Tillgänglighet, trygghet och trivsel grunden i (S)-budgeten för Natur- och tekniknämnden

Den 10 december behandlade kommunfullmäktige i Sollentuna budgeten för 2021. Jag deltog i debatten för natur- och tekniknämnden. Hela budgetfullmäktige var lite annorlunda denna gång då mötet fullt ut var digitalt. Det var lite udda att sitta hemma och prata in i en skärm. "De frågor som Natur- och tekniknämnden ansvarar ligger nära Sollentunabornas vardagliga liv och hur våra gemensamma ytor blir tillgängliga, trygga och trivsamma för Sollentunaborna. I vårt budgetalternativ har Socialdemokraterna lagt förslag för att möta framtidens utmaningar. Vi prioriterar i vårt budgetförslag tre områden: 1. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är halva dygnet mörkt. Det skapar behov av en gatubelysning som är tillräcklig stark och rätt riktad för att lysa upp. Så att utemiljöer upplevs trygga även efter skymningen. Vi som bor i Sollentuna, ska helt enkelt, kunna röra oss utomhus utan att se oss över axeln. Då krävs att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus och att markbeläggningen i gott skick. Under vintern handlar det dessutom om bra snöröjning och halkbekämpning. För att öka takten i arbetet med att förbättra gatubelysningen avsätter Socialdemokraterna 3 miljoner kronor. 2. Bättre städning av gator och parker. En viktig del i att öka tryggheten är också att hålla rent och snyggt på offentliga platser. Det finns behov att ytterligare förbättring av städning, renhållning och skötsel av gator, torg, parker och andra gemensamma ytor runt. Det inbegriper också slyröjning, ogräsrensning, lövräfsning och annat som upplevs som skräpigt. Även behovet av renhållning i naturreservaten har ökat. Den nya organisationen för renhållning kommer förhoppningsvis förbättra renhållningen på sikt. Vi avsätter 1 miljon kronor för extra insatser under 2021. 3. Utveckla de bortglömda ytorna. Kommunen äger många ej anspråkstagna markytor som ligger i eller nära bostadsområden. En hel del av dessa sköts inte idag knappt alls, även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en mer tätbebyggd kommun ställs krav på en annan standard. Vår inriktning är att i framtiden bör en del av dessa ytor utvecklas till bostadsnära parker. Sollentuna kommun är inne i ett skede där mycket förändras och befolkningen växer. Det medför utmaningar som vi måste möta utifrån gällande förutsättningar. Sollentuna är Sveriges sjunde mest tätbefolkade kommun och utvecklingen går mot att bebyggelsen blir ännu tätare och att vi blir allt fler människor som bor på samma yta. För 15 år sedan var vi 58 000 Sollentunabor, nu är vi 74 000 och om 10 år beräknas det bo 83 000 personer i Sollentuna. Om det folkmängden skulle bli den verkliga så har befolkningen ökat med runt 26 000 personer på 25 år och Sollentunas befolkning kommer ha det närmaste fördubblats på 60 år. Den tillkommande bebyggelsen kommer, med Väsjöområdet som undantag, att ske genom ytterligare förtätning kring befintlig bebyggelse i Sollentuna. Sollentuna förändras hela tiden. Krav och förväntningar hos Sollentunaborna ändras i takt med att vi blir fler. Det måste kommunen alltid ha beredskap för det. Utöver detta pågår omställningen av Sollentuna till ett mer hållbart samhälle. I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta. Kommunfullmäktige har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. Nu i höst har vi antagit en ny parkeringsplan. Ett annat område jag vill lyfta upp är vikten av är större långsiktighet i skötseln av inte minst parker och planteringar. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs krav på högre standard på skötseln. Den pågående pandemin har medfört att användandet av parker, grönområden och naturreservat ökat markant. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare för att ytterligare prioritera det långsiktigt strategiska arbetet. Mycket har gjorts, ännu mer planeras och ytterligare insatser krävs för att göra Sollentuna ännu bättre. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna."

Skötseln av Sollentunas parker och grönområden måste alltid utvecklas!

 De flesta vill ha det fint och trivsamt runt sig. Det märker vi ofta när vi samtalar med Sollentunabor. Om Sollentuna ska framstå som en trivsam kommun krävs det att våra gemensamma utemiljöer sköts på ett bra sätt. Den pågående pandemin har medfört att användandet av parker, grönområden och naturreservat ökat markant.

