Glöm inte bort behovet av en ny trafiklösning för Edsberg när det byggs nytt!

På Kommunfullmäktige den 10 december 2020 antogs detaljplan för Kvarteret Eklövet 3” i Edsberg. Jag deltog i debatten och sa ungefär så här. Det är inget nytt förslag att bygga bostäder på denna tomt. Det har funnits planer på det i det närmaste 20 år. Redan 2002 fanns det med i ett programsamråd med tänkbara framtida byggprojekt i Edsberg. Fler bostäder förutsätter att kommunen snarast genomför en långsiktig trafikutredning för Edsberg. En trafikutredning som ser till helheten och inte bara behandlar enskilda delar av helheten var för sig. Det gör att det som kan verka rimligt i ett enskilt detaljplaneområde kan se till att möjligheten till en bra helhetslösning kan omöjliggöras. Detaljplaneområdet ligger mitt i en av de känsliga punkterna i vägnätet i Edsberg, d v s i korsningen Skyttevägen och Ribbings väg. Detta behöver beaktas i högre grad. Vi saknar beskrivningar av uppskattad trafikmängd och hur det påverkar det befintliga trafiknätet såväl inne i Edsberg som vid utfarterna mot Danderydsvägen och Frestavägen. Det gäller såväl före som efter det att Edsbergs vägnät kopplats ihop med Väsjöområdet. Vår bedömning är att detaljplanen väl följer den struktur som råder i andra delar i Edsberg med en blandning av park och bostadshus. När det gäller utformningen av området bör ett barnperspektiv tillämpas t ex genom att bra lekytor anläggas i anslutning till huset. Det finns en oanvänd yta på baksidan av detta hus. En del av denna yta har tidigare varit en lekplats. Den ligger nära den nya byggnationen vid gångvägen mellan Edsbergs centrum och Brf Platån som kan väckas till liv och kan nås från fastigheten utan att vägar att korsa. På den ytan kan såväl lekplats och andra gemensamma uteytor skapas för såväl för de boende i det nya huset som vid befintliga hus på Skyttevägen. Ett annat plusvärde är närheten till de mindre skogspartier som till stora delar omsluter planområdet. En annan sak vi vill skicka med till exploateringen handlar om information. Det nya huset kommer byggas nära befintliga bostadshus. Det ställer krav på kommunen och byggherren Sollentunahem om god information till de närboende. Det pågår just nu ett annat förtätningsprojekt i Edsberg där många närboende inte är nöjda med den information som Sollentunahem har spridit. Vi förutsätter att kommunen ställer krav på att byggherren för en dialog och informerar i god tid till de som bor i området vad som är på gång.

Ordning och reda i reviderade parkeringsplanen!

 På kommunfullmäktiges sammanträde den 17 september fastställdes den reviderade parkeringsplanen för Sollentuna kommun. Den stora nyheten är att det nu finns parkeringstal för nyexploatering med i planen.

I mitt inlägg i debatten sa jag ungefär så här:

"När jag samtalar med Sollentunabor så återkommer frågor om parkeringar. Det handlar om att det är få parkeringsplatser överlag, det kan handla om infartsparkeringar, arbetsparkering och besöksparkering, men också om avgifterna för att parkera och felparkera. Men även, var kan jag parkera min cykel eller hur kunde ni anlägga kantstensparkering vid en genomfartsväg. Frågorna och synpunkterna är många. Vilket är naturligt då det är frågor som ligger nära och för att vi alla är trafikanter.

Nu ska vi till slut äntligen ta beslut om den uppdaterade och även utökade parkeringsplanen. Revideringen har varit på gång länge. Den förra planen har tjänat oss väl och bidragit till ordning och reda. Förutsägbarhet och konsekvens. Min förhoppning är den nya parkeringsplanen ska fylla samma roll och verkligen vara ett viktigt styrmedel för att nå en hållbar stadsutveckling.

Ordning och reda för att det ska vara klart vad som gäller för parkeringar i kommunen. För Sollentunaborna ska det vara förutsägbart och konsekvent vad som gäller. Parkerar man på kommunal mark i Sollentuna ska man veta vad som gäller. Kartorna i dokumentet anger tydligt hur kommundelarna delats in och det gör att liknande områden över hela kommunen ska samma regler gälla.

Parkeringsplanen är anpassad efter den utveckling som pågått länge där Sollentuna är en kommun som blir allt mer av en stad. Det finns numer få oreglerade ytor för parkering kvar i kommunen. Då behöver planen för parkering vara ännu mer ändamålsenlig, enhetlig och tydlig.

I den nya parkeringsplanen finns också parkeringstal för nyexploatering med som gör att planen är med framtidsinriktade och även tänkbara framtida bostadsområden omfattas.

Socialdemokraterna står bakom förslaget i sin helhet. Slutdokumentet är ett gediget och noggrant dokument som förhoppningsvis täcker in det allra mesta och där med i sin grund kan hålla länge.

Vi vill också trycka på vikten av en fungerande parkeringsövervakning. Om de goda intentionerna i parkeringsplanen ska fungera måste det finnas en konsekvent och närvarande parkeringsövervakning som ser till att regler följs och att uppenbara regelbrott beivras.

Avslutningsvis så yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag."

Dagens trafikbeslut avgör framkomligheten i framtidens Sollentuna!

I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta. En hållbar lokal trafikpolitik behöver väga in så väl behoven att minska trängseln på vägarna samtidigt som trafikens negativa miljöpåverkan ska hållas nere.

Centralt i trafikpolitiken är att Sollentunaborna ska erbjudas bra livsmiljö med så låga halter av skadliga partiklar i luften som möjligt och utan bullerstörningar samtidigt som det ska vara lätt att ta sig mellan olika platser i och utanför kommunen. Det gör att detaljplaneläggning och exploatering är betydande. Det är alltid många saker som behöver vägas ihop till en helhet. Beslut och byggnationer idag kommer påverka hur det ser ut i Sollentuna under en lång tid framöver.

Vi kan vara gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer eller bilister. Vi är alla trafikanter. De flesta Sollentunabor är därför intresserade av trafikfrågor på ett eller annat sätt. Det är viktigt att fånga upp engagemang och skapa möjligheter för större medborgarinflytande och ökad insyn i kommunens arbete. (S) motionerade därför om inrättande av att kommunalt trafikantråd, något som dock avslogs.

Sollentuna kommun har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. Det är ett arbete som behöver fortsätta. Under senaste året har vi sett oroande tendenser till att de moderatledda majoriteterna i Sollentuna och Region Stockholm fattat beslut som går åt andra hållet.

För att anpassa Sollentuna till den utveckling där kommunen växer och blir tätare håller kommunen för närvarande på att se över parkeringsplanen, där en reviderad version förväntas komma upp till beslut i höst. 

