Det som kallas effektivisering är ofta en besparing!

Kommunstyrelsens ordförande i Sollentuna moderaten Henrik Thunes hade en ett debattinlägg inne i en av lokaltidningarna kommenterat (S) ekonomiska politik och säger att han är förvånad över vår bristande förståelse för skillnaderna mellan effektivisering och besparing. Han skriver:

”Effektivitet är en central komponent för att nå uppsatta mål och samtidigt hushålla väl med kommunens medel. Det handlar om att visa respekt för Sollentunabornas skattepengar, och säkerställa att kommuninvånarna får så hög kvalité som möjligt för sina skattemedel.”

Det finns all anledning att problematisera det Thunes skriver. I mångt och mycket tror jag han göt det väl enkelt för sig. Gränsen mellan vad som blir en besparing och effektivisering är i många fall hårfin och inte helt tydlig.

Effektivisering borde vara ett positivt laddat ord. Effektivitet definieras traditionellt som graden av måluppfyllelse i förhållande till resursanvändning. Det handlar om att kunna utföra verksamhet till samma kvalité med mindre resurser. Effektiviseringar är något vi ska sträva efter för att använda resurserna mer effektivt.

När jag tänker effektivisering så tänker jag på en maskin som tar över en arbetsuppgift och kan göra den snabbare och därmed bidra till att personalen kan utföra andra arbetsuppgifter istället.  I det moderna politiska språket har dock effektivisering blivit allt mer liktydigt med besparingar.

I Sollentuna kommuns budget för 2020 som antogs i juni 2019 ligger på de flesta nämnder posten effektivisering. I fallet vård- och omsorgsnämnden ligger det en effektivisering på 13 miljoner kronor. Enligt den moderatledda majoriteten är denna nivå den perfekta för vård- och omsorgsnämnden. Det är intressant att de säger så. Om Thunes resonemang ska hålla fullt ut bygger det på att det grundas på full kunskap om hur verksamheten bedrivs i minsta beståndsdel. Nu är det så att all vård- och omsorgsverksamheten i Sollentuna är utlagd på fristående bolag, ett kommunalt och ett stort antal privata bolag. Då kan de inte ha full kunskap om verksamheten. Verksamheten styrs dessutom via avtal som inte alltid och i alla delar löper per kalenderår. Då kan inte den moderatledda kommunledningen haft fullständig kontroll över alla parametrar när de lade in 13 miljoner som "effektivisering" i sin budget. Det är en gissning mellan tummen och pekfingret eller kanske ett rent önsketänkande. Då finns det stor sannolikhet att det blir en besparing som påverkar kvaliteten i verksamheten och därmed livsvillkoren för Sollentunabor i behov av vård och omsorg.

När vi ser ordet effektivisering i en budget ska vi tänka: Hur är det tänkt att den här effektiviseringen ska kunna genomföras konkret? Kommer det ske en investering som gör att arbetsuppgifter som genomförs idag kan utföras smartare, med hjälpmedel? Är det tänkt att någon arbetsuppgift inte längre behövs? Om det inte går att svara på någon av de här frågorna handlar det om en besparing istället.

Besparingar smygs ofta på. Det blir en besparing handlar om det förväntas att de anställda ska göra samma jobb på kortare tid eller genomföra mer arbete på samma tid. Där till exempel vårdbiträden förväntas utföra samma underverk år efter år trots att resurserna till verksamheten minskar, förtäckt som effektiviseringar i kommunala budgetar trots att det i verkligheten borde kallas besparingar.

Så när t ex den moderatledda kommunledningen i Sollentuna talar om effektivisering ska en varningslampa tändas. Gå igenom underlaget och ställ frågan till dig själv har de full kunskap om verksamheten? Finns det någon teknisk innovation som ska implementeras? eller har uppdraget förändrats? Om det inte svaret ja på någon av frågorna så handlar det om en besparing.

Ett pressat läge i Sollentunas förskolor!

”Varje dag gick mina kollegor hem och grät för att sedan somna på soffan av utmattning. Två pedagoger på 21 barn. Jag gick tillslut till läkaren för att bli sjukskriven”. Så berättar en anställd i en av Sollentunas förskolor.

Förskollärare och barnskötare från Sollentuna vittnar om ett pressat läge i förskolorna. För stora barngrupper och dåliga förutsättningar för planering utgör en stressig arbetsmiljö. I ”Vi i Sollentuna” den 24 mars 2018 säger min partikamrat barnskötaren Mette Hildingsson följande: ”Det här upproret är väldigt välbehövligt. Jag tror inte att gemene man förstår hur det är”.

De nationella riktlinjerna för barngruppernas storlek anger att riktmärket är sex till tolv