Sollentuna är Sveriges sjunde mest tätbefolkade kommun och utvecklingen går mot att bebyggelsen blir ännu tätare och vi blir allt fler människor som bor på samma yta. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs krav på högre standard på skötseln.

Det genomförs mycket bra arbete i Sollentuna. Inte minst i de fyra naturreservaten i kommunen. Fyra områden av olika karaktär som bidragit till att Sollentuna är landets 25:e bästa friluftskommun.

När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi fyra områden:

 

1. Större långsiktighet i skötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem över tid med samma standard som de anlagts. Vi har sett många ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

 

2. Bättre städning av gator och parker. Vi ser även ett behov av bättre städning, renhållning och skötsel av gator, torg, parker och andra gemensamma ytor runt. Det inbegriper också slyröjning, ogräsrensning, lövräfsning och annat som upplevs som skräpigt.

 

3. Utveckla de bortglömda ytorna. Kommunen äger många ej anspråkstagna markytor, som ligger nära eller i bostadsområden, runt om i kommunen. En hel del av dessa sköts inte idag knappt alls. I framtiden bör en del av dessa ytor utvecklas till bostadsnära parker.
   
   

4. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är halva dygnet mörkt. Det skapar behov av en gatubelysning som lyser upp och gör att utemiljöer upplevs trygga. även efter skymningen. Det handlar även om att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus.

Vi vet att de gröna oaserna är uppskattade av Sollentunaborna, men det räcker inte. Arbetet med att utveckla skötseln måste fortsätta utvecklas. Nya parker och grönområden måste anläggas och fyllas av Sollentunabor.

Skötseln av våra parker och grönområden måste alltid utvecklas!

De flesta vill ha det fint och trivsamt runt sig. Det märker vi ofta när vi samtalar med Sollentunabor. Många Sollentunabor tar spontant upp  vikten av skötseln av våra gemensamma utemiljöer i samtal med oss. Ofta handlar det om bristen av skötsel och behovet av bättre skötsel. Om Sollentuna ska framstå som en välstädad kommun medför det att utemiljöerna sköts genom t ex att ogräs rensas, buskage klipps, sly tas bort och löv tas upp.

Sollentuna är Sveriges sjunde mest tätbefolkade kommun och utvecklingen går mot att bebyggelsen blir ännu tätare. Skötseln av våra gemensamma blir därmed allt viktigare i framtiden när vi blir allt fler människor som bor på samma yta i Sollentuna. 

Det har genomförts mycket bra arbete i Sollentuna. Inte minst knutet till de fyra  naturreservaten i kommunen. Två av dessa Törnskogen, Rösjöskogen och Tegelhagsskogen har etablerats under 2010-talet  och där till östra Järvafältet som kom till under 1970-talet. Fyra områden av olika karaktär som bidragit till att Sollentuna är landets 25:e bästa friluftskommun, näst bäst i Stockholms län, enligt Naturskyddsföreningen. Sollentuna är även rankade som den femte bivänligaste kommunen i landet av Naturskyddsföreningen , bl a beroende på hur vi sköter grönytor i syfte att underlätta för bins pollinering. 

Vårens pandemi har visat behoven av parker, grönområden och naturreservat är stort. Framförallt under helgerna har det varit mer folk än vanligt i naturreservaten. Grillplatserna har varit mycket använda. 

När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi fyra områden:

1. Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Ett antal av dessa ytor underhålls inte på ett godtagbart sätt, även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs andra krav på standard av skötseln.

2. Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem över tid med samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

3. Bättre städning av gator och torg. Vi ser även ett behov av bättre städning, renhållning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen. Det inbegriper också sandsopning, slyröjning, ogräsrensning, lövräfsning osv

4. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är det mörkt betydande delar av dygnet. Det skapar behov av en gatubelysning som lyser upp och gör att utemiljöer upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen hålls i gott skick.

Vi vet att de gröna oaserna är uppskattade av Sollentunaborna, men det räcker inte arbetet måste fortsätta. Skötseln fortsätta och nya parker och grönområden måste anläggas och fyllas av Sollentunabor. Ett skötselarbete som aldrig tar slut utan ständigt utvecklas och pågå.

Bättre skötsel av gemensamma ytor, trygghet i mörker samt hållbar trafikpolitik - budgetdebatt för natur- och tekniknämnden!