En välfungerande kollektivtrafik är också viktigt för en långsiktig hållbarhet. Fler bör resa kollektivt, inte färre (när Coronapandemin avtar). Den senaste kommunala resvaneundersökningen visar att en klar majoritet av Sollentuna önskar en bättre kollektivtrafik.  Därför vill vi förbättra framkomligheten i busstrafiken istället för att försämra valmöjligheter och ta bort busslinjer som den moderatledda majoriteten i Region Stockholm gjort.

Sollentuna kommun har kommit en bit på väg, fler insatser planeras och ytterligare insatser kommer krävs för att göra Sollentuna ännu bättre inom trafikpolitiken. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna.

Det räcker inte med att säga ”ta nästa buss!

Under vårens Coronapandemi har antalet resande i kollektivtrafiken i Stockholms län varit mycket lägre än vanligtvis. En naturlig följd av rekommendationen att undvika annat än nödvändiga resor och av att många arbetat hemifrån.

Innan Coronapandemin bröt ut i mars 2020 var läget ett annat, Då var bussar, pendeltåg och tunnelbanetåg fulla av resenärer och trängseln var stor. Ofta var man glad att du fick plats och att man inte behövde bli packad som ”sillar”. Det är inte något vill tillbaka till. I höst kommer sannolikt en tid  då allt fler förväntas att jobba på sin arbetsplats och pandemin avtagit, även om den sannolikt inte försvunnit. Det behöver SL förbereda sig för.

I veckan presenterades en del av SL:s lösning. Länsstyrelsen har lämnat in en begäran till regeringen om utökade befogenheter. Det finns i dag inte ett rättsligt stöd för till exempel en busschaufför att skingra trängsel ombord om det inte rör sig om en ordningsstörning. Smittspridning räknas inte som en ordningsstörning. En lagändring med ökade befogenheten kan i praktiken innebära att antalet passagerare som släpps ombord på bussar och tåg blir färre, och att om för många resenärer samlas vid stationer, kajer eller hållplatser så ska SL ha rätt att skingra trängseln.

Trafikregionrådet Tamsons (M) har kommenterat föreslaget så här: ”Om någon skapar trängsel genom att metvetet tränga sig ombord och därmed inte följer rekommendationerna om att hålla avstånd, så får busschauffören med ökade befogenheter rättsligt stöd att säga ”nej, ni får vänta på nästa buss”.

Det är i stort inget fel på det här förslaget men det räcker inte. Det krävs mer än att säga ”ta nästa buss” till en stressad resenär som är på väg till jobbet. För oss som har pendlat kollektivt länge vet att stressnivån ökar när det blir förseningar och annat strul. När många vill på en buss eller tåg så är det svårt att hålla avstånd. Det kommer ta sig friheter och vara svårt är stävja trängsel.

Det krävs även nytänkande och egna insatser av SL. Insatser för att ”späda ut” resenärerna så att trängseln minskar. Det handlar till exempel om att skapa fler resealternativ i form av nya busslinjer samt ökad turtäthet på befintliga busslinjer krävs. Det räcker inte att hänvisa resenärer till nästa buss, som också kanske är full...

Vi Socialdemokrater arbetar för att förbättra busstrafiken i Sollentuna och återställa försämringarna. Kollektivtrafiksutbudet ska styras i högre grad av att underlätta vardagen för resenärerna.

Inte blev det som det var tänkt - KF har slutreglerat avtalet för Silverdals utbyggnad

På kommunfullmäktige den 16 april 2020 beslutade kommunfullmäktige i Sollentuna om slutreglering av avtalet med Skanska/JM om utbyggnaden av Silverdal. Jag var en av de som var upp i debatten på kommunfullmäktige sköts upp. Jag var också en av dem som då för 20 år, i april 2000, satt i kommunfullmäktigesalen och jag har följt utbyggnaden sedan dess.

20 år har gått. Sedan den aprildag år 2000 då kommunfullmäktige antog detaljplan och fattade beslut om det avtal som vi nu ska slutreglera. I detaljplanen heter inte Silverdal utan Margareteborg. Området fick ett nytt namn, ett namn som för Sollentunabor innan dess förknippats med en begravningsplats, för namnet skulle vara mer ”säljande” och låta mer attraktivt.  

Det område som då hette Margreteborg och som då mest var en stor ovårdad vildvuxen yta täckt av rivningsmassor som bar spår av tidigare användning som t ex övningsområde för närliggande polishögskolan. Ett antal slitna och i vissa fall övergivna byggnader fanns i området. Nu det dags att göra någon form av bokslut. Blev det som det var tänkt?

Det antogs att det var medelålders och äldre som skulle flytta till Silverdal. Så blev det inte. Det blev nästan bara barnfamiljer som flyttade in i det nybyggda området. Det blev omedelbart uppenbart, för oss som satt i barn- och ungdomsnämnden, att det behövde komma till förskolor och skolor i snabb takt för att täcka behoven.

Problemet var inte att det inte fanns tomter avsatta för skola och förskola i området. För det fanns det, även om det tidigt visade att det inte skulle räcka till. I ”vanliga” byggprojekt hade det ändå varit något kom kommunen haft rådighet att hantera själva. Men Silverdal var inte ett ”vanligt” byggprojekt för kommunen. Kommunen hade nämligen lagt över helansvaret att bygga ut området, även vad gäller samhällsservice, på konsortiet Skanska/JM.

I avtalet uttrycks det så att ”Skanska/JM ska bygga skolor och andra byggnader för samhällsservice så snart det finns underlag för det”. Så skedde inte. Kommunen fick istället köpa tillbaka några tomter för att bygga samhällsservice på samt förvärva PEAB:s tidigare kontor för att bygga om till Silverdalsskolan.

Kommunens mål med avtalet var tydligt: ”Det är kommunens avsikt att vid genomförande av projektet söka begränsa kommunens ekonomiska risker och direkta engagemang i projektet så långt som möjligt är”. I verkligheten blev det alltså svårare att begränsa det direkta kommunala engagemanget än vad som var intentionen i avtalet.

Den stora ”snackisen” i Silverdal var den Vetenskapspark som skulle etableras i området. Vetenskapsparken skulle, enligt avtalet”, ha ambitionen att blir en internationellt ledande vetenskapspark inom områdena Miljö-IT-teknik och Hus-IT-teknik. Skanska/JM åtog sig att göra en kraftfull satsning för att säkerställa Vetenskapsparkens långsiktiga fortlevnad. I samtida press talas det om en satsning på 3 miljarder kronor. Av dessa tankar blev det i princip inget. Pfizer byggde ett kontor. Det pågick under en kort period ett projekt på kemikaliefria djurtest. Pfizer flyttade och tankarna på en Vetenskap begravdes i tystnad.

