är att detta höga byggande ändå inte är tillräckligt. Enligt Boverkets beräkningar behöver 88000 lägenheter påbörjas i landet årligen för att vi ska nå balans kring 2025. En annan mörk sida är att de bostäder som byggs bara i mycket begränsad utsträckning är överkomliga för de grupper som har det svårast att få bostad - nämligen hushåll med låga inkomster.

Om det är underskott på bostäder för lågavlönade, börjar det, omvänt, bli överskott på bostäder för de köpstarkaste grupperna. Det är det vi ser effekten av i Stockholmsregionen just nu.

Utifrån hur marknadsmekanismerna inom bostadssektorn fungerat i stort de senaste decennierna så finns det ändå anledning att vifta med en varningsflagga. Lita inte på att marknaden löser situationen, det krävs också politisk vilja och politiskt ansvarstagande om Sverige ska nå balans på bostadsmarknaden.

Första tecken på vikande marknader gör att byggandet sjunker. Överskottet och prispressen uppstår aldrig. Stora svenska byggbolag är försiktiga med att bygga sönder vinstmaskinen som stavas bostadsbrist. För stort utbud betyder risk för lägre priser.

Det är, med andra ord, svårt att komma undan behovet av samhällsstöd. Det kräver i sin tur noggranna överväganden inom många sektorer - bygglagstiftning, bostadsbeskattning, investeringsstöd, för att nu bara at några exempel.

På lokal nivå handlar det inte minst om att att bevara en stark allmännytta som kan bygga och nå en viss storleksnivå. I Sollentuna hade vårt kommunala bostadsbolag för 10 år sedan över 7000 lägenheter i sitt bestånd. Sedan dess har ett antal försäljningar till andra fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar minskat antalet lägenheter i bolaget till runt 5800 stycken. Det finns också ett ännu inte verkställt beslut om att sälja ytterligare 2000 lägenheter. Sollentunahem riskerar att under en period få runt 3800 lägenheter eller färre då ytterligare ombildningar kan genomföras samtidigt som bolagets sociala åtaganden utökas i de nya ägardirektiven.

Om det ska vara en rättighet för människor i alla inkomstgrupper till ett bra boende behöver Sverige mer samhällsstyrning inom bostadssektorn. Det kräver i sin tur åtgärder inom många sektorer - bygglagstiftning, bostadsbeskattning, investeringsstöd osv samt inte minst en vilja att minska bostadsbristen hos politiskt förtroendevalda på alla politiska nivåer.

Det är naturligt att många hyresgäster känner oro!

För någon månad sedan släppte Sollentunahem listan på vilka av bolagets lägenheter som ska säljas och vilka som ska få vara kvar i Sollentunahem i framtiden. Förslaget är en följd av det beslut som den moderatledda majoriteten i Sollentuna drev igenom i december 2016. 2000 hyresgäster kommer att få en ny fastighetsägare för att den moderatledda majoriteten ska kunna bekosta eftersatt underhåll, undvika skattehöjningar och undvka att kommunen ska behöva ta så stora lån.

När kommunfullmäktige debatterade besluten uttalade Sollentunahems moderata ordförande att oppositionen genom sitt motstånd till beslutet skapade oro hos hyresgästerna. Ett sådant uttalande säger mer om hennes inställning än om verkligheten. Förändring skapar helt naturligt oro hos de flesta människor.

Sollentunahems styrelse har nu alltså fattat beslut om hur de tre försäljningspaketen ska se ut. Totalt omfattar de 1500 lägenheter fördelade på tre paket, i praktiken särskilda dotterbolag. Dessa paket kommer säljas ut succesivt under de kommande åren. Det första under 2018. Så som jag har förstått det så är det ännu inte beslutat vilket av de tre paketen/dotterbolagen som ska säljas först.

Lokalpressen har de senaste veckorna rapporterat om att många hyresgäster känner oro över vad som ska hända och vem som ska bli deras nya hyresvärd. Den moderatledda majoriteten har i retoriken sagt att de ska sälja till långsiktiga och seriösa hyresvärdar, men sådant är lättare att lova än garantera.

I senaste numret av Vi i Sollentuna (v. 24) skriver en hyresgäst i Rotsunda så här i en insändare:

”Ingen av dessa partiers politiker har kommunicerat med mig som medborgare och hyresgäst, än mindre ens försökt att informera mig. Jag och alla de andra drygt 71 000 invånarna i kommunen betyder uppenbarligen ingenting för dessa politiker”, det är lätt att förstå den oro och irritation som denna hyresgäst ger uttryck för.