På kommunfullmäktiges budgetmöte den 13 juni 2019 var jag upp i debatten om natur- och tekniknämndens budget. Jag betonade i debatten bättre skötsel av gemensamma ytor, trygghet i mörker samt vikten av hållbar trafikpolitik.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Vi blir allt fler människor som bor på geografiska områden som heter Sollentuna. För 15 år sedan var vi 57 000 Sollentunabor, nu är vi 72 000 och om 10 år beräknas det bo 80 000 personer i Sollentuna. Om det folkmängden skulle bli den verkliga så har befolkningen ökat med nästan 25 000 personer på 25 år och Sollentunas befolkning har fördubblats på 50 år.

Den tillkommande bebyggelsen kommer, med Väsjöområdet som undantag, att ske genom ytterligare förtätning kring befintlig bebyggelse i Sollentuna. Vi kommer att bo allt fler människor på samma yta. Det förändrar de krav som ställs på kommunen. Ju snabbare vi blir fler ju snabbare förändras kraven och kommunen måste ha beredskap för det. Till detta kommer omställningen av samhället till mer hållbart. De beslut som fattas i dag formar helt enkelt framtidens Sollentuna.

När Sollentuna förändras ändras förutsättningarna, men även krav och förväntningar hos Sollentunaborna. I vårt budgetalternativ har Socialdemokraterna lagt förslag för att möta framtidens utmaningar. De frågor som Natur- och tekniknämnden ansvarar ligger nära Sollentunabornas vardagliga liv och hur våra gemensamma ytor blir tillgängliga, trygga och trivsamma för Sollentunaborna. När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi tre områden:

1.       Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Många av dessa områden sköts inte på ett godtagbart sätt även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en mer tätbebyggd kommun ställs krav på en annan standard.

2.       Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

3.      Bättre städning av gator och torg. Vi ser också ett behov av bättre städning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen.

I vårt budgetalternativ avsätter vi två miljoner kronor utöver det som finns i majoritetens budget till förbättrad och utökad skötsel av dessa områden. Höjd ambitionsnivå leder oftast till högre kostnader.

Ett annat område jag vill lyfta upp är vikten av är Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är Sverige ett mörkt land det ger ett behov av en gatubelysning som lyser upp och ger utemiljöer som upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om häckar och träd sköts på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen i gott skick. Det gäller även på vintern med behov av bra snöröjning och halkbekämpning. Vi föreslår att nämnden redovisar en plan för att snabba på arbetet med belysningsprogram som tagits fram och presenterades härom året.

I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta.

Kommunfullmäktige har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik.

För att anpassa Sollentuna till den utveckling där kommunen växer och blir tätare håller kommunen för närvarande på att se över parkeringsplanen, där en reviderad version förväntas komma upp till beslut i höst.

Mycket har gjorts, ännu mer planeras och ytterligare insatser krävs för att göra Sollentuna ännu bättre. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till Socialdemokraternas förslag till budget och verksamhetsplan."

Bokslut för trafik- och fastighetsnämnden!

På kommunfullmäktige den 25 april 2019 behandlades årsredovisningen för 2018. Jag var uppe i debatten om trafik- och fastighetsnämndens årsredovisning. Med anledning av att trafik- och fastighetsnämnden lades ned i samband med mandatperiods skiftet blev debatten också en summering av de åtta år som nämnden existerade.

Jag debatten sade jag ungefär detta:

"Jag vill inleda med att tacka mina kollegor i nämnden under den nyligen avslutade mandatperioden för ett gott och konstruktivt samtalsklimat. Stort tack också till alla ytterst kompetenta tjänstemän som arbetade på det dåvarande trafik- och fastighetskontoret. Nu är det definitivt över. Med denna debatt är trafik- och fastighetsnämndens tid över – åtminstone för den här gången.

Trafik- och fastighetsnämnden har ansvarat för en stor mängd frågor som avgör hur det är att bo i Sollentuna. Hur Sollentunaborna lever sitt vardagliga liv påverkas av vilken standard det är på gångvägar, cykelbanor och vägar. Om snöröjningen fungerar, om parker och naturmark är välskötta. Om fastigheterna där man tillbringar dagarna erbjuder en bra arbetsmiljö eller om och hur det är skyltat i det naturreservat där du tar en promenad. Allt är frågor som trafik- och fastighetsnämnden ansvarar för.