Kommunen har helt naturligt lärt sig en hel del av erfarenheterna till Silverdalsprojektet. Det märks inte minst i nästa stora utbyggnadsprojekt, Väsjön, där kommunen med de fördelar och nackdelar det för med sig tagit samhällsansvaret själva.

Till slut. Silverdal blev ett bostadsområde med många kvaliteter. Visst det finns saker som kunde gjorts annorlunda som lyft området ännu mer. Men inte som det var tänkt för 20 år sedan. Det blev på ett annat sätt. Och det är väl så verkligheten är. Det går inte helt enligt planerna, men det kan bli rätt bra då.

Drift och skötsel av det befintliga måste fortgå, förfinas och fortsätta utvecklas för Sollentunabornas bästa - Debatt om natur- och tekniknämndens årsredovinsing

På kommunfullmäktige den 16 april behandlades årsredovisningen för Sollentuna kommun 2019. I dessa speciella tider med Coronapandemin så rådde speciella förhållanden. Antalet ledamöter hade halverats och vi var bara 31 ledamöter som till slut fanns samlades i Amorinasalen. Ett av de ärenden som jag var uppe och debatterade var årsredovisningen för natur- och tekniknämnden. I debatten sa jag ungefär så här:

"Jag vill inleda med att tacka mina kollegor i nämnden för ett gott samarbete och konstruktivt samtalsklimat. Stort tack också till alla ytterst kompetenta tjänstemän som arbetar inom nämndens ansvarsområde.

Natur- och tekniknämnden har ansvarat för en stor mängd frågor som avgör hur det är att bo i Sollentuna. Hur Sollentunaborna lever sitt vardagliga liv påverkas av vilken standard det är på gångvägar, cykelbanor och vägar. Om snöröjningen fungerar, om parker, badplatser och naturmark är välskötta. Om gatubelysningen lyser och upplevs trygg. Om det är skyltat i det naturreservat där du tar en promenad i dessa Coronatider. Allt är frågor som natur- och tekniknämnden ansvarar för.

När det gäller det ekonomiska resultatet så visar den ett överskott på 5,5 mkr som till större delen består av felbudgeterade kapitalkostnader i samband med organisationsförändringarna 2019 då ansvaret för fastigheter fördes över till kommunfastigheter. En annan faktor som påverkat utfallet är att den pågående revideringen av parkeringsplanen inte ledde till beslut under 2019.

Listan på vad nämnden uträttat under det gånga året är lång. Den framgår mer i detalj i årsredovisningen, men jag ska göra några nedslag i ständigt aktuella frågor.

I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet  behöver vägas samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta.

Kommunfullmäktige har under de senaste åren fattat flera inriktande beslut kring hur framtidens trafik ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. Dessutom är som sagt en revidering av parkeringsplanen på gång och den är just nu på remiss.

Trygghet och trivsel är två nyckelord i mycket av den genomförda och planerade verksamheten. Det kan handla om att förbättra belysning, siktröjning och annat som gör att det känns tryggt att vara ute när det är mörkt. En ny upphandling som ska bidra till bättre städning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen har genomförts. Det är utvecklingsprocesser som pågår, men som är långt ifrån slutförda. En del handlar om att trimma tidigare arbete, men det kommer också krävas utökade ekonomiska resurser.

I en verksamhet som natur- och tekniknämndens som till största delen handlar om drift och skötsel av det befintliga blir arbetet färdigt. Det måste fortgå, förfinas och fortsätta utvecklas för Sollentunabornas bästa oavsett av vilken tid vi lever i.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till förslaget till årsredovisning för natur- och tekniknämnden."                                   

(M)ajoriten sa nej till trafikantråd!

På kommunfullmäktige den 13 februari debatterades min motion om att inrätta ett kommunalt trafikantråd. Oppositionspartierna ställde sig bakom motionen. Den moderatledda majoriteten avslog. (L) markerade dock att de står bakom tanken på trafikantråd, men att tidpunkten var fel enligt dem.

I debatten sa jag ungefär följande:

”Vi är alla trafikanter och därmed berör trafikfrågor alla Sollentunabor. Frågor kring trafik berör därmed på ett eller annat sätt alla kommunens nämnder och bolag ur olika aspekter.

Under en genomsnittlig dag gör 83% av alla Sollentunabor i åldern 16-75 år minst en resa. I genomsnitt görs 2,8 resor per person varje dag. Den genomsnittliga resan är cirka 14 kilometer. Under en genomsnittlig dag för Sollentunabor i åldern 16-75  sammanlagt 203 000 resor och kommuninvånarnas totala reslängd uppnår till 2,8 miljoner kilometer per dag. Detta enligt kommunens senaste resvaneundersökning från 2019.

Jag möter återkommande ett stort intresse och engagemang från många Sollentunabor. Oavsett om de främst är gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer eller bilister så engagerar trafikfrågor. Engagemang är positivt och det ska vi ta till vara.

Motionens intention är att skapa ännu bättre möjligheter för Sollentunaborna att delta i utvecklingen av Sollentunas trafikplanering. Vi gör det genom att fånga upp engagemang och skapa möjligheter för större medborgarinflytande och ökad insyn i kommunens arbete.

Redan idag är det möjligt att genom trafiksäkerhetsprojekt som Säkra skolvägar och Trygg i trafiken eller via formella samrådsprocesser vid t ex detaljplaneläggning påverka kommunens arbete med trafikfrågor. Men det går att göra mer.

Ett kommunalt trafikantråd skulle bestå av politiskt förtroendevalda samt av andra kommuninvånare som har ett engagemang i frågan och som representerar olika berörda grupper. Dessa skulle kunna vara representanter från t ex bostadsrättföreningar, villaägareföreningar, hyresgästföreningar, pensionärsorganisationer, idrottsföreningar, cykelfrämjandet samt från elevråd och föräldraråd i skolor.

Ett kommunalt trafikantråd skulle fungera som en samrådsgrupp för kommunen, där Sollentunabor ger möjlighet att påverka innan beslut. Ett samrådsorgan som träffas återkommande för att samråda kring t ex trafiksäkerhet, trafikplanering, kollektivtrafikremisser, stadsplanering, parkeringsfrågor, cykelfrågor, väghållning och andra frågor som berör Sollentunabor i deras roll som trafikanter. Ett samrådsorgan som ger kommunen möjlighet att informera om aktuella frågor och som ger ökad möjlighet till dialog.

Behovet att hitta nya former för medborgarinflytandet är av vikt i allmänhet. Det gäller inte minst inom trafikfrågor, det blir mer aktuellt inte minst när de pågående projekten ”Säkra skolvägar” och ”Trygg i trafiken” avslutas under mandatperioden. Ett trafikantråd skulle vara en naturlig utveckling av det goda arbete som görs.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till motionen.”