När Sollentunahems VD uttalar sig om frågan i ett tidigare nummer av samma tidning (v. 22) säger han så här: ”Det finns en hel del oro just nu. Inte minst bland de hyresgäster som vi har en lång relation till. Det finns ju de som har bott hos oss i femtio år, och det är ju en tung känsla att bryta en så lång relation. Men det är vår absoluta ambition att det ska vara seriösa aktörer som tar över, som har en långsiktighet i sitt förvaltande”.

Hur ligger det nu till med långsiktigt ägande hos de som köper. Vad kan man garantera? Sollentunahems VD uttrycker det så här i samma artikel: ” Lagligt sett kan vi tvinga dem att behålla dem som hyresrätter i två år. Men sedan kan man avtala om längre tid, och bryter de mot avtalet blir det ett civilrättsligt mål i stället, då de kan dömas att betala vite”.

I det här sammanhanget är det relevant att ta upp vad som hände med de cirka 450 lägenheter i Malmvägsområdet som såldes till Wallenstam 2009. Det är det enda större beståndet som Sollentunahem hittills sålt ut till en privatfastighetsägare, övriga utförsäljningar har i stort skett via ombildning till bostadsrätter. Under 2015 sålde Wallenstam vidare fastigheterna till D. Carnegie & Co.

Vi i Sollentuna tog upp detta nyligen (v. 22). De visar upp följande bild: ”D. Carnegie & Co lyxrenoverar sina lägenheter vid Malmvägen och höjer hyrorna med 40 procent. Samtidigt går företaget med rekordvinst”,

D. Carnegie & co skriver så här i ett pressmeddelande; ”Sammanlagt har renoveringarna under 2016 möjliggjort en ökning av hyresintäkterna om 4,7 procent för jämförbara fastigheter, 3,8 procentenheter över den allmänna hyresutvecklingen”, i samma pressmeddelande kan man också kan läsa: ”Vinsten före skatt uppgick till 2 072 miljoner kronor – upp 46 procent jämfört med föregående år”.

Det är idag mycket lönsamt och en stabil investering att äga hyresrätter idag. Utifrån ovanstående är det naturligt att de som i dag bor i Sollentunahems lägenheter och som bor i den del av lägenhetsbeståndet som ska säljas ut är det lätt att förstå att hyresgästerna känner sig oroliga om vad som ska ske efter försäljningen. Hur kommer hyresnivån utvecklas? Kommer lägenheterna att lyxrenoveras? Kommer jag att ha råd att bo kvar? Detta är helt naturliga frågor.

Det är dock inte bara efter försäljningen som hyresgästerna har anledning att känna oro. Vad händer under tiden fram till en försäljning. Vad kommer Sollentunahem att lägga ner för resurser på dessa lägenheter? Jag har redan hört en bekant berätta att Sollentunahem tagit tillbaka ett tidigare löfte om inglasad balkong tack vare att deras lägenhet ska säljas. Jag utgår från att denna hyresgäst inte är den enda som drabbats av liknande besked.

Det är naturligt att känna oro när ens bostad ska byta hyresvärd.

Nu är det beslutat vilka hyresrätter som moderaterna vill sälja ut!

Den 22 maj offentliggjorde Sollentunahem vilka hyresrätter som ska säljas till andra hyresvärdar efter beslutet i kommunfullmäktige i december 2016. Då genomdrev den moderatledda majoriteten att 2000 av Sollentunahems hyresrätter ska säljas till annan hyresvärd. 

Jag har beskrivit denna onödiga affär i ett antal blogginlägg under förra hösten. Den moderatledda majoriteten valde att sälja ut Sollentunabors hem i stället för att låna pengar eller höja skatten.

Sedan listan presenterades har jag pratat med ett antal vänner och bekanta som bor i Sollentunahems bestånd. En del är glada för att deras bostad inte ska säljas och andra är oroliga över vad som ska hända när deras hem säljs till en annan fastighetsägare. Deras oro är fullt naturlig eftersom det i nuläget är oklart vem som köper och vilka konsekvenser blir. Den oron ska vi ta på allvar.

Det finns också ett säkert inte obetydligt antal människor som valt att bo i Sollentunahem som nu finner att den moderatledda majoriteten tar ifrån dem deras eget val. Då uppstår naturligtvis frågor om deras chanser att få flytta till en annan lägenhet i det bestånd som blir kvar i Sollentunahems ägo. Kan de kompenseras med köpoäng, förtur eller på annat sätt? Det är frågor som behöver få sitt svar.

I den lista som nu presenteras har de 2000 lägenheter som ska säljas paketerats i tre bolag som sedan säljs till de nya hyresvärdarna. Det hela är en process som kommer att ta några år att genomföra.

Jag lär återkomma till den här frågan.