Listan på vad nämnden uträttat under det här året och den här mandatperioden är lång. En del är gamla försyndelser där man kommit i kapp. Några viktiga punkter som jag vill lyfta fram är utvecklingsplanen för skötsel av parkmark och grönområden som tagit fart under året, parkeringsplanen har alltmer gått ifrån plan till verklighet, en ökad satsning på julbelysning, fortsatt arbete med cykelplanen och mängde av andra saker. Flera nybyggda och renoverade skolor och förskolor kunde tas i drift under året. Nya konstgräsplaner och ispister beslutades det om under året. Det är mycket på gång och många till synes små projekt för att göra Sollentuna bättre.

När det gäller det ekonomiska resultatet så är den nästan perfekt precision mot budgeten vad gäller driftbudgeten även för detta år, men så är det inte med investeringsbudgeten. Noteringen för i år är att 60% investeringsbudgeten användes under 2018. Det kan låta mycket att 40% av budgeten inte användes. Sett till de år TFN funnits är det den tredje högsta andelen. Den högsta andelen var 86% och den lägsta 19% av budgeten.

Det är naturligtvis inte bra att budgetmedlen inte används till att genomföra investeringsbeslut. Skälen är inte sällan att projekten försenats av olika skäl. Upphandlingar har tagit längre tid, projekt har överklagats, projekt har av olika skäl skjutits till nästa år osv Processerna kring inte minst fastighetsinvesteringar fungerar bättre än vad de gjorde för några år sedan. Kommunens investeringstakt har skruvats upp.

2018 var det år TFN gjorde av med mest pengar på fastigheter 455 mkr, men budgeten var 748 mkr. Takten har skruvats upp, men de behov som budgeten pekar på är större.

Jag tror att mycket av svaret finns att finna i hur processen ser ut. I dag lämnas underlagen till budgeten runt årsskiftet ett år innan budgeten ska börja gälla. Budgeten fastställs ett halvår innan den ska börja gälla. Det gör att det i praktiken går två år mellan underlagen till budgeten tas fram tills budgetåret tar slut.

Kommunens investeringstakt kommer att öka de kommande åren. Kraven ökar. Då är det viktigt att kommunen blir ännu effektivare på att verkställa fattade beslut och använda avsatta medel. Styrningen måste bli ännu bättre. Det är uppdrag som nu med varm hand lämnas över till kommunstyrelsen och Sollentuna kommunfastigheter."

Parkskötsel, städning och tryggare miljöer i mörker - Nu börjar arbetet i natur- och tekniknämnden!

I veckan börjar vi på allvar arbetet i den ny formerade natur- och tekniknämnden i och med att det första mötet med arbetsutskottet äger rum. Nämndens moderata ordförande har också avgett sin programförklaring inför mandatperiod i en moderat bilaga i lokalpressen. Då är det på sin plats att jag också lämnar en programförklaring för det största oppositionspartis räkning.

De frågor som Natur- och tekniknämnden ansvarar ligger nära Sollentunabornas vardagliga liv. De viktigaste prioriteringarna just nu är:

•        Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Många av dessa områden sköts inte på ett godtagbart sätt även om de ligger inne i tätbebyggt område.

•           Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla.

•           Bättre städning av gator och torg. Vi ser också ett behov av bättre städning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen.

•           Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är Sverige ett mörkt land det ger ett behov av en gatubelysning som lyser upp och ger utemiljöer som upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om häckar och träd sköts på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen i gott skick. Det gäller även på vintern med behov av bra snöröjning och halkbekämpning.

•           Öka tillgängligheten till naturreservaten. Sollentuna har fyra naturreservat som alla har olika inriktning. Fler Sollentunabor behöver hitta till naturreservat. Det handlar om bättre skyltning till och i naturreservaten. Det handlar också om öka tillgängligheten för dem som har olika former av funktionsnedsättning att ta sig ut i naturen.

Det finns naturligtvis andra frågor som kommer att komma upp under mandatperioden det handlar inte minst om frågor om parkeringsplanen och fortsatt utbyggnad av cykelbanor. Jag lär återkomma...

Bättre skötsel av parker och grönområden, bättre städning och mer belysning skapar trygghet!