En mer tätbefolkad kommun kräver en hållbar trafikpolitik!

I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta. En hållbar lokal trafikpolitik behöver väga in så väl behoven att minska trängseln på vägarna samtidigt som miljöpåverkan ska hållas nere. Andra aspekter att väga in är att Sollentunaborna ska erbjudas bra livsmiljö med så låga halter av skadliga partiklar i luften som möjligt och utan bullerstörningar samtidigt som det ska vara lätt att ta sig mellan olika platser i och utanför kommunen.

Vi kan vara gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer eller bilister. Vi är alla trafikanter. De flesta Sollentunabor är därför intresserade av trafikfrågor på ett eller annat sätt. Det är viktigt att fånga upp engagemang och skapa möjligheter för större medborgarinflytande och ökad insyn i kommunens arbete..

Sollentuna kommun har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. En effekt av denna politik är att under 2918 minskade för första gången på många år antalet bilar i Sollentuna. Allt fler av bilarna blir elbilar. Kommunen har också gjort en kraftfull satsning genom att bygga ut och förbättra många mil cykelbanor och gångvägar de senaste åren. Det har genomförts många andra åtgärder också. Det viktigaste arbetet sker under planläggning och exploatering.

För att anpassa Sollentuna till den utveckling där kommunen växer och blir tätare håller kommunen för närvarande på att se över parkeringsplanen, där en reviderad version förväntas komma upp till beslut i höst.

En välfungerande kollektivtrafik är också viktigt för en långsiktig hållbarhet. Fler bör resa kollektivt, inte färre. Därför vill vi förbättra framkomligheten i busstrafiken istället för att plocka bort bussar. De återkommande förslag från Region Stockholm om förändringar i linjesträckningar på busstrafiken som skulle leda till färre resealternativ och fler byten för resenärerna strider mot denna intention.

Vi Socialdemokrater har föreslagit i en motion till kommunfullmäktige att det ska inrättas ett kommunalt trafikantråd i Sollentuna. Ett kommunalt trafikantråd skulle kunna bestå av politiskt förtroendevalda samt av andra kommuninvånare som har ett engagemang i frågan och som representerar olika berörda grupper. Dessa skulle kunna vara representanter från t ex bostadsrättföreningar, villaägareföreningar, hyresgästföreningar, pensionärsorganisationer, idrottsföreningar, cykelfrämjandet samt från elevråd och föräldraråd i skolor.

Ett kommunalt trafikantråd skulle fungera som en samrådsgrupp för kommunen, där Sollentunabor ges möjlighet att påverka innan beslut. Ett samrådsorgan som träffas återkommande för att samråda kring t ex trafiksäkerhet, trafikplanering, kollektivtrafikremisser, stadsplanering, parkeringsfrågor, cykelfrågor, väghållning och andra frågor som berör Sollentunabor i deras roll som trafikanter. Ett samrådsorgan som ger kommunen möjlighet att informera om aktuella frågor och som ger ökad möjlighet till dialog.

Sollentuna kommun har kommit en bit på väg, fler insatser planeras och ytterligare insatser kommer krävs för att göra Sollentuna ännu bättre inom trafikpolitiken. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna.

Bättre skötsel av gemensamma ytor, trygghet i mörker samt hållbar trafikpolitik - budgetdebatt för natur- och tekniknämnden!

På kommunfullmäktiges budgetmöte den 13 juni 2019 var jag upp i debatten om natur- och tekniknämndens budget. Jag betonade i debatten bättre skötsel av gemensamma ytor, trygghet i mörker samt vikten av hållbar trafikpolitik.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Vi blir allt fler människor som bor på geografiska områden som heter Sollentuna. För 15 år sedan var vi 57 000 Sollentunabor, nu är vi 72 000 och om 10 år beräknas det bo 80 000 personer i Sollentuna. Om det folkmängden skulle bli den verkliga så har befolkningen ökat med nästan 25 000 personer på 25 år och Sollentunas befolkning har fördubblats på 50 år.

Den tillkommande bebyggelsen kommer, med Väsjöområdet som undantag, att ske genom ytterligare förtätning kring befintlig bebyggelse i Sollentuna. Vi kommer att bo allt fler människor på samma yta. Det förändrar de krav som ställs på kommunen. Ju snabbare vi blir fler ju snabbare förändras kraven och kommunen måste ha beredskap för det. Till detta kommer omställningen av samhället till mer hållbart. De beslut som fattas i dag formar helt enkelt framtidens Sollentuna.

När Sollentuna förändras ändras förutsättningarna, men även krav och förväntningar hos Sollentunaborna. I vårt budgetalternativ har Socialdemokraterna lagt förslag för att möta framtidens utmaningar. De frågor som Natur- och tekniknämnden ansvarar ligger nära Sollentunabornas vardagliga liv och hur våra gemensamma ytor blir tillgängliga, trygga och trivsamma för Sollentunaborna. När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi tre områden:

1.       Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Många av dessa områden sköts inte på ett godtagbart sätt även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en mer tätbebyggd kommun ställs krav på en annan standard.

2.       Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

3.      Bättre städning av gator och torg. Vi ser också ett behov av bättre städning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen.

I vårt budgetalternativ avsätter vi två miljoner kronor utöver det som finns i majoritetens budget till förbättrad och utökad skötsel av dessa områden. Höjd ambitionsnivå leder oftast till högre kostnader.

Ett annat område jag vill lyfta upp är vikten av är Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är Sverige ett mörkt land det ger ett behov av en gatubelysning som lyser upp och ger utemiljöer som upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om häckar och träd sköts på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen i gott skick. Det gäller även på vintern med behov av bra snöröjning och halkbekämpning. Vi föreslår att nämnden redovisar en plan för att snabba på arbetet med belysningsprogram som tagits fram och presenterades härom året.

I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta.

Kommunfullmäktige har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik.

För att anpassa Sollentuna till den utveckling där kommunen växer och blir tätare håller kommunen för närvarande på att se över parkeringsplanen, där en reviderad version förväntas komma upp till beslut i höst.

Mycket har gjorts, ännu mer planeras och ytterligare insatser krävs för att göra Sollentuna ännu bättre. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till Socialdemokraternas förslag till budget och verksamhetsplan."

Parkeringsuppdrag strider mot tidigare fattade beslut!

I den roll som förtroendevald i en kommun har du att förhålla dig till de beslut som fattats tidigare och de styrdokument som gäller, även om de fattats innan du fick ditt nuvarande uppdrag.  Är du inte nöjd med tillståndet så får du agera för att ändring ska ske. Det händer med jämna mellanrum att företrädare för den moderatledda majoriteten lägger förslag som inte helt rimmar med tidigare fattade beslut. På det sista sammanträdet i natur- och tekniknämnden innan sommaren inträffade ett sådant exempel.

