Tillgänglighet, trygghet och trivsel grunden i (S)-budgeten för Natur- och tekniknämnden

Den 10 december behandlade kommunfullmäktige i Sollentuna budgeten för 2021. Jag deltog i debatten för natur- och tekniknämnden. Hela budgetfullmäktige var lite annorlunda denna gång då mötet fullt ut var digitalt. Det var lite udda att sitta hemma och prata in i en skärm. "De frågor som Natur- och tekniknämnden ansvarar ligger nära Sollentunabornas vardagliga liv och hur våra gemensamma ytor blir tillgängliga, trygga och trivsamma för Sollentunaborna. I vårt budgetalternativ har Socialdemokraterna lagt förslag för att möta framtidens utmaningar. Vi prioriterar i vårt budgetförslag tre områden: 1. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är halva dygnet mörkt. Det skapar behov av en gatubelysning som är tillräcklig stark och rätt riktad för att lysa upp. Så att utemiljöer upplevs trygga även efter skymningen. Vi som bor i Sollentuna, ska helt enkelt, kunna röra oss utomhus utan att se oss över axeln. Då krävs att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus och att markbeläggningen i gott skick. Under vintern handlar det dessutom om bra snöröjning och halkbekämpning. För att öka takten i arbetet med att förbättra gatubelysningen avsätter Socialdemokraterna 3 miljoner kronor. 2. Bättre städning av gator och parker. En viktig del i att öka tryggheten är också att hålla rent och snyggt på offentliga platser. Det finns behov att ytterligare förbättring av städning, renhållning och skötsel av gator, torg, parker och andra gemensamma ytor runt. Det inbegriper också slyröjning, ogräsrensning, lövräfsning och annat som upplevs som skräpigt. Även behovet av renhållning i naturreservaten har ökat. Den nya organisationen för renhållning kommer förhoppningsvis förbättra renhållningen på sikt. Vi avsätter 1 miljon kronor för extra insatser under 2021. 3. Utveckla de bortglömda ytorna. Kommunen äger många ej anspråkstagna markytor som ligger i eller nära bostadsområden. En hel del av dessa sköts inte idag knappt alls, även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en mer tätbebyggd kommun ställs krav på en annan standard. Vår inriktning är att i framtiden bör en del av dessa ytor utvecklas till bostadsnära parker. Sollentuna kommun är inne i ett skede där mycket förändras och befolkningen växer. Det medför utmaningar som vi måste möta utifrån gällande förutsättningar. Sollentuna är Sveriges sjunde mest tätbefolkade kommun och utvecklingen går mot att bebyggelsen blir ännu tätare och att vi blir allt fler människor som bor på samma yta. För 15 år sedan var vi 58 000 Sollentunabor, nu är vi 74 000 och om 10 år beräknas det bo 83 000 personer i Sollentuna. Om det folkmängden skulle bli den verkliga så har befolkningen ökat med runt 26 000 personer på 25 år och Sollentunas befolkning kommer ha det närmaste fördubblats på 60 år. Den tillkommande bebyggelsen kommer, med Väsjöområdet som undantag, att ske genom ytterligare förtätning kring befintlig bebyggelse i Sollentuna. Sollentuna förändras hela tiden. Krav och förväntningar hos Sollentunaborna ändras i takt med att vi blir fler. Det måste kommunen alltid ha beredskap för det. Utöver detta pågår omställningen av Sollentuna till ett mer hållbart samhälle. I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta. Kommunfullmäktige har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. Nu i höst har vi antagit en ny parkeringsplan. Ett annat område jag vill lyfta upp är vikten av är större långsiktighet i skötseln av inte minst parker och planteringar. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs krav på högre standard på skötseln. Den pågående pandemin har medfört att användandet av parker, grönområden och naturreservat ökat markant. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare för att ytterligare prioritera det långsiktigt strategiska arbetet. Mycket har gjorts, ännu mer planeras och ytterligare insatser krävs för att göra Sollentuna ännu bättre. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna."

Bättre skötsel av våra gemensamma ytor ökar trivsel och trygghet!

De flesta vill ha det fint och trivsamt runt sig. Det märker vi ofta när vi samtalar med Sollentunabor. Många Sollentunabor tar spontant upp skötseln av våra gemensamma utemiljöer i samtal med oss. Skötseln av våra gemensamma blir allt viktigare i framtiden när vi blir allt fler människor som bor på samma yta i Sollentuna.

I vårt Socialdemokratiska budgetalternativ för 2020 har vi lagt förslag för att säkerställa att våra gemensamma ytor är tillgängliga, trygga och trivsamma. När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi fyra områden:

1.  Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Ett antal av dessa ytor underhålls inte på ett godtagbart sätt, även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs andra krav på standard av skötseln.
   
2. Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem över tid med samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.
   
3. Bättre städning av gator och torg. Vi ser även ett behov av bättre städning, renhållning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen.
   
4. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är det mörkt betydande delar av dygnet. Det skapar behov av en gatubelysning som lyser upp och gör att utemiljöer upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen hålls i gott skick.

