Parkskötsel, städning och tryggare miljöer i mörker - Nu börjar arbetet i natur- och tekniknämnden!

I veckan börjar vi på allvar arbetet i den ny formerade natur- och tekniknämnden i och med att det första mötet med arbetsutskottet äger rum. Nämndens moderata ordförande har också avgett sin programförklaring inför mandatperiod i en moderat bilaga i lokalpressen. Då är det på sin plats att jag också lämnar en programförklaring för det största oppositionspartis räkning.

De frågor som Natur- och tekniknämnden ansvarar ligger nära Sollentunabornas vardagliga liv. De viktigaste prioriteringarna just nu är:

•        Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Många av dessa områden sköts inte på ett godtagbart sätt även om de ligger inne i tätbebyggt område.

•           Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla.

•           Bättre städning av gator och torg. Vi ser också ett behov av bättre städning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen.

•           Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är Sverige ett mörkt land det ger ett behov av en gatubelysning som lyser upp och ger utemiljöer som upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om häckar och träd sköts på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen i gott skick. Det gäller även på vintern med behov av bra snöröjning och halkbekämpning.

•           Öka tillgängligheten till naturreservaten. Sollentuna har fyra naturreservat som alla har olika inriktning. Fler Sollentunabor behöver hitta till naturreservat. Det handlar om bättre skyltning till och i naturreservaten. Det handlar också om öka tillgängligheten för dem som har olika former av funktionsnedsättning att ta sig ut i naturen.

Det finns naturligtvis andra frågor som kommer att komma upp under mandatperioden det handlar inte minst om frågor om parkeringsplanen och fortsatt utbyggnad av cykelbanor. Jag lär återkomma...

Fem miljoner mer till vård och omsorg är ingen kraftfull satsning!

Under de senaste åren har vård- och omsorgsnämnden i Sollentuna genomfört stora besparingar i verksamheten. Något som den moderatledda majoriteten oftast liknat närmast vid tekniska justeringar som inte påverkar de äldre nämnvärt. Det har också funnits en ovilja hos den moderatledda majoriteten att skjuta till mer pengar till vård- och omsorgsnämnden utan i stället låtit nämnden gå med något de kallat ”accepterat underskott”. 2016 var det 22 miljoner kronor, 2017 20 miljoner kronor och för 2018 är det ”accepterade underskottet” 5 miljoner kr. Från 2019 har de tänkt sig att nämndens budget ska vara i balans.

I kommunens nyhetsbrev daterat till den 30 januari 2018 står följande: “2017 beslutades om en stark budget med kraftfulla satsningar på skola, omsorg och trygghet”. När du läser det citatet kan du tro att det skjutits mer pengar till vård- och omsorgsnämnden så att den kommunala budgeten för 2018 innehåller en kraftfull satsning på vård och omsorg. Så är inte fallet.

Vid en första anblick ser det ut som att vård- och omsorgsnämndens budgetram ser det ut som den utökats med 19,9 mkr mer än 2017. Det är dock inte hela sanningen. De 19,9 mkr bortser från de ”accepterade underskotten”. Denna budgetteknik gör att ”alla” pengar som nämnden i verkligheten har att tillgå inte syns. Från Socialdemokratiskt håll vi ifrågasatt denna budgetteknik, utan anser att det rimliga hade varit att de ”accepterade underskotten” skulle förts in som en uppräkning av budget.

Om vi tittar på hur siffrorna ut för i år och förra året med de ”accepterade underskotten” inkluderade:

2017 934,9 miljoner kr (accepterat underskott 20 mkr inkluderat. 914,9 mkr utan)

2018 939,8 miljoner kr (accepterat underskott 5 mkr inkluderat. 934,8 mkr utan)

När du jämför dessa siffror ser siffrorna så ser du att tillskottet i praktiken är cirka 5 miljoner kr. I den retorik som den moderata använder låter det som att vård- och omsorgsnämnden har 19,9 miljoner kr i tillskott plus 5 mkr mer år 2018 jfr år 2017 dvs 24,9 mkr. Så är inte fallet. Det som saknas i deras retorik är att nämna att det "accepterade underskottet" minskat från 20 miljoner kr till 5 miljoner kr dvs med 15 miljoner kr. Så för den moderata kommunledningen i Sollentuna är alltså ett tillskott på fem miljoner kronor en kraftfull satsning på vård och omsorg. Det tror jag inte Sollentunaborna går på.