Majoritetspartierna i natur- och tekniknämnden gav vid det senaste nämndmötet i juni uppdraget att skapa bättre parkeringsförutsättningar för bilar kring fyra utpekade områden i kommunen. De varslar även för att tilläggsuppdrag kommer läggas under mandatperioden där ytterligare områden kan tillkomma. 

Detta uppdrag förvånar då det helt strider mot den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som vill prioritera gångtrafikanter, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik.

Med detta uppdrag visar majoritetspartierna att de vänder på prioritetsordningen då de vill lösa problemen genom att skapa fler bilparkeringsplatser på parkmark och gräsytor. Detta som första åtgärd istället för att först göra en seriös utredning som helt förutsättningslöst ser möjligheten att hitta de bästa lösningarna för respektive specifikt område, i enlighet med kommunens styrdokument.

Vid Rackethallen saknas idag helt cykelparkering. Det är bra om det äntligen tillkommer cykelparkeringsplatser där, men att samtidigt ta utrymme för fler bilparkeringsplatser riskerar att åsidosätta trafikpolicyns intentioner. Istället behöver vi först veta vilka som idag nyttjar de parkeringsplatser som redan finns.

Vid den nybyggda friidrottshallen på Sollentunavallen har kommunen medvetet prioriterat andra färdsätt än bil. Det leder till minskad trafik i direkt anslutning till friidrottshall och hockeyhall, vilket ökar tryggheten för barn och ungdomar som går dit eller cyklar dit. För de som måste åka bil till området finns parkeringsplats med anslutning från Sollentunavägen. Det ger ett något längre avstånd mellan bilparkering och målpunkt, men leder till en sammantaget bättre lösning som är helt i linje med trafikpolicyn. Dessutom är det frågan om nämnden kan besluta om marknyttjande då kommunstyrelsen har rådigheten över  fastighetsmark.

Den 8 april 2019 gav kommunstyrelsen kommunledningskontoret i uppdrag att genomföra en förstudie rörande parkeringsfrågan runt Sjösportcenter Norrviken, det vill säga för det område (Brunkebergsåsen, vid kanot- och skridskoklubben samt Norrvikens IP med fotbollshallen) majoritetspartierna nu går ut och säger att lösningen ska vara fler parkeringsplatser. Det majoritetspartierna nu gör är alltså att föregripa den utredning kommunstyrelsen fattat beslut om. Det är en utredning med uppdrag att komma fram till en bredare lösning, som är mer överensstämmande med kommunfullmäktiges antagna trafikpolicy.

För att anpassa Sollentuna till den utveckling där kommunen växer och blir tätare håller kommunen för närvarande  på att se över parkeringsplanen, där en reviderad version förväntas komma upp till beslut i höst.

Den 13 december 2018 lämnade dåvarande trafik- och fastighetsnämnden en hemställan till kommunstyrelsen att påbörja införandet av parkeringsreglering på kommunal fastighetsmark. Bakom den hemställan finns en parkeringsutredning gjord av konsultbolaget Trivector. I den föreslås bland annat Sollentuna Kommunfastigheter AB få uppdrag att förvalta parkeringsplatser vid kommunens fastigheter.

Med detta förslag står det klart att majoritetspartierna börjar i fel ände, och negligerar viktiga tidigare fattade beslut. (S), (V) och (MP) reserverade med anledning av detta mot förslaget.  

Inrätta ett kommunalt trafikantråd i Sollentuna!

Vi kan vara gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer eller bilister. Vi är alla trafikanter. De flesta Sollentunabor är därför intresserade av trafikfrågor på ett eller annat sätt. Det är viktigt att fånga upp engagemang och skapa möjligheter för större medborgarinflytande och ökad insyn i kommunens arbete. Vi Socialdemokrater har därför föreslagit att det ska inrättas ett kommunalt trafikantråd i Sollentuna.

Ett kommunalt trafikantråd skulle kunna bestå av politiskt förtroendevalda samt av andra kommuninvånare som har ett engagemang i frågan och som representerar olika berörda grupper. Dessa skulle kunna vara representanter från t ex bostadsrättföreningar, villaägareföreningar, hyresgästföreningar, pensionärsorganisationer, idrottsföreningar, cykelfrämjandet samt från elevråd och föräldraråd i skolor.

Ett kommunalt trafikantråd skulle fungera som en samrådsgrupp för kommunen, där Sollentunabor ges möjlighet att påverka innan beslut. Ett samrådsorgan som träffas återkommande för att samråda kring t ex trafiksäkerhet, trafikplanering, kollektivtrafikremisser, stadsplanering, parkeringsfrågor, cykelfrågor, väghållning och andra frågor som berör Sollentunabor i deras roll som trafikanter. Ett samrådsorgan som ger kommunen möjlighet att informera om aktuella frågor och som ger ökad möjlighet till dialog.

Redan idag är det möjligt att genom trafiksäkerhetsprojekt som Säkra skolvägar och Trygg i trafiken eller via formella samrådsprocesser vid t ex detaljplaneläggning påverka kommunens arbete med trafikfrågor. Ett trafikantråd skulle vara en utveckling av detta arbete.

inrätta ett kommunalt trafikantråd! -ny motion till kommfullmäktige

På senaste kommunfullmäktige i Sollentuna lämnade jag in en motion om att Sollentuna kommun ska inrätta ett kommunalt trafikanttråd.

Under en genomsnittlig dag gör Sollentunabor i åldern 16-75 år sammanlagt 192 000 resor och kommuninvånarnas totala reslängd uppgår till 2,7 miljoner kilometer per dag. Detta enligt kommunens senaste publicerade resvaneundersökning från 2015.

Vi är alla trafikanter och därmed berör trafikfrågor alla Sollentunabor. Vi möter också ett stort engagemang från många, oavsett om de främst är gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer eller bilister. Frågor kring trafik berör på ett eller annat alla kommunens nämnder och bolag ut olika aspekter. 

Vi vill med motionen skapa bättre möjligheter för Sollentunaborna att delta i utvecklingen av Sollentunas trafikplanering. Det är viktigt att fånga upp engagemang och skapa möjligheter för större medborgarinflytande och ökad insyn i kommunens arbete.

Ett kommunalt trafikantråd skulle bestå av politiskt förtroendevalda samt av andra kommuninvånare som har ett engagemang i frågan och som representerar olika berörda grupper. Dessa skulle kunna vara representanter från t ex bostadsrättsföreningar, villaägareföreningar, hyresgästföreningar, pensionärsorganisationer, idrottsföreningar, cykelfrämjandet samt från elevråd och föräldraråd i skolor.