Jag var under budgetfullmäktige den 14 juni 2018 uppe och argumenterade för Socialdemokraternas budget för trafik och fastighetsnämnden för 2019. Vi prioriterar bl a bättre skötsel av våra parker och grönområden och städning av våra gemensamma torgytor och gator.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Vi blir allt fler människor som bor på geografiska områden som heter Sollentuna. För 15 år sedan var vi 57 000 Sollentunabor, nu är vi 71 000 och om 10 år beräknas det bo 84 000 personer i Sollentuna. Om det folkmängden skulle bli den verkliga så har befolkningen ökat med över 25 000 personer på 25 år och Sollentunas befolkning har fördubblats på 50 år.

Med Väsjöområdet som undantag kommer den övriga befolkningsökningen komma till genom ytterligare förtätning kring befintlig bebyggelse i Sollentuna. Vi kommer att bo allt fler människor på samma yta. Det förändrar de krav som ställs på kommunen. Ju snabbare vi blir fler ju snabbare förändras kraven och kommunen måste ha beredskap för det. De beslut som fattas i dag formar framtidens Sollentuna.

Det handlar naturligtvis om behov utbyggd kommunal service, men också i en bättre skötsel av våra gemensamma ytor för att ge trivsel och trygghet på gator och torg, parker och idrottsplatser osv.

Hur det är att bo i Sollentuna styrs i mångt och mycket av beslut som fattas i trafik- och fastighetsnämnden. Hur Sollentunaborna lever sitt liv påverkas av vilken standard det är på gångvägar, cykelbanor och vägar, om snöröjningen fungerar, om parker och naturmark är inbjudande och välskötta, om fastigheterna där man tillbringar dagarna erbjuder en bra arbetsmiljö eller om och hur det är skyltat i det naturreservat där du tar en promenad. Allt detta och en del till ansvarar eller påverkas av beslut som fattas av trafik- och fastighetsnämnden. Det gör att vi som sitter i nämnden ansvar för mycket som avgör hur Sollentunabornas vardagliga liv ser ut på ett mycket påtagligt sätt.

När Sollentuna förändras ändras förutsättningarna och kraven med dem. I vårt budgetalternativ har Socialdemokraterna lagt förslag för att möta framtidens utmaningar.

I vårt budgetalternativ avsätter vi 5 miljoner kronor utöver det som finns i majoritetens budget till utökad skötsel av våra parker, grön och naturområden. När vi bor allt tätare så behöver de gröna oaserna skötas på ett annat sätt än tidigare. Vi välkomnar tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

Det finns också ett behov av en skötsel och städning på våra gemensamma ytor som t ex på våra torgytor så att de inte upplevs som nedsmutsade, ostädade och otrygga. Till det avsätter vi 4 mkr utöver det som finns i majoritens budget.

Vi avsätter i investeringsbudgeten pengar för att förverkliga det belysningsprogram som presenterades för nämnden i vintras. Bra belysning ökar bl a den upplevda tryggheten under den många mörka månaderna på året.

Vi avsätter också medel ur investeringsbudgeten för en idrottshall i Viby och yterliggare en konstgräsplan i Rotsunda gård. När vi blir fler Sollentunabor kräver det fler hallar och planer för idrott för att klara behoven. 

Framtidens Sollentuna behöver utvecklas hållbart. Därför arbetar vi för utbyggd laddinfrastruktur för elbilar och för att kommunen ska sätta upp solceller på fler tak på kommunens byggnader.

Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till Socialdemokraternas förslag till budget och verksamhetsplan."

Avslag för allemansrättens stig!

På kommunfullmäktiges sammanträde den 19 april behandlades den motion om skapandet av en allemansrättens stig i någon av kommunens fyra natureservat. Syftet är att skapa en attraktion som lockar förskolor, skolor och familjer till naturen och därigenom öka kunskapen om allemansrätten. Motionen avslogs utan att något annat parti ens ville delta i debatten. Vad säger det om intresset för naturen?

I debatten sa jag ungefär följande:

"Allemansrätten är något som Sverige ska vara stolta över. Tack vare allemansrätten har alla tillgång till naturen.  Tillsammans är det vårt gemensamma ansvar att använda denna gamla sedvana med omtanke. Allemansrätten innebär att den som rör sig i skog och mark är skyldig att ta hänsyn till sin omgivning. Till växt- och djurliv lika väl som till markägare och andra människor i närheten.

I Sollentuna kommun finns det fyra naturreservat, Östra Järvafältet, Rösjöskogen, Törnskogen och Tegelhagsskogen. De är uppskattade av många Sollentunabor. Vi vill fortsätta utveckla naturreservaten och önskar att fler Sollentunabor hittar till dem.