Vi Socialdemokrater har ambitioner för äldreomsorgen i Sollentuna. Det visade vi i vårt budgetförslag för 2018 där vi avsatte 950,8 miljoner till vård- och omsorgsnämnden vilket gör att det i praktiken ger ett tillskott på ytterligare 11 miljoner kr mer än vad den moderatledda majoriteten i avsatt. Vi ville använda pengarna främst för att säkerställa en hög kvalitet i verksamheterna och till att höja ersättningen till hemtjänsten.

Det räcker inte med mer pengar. Det krävs också mer strukturella förändringar för att långsiktigt utveckla vård och omsorg i Sollentuna. Vi vill se över och utveckla kommunens styr- och ersättningssystem så att kommunen alltid har det slutgiltiga avgörandet om vilka som utför omsorg i Sollentuna. Vi kommer fortsätta utveckla vår politik under våren och presentera den för Sollentunaborna i god tid innan valet.

Nu blir det äntligen teleslingor i alla sammanträdesrum!

I höstas skrev jag och min partikamrat Gunilla Hultman en interpellation om behovet av teleslingor i kommunens sammanträdesrum. Det kan verka som en liten fråga i sammanhanget, men för många en viktig fråga. Vi har väl alla varit med på möten där någon ropat över rummet. Tala tydligare, använd mikrofon. I många fall hjälper det. För de som använder hörapparat finns det ytterligare hjälpmedel. Teleslinga eller hörslinga som det också kallas är ett sådant hjälpmedel. Om en sådan finns installerad i ett rum eller plats förstärks ljudet i hörapparaten. I Tureberghuset fanns då teleslinga installerat i tre sammanträdesrum och enligt användare fungerade de inte särskilt bra utan det fanns brus.

Det finns dessutom reglerat i kommunallagen att förtroendevalda med funktionshinder ska kunna delta på samma sätt som andra förtroendevalda. I 4 kapitlet 33 § i kommunallagen står följande:  ”Kommuner och landsting skall verka för att förtroendevalda med funktionshinder kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda. Lag (2002:249).” Hörselnedsättning räknas som ett funktionshinder, I detta sammanhang ska också noteras att det i kommunallagen står ”handläggning av ärenden” och inte bara beslutande sammanträden.

Interpellationen bemöttes lite surt av kommunstyrelsens moderataordförande som uppenbart tyckte att det var en oviktig fråga och framförde i debatten att det inte var et problem. Debatten måste dock ha väckt andra krafter som han inte räknat med.

I december 2017 genomfördes en enkätundersökning mot kommunens förtroendevalda. En del av frågorna handlade om behovet av teleslingor. Denna enkätundersökning har inte redovisats offentligt, men den ledde ändå till att det redan i januari 2018 rapporterade i kommunstyrelsens arbetsutskott att teleslinga ska installeras i ytterligare ett sammanträdesrum. Det gör att de rum där nämnderna har sammanträden nu har teleslinga installerat. Dessutom kommer portabla hörselslingor köpas in. En annan brist tidigare är att det inte funnits tydlig information om var det finns teleslinga och instruktioner om hur de fungerar. Sent ska syndarna vakna…

Den boll som Gunilla och jag satte i rullning i höstas har nu i sin förlängning sett till att den moderata kommunledningen till slut insett vikten av att ta frågan om teleslinga på allvar.

Det här kan ses som ett exempel på att ihärdigt oppositionsarbete även kan flytta en trögrörlig moderatledd majoritet åt rätt håll.

Hyvling är ett politiskt ansvar!

I februari i år fattade den moderatledda i vård- och omsorgsnämnden i Sollentuna beslut om att sänka ersättningsnivåerna till LSS-boenden. Beslutet trädde i kraft från den 1 september i år. Jag har skrivit om det tidigare flera gånger och debatterat om det i kommunfullmäktige. Då har jag till största delen koncentrerat mig på beslutsunderlaget. Det finns flera grupper människor som drabbas av beslutet, det handlar både om de som får ta del av omsorgen och de som ger omsorgen.

Mitt i sommaren 2017 fick runt 100 anställda i AB Solom ta ställning vad de väljer mellan sänkt arbetstid och sänkt lön eller att förlora sitt jobb. Ett tydligt fall av det som brukar kallas hyvling. Kommunal försökte stoppa hyvlingen, men förhandlingen slutade i oenighet.