I vårt budgetalternativ avsätter vi mer pengar än den moderatledda majoriteten till förbättrad och utökad skötsel av våra gemensamma ytor. Med en bättre skötsel av dessa ytor ökar tillgänglighet, trivsel och trygghet i vår kommun. Det vinner alla Sollentunabor på.

Bättre skötsel av gemensamma ytor, trygghet i mörker samt hållbar trafikpolitik - budgetdebatt för natur- och tekniknämnden!

På kommunfullmäktiges budgetmöte den 13 juni 2019 var jag upp i debatten om natur- och tekniknämndens budget. Jag betonade i debatten bättre skötsel av gemensamma ytor, trygghet i mörker samt vikten av hållbar trafikpolitik.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Vi blir allt fler människor som bor på geografiska områden som heter Sollentuna. För 15 år sedan var vi 57 000 Sollentunabor, nu är vi 72 000 och om 10 år beräknas det bo 80 000 personer i Sollentuna. Om det folkmängden skulle bli den verkliga så har befolkningen ökat med nästan 25 000 personer på 25 år och Sollentunas befolkning har fördubblats på 50 år.

Den tillkommande bebyggelsen kommer, med Väsjöområdet som undantag, att ske genom ytterligare förtätning kring befintlig bebyggelse i Sollentuna. Vi kommer att bo allt fler människor på samma yta. Det förändrar de krav som ställs på kommunen. Ju snabbare vi blir fler ju snabbare förändras kraven och kommunen måste ha beredskap för det. Till detta kommer omställningen av samhället till mer hållbart. De beslut som fattas i dag formar helt enkelt framtidens Sollentuna.

När Sollentuna förändras ändras förutsättningarna, men även krav och förväntningar hos Sollentunaborna. I vårt budgetalternativ har Socialdemokraterna lagt förslag för att möta framtidens utmaningar. De frågor som Natur- och tekniknämnden ansvarar ligger nära Sollentunabornas vardagliga liv och hur våra gemensamma ytor blir tillgängliga, trygga och trivsamma för Sollentunaborna. När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi tre områden:

1.       Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Många av dessa områden sköts inte på ett godtagbart sätt även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en mer tätbebyggd kommun ställs krav på en annan standard.

2.       Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

3.      Bättre städning av gator och torg. Vi ser också ett behov av bättre städning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen.

I vårt budgetalternativ avsätter vi två miljoner kronor utöver det som finns i majoritetens budget till förbättrad och utökad skötsel av dessa områden. Höjd ambitionsnivå leder oftast till högre kostnader.

Ett annat område jag vill lyfta upp är vikten av är Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är Sverige ett mörkt land det ger ett behov av en gatubelysning som lyser upp och ger utemiljöer som upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om häckar och träd sköts på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen i gott skick. Det gäller även på vintern med behov av bra snöröjning och halkbekämpning. Vi föreslår att nämnden redovisar en plan för att snabba på arbetet med belysningsprogram som tagits fram och presenterades härom året.

I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta.

Kommunfullmäktige har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik.

För att anpassa Sollentuna till den utveckling där kommunen växer och blir tätare håller kommunen för närvarande på att se över parkeringsplanen, där en reviderad version förväntas komma upp till beslut i höst.

Mycket har gjorts, ännu mer planeras och ytterligare insatser krävs för att göra Sollentuna ännu bättre. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till Socialdemokraternas förslag till budget och verksamhetsplan."

Parkskötsel, städning och tryggare miljöer i mörker - Nu börjar arbetet i natur- och tekniknämnden!

I veckan börjar vi på allvar arbetet i den ny formerade natur- och tekniknämnden i och med att det första mötet med arbetsutskottet äger rum. Nämndens moderata ordförande har också avgett sin programförklaring inför mandatperiod i en moderat bilaga i lokalpressen. Då är det på sin plats att jag också lämnar en programförklaring för det största oppositionspartis räkning.

De frågor som Natur- och tekniknämnden ansvarar ligger nära Sollentunabornas vardagliga liv. De viktigaste prioriteringarna just nu är:

•        Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Många av dessa områden sköts inte på ett godtagbart sätt även om de ligger inne i tätbebyggt område.

•           Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla.

•           Bättre städning av gator och torg. Vi ser också ett behov av bättre städning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen.

•           Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är Sverige ett mörkt land det ger ett behov av en gatubelysning som lyser upp och ger utemiljöer som upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om häckar och träd sköts på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen i gott skick. Det gäller även på vintern med behov av bra snöröjning och halkbekämpning.

•           Öka tillgängligheten till naturreservaten. Sollentuna har fyra naturreservat som alla har olika inriktning. Fler Sollentunabor behöver hitta till naturreservat. Det handlar om bättre skyltning till och i naturreservaten. Det handlar också om öka tillgängligheten för dem som har olika former av funktionsnedsättning att ta sig ut i naturen.

Det finns naturligtvis andra frågor som kommer att komma upp under mandatperioden det handlar inte minst om frågor om parkeringsplanen och fortsatt utbyggnad av cykelbanor. Jag lär återkomma...