Ett kommunalt trafikanttråd skulle fungera som en samrådsgrupp för kommunen, där Sollentunabor ger möjlighet att påverka innan beslut. Ett samrådsorgan som träffas återkommande för att samråda kring 

t ex trafiksäkerhet, trafikplanering, kollektivtrafikremisser, stadsplanering, parkeringsfrågor, cykelfrågor, väghållning och andra frågor som berör Sollentunabor i deras roll som trafikanter. Ett samrådsorgan som ger kommunen möjlighet att informera om aktuella frågor och som ger ökad möjlighet till dialog.

Redan idag är det möjligt att genom trafiksäkerhetsprojekt som Säkra skolvägar och Trygg i trafiken eller via formella samrådsprocesser vid t ex detaljplaneläggning påverka kommunens arbete med trafikfrågor. Ett trafikantråd skulle vara en ytterligare utveckling av detta arbete.

Parkskötsel, städning och tryggare miljöer i mörker - Nu börjar arbetet i natur- och tekniknämnden!

I veckan börjar vi på allvar arbetet i den ny formerade natur- och tekniknämnden i och med att det första mötet med arbetsutskottet äger rum. Nämndens moderata ordförande har också avgett sin programförklaring inför mandatperiod i en moderat bilaga i lokalpressen. Då är det på sin plats att jag också lämnar en programförklaring för det största oppositionspartis räkning.

De frågor som Natur- och tekniknämnden ansvarar ligger nära Sollentunabornas vardagliga liv. De viktigaste prioriteringarna just nu är:

•        Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Många av dessa områden sköts inte på ett godtagbart sätt även om de ligger inne i tätbebyggt område.

•           Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla.

•           Bättre städning av gator och torg. Vi ser också ett behov av bättre städning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen.

•           Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är Sverige ett mörkt land det ger ett behov av en gatubelysning som lyser upp och ger utemiljöer som upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om häckar och träd sköts på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen i gott skick. Det gäller även på vintern med behov av bra snöröjning och halkbekämpning.

•           Öka tillgängligheten till naturreservaten. Sollentuna har fyra naturreservat som alla har olika inriktning. Fler Sollentunabor behöver hitta till naturreservat. Det handlar om bättre skyltning till och i naturreservaten. Det handlar också om öka tillgängligheten för dem som har olika former av funktionsnedsättning att ta sig ut i naturen.

Det finns naturligtvis andra frågor som kommer att komma upp under mandatperioden det handlar inte minst om frågor om parkeringsplanen och fortsatt utbyggnad av cykelbanor. Jag lär återkomma...

Cykelvägen mellan Väsjöområdet och Häggvik ska vara rak och platt!

På kommunfullmäktige den 17 december var jag uppe i talarstolen och debatterade en motion som jag varit med och skrivit om en gen cykelväg mellan Väsjöområdet och Häggviks station. Den moderatledda majoriteten föreslog att motionen skulle anses besvarad. I debatten sa jag ungefär följande:

"Under de senaste åren har Sollentuna Kommun bedrivit ett allt ambitiösare arbete för att få fler Sollentunabor att cykla. Arbetet grundas i den av kommunfullmäktige antagna cykelplanen. Sollentunas mål är att bli Sveriges bästa cykelkommun. Nyligen visade resultatet av Cykelfrämjandets undersökning Cyklistvelometern att vi är på god väg dit. Sollentunas cyklister är de nöjdaste i länet och bland de femte nöjdaste i landet när de får tycka till om sin hemkommun ur ett cykelperspektiv. Trots det finns det mer att göra.

En viktig del i arbetet med att bli den bästa cykelkommunen är naturligtvis att bygga upp cykelvägnätet. Det har byggts många kilometer nya cykelvägar och ännu fler kilometrar planeras. När nya cykelvägar planeras ska målet vara att anlägga dem där det går att få till en så rak sträckning som möjligt och med så få backar som möjligt.

När kommunen bygger nya bostadsområden är det av vikt att cykelvägnätet är utbyggt redan vid första inflyttning. Det gäller naturligtvis även till Väsjöområdet. Vi anser att det borde byggas en gen cykelväg mellan Väsjö torg och Häggviks station via Edsbergs sportfält och korsningen Malla Silfverstolpes väg-Danderydsvägen innan den ansluts till befintligt cykelvägnät nära Edsbackarondellen. En cykelväg med så rak sträckning och så få höjdmeter som möjligt skulle uppskattas av cyklisterna.

I motionssvaret hänvisas till två alternativa lösningar antingen längs Frestavägen eller antingen en cykelväg genom Edsberg på Edsbergs allé och Ribbings väg till Danderydsvägen. Det senare förslaget innebär i praktiken varken att den närmaste vägen eller den minst kuperade sträckningen används.

Vi tror att det finns en påtaglig möjlighet att många cyklister kommer ta en annan väg som är närmare och mindre kuperad. Jag föreslår därför att kommunfullmäktige ska bifalla motionen och planera för en annan sträckning av cykelvägen än vad kommunstyrelsen föreslår i sitt motionssvar.

Avslutningsvis mitt yrkande är alltså bifall till motionen."

Vår roll i samhällsbyggandet är att vara tydliga med vilka ideal som ska genomsyra byggandet!

De beslut vi fattar i dag påverkar framtidens Sollentuna. Det gäller inte minst inom samhällsbyggnadsområdet där det byggs eller anläggs i dag kommer finnas kvar under överskådlig tid. Vi bygger samhälle för människor att bo och leva i. Nu och i framtiden.

De yttre förutsättningarna är givna. Sollentuna kommun har de gränser och begränsningar som råder i form av vatten, trafikstråk och naturreservat. Vår tillgång på jungfrulig byggbar mark är liten. Sollentunas bostadsbyggande kommer alltmer handla om förtätningar och omdaning av områden. Det ställer andra krav än att bygga från början.

När det moderna Sollentuna började växa fram åren strax efter andra världskriget präglades bostadsbyggande av framtidsoptimism och nyskapande. Den så kallade ABC-staden (arbete, bostad och centrum) var det ideal som gällde.  På denna tid skapades områden som Edsberg, gamla Rotsunda och flera områden i Häggvik. Det som förenar dessa områden är att de byggs med en tanke på trivsel och närhet till parkytor. Sedan dess bebyggelseidealen ändrats flera gånger.

När jag samtalar med Sollentunabor så kommer samtalen ofta att handla om den miljö som finns runt omkring dem. Hur planteringar, parker och grönområden sköts. Om lekplatser och skolgårdar. Om trafikfrågor och vägunderhåll i närområdet. Andra ämnen som ofta kommer upp cykelbanor, nya byggprojekt och hur någon kan komma på en så dum idé som att bygga en linbana. Det visar att människor i Sollentuna bryr sig om hur deras närmiljö ser ut. De vill trivas och ha välskötta uteytor.

