Tillgänglighet, trygghet och trivsel grunden i (S)-budgeten för Natur- och tekniknämnden

Den 10 december behandlade kommunfullmäktige i Sollentuna budgeten för 2021. Jag deltog i debatten för natur- och tekniknämnden. Hela budgetfullmäktige var lite annorlunda denna gång då mötet fullt ut var digitalt. Det var lite udda att sitta hemma och prata in i en skärm. "De frågor som Natur- och tekniknämnden ansvarar ligger nära Sollentunabornas vardagliga liv och hur våra gemensamma ytor blir tillgängliga, trygga och trivsamma för Sollentunaborna. I vårt budgetalternativ har Socialdemokraterna lagt förslag för att möta framtidens utmaningar. Vi prioriterar i vårt budgetförslag tre områden: 1. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är halva dygnet mörkt. Det skapar behov av en gatubelysning som är tillräcklig stark och rätt riktad för att lysa upp. Så att utemiljöer upplevs trygga även efter skymningen. Vi som bor i Sollentuna, ska helt enkelt, kunna röra oss utomhus utan att se oss över axeln. Då krävs att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus och att markbeläggningen i gott skick. Under vintern handlar det dessutom om bra snöröjning och halkbekämpning. För att öka takten i arbetet med att förbättra gatubelysningen avsätter Socialdemokraterna 3 miljoner kronor. 2. Bättre städning av gator och parker. En viktig del i att öka tryggheten är också att hålla rent och snyggt på offentliga platser. Det finns behov att ytterligare förbättring av städning, renhållning och skötsel av gator, torg, parker och andra gemensamma ytor runt. Det inbegriper också slyröjning, ogräsrensning, lövräfsning och annat som upplevs som skräpigt. Även behovet av renhållning i naturreservaten har ökat. Den nya organisationen för renhållning kommer förhoppningsvis förbättra renhållningen på sikt. Vi avsätter 1 miljon kronor för extra insatser under 2021. 3. Utveckla de bortglömda ytorna. Kommunen äger många ej anspråkstagna markytor som ligger i eller nära bostadsområden. En hel del av dessa sköts inte idag knappt alls, även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en mer tätbebyggd kommun ställs krav på en annan standard. Vår inriktning är att i framtiden bör en del av dessa ytor utvecklas till bostadsnära parker. Sollentuna kommun är inne i ett skede där mycket förändras och befolkningen växer. Det medför utmaningar som vi måste möta utifrån gällande förutsättningar. Sollentuna är Sveriges sjunde mest tätbefolkade kommun och utvecklingen går mot att bebyggelsen blir ännu tätare och att vi blir allt fler människor som bor på samma yta. För 15 år sedan var vi 58 000 Sollentunabor, nu är vi 74 000 och om 10 år beräknas det bo 83 000 personer i Sollentuna. Om det folkmängden skulle bli den verkliga så har befolkningen ökat med runt 26 000 personer på 25 år och Sollentunas befolkning kommer ha det närmaste fördubblats på 60 år. Den tillkommande bebyggelsen kommer, med Väsjöområdet som undantag, att ske genom ytterligare förtätning kring befintlig bebyggelse i Sollentuna. Sollentuna förändras hela tiden. Krav och förväntningar hos Sollentunaborna ändras i takt med att vi blir fler. Det måste kommunen alltid ha beredskap för det. Utöver detta pågår omställningen av Sollentuna till ett mer hållbart samhälle. I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta. Kommunfullmäktige har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. Nu i höst har vi antagit en ny parkeringsplan. Ett annat område jag vill lyfta upp är vikten av är större långsiktighet i skötseln av inte minst parker och planteringar. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs krav på högre standard på skötseln. Den pågående pandemin har medfört att användandet av parker, grönområden och naturreservat ökat markant. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare för att ytterligare prioritera det långsiktigt strategiska arbetet. Mycket har gjorts, ännu mer planeras och ytterligare insatser krävs för att göra Sollentuna ännu bättre. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna."

Dags för bättre städning av Sollentunas gator och torg!

Sollentunas utemiljöer behöver bli bättre städade och skötta för öka trygghet och trivsel för Sollentunaborna. I grunden råder det stor politisk enighet om detta och de flesta Sollentunabor ser det som självklart. För att uppnå det krävs mer än ord och löften, det krävs pengar och politiska beslut.

Under 2019 började natur- och tekniknämndens moderata ordförande prata om att starta en ”städresa” och ”att Sollentuna skulle bli Sveriges mest välstädade kommun”. Ord och slogans räcker inte. Än så länge har det mest konkreta varit att vidga uppdraget om snöröjningen till att också hantera renhållning under övriga delar av året. Några uppdrag har givits om bland annat slyröjning på cykelbanor. Det talades också om ökad deltagande i "Håll Sverige Rents" städveckor, något som begränsades av Coronapandemin.

Det finns några grundläggande punkter i detta arbete som (S) påpekat under diskussionerna:

• Den första punkten är att kommunen måste vara ett gott föredöme, om inte ”vi gör vårt” kan vi inte trycka på ”andra att göra sitt”. 
• Den andra punkten att om Sollentuna ska framstå som en välstädad kommun är inte skräpplockningen det enda som spelar roll det handlar också om att rensa ogräs, röja bort sly och räfsa bort löv så att uteytorna ser välskötta ut. 
• Den tredje punkten är klargöra vem som har ansvaret för städning och underhåll på en viss plats. Är det kommunen eller andra aktörer som ett kommunalt bolag, statliga myndigheter, Region Stockholm,  FTI eller andra fastighetsägare?. I dag är detta förvånansvärt ofta oklart. 
• Den fjärde punkten är att det är en långvarig process som ska pågå år efter år. Det handlar inte om kortsiktiga punktinsatser utan om något som alltid ska pågå

En mer välstädad kommun kostar pengar. Jag har återkommande frågat om kostnaderna och om det kommer budgettillskott. Den moderata nämndordföranden har svävande svarat att mycket kan göras inom befintlig budget om kommunen jobbar på annat sätt. Jag tror inte att det räcker. Ambitionshöjning kostar oftast pengar, så är det säkert även i detta fall. Det blir intressant under höstens budgetprocess att se hur utfallet blir.

Sollentunaborna själva kan bidra till att göra Sollentuna en mer välstädad plats. Den viktigaste insatsen är slänga skräp på rätt ställe. Använd papperskorgar, soptunnor och återvinningskärl för ditt avfall. Om alla Sollentunabor gjorde rätt så skulle det bli mindre för kommunens renhållning att hantera.

Ett område som Sollentunabor ofta återkommer med synpunkter på är städning kring återvinningsstationer. Det är ofta stökigt och oreda. Städningen behöver givetvis förbättras.

Om Sollentuna ska bli Sveriges bäst städade kommun krävs att kommunen tar sitt ansvar och går före och ta sig ansvar för  bättre städning, renhållning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen. Sedan måste Sollentunaborna vara med på resan, annars går det inte.