I motionen föreslår vi att det skapas en allemansrättens stig i någon av Sollentunas naturreservat. Vårt syfte med motionen är såväl att berika Sollentunas barnkultur genom att skapa en ny attraktion och med hjälp av den lära våra barn om vikten att värna miljön samt att på ett lustfyllt sätt lära barnen mer om sina rättigheter och skyldigheter i naturen som omger dem.

I dag finns bl a en allemansrättens stig i Tyresta naturreservat söder om Stockholm. Den kallas ”allemansråttans stig” och invigdes i februari 2017. Den är 700 meter lång och har skapats tillsammans med ”Håll Sverige Rent”.

En allemansrättens stig kan bli ett populärt besöksmål för barnfamiljer och förskolor i och runt omkring Sollentuna, och en aktivitet som bidrar till hälsa och rörelse. Den kan med fördel planeras tillsammans med organisationen ”Håll Sverige Rent.” Organisationen har länge arbetet med miljöfrågor och samarbetar idag många förskolor bland annat genom "skräpplockardagar". 

I remissvaret från trafik- och fastighetsnämnden trycks på att Naturvårdsverket har tagit fram ett antal foldrar och filmer om allemansrätten. I tjänsteutlåtandet beskriver också kontoret vilka insatser om planeras under 2018 i form av t ex handledning för diskussioner i förskolor och skolor, anslag på anslagstavlor och länkar på kommunens hemsida. Därtill ska naturligtvis Naturskolans arbete läggas.

Vi ser naturligtvis positivt på att Sollentuna kommun arbetat med att sprida allemansrätten under lång tid och att det arbetet ytterligare ska utvecklas. Anläggande av en allemansrättens stig i någon av våra fyra naturreservat skulle kunna bli ytterligare en insats för att ytterligare sprida allemansrätten till ännu fler Sollentunabor.

En allemansrättens stig kan användas som en attraktion som ytterligare kan locka t ex förskolor och skolor att besöka våra naturreservat och lära fler att uppskatta att vara ute i naturen. Inte sällan kan paketeringen av det vardagliga som alltid funnits där som en attraktion som kan locka dit fler. Så kan det vara med allemansrätten och anläggande av en allemansrättens stig.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till motionen."

Inget intresse från kommunen att göra viltpassager mer kända!

På kommunfullmäktige den 15 mars 2018 behandlades en motion om namnsättning av Viltpassager under Norrotsleden som jag skrivit tillsammans med Tanja Bojovic och Berit Forsberg. Majoriteten avslog motionen utan att säga något i debatten.

I mitt anförande i debatten sa jag ungefär följande:

"Ett namn har stor betydelse. Ett namn som få känner till har mindre betydelse än det som är allmänt känt. Ett namn kan också göra en plats känt.

Vi skrev den här motionen för ungefär ett år sedan. Vi hade två huvudsakliga syften med den. Dels behovet att namnge viltpassagerna under Norrotsleden och dels att göra dessa mer kända genom en namnsättningstävling. I dag är det få Sollentunabor som vet att viltpassagen överhuvudtaget existerar.

Enligt motionssvaren får vi veta att viltpassagerna har namn. De heter Snuggabäckens-, Kohlstadalens-, och Fjätursbäckens viltpassager. I svaret står också att de namnen är inarbetade. Det anses i svaret att namnen är inarbetade. Möjligen är de inarbetade hos de som arbetar med naturvård, men är de inarbetade bland kommuninvånarna och ens bland de som ofta rör sig i Törnskogens naturreservat?

Det är naturligtvis bra att det finns namn på viltpassagerna. Men är namnen till nytta om få känner till dem och om kommunen inte informerar om dem? En relevant fråga är när det kommer upp skyltar som informerar om namnen vid tunnelmynningarna om vad viltpassagerna heter? 

Det som saknar namn kan man inte prata med varandra om. Och dessa tunnlar behöver talas om, så att vi äntligen kan få bort de drivor av skräp som ansamlats där sedan vägen byggdes. Det ska naturligtvis inte ligga drivor av skräp intill en passage som leder till ett naturreservat.

För att göra viltpassagen mer kända, mer använda och bättre städade har namnen betydelse. Därför står vi fast vid vårt förslag i motionen om en namnsättningstävling.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till motionen."