Vi har en stor bostadsbrist i vår region och i Sollentuna. Vi behöver öka byggtakten och det leder ofrånkomligt ifrån att vi blir fler människor som bo på samma yta. En risk är att vi förtätar så mycket och på ett sätt att det blir tätt mellan hus och långt mellan parker och gröna ytor. Ett tätare Sollentuna kräver också att outnyttjade ytor förvandlas till parker, lekytor och andra mötesplatser. Det handlar inte bara om hur och vad som byggs utan inte minst om hur det underhålls och utvecklas över tid.

Vår roll i samhällsbyggandet är att vara tydliga med vilka ideal som ska genomsyra byggandet och styra åt det håller annars kommer vi att bli styrda åt ett annat håll. Vi ska hitta balans mellan stadsplanerare med experimentlusta och marknadskrafternas olika viljor. Vår uppgift som förtroendevalda är att bygga och vårda ett samhälle där människor trivs och känner sig hemma.

Avslag på motion gör att det kommer fortsätta gå att blanda ihop Backvägen och Bäckvägen!

På det sista kommunfullmäktige sammanträdet under mandatperioden 2014-2018 behandlades som sista punkt den motion om kartläggning av gatunamn så att de fungerar vid användning av GPS som jag lämnat in tillsammans med Berit Forsberg och Tanja Bojovic. Den behandlades som den sista beslutspunkten under mandatperioden. Motionen blev tyvärr avslagen. I mitt anförande sa jag ungefär så här:

"Ibland kan detaljer ställa till det. I många fall påverkar inte detaljerna utfallet, men ibland kan det bli konsekvenser. I det här sammanhanget är detaljen två prickar över en bokstav. Två prickar som kan medföra konsekvenser.

Vi fick uppslaget till motionen från en Sollentunabo som uppmärksammade oss på ett problem. Utifrån händelser i verkligheten. Om att lastbilstransporter till industriområdet på Bäckvägen i Edsängen har hamnat på Backvägen på Nytorp. Vägarna ligger max två kilometer från varandra, så det är ingen större omväg. Det stora problemet blir snarare att Backvägen är ordentligt kuperad och därmed inte lämplig för lastbilstrafik.

För oss med svenska som modersmål är det inga problem att skilja på orden bäck och back, men vi lever i en allt mer internationaliserad och teknologisk värld. Det gör att antalet transporter mellan olika länder ökar och dessa navigeras till allt största del av en GPS. Den tekniken är inte riktigt kompatibel med det svenska språket och vår användning av bokstäverna å, ä och ö. Det gör att å och ä blir a samt att ö blir o. Detta kan ställa till vissa problem. Då blev skillnaden mellan Bäck och Back inte lika tydlig.

I motionen föreslår vi att en kartläggning genomförs av namn på gator och andra platser i kommunen för att säkerställa att inte gatunamn blandas ihop. Den frågan berörs inte i tjänsteutlåtandet.

I motionen skriver vi också om att beslut även bör fattas om att ändra namnen för de gator och platser där det behövs, för att säkerställa att det inte uppstår hopblandning som mellan Bäckvägen och Backvägen på fler ställen vid användning av GPS.

Namnbyten är inget unikt, det har hänt förr. Det behöver bara handla om att byta andra leden av namnet. I detta specifika fall förslår vi i motionen att Backvägen ändrar namn till Backstigen.

Det är inte helt unikt att vi i Sollentuna ändrat gatunamn för att förhindra hopblandning utifrån de kommunikationsmedel som är aktuella under en viss tid.

I en inte allt för avlägsen tid var brev med handskrivna kuvert ett vanligt kommunikationsmedel. Brevbärare kunde ha svårt att tyda skrivstilar och blandade ihop gatuadresser. I Sollentuna fick det konsekvenser för den lilla Malvavägen på Edsängen när stora Malmvägen byggdes. Resultatet blev att kommunen beslutade att byta namn på Malvavägen till Malvastigen och så var problemet löst.

För 40-50 år sedan handlade det post och nu om GPS. Problemet är i grunden detsamma, något kommer fel. Då löste kommunen det med att ändra andra delen av ett gatunamn. Det kan vi göra igen.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till motionen."

Edsberg saknar fortfarande en långsiktig trafiklösning!

Edsberg har en trafiklösning som bygger på 1950-talets synsätt. Edsberg har förtätats sedan dess och antalet bilar per hushåll har ökat. Vi har länge drivit frågan om en ny trafiklösning för Edsberg som hanterar såväl det nuvarande Edsberg som kopplingen till de nya delarna av i Edsberg i Väsjöområdet. Den moderatledda majoriteten gick med på en trafikutredning 2011, som rapporterades först 2016 i en bristfällig rapport. Den utredningen kommer fram till att inget behöver göras. Vi vet att många Edsbergsbor inte håller med om det.  

Den moderatledda majoritetens företrädare har gett en varierad bild över läget. När utredningen beslutades i december 2011 talade de om att det rådde ”trafikinfarkt” i området runt Edsbergs centrum. När utredningen presenterades i april 2016 så fanns det inga problem. I ett interpellationssvar i juni 2016 skriver majoriteten att det ”kan bli köer vid Edsbergs centrum i framtiden”. När frågan om trafiklösningen lyfts med företrädare för den moderatledda majoriteten hänvisas det fortfarande oftast till kommande utredningar.

Det saknas alltså fortfarande en sammanhållen långsiktig trafikutredning för Edsberg som tar upp både situationen runt Edsbergs Centrum och de välkända problemen på Skyttevägen, men också analyserar konsekvenser på befintligt vägnät av kommande förtätningar i nuvarande Edsberg samt naturligtvis den framtida anslutning till de nya delarna av Edsberg vid Väsjön. I en samlad analys behöver effekter för bilister (inklusive parkeringsmöjligheter), gående, cyklister samt för kollektivtrafik beaktas.

För att långsiktigt garantera bra livsvillkor och hållbar trafiksituation för Edsbergsborna krävs att en sammanhållen trafikutredning genomförs. Nu fortsätter man duttandet med flera utredningar som kommer vid olika tidpunkter, har olika perspektiv och tidsbegränsningar. Det är inte så vi bygger en hållbar trafiklösning för hela Edsbergsområdet som fungerar inte bara nu utan om 10, 20, 30 och 50 års sikt. Gör om! Gör rätt!

Bättre skötsel av parker och grönområden, bättre städning och mer belysning skapar trygghet!