Sollentunaborna ska känna sig trygga när de rör sig i sin kommun!

Under de senaste veckorna har det skett flera fall av grova bilrån, inbrott och våldtäkter i Sollentuna. Det är hemska brott som de drabbade bär med sig resten av livet. Vi har tidigare varit med om skottlossning och bilbränder i Edsberg och på andra platser i Sollentuna. Mycket tyder på att otryggheten i Sollentuna har ökat den senaste mandatperioden.

Vi kan aldrig acceptera när otryggheten ökar i Sollentuna. Sollentunabor ska känna sig trygga när de rör sig i sin kommundel. Vi kan aldrig acceptera t ex skottlossning eller bilbränder. Kommunledningen har gjort ett bra jobb för att sätta press på ökad polisiär närvaro, men det räcker inte. Det krävs mer.  Åtgärder som bekämpar såväl brotten och brottens orsaker ska bekämpas lika kompromisslöst. När oro och otrygghet uppstår krävs insatser såväl kort sikt som lång sikt. En del insatser ansvar staten för och andra kommunen.

Det finns stora klassklyftor i Sollentuna. Många Sollentunabor är högavlönade och bor i dyra bostäder. Kommunen har den femte högsta skattekraften i landet. Samtidigt finns det grupper som lever i fattigdom och utsatthet. Sollentuna är Sveriges sjunde mest ojämlika kommun. De omfattande ombildningarna av hyresrätter har bidragit till att koncentrera dessa grupper till färre delar av Sollentuna. Vi är medvetna att det finns unga Sollentunabor som lever i en upplevd hopplöshet, som nedärvts till dem från deras föräldrar som stått länge utanför arbetsmarknaden.

För att öka tryggheten i vårt land och i vår kommun krävs insatser av olika slag på olika nivåer i samhället som kommer att få effekt på olika lång sikt. På kort handlar det främst om polisiära insatser och annat som snabbt kan skapa trygghet för Sollentunaborna. På längre sikt handlar det om generella insatser i välfärden, men också om riktade insatser mot speciella områden eller grupper.

Den Socialdemokratiskt ledda regeringen vidtagit kraftfulla åtgärder för att bekämpa kriminalitet. Det handlar om att en förstärkning av polismyndigheten på 2,2 extra miljarder år 2018 och 7,3 miljarder fram till och med år 2020. Regeringen har också genomfört ett 30-tal straffskärpningar mot bland annat narkotikabrott, grova vapenbrott, våldsbrott och organiserad brottslighet. Det första nationella brottsförebyggande programmet på tjugo år har tagit fram och Brottsförebyggande Rådet har förstärkts. Regeringen har också förenklat möjligheten att sätta upp trygghetskameror, vilket underlättar för Sollentuna kommun att sätta upp kameror i bl a Edsberg. Arbetslösheten har minskat under mandatperioden och vi jobbar för att minska den ytterligare.

För att göra Sollentuna tryggare krävs insatser på kort sikt för att garantera trygghet och bekämpa brott. Det behövs också insatser för att skapa tryggare utemiljöer t ex bättre städning, skötsel av park- och naturmark samt bättre belysning. Det handlar också om att garantera hög kvalitet i välfärden inte minst i förskolor och skolor samt att erbjuda attraktiva fritidssysselsättningar för våra barn och ungdomar. Skapa fler lekplatser med varierande inslag som blir attraktiva för barnen att leka på. Då skapar vi ett tryggare Sollentuna.

Sollentuna kommun behöver en annan process för fastighetsinvesteringar!

På kommunfullmäktige den 19 april debatterade kommunfullmäktige årsredovisningen för 2017. Jag deltog i debatten kring trafik- och fastighetsnämnden. I debatten försökte jag bl a reda ut skälen till varför kommunen bara använder ungefär hälften av investeringsbudgeten.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Jag vill inleda med att tacka mina kollegor i nämnden för ett gott och konstruktivt samtalsklimat. Man blir också imponerad av det engagemang och kompetens det finns på förvaltningen.

Hur det är att bo i Sollentuna styrs i mångt och mycket av beslut som fattas i trafik- och fastighetsnämnden. Hur Sollentunaborna lever sitt liv påverkas av vilken standard det är på gångvägar, cykelbanor och vägar, om snöröjningen fungerar, om parker och naturmark är inbjudande och välskötta, om fastigheterna där man tillbringar dagarna erbjuder en bra arbetsmiljö eller om och hur det är skyltat i det naturreservat där du tar en promenad. Allt detta och en del till ansvarar eller påverkas av beslut som fattas av trafik- och fastighetsnämnden. Det gör att vi som sitter i nämnden ansvar för mycket som avgör hur Sollentunabornas vardagliga liv ser ut på ett mycket påtagligt sätt.

Listan på vad nämnden uträttat under året är lång. En del är gamla försyndelser där man kommit i kapp. Några viktiga punkter som jag vill lyfta fram är utvecklingsplanen för skötsel av parkmark och grönområden som tagit fart under året, parkeringsplanen har alltmer gått ifrån plan till verklighet, en ökad satsning på julbelysning, fortsatt arbete med cykelplanen och mängder av andra saker. Det är mycket på gång och många till synes små projekt för att göra Sollentuna bättre.

När det gäller det ekonomiska resultatet så är den nästan perfekt precision mot budgeten vad gäller driftbudgeten, men så är det inte med investeringsbudgeten. Noteringen för i år är att 49% investeringsbudgeten användes under 2017. Det är inte det första året som det ser ut så här.

Fram 2015 såg utvecklingen att gå åt rätt håll, vad gällande hur stor andel som användes. Utvecklingen hade gått från att runt 20% användes 2012 till att runt 85% användes 2015. Under 2016 gick utvecklingen tillbaka och under 60% användes av budgeten och i år är det alltså 49%.

Det är naturligtvis inte bra att budgetmedlen inte används till att genomföra investeringsbeslut. Vi har tagit upp det här i många år både här i fullmäktige och i trafik- och fastighetsnämnden och i år har vi fått en riktigt gedigen genomgång om varför investeringspengarna användes. Läs den, den redovisar tydligt varför det bara är 49% av investeringsbudgeten som använts. Skälen är inte sällan att projekten försenats av olika skäl. Upphandlingar har tagit längre tid, projekt har överklagats, projekt har av olika skäl skjutits till nästa år osv

Processerna kring inte minst fastighetsinvesteringar fungerar bättre än vad de gjorde för några år sedan. Jag tror att mycket av svaret finns att finna i hur processen ser ut. I dag lämnas underlagen till budgeten runt årsskiftet ett år innan budgeten ska börja gälla. Budgeten fastställs ett halvår innan den ska börja gälla. Det gör att det i praktiken går två mellan underlagen till budgeten tas fram tills budgetåret tar slut. Det är inte konstigt att kan bli stopp på vägen så som TFK redovisat.

Kommunens investeringstakt kommer att öka de kommande åren. Kraven ökar. Då är det viktigt att kommunen blir ännu effektivare på att verkställa fattade beslut och använda avsatta medel. Styrningen måste bli ännu bättre. "

Det kommer att bli lättare att sätta upp trygghetskameror!

I det numret av Vi i Sollentuna som kom ut den 24 mars skriver den moderata ordföranden i kommunstyrelsen i Sollentuna ett inlägg om trygghetskameror med anledning av Länsstyrelsens beslut att säga nej till att sätta upp trygghetskameror i Edsberg. I sitt inlägg gör Moderaten en vinklad tolkning av den Socialdemokratiskt ledda regeringens inställning i frågan.

Alla Sollentunabor ska ha rätt att känna sig trygga i vardagen. Kriminalitet ska bekämpas och lagbrott ska beivras och lagföras. Det är vår uppgift som förtroendevalda att bekämpa såväl brottslighet som brottslighetens orsaker. Vi Socialdemokrater har en bred politik för ett tryggare Sollentuna som får effekt på både kort och lång sikt.

Sollentuna kommun bedriver ett aktivt trygghetsarbete som det råder politisk enighet om. Uppsättandet av trygghetskameror i bl a Edsberg är en liten del i det arbetet. Vi Socialdemokrater hade också önskat att det är lagligt möjligt att omgående sätta upp trygghetskameror.

Den Socialdemokratiskt ledda regeringen är medveten om den nuvarande kamerabevakningslagen inte är tillräcklig. Regeringen har därför lagt förslag om en ny lag som börjar gälla från den 1 augusti, om riksdagen godkänner den. Den gör att det blir lättare för bl a en kommun att få tillstånd till kamerabevakning på offentlig plats i brottsbekämpande eller trygghetsskapande syften.

Förslaget till ny kamerabevakningslag är en del i en bred satsning för att bekämpa såväl brottsligheten som brottslighetens orsaker. Den Socialdemokratiskt ledda regeringen tar ansvar förslag för att bygga ett Sverige som långsiktigt blir ännu tryggare.

Servicelinjen 955 ökar äldres trygghet och livskvalitet!

Servicelinjen 955 är betydelsefull för många äldre i Sollentuna. Närtrafiken trafikerar i dag Tureberg, Häggvik och Edsberg. Det är många som är beroende av denna service för att kunna klara sitt dagliga liv. Många är oroliga över att servicelinjen ska försvinna helt och de effekter det skulle få för deras trygghet och livskvalitet.

Den främsta fördelen med närtrafiken är att den har många hållplatslägen också i bostadsområden som inte trafikeras av andra bussar. En del av hållplatserna räcker det att ”vinka” åt bussen och på andra behöver du ringa innan och beställa så att bussen åker en särskild slinga.

I våra samtal med Sollentunabor, men även med det bolag som kör servicelinjen tagit del av önskemål om två nya hållplatslägen för servicelinjen i Edsberg.  I det ena fallet krävs att kommunen anlägger en ”ficka” för bussen att stanna i och det är mittemot Edsbergs äldreboende intill Rösjöskolan. Där finns inget hållplatsläge i närheten. Det andra önskade nya hållplatsläget är vid Edsbergs vårdcentral. Där finns en ”ficka” att stanna i, men det får inte användas för detta syfte i nuläget.  Jag har tillsammans med mina partikamrater Tanja Bojovic och Berit Forberg motionerat om nya hållplatser ska anläggas på dessa platser, d v s vid Edsbergs äldreboende och Edsbergs vårdcentral.

Det finns också önskemål om att servicelinjen ska trafikera fler delar av kommunen. I april 2016 beslutade trafik- och fastighetsnämnden att skicka en skrivelse om servicelinjen 955 till Landstingets trafikförvaltning. I den skrivelsen står bl a:

”Sollentuna kommun anser dock att Trafikförvaltningen bör göra en översyn av servicelinje 955 och dess sträckning i kommunen.  De hållplatser som är anropsstyrda är, bortsett från hållplatsen vid Minervahemmet, lokaliserade längs med servicelinjens sträckning. Kommunen har därför svårt att förstå resonemanget om att servicelinjen tvingas till om vägar om den går enligt en bestämd tidtabell och rutt. Att antalet resenärer på servicelinjen har minskat kan mycket väl vara en följd av att linjen har blivit anropsstyrd. Förbeställningen gör det svårare för personer m ed talsvårigheter och nedsatt kognitiv förmåga. Det är även ett hinder för de personer som inte talar svenska.

Sollentuna kommun anser även att Trafikförvaltningen SLL bör göra en översyn av hur servicelinje 955 trafikerar kommunen m ed hänsyn till sjukhusets utlokaliserade verksamheter. I översynen bör även åldersfördelning och var de äldre bor vägas in. Om Trafikförvaltningen önskar kan Sollentuna kommun vara behjälplig i detta arbete.”

Det har nu gått snart två år sedan skrivelsen skickades in. Något skriftligt svar har inte återrapporterats till trafik- och fastighetsnämnden. Det har föranlett mina partikamrater Tanja Bojovic och Richard Meyer att skriva en interpellation till trafik och fastighetsnämndens ordförande, som besvaras på kommunfullmäktige i april, med följande frågor:

·         Har skrivelsen lett till något resultat?

·         Hur ser samarbetet ut mellan kommunen och landstingets trafikförvaltning kring servicelinjens framtid?

·         Finns det diskussioner om ytterligare linjesträckning?

·         Driver kommunen ytterligare frågor kring servicelinjen mot landstinget?

Vi säger nej till orimliga försämringar i busstrafiken!

Nyligen presenterade det moderatstyrda landstingets trafikförvaltning ett förslag till förändrade linjesträckningar för busstrafiken. Vissa förslag skulle på ett påtagligt sätt försämra vardagen för många Sollentunabor, inte minst i Edsberg.

Edsberg är en kommundel som inte ligger vid någon spårbunden trafik och därmed är beroende av busstrafik för att få till en fungerande pendling. Under de kommande åren kommer Edsbergs befolkning att öka genom att fler bostäder byggs, såväl i nuvarande Edsberg och i det kommande Väsjöområdet. Behovet av en kapacitetsstark busstrafik kommer att därmed att öka. Förslaget leder åt fel håll. Försämrad busstrafik när Edsbergsborna blir fler.

I förslaget föreslåsatt linje 607 kortas av till att transportera sträckan Sollentuna station till Danderyds sjukhus. Det gör att alla som vill åka till eller från hållplatser söder om Sollentuna station tvingas byta buss. Ett exempel på det är att t ex en skolklass från Helenelund som ska åka till Sollentunavallen eller simhallen måste byta buss i Sollentuna centrum.

Förslaget innebär också att en livsnerv för Edsberg försvinner. Nämligen direktbussen 526 som sedan årtionden underlättat för Edsbergbor att åka direkt till och från Stockholms innerstad i rusningstrafik. Den direktbussen föreslås försvinna. Genom detta kommer antalet resenärer på redan överfulla pendel- och tunnelbanetåg öka.

Det som nu presenterats är ett remissförslag. Vi reagera redan nu kraftfullt mot det orimliga förslaget. Det har erfarenheter från senaste året lärt oss. Förslaget om ”skip stop” i pendeltågstrafiken verkade också som ett orimligt förslag, men genom det moderata trafiklandstingsrådets ovilja att behandla det politiskt blev det verklighet. Så kan det gå med förslagen till förändrade bussträckningar också.

Vi Socialdemokrater säger nej till trafikförvaltningens förslag som tvingar fler Sollentunabor att byta buss eller byta till pendeltåg, minskar resealternativen, ökar trängseln på pendeltågen och inte minst ger det bussberoende Edsberg försämrad busstrafik.

Frågedebatt i KF om etableringsområden vid byggprojekt!

På kommunfullmäktiges sammanträde den 15 februari 2018 ställde jag en enkel fråga till stadsbyggnadsnämndens ordförande kring etableringsområden vid byggprojekt. Den fråga jag ställde var om byggbolagen håller sig inom rimliga gränser när de sätter upp sina etableringsområden. Han menade att de håll sig inom reglerna.

I mina inlägg sa jag ungefär så här:

"Vid varje tidpunkt pågår ett antal byggprojekt i Sollentuna. Under byggtiden tar byggbolagen ofta ett område större än vad tomten är i anspråk. Byggstaket står t ex ute på trottoarer och vägrenar. I vissa fall, som på Sollentunavägen vid Häggviks strand, stängs ett körfält av. I andra fall försvinner belysningsstolpar.

Det är många Sollentunabor som hör av sig till oss med synpunkter om att de inte tycker att det är något som upplevs som störande i vardagen. En vanlig åsikt är att etableringsområdena breder ut sig mer än de behöver och därmed skapar otrygga och osäkra miljöer för de som behöver passera etableringsområdet oavsett om man går, cyklar  eller åker bil. Det senaste området jag fick synpunkter kring rör Hovslagarvägen i Edsberg där det pågående bostadsbyggandet just nu medfört att trafiken på gatan är helt avstängt."

I debatten betonade jag också vikten av att nu när Sollentuna blir alltmer av en stad krävs att kommunen blir ännu bättre på att planera in etableringsområden i processen så att så liten störning uppstår för de som behöver röra sig i området. Informationen till Sollentunaborna om vad som sker, hur länge det ska pågå och eventuella alternativa vägar behöver också förbättras. 

Ett tryggare Sollentuna förutsätter bättre skötsel av våra gemensamma ytor!

Människan gillar att ha grönt och fint runt omkring sig. En effekt av detta är att det kanske vanligaste området som kommer upp i samtal med Sollentunabor är skötseln av utemiljöer i kommunen. Det kan handla om parker, naturområden och andra gröna områden som finns i deras närhet.

Sollentuna blir en allt mer tätbefolkad kommun. Det gröna minskar i kommunen. Allt mer blir bebyggt och vi bygger tätare. Villatomterna blir mindre och mindre genom styckningar. Det gör att de gemensamma gröna oaserna blir allt viktigare för Sollentunaborna.

I en allt mer stadslik kommun är det viktigt att kommunen svarar upp. Det krävs större insatser och engagemang än på senare år för att det ska bli bra.

I ord har inte den moderatledda majoriteten svårt att ställa sig bakom detta. I det dokument om prioriteringar i stadsutvecklingen som kommunfullmäktige antog i juni 2017 står det så här:

 ”Det betyder bland annat att vi låter stad och natur utvecklas tillsammans. I Sollentuna strävar vi alltid efter att skapa attraktiva och trygga boendemiljöer, att erbjuda parker och offentliga miljöer som är trivsamma att vistas i, samt att bevara och tillgängliggöra våra fina naturområden.”

I budgeten för 2017 tillförde den moderatledda majoriteten ytterligare 1,5 mkr jämfört med i år. Det är pengar som inte räcker till. I den socialdemokratiska budgeten tillför vi 3,3 mkr ytterligare (alltså 4,8 mkr mer än 2017 års budget).

Det extra tillskott som den moderatledda majoriteten gett är för att förverkliga den plan för att utveckla Sollentunas parker och naturområden som trafik- och fastighetsnämnden antog förra året. Denna plan är ett steg åt rätt håll. Det är en ambitiös plan som syftar till att kategorisera och avgränsa kommunens parker och naturområden, kvalitetssäkra värden och funktioner genom rätt skötsel, säkerställa god tillgänglighet samt förebygga och hantera effekterna av klimatförändringar. Vi välkomnar en högre ambitionsnivå och en större systematik i arbetet.  Det är naturligtvis bra att majoriteten lagt till ytterligare pengar i budgeten för detta. Min uppfattning är att det krävs mer än så.

Det finns tre punkter som jag särskilt vill betona inom det här området:

1)      Kommunen äger stora en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen som park eller naturreservat. Många av dessa områden är inte skötta på ett godtagbart sätt och det känns som om kommunen ”glömt bort” dessa områden.

2)      Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi har tyvärr sett ett antal exempel runt om i kommunen att det gjorts ambitiösa anläggningar som det sedan inte lagts tillräckligt med resurser på att sköta

3)      Vi ser också ett behov av bättre städning och skötsel av andra gemensamma ytor runt om i kommunen. Vi får ofta klagomål på att det är ostädat.

När delar av kommunen upplevs som att de är bortglömda eller inte städas eller sköts bidrar det till att skapa otrygghet hos Sollentunabor. En ökad ambitionsnivå inom skötsel av våra gemensamma är en nödvändig beståndsdel om vi ska skapa en trygg kommun.

För att återigen citera dokumentet om stadsutveckling:
” Sollentunas stadsutveckling även fortsatt sker utifrån ett tydligt trygghetsperspektiv och med kvalitet, där vi eftersträvar mångfald och funktionalitet.”

Ska detta bli verklighet krävs en höjd ambitionsnivå i skötseln av våra gemensamma ytor.

Ett tryggt Sollentuna byggs långsiktigt och inte bara av övervakningskameror, väktare och fler poliser!