LO beskriver på sin hemsida hur hyvling går till så här:
“Tänk dig att du jobbar heltid. Det är mycket att göra, men du och kollegorna kämpar på. En dag fattar din arbetsgivare beslutet att skära ner. I stället för att följa lagen om anställningsskydd och säga upp en person enligt turordningslista tar arbetsgivaren bort timmar från allas scheman. Din heltid blir deltid. Du får lägre lön. Din pension påverkas. Du tvingas plötsligt att slåss om extra timmar för att få ekonomin att gå ihop. Om du hade blivit uppsagd hade du haft lön under uppsägningstiden och rätt till a-kassa. Nu förväntas du bara gilla läget“

Kommunstyrelsens moderata ordförande gör dock en annan tolkning. I ett interpellationssvar skriver han så här:
“Jag ställer mig frågande till användandet av ordet hyvling. Hänvisar interpellanten till handlingen att se över bemanningen för att säkerställa att den verkligen görs utifrån de boendes behov sett över dygnet och utifrån befintliga biståndsbeslut? Tanken är att de medarbetare på LSS-boenden som fått sina tjänstgöringsgrader sänkta kommer att få möjlighet att arbeta upp mot heltid genom att anmäla sitt intresse att arbeta inom AB SOLOMs bemanningscenter. Anställda inom övriga verksamheter som idag arbetar deltid och har önskemål om att öka sin sysselsättningsgrad kommer att erbjudas möjlighet att arbeta upp mot heltid. Tanken är att bemanningscentret ska anställa och hantera alla AB SOLOM.”

Han hävdar alltså att genom de drabbade kommer erbjudas möjlighet att ta timmar i ett bemanningscentra så handlar det inte om hyvling. Kommunala skyddsombud säger i en intervju i Kommunalarbetaren att: “Samtidigt som tjänsterna bantades lyfte arbetsgivaren fram möjligheterna att jobba extra. På ett boende har arbetspass som tidigare var vaken natt blivit jourpass. De långa jourpassen gör att det är svårt att jobba extra utan att bryta mot arbetstidslagen. Medlemmarna känner sig låsta”

En annan åsikt som företrädare för den moderatledda majoriteten framfört återkommande är att personalen ska vara på LSS-boenden när de boende är det, d v s mindre bemanning när de boende är på sin dagliga verksamhet. Kommunal hade också farhågor fanns för att arbetsmiljön skulle bli sämre. Enligt huvudskyddsombudet har den också blivit det: “Det är tyngre att jobba, man hinner inte göra allt som de boende förväntar sig. Det är mer stressigt, man hinner inte ta raster. Överlappningstiden för rapporter har kortats. Enligt Kommunal upplever medlemmar att rapporterna därför blivit sämre“

Det här inlägget handlar om AB Solom. Där har vi insyn eftersom att det är ett kommunalt bolag. Hur privata bolag hanterat och kommer att hantera dessa besparingar är mer oklart.

En besparing ska kallas en besparing. Om inte en sådan här kraftig minskning av de pengar som avsätts till LSS-boenden medför en försämring för boende och personal vore det konstigt. I så fall har något varit fel tidigare. AB Solom är ett kommunalt bolag och styrs politiskt utifrån de beslut om ersättning, avtal, budget och ägardirektiv som alla är fattade politiskt i Sollentuna kommun, oavsett om det är AB Solom eller hos någon annan utförare. Ansvaret för personalpolitiken i ett kommunalt bolag ligger också kommunalt förtroendevalda. Ansvaret ligger därmed i knät på den moderata kommunledningen.

Interpellationsdebatt om teleslinga i sammanträdesrum!

På kommunfullmäktige den 19 oktober hade jag en debatt om en interpellation om teleslingor i sammanträdesrum.I debatten höll kommunstyrelsens ordförande med om vikten av frågan och att ingen ska känna sig utanför p g a hörselnedsättning. Orsaken till att det inte finns teleslinga i alla sammanträdesrum som nämnder sammanträder i är enligt honom att det inte efterfrågats. Jag tyckte det var ett märkligt resonemang utifrån hur lagen ser ut och tryckte på att (S) har representanter med grava hörselnedsättningar som uttryckt detta samt att det tagits upp vid tidigare sammanhang i bl a kommunstyrelsens arbetsutskott.

I mitt inledningsanförande sa jag bl a så här:


"Det finns inte mycket som är mer irriterande än när man inte hör något som man vill höra. För oss som är ”normalt” hörande är det oftast inget större problem de gånger det händer. Mer irriterande än ett problem. Men om man har en hörselnedsättning blir det inte bara irriterande händelser utan snarare ett påtagligt problem som kan hindra dem från att göra saker som de gjort tidigare i livet och vill fortsätta med.