Jag var under budgetfullmäktige den 14 juni 2018 uppe och argumenterade för Socialdemokraternas budget för trafik och fastighetsnämnden för 2019. Vi prioriterar bl a bättre skötsel av våra parker och grönområden och städning av våra gemensamma torgytor och gator.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Vi blir allt fler människor som bor på geografiska områden som heter Sollentuna. För 15 år sedan var vi 57 000 Sollentunabor, nu är vi 71 000 och om 10 år beräknas det bo 84 000 personer i Sollentuna. Om det folkmängden skulle bli den verkliga så har befolkningen ökat med över 25 000 personer på 25 år och Sollentunas befolkning har fördubblats på 50 år.

Med Väsjöområdet som undantag kommer den övriga befolkningsökningen komma till genom ytterligare förtätning kring befintlig bebyggelse i Sollentuna. Vi kommer att bo allt fler människor på samma yta. Det förändrar de krav som ställs på kommunen. Ju snabbare vi blir fler ju snabbare förändras kraven och kommunen måste ha beredskap för det. De beslut som fattas i dag formar framtidens Sollentuna.

Det handlar naturligtvis om behov utbyggd kommunal service, men också i en bättre skötsel av våra gemensamma ytor för att ge trivsel och trygghet på gator och torg, parker och idrottsplatser osv.

Hur det är att bo i Sollentuna styrs i mångt och mycket av beslut som fattas i trafik- och fastighetsnämnden. Hur Sollentunaborna lever sitt liv påverkas av vilken standard det är på gångvägar, cykelbanor och vägar, om snöröjningen fungerar, om parker och naturmark är inbjudande och välskötta, om fastigheterna där man tillbringar dagarna erbjuder en bra arbetsmiljö eller om och hur det är skyltat i det naturreservat där du tar en promenad. Allt detta och en del till ansvarar eller påverkas av beslut som fattas av trafik- och fastighetsnämnden. Det gör att vi som sitter i nämnden ansvar för mycket som avgör hur Sollentunabornas vardagliga liv ser ut på ett mycket påtagligt sätt.

När Sollentuna förändras ändras förutsättningarna och kraven med dem. I vårt budgetalternativ har Socialdemokraterna lagt förslag för att möta framtidens utmaningar.

I vårt budgetalternativ avsätter vi 5 miljoner kronor utöver det som finns i majoritetens budget till utökad skötsel av våra parker, grön och naturområden. När vi bor allt tätare så behöver de gröna oaserna skötas på ett annat sätt än tidigare. Vi välkomnar tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

Det finns också ett behov av en skötsel och städning på våra gemensamma ytor som t ex på våra torgytor så att de inte upplevs som nedsmutsade, ostädade och otrygga. Till det avsätter vi 4 mkr utöver det som finns i majoritens budget.

Vi avsätter i investeringsbudgeten pengar för att förverkliga det belysningsprogram som presenterades för nämnden i vintras. Bra belysning ökar bl a den upplevda tryggheten under den många mörka månaderna på året.

Vi avsätter också medel ur investeringsbudgeten för en idrottshall i Viby och yterliggare en konstgräsplan i Rotsunda gård. När vi blir fler Sollentunabor kräver det fler hallar och planer för idrott för att klara behoven. 

Framtidens Sollentuna behöver utvecklas hållbart. Därför arbetar vi för utbyggd laddinfrastruktur för elbilar och för att kommunen ska sätta upp solceller på fler tak på kommunens byggnader.

Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till Socialdemokraternas förslag till budget och verksamhetsplan."

Servicelinjen 955 ökar äldres trygghet och livskvalitet!

Servicelinjen 955 är betydelsefull för många äldre i Sollentuna. Närtrafiken trafikerar i dag Tureberg, Häggvik och Edsberg. Det är många som är beroende av denna service för att kunna klara sitt dagliga liv. Många är oroliga över att servicelinjen ska försvinna helt och de effekter det skulle få för deras trygghet och livskvalitet.

Den främsta fördelen med närtrafiken är att den har många hållplatslägen också i bostadsområden som inte trafikeras av andra bussar. En del av hållplatserna räcker det att ”vinka” åt bussen och på andra behöver du ringa innan och beställa så att bussen åker en särskild slinga.

I våra samtal med Sollentunabor, men även med det bolag som kör servicelinjen tagit del av önskemål om två nya hållplatslägen för servicelinjen i Edsberg.  I det ena fallet krävs att kommunen anlägger en ”ficka” för bussen att stanna i och det är mittemot Edsbergs äldreboende intill Rösjöskolan. Där finns inget hållplatsläge i närheten. Det andra önskade nya hållplatsläget är vid Edsbergs vårdcentral. Där finns en ”ficka” att stanna i, men det får inte användas för detta syfte i nuläget.  Jag har tillsammans med mina partikamrater Tanja Bojovic och Berit Forberg motionerat om nya hållplatser ska anläggas på dessa platser, d v s vid Edsbergs äldreboende och Edsbergs vårdcentral.

Det finns också önskemål om att servicelinjen ska trafikera fler delar av kommunen. I april 2016 beslutade trafik- och fastighetsnämnden att skicka en skrivelse om servicelinjen 955 till Landstingets trafikförvaltning. I den skrivelsen står bl a:

”Sollentuna kommun anser dock att Trafikförvaltningen bör göra en översyn av servicelinje 955 och dess sträckning i kommunen.  De hållplatser som är anropsstyrda är, bortsett från hållplatsen vid Minervahemmet, lokaliserade längs med servicelinjens sträckning. Kommunen har därför svårt att förstå resonemanget om att servicelinjen tvingas till om vägar om den går enligt en bestämd tidtabell och rutt. Att antalet resenärer på servicelinjen har minskat kan mycket väl vara en följd av att linjen har blivit anropsstyrd. Förbeställningen gör det svårare för personer m ed talsvårigheter och nedsatt kognitiv förmåga. Det är även ett hinder för de personer som inte talar svenska.

Sollentuna kommun anser även att Trafikförvaltningen SLL bör göra en översyn av hur servicelinje 955 trafikerar kommunen m ed hänsyn till sjukhusets utlokaliserade verksamheter. I översynen bör även åldersfördelning och var de äldre bor vägas in. Om Trafikförvaltningen önskar kan Sollentuna kommun vara behjälplig i detta arbete.”

Det har nu gått snart två år sedan skrivelsen skickades in. Något skriftligt svar har inte återrapporterats till trafik- och fastighetsnämnden. Det har föranlett mina partikamrater Tanja Bojovic och Richard Meyer att skriva en interpellation till trafik och fastighetsnämndens ordförande, som besvaras på kommunfullmäktige i april, med följande frågor:

·         Har skrivelsen lett till något resultat?

·         Hur ser samarbetet ut mellan kommunen och landstingets trafikförvaltning kring servicelinjens framtid?

·         Finns det diskussioner om ytterligare linjesträckning?

·         Driver kommunen ytterligare frågor kring servicelinjen mot landstinget?