Under senare år har otryggheten vuxit i samhället i takt med att fler våldbrott, bilbränder och skottlossningar ägt rum. Så har det varit i Sollentuna och i andra håll i landet. Tyvärr har alltför mycket av de förslag som lagts och insatser som gjorts varit kortsiktiga och inriktade på effekterna av otryggheten och inte på att lösa deras orsaker. Orsakerna kan bara lösas att ett tryggare, rättvisare och mer solidariskt samhälle skapas genom en kraftfull välfärdspolitik som ger fler Sollentunabor framtidstro.

I Sollentuna har den moderatkommunledningen ofta pratat om behovet av fler poliser. En del andra åtgärder har också beslutats. Nu senast under junifullmäktige beslutades om extra trygghetsskapande åtgärder under 2017. De tre punkterna i beslutet var:

•           Att ge kommunledningskontoret i uppdrag att omgående permanenta ”lovbilen” till en nettokostnad av ca 360 tkr för innevarande år vilken finansieras ur KS oförutsedda, ospecificerade, medel för 2017. Vilket innebär att en väktarbil cirkulerar i kommunen
•           Att ge kultur- och fritidsnämnden i uppdrag att anställa två stycken ytterligare fritidsfältare till en kostnad av ca 650 tkr som finansieras ur KS oförutsedda, ospecificerade, medel för 2017.
•          Att ge kommunledningskontoret i uppdrag att omedelbart ansöka om kameraövervakning vid Edsbergs centrum till en kostnad av ca 500 tkr som finansieras ur KS oförutsedda, ospecificerade, medel för 2017.

Dessa kortsiktiga åtgärder kan säkerligen bidra till att stävja en del kriminella handlingar och incidenter, men det är inte tillräckligt för att skapa ett långsiktigt tryggare samhälle. För detta krävs kraftfull välfärdspolitik. Det behövs därtill fler poliser på gatorna och fler poliser som jobbar effektivare inriktat på brottsbekämpning och utredningar av brott än i dag.

Grunden för att bekämpa otrygghet och kriminalitet är en fungerande välfärdspolitik, med hög kvalitet i skola, vård och omsorg samt tillgång på bostäder. Trångboddhet är i dag ett problem i de områden som polisen definierar som utsatta. Trångboddheten bidrar till att offentliga platser istället blir ungdomars vardagsrum. Därmed riskerar barn och unga att påverkas och användas av de äldre kriminella som också finns där.

När oro och otrygghet uppstår krävs insatser såväl kort sikt som lång sikt. På kort handlar det främst om polisiära insatser och annat som snabbt kan skapa trygghet för Sollentunaborna. På längre sikt handlar det om generella insatser i välfärden, men också om riktade insatser mot speciella områden eller grupper. Tyvärr har politiken, inte minst i Sollentuna, präglats av kortsiktiga förslag framförallt inriktade på effekterna av otryggheten.

Det finns stora klassklyftor i Sollentuna. Många Sollentunabor är högavlönade och bor i dyra bostäder. Samtidigt finns det grupper som lever i fattigdom och utsatthet. De omfattande ombildningarna av hyresrätter har bidragit till att koncentrera dessa grupper till färre delar av Sollentuna. Vi är medvetna att det finns unga Sollentunabor som lever i en upplevd hopplöshet, som nedärvts till dem från deras föräldrar som stått länge utanför arbetsmarknaden. Livsvillkoren för dessa grupper förbättras med kraftfull välfärdspolitik.

Om vi ska lyckas krävs som sagt kraftfulla välfärdssatsningar. Välfärdssatsningar kommer till genom politiska beslut som ger förändring. Det handlar om att bygga bostäder, ordna jobb, fungerande kommunikationer och hög kvalificerad utbildning.

Droppen som urholkar stenen - vår motion om vinster i välfärden bifallen efter 12 år!

Frågan om vinstutdelning i offentlig sektor har varit omdiskuterad länge. Jag skrev en motion om detta ämne, tillsammans med några partikamrater, redan till partikongressen i Malmö 2005. Den motionen blev avslagen av kongressen.

Frågan var då ”ny” i debatten och väckte visst intresse bl a från Svenska Dagbladet som nämnde den i en sammanställning av motioner till kongressen som exempel på hur hemska de där ”sossarna” är. Fyra år senare när en liknande motion lämnades in hade frågan vuxit i konflikt och media var intresserade av denna ”strid” på kongressen och vår motion nämndes både i radio, TV och tidningar. Det ska tilläggas att 2009 var vi inte ensamma om att motionera i denna fråga.

Under de senaste åren har frågan varit minst sagt omdiskuterad. Hösten 2016 kom Reepalu utredningen med sina förslag om vinstbegränsningar. Frågan blev ännu mer aktuell genom den socialdemokratiska partikongressens beslut i veckan om att skärpa partiets inställning mot vinstjakten.

I vår motion från 2005 yrkade vi på att ” att vinstutdelning till ägarna inom offentligt finansierad

verksamhet så som förskola, skola, sjukvård, äldreomsorg samt socialtjänst motverkas”

I motionstexten från 2005 beskrev vi problembilden så här:

” Debatten inom socialdemokratin har hittills mest varit fokuserad på driftsformen och vem som varit utföraren. Det är hög tid att flytta fokus från själva driftsformen till att handla om möjligheten att driva offentligt finansierad verksamhet med vinstintresse. Under senare år har vinstdrivande företag etablerat sig på det som blivit en välfärdsmarknad.  I praktiken har utvecklingen blivit så att multinationella företag och riskkapitalister tar hand om våra skattepengar som är avsedda för vård, skola och omsorg och använder dem till vinstutdelning till sina ägare. ”

Beslutet från partikongressen i Göteborg 2017 lyder så här:

”Helt avgörande för finansieringen av välfärden framöver är att fler jobbar, betalar skatt och att skattemedlen går till det de är avsedda för. Det behövs ett regelverk som sätter stopp för vinstjakt i skola, vård och omsorg. Inkomster ska inte gömmas undan genom aggressiv skatteplanering eller skattefusk. Alla ska göra rätt för sig.”

Det är inte mycket som skiljer vårt förslag till beslut 2005 från partikongressens beslut 2017. Det tog 12 år och sedan blev vår motion bifallen. Droppen som urholkar stenen. Partikongressens beslut är ett välkommet steg på vägen, men det är fortfarande långt kvar innan någon vinstjakt kan stoppas.

Fullmäktigedebatt om trafik- och fastighetsnämndens årsredovisning

På kommunfullmäktige den 5 april behandlades årsredovisningen för 2016 för Sollentuna kommun. Jag deltog i debatten kring trafik- och fastighetsnämndens

I mitt inlägg sa jag ungefär så här:

Jag vill inleda med att tacka mina kollegor i nämnden för ett gott och konstruktivt samtalsklimat. Man blir också imponerad av det engagemang och kompetens det finns på förvaltningen.

Listan på vad nämnden uträttat under året är lång. En del är gamla försyndelser där man kommit i kapp. Några viktiga punkter som jag vill lyfta fram är antagandet av parkeringsplanen och de följd beslut som tagits därefter. Parkeringsplanen bringar ordning och kommer tjäna kommunen väl framöver.

Jag vill också peka på cykelsatsningen. Här har kommunen på kort tid tagit snabba steg framåt. En mil cykelbanor har byggts. Förändringar som märks och som många Sollentunabor har synpunkter på, både uppskattande och skeptiska. Men det följer intentionerna i cykelplanen.

En tredje punkt är ett beslut om vi tog för ungefär ett år sedan rör utvecklingsplanen för parker och naturområden. Ytterligare ett beslut för att bringa ordning på nämndens ansvarsområde. Det som krävs inom detta område är nu att det avsätts tillräckligt med pengar för kommande år så att planen kan förverkligas.

                                                                 #

I slutet av 2016 fattade kommunfullmäktige beslut som kommer att förändra trafik- och fastighetsnämnden ansvarsområde i olika riktning. Genom att TFK, som det verkar, också ska vara förvaltning åt det nya fastighetsbolaget så kommer förvaltningen att fortsätta växa och få utökat ansvar samtidigt som nämnden kommer att lämna ifrån sig beslutsfattande till det nya fastighetsbolaget.

Det ger naturligtvis nya förutsättningar till hur beslut ska fattas och processer ska se ut. Det är viktigt att kommunen fortsätter utveckla processerna så de fungera ännu bättre än i dag. Det är väsentligt att det är en lärande organisation som utvecklas och lär sig av det som fungerat bra och mindre bra.

                                                                 #

Processerna kring fastighetsinvesteringar fungerar bättre än vad de gjorde för några år sedan, men det finns mer att göra. Kommunen måste bli bättre på att använda de avsatta medlem i budgeten.

Fram 2015 såg utvecklingen att gå åt rätt håll, vad gällande hur stor andel som användes. Utvecklingen hade gått från att runt 20% användes 2012 till att runt 85% användes 2015. Under 2016 gick utvecklingen tillbaka och under 60% användes av budgeten för fastighetsinvesteringar.

När vi diskuterade det på nämnden härom månaden så angavs förklaringarna till överklagande ärenden och svårighet att rekrytera byggprojektledare. Det kan naturligtvis vara en rimlig förklaring. Men vi tror att det är nödvändigt att göra en djupare analys än så. Det kan finnas anledning att grotta ner sig ytterligare och klarlägga att det inte finns några strukturella orsaker vid sidan av de uppenbara.

Kommunens investeringstakt kommer att öka de kommande åren. Kraven ökar. Då är det viktigt att nämnden blir ännu effektivare på att verkställa fattade beslut och använda avsatta medel. Styrningen måste bli ännu bättre. 

                                                                 #

Avslutningsvis så har vi sett en utveckling om att upphandlingar överklagas och processerna därmed tar längre tid. Av goda eller mindre goda skäl. Förvaltningen får genom det lägga tid på att hitta tillfälliga lösningar i avvaktan på domar och i vissa fall att förnyade upphandlingar kan genomföras. Det känns som att nämnden kommer behöva lägga ännu mer kraft på upphandlingar försöka få färre överklaganden och så mycket flyt i verksamheten som möjligt för Sollentunabornas bästa.