Allemansrättens stig skulle få fler att lära sig uppskatta allemansrätten!

I våras lämnade jag lämnat in en motion till kommunfullmäktige, tillsammans med partikamraterna Mette Hildingsson och Swapna Sharma, där vi föreslår vi att det skapas en allemansrättens stig i någon av Sollentunas naturreservat. Nu har trafik- och fastighetsnämnden yttrade sig över motionen. Nämnden ansåg att motionen skulle anses besvarade.

I Sollentuna kommun finns det fyra naturreservat, Östra Järvafältet, Rösjöskogen, Törnskogen och Tegelhagsskogen. De är uppskattade av många Sollentunabor. Vi vill fortsätta utveckla naturreservaten och önskar att fler Sollentunabor hittar till dem.

Vårt syfte med motionen var såväl att berika Sollentunas barnkultur och att lära våra barn om vikten att värna miljön samt att på ett lustfyllt sätt lära barnen mer om sina rättigheter och skyldigheter i sin omgivning. En allemansrättens stig kan bli ett populärt besöksmål för barnfamiljer och förskolor i och runt omkring Sollentuna, och en aktivitet som bidrar till hälsa och rörelse. I dag finns bl a en allemansrättens stig iTyresta naturreservat söder om Stockholm. Den kallas ”allemansråttans stig” och invigdes i februari 2017. Den är 700 meter lång och har skapats tillsammans med ”Håll Sverige Rent”.

I remissvaret trycker trafik- och fastighetskontoret på att Naturvårdsverket har tagit fram ett antal foldrar och filmer om allemansrätten. I tjänsteutlåtandet beskriver också kontoret vilka insatser om planeras under 2018 i form av t ex handledning för diskussioner i förskolor och skolor, anslag på anslagstavlor och länkar på kommunens hemsida. Kontoret anser att dessa insatser har större effekt än skapandet av ett allemansrättens stig.

Vi ser naturligtvis positivt på att Sollentuna kommun arbetat med att sprida allemansrätten under lång tid och att det arbetet ytterligare ska utvecklas. Inrättandet av en allemansrättens stig i någon av våra fyra naturreservat skulle kunna bli ytterligare en insats för att sprida allemansrätten. En allemansrättens stig kan användas som en attraktion som ytterligare kan locka t ex förskolor och skolor att besöka våra naturreservat och lära fler att uppskatta att vara ute i naturen. Vi kommer fortsätta att driva att kommunfullmäktige ska bifalla motionen.

Dags för en allemansrättens stig i Sollentuna!

Till kommunfullmäktige den 18 maj 2017 har jag lämnat in en motion till kommunfullmäktige, tillsammans med partikamraterna Mette Hildingsson och Swapna Sharma, där vi föreslår vi att det skapas en allemansrättens stig i någon av Sollentunas naturreservat.

I Sollentuna kommun finns det fyra naturreservat, Östra Järvafältet, Rösjöskogen, Törnskogen och Tegelhagsskogen. De är uppskattade av många Sollentunabor. Vi vill fortsätta utveckla naturreservaten och önskar att fler Sollentunabor hittar till dem.

Vi vill berika Sollentunas barnkultur och till våra barn föra vidare lärdomen att värna miljön och på ett lustfyllt sätt kunna lära sig mer om sina rättigheter och skyldigheter i sin omgivning. En allemansrättens stig kan bli ett populärt besöksmål för barnfamiljer och förskolor i och runt omkring Sollentuna, och en aktivitet som bidrar till hälsa och rörelse. Den kan med fördel planeras tillsammans med organisationen ”Håll Sverige Rent.” Organisationen har länge arbetet med miljöfrågor och samarbetar idag många förskolor bland annat genom "skräpplockardagar". 

Motionens förslag kan såväl bidra till att fler hittar till våra naturreservat som att fler lär sig värna naturen och uppskatta allemansrätten.

I dag finns bl a en allemansrättens stig iTyresta naturreservat söder om Stockholm. Den kallas ”allemansråttans stig” och invigdes i februari 2017. Den är 700 meter lång och har skapats tillsammans med ”Håll Sverige Rent”.

Vårt förslag är att Sollentuna kommun följer exemplet och skapar en motsvarande stig i någon av de fyra naturreservaten i Sollentuna. Det är dags för en allemansrättens stig även i Sollentuna!