Vi har väl alla varit med på möten där någon ropat över rummet. Tala tydligare, använd mikrofon. I många fall hjälper det. För de som använder hörapparat finns det ytterligare hjälpmedel. Teleslinga eller hörslinga som det också kallas är ett sådant hjälpmedel. Om en sådan finns installerad i ett rum eller plats förstärks ljudet i hörapparaten. Det är en vanligt att en teleslinga finns i sammanträdesrum. Vi har det installerat här inne Sollentunasalen och i några rum till här på plan 13. I några av de mindre rummen finns det kopplat till den tekniska utrustningen, men för att det ska fungera förutsätter det att man t ex använder videoutrustning. I andra rum i huset där nämnder har möten som t ex Nytorpsrummet saknas teleslinga.

                                                                 #

Det finns reglerat i kommunallagen att förtroendevalda med funktionshinder ska kunna delta på samma sätt som andra förtroendevalda. I 4 kapitlet 33 § i kommunallagen står följande:  ”Kommuner och landsting skall verka för att förtroendevalda med funktionshinder kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda. Lag (2002:249).” Hörselnedsättning räknas som ett funktionshinder, I detta sammanhang ska också noteras att det i kommunallagen står ”handläggning av ärenden” och inte bara beslutande sammanträden.

I interpellationssvaret står så här:

”Förtroendevalda i Sollentuna kommun ska kunna delta i sammanträden, och där det krävs teknikstöd skall det tillgängliggöras givet att ett sådant stöd finns åtkomligt.” 

Det låter naturligtvis bra, men…

                                                                 #

I svaret står så  här: ”I samband med att plan 13 i Turebergshuset byggdes om infördes även en standardisering gällande tekniska hjälpmedel vid hörselnedsättning”

Det är snart 10 år sedan hela plan 13 byggdes om från grunden och ny teknisk utrustning drogs in. Då installerades alltså inte teleslingor i alla sammanträdesrum. Därutöver har en hel del teknisk utrustning byggts ut. I det här rummet skedde det senast för ungefär ett år sedan.

I svaret står ” Det är först från och med första september 2017 som det finns en upphandlad leverantör för inköp och support av mötesrumsteknik för övriga delar av huset.

Det här svaret väcker ytterligare frågor.

-          Varför har det tagit så lång tid? Hörselslingor är jämförbart med andra tillgänglighetsinsatser billigt att installera och ingen ny uppfinning. De har funnits länge.

-          Kommer Nytorpsrummet och andra sammanträdesrum i övriga delar av huset som används för möten med förtroendevalda att utrustas med teleslinga? I så fall när?

-          Kommer det att finnas portabla teleslingor att använda för t ex samtal mellan förtroendevalda och tjänstemän vid handläggning av ärenden?"

Dags för interpellationsdebatt om teleslinga i sammanträdesrum!

På kommunfullmäktige den 19 oktober ska en interpellation behandlas om teleslinga i sammanträdesrum. Jag har skrivit interpellation tillsammans med min partikamrat Lilian Lama. Interpellationen ställs till kommunstyrelsens ordförande och ser ut så här:

En betydande andel av alla som bor och verkar i Sollentuna lider av någon form av hörselnedsättning. Många av dem behöver teknisk hjälp för att kunna höra på ett tillfredsställande sätt. För de personer som behöver en hörapparat är en teleslinga en nödvändig komplettering för att de ska kunna ta del av vad som sägs på t ex ett möte eller seminarium.

Det finns reglerat i kommunallagen att förtroendevalda med funktionshinder ska kunna delta på samma sätt som andra förtroendevalda. I 4 kapitlet 33 § i kommunallagen står följande:  ”Kommuner och landsting skall verka för att förtroendevalda med funktionshinder kan delta i handläggningen av ärenden på samma villkor som andra förtroendevalda. Lag (2002:249).” Hörselnedsättning räknas som ett funktionshinder.

De flesta kommunala sammanträden hålls i dag i Turebergshuset, men vissa nämnder har återkommande sammanträden i andra lokaler. Enligt de uppgifter vi fått fram så finns det i dag fasta teleslingor i Sollentunasalen och Turebergsrummet. Dessa rum är dock inte de enda i Turebergshuset som sammanträden sker. Rotebrorummet, Nytorpsrummet m fl används återkommande av nämnderna för sammanträden. Även andra rum runt om i huset används också. I detta sammanhang ska också noteras att det i kommunallagen står ”handläggning av ärenden” och inte bara beslutande sammanträden.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag kommunstyrelsens ordförande:

·         Anser du att förtroendevalda med hörselnedsättning kan delta fullt ut i handläggning av ärenden?

·         Varför finns inte teleslinga installerad i samtliga rum i Turebergshuset där kommunala nämnden sammanträder?

·         Finns det en plan för garantera tillgång till teleslinga i samtliga sammanträdesrum?

·         Finns det rutiner på de olika förvaltningarna för att garantera att alla kan medverka i handläggningen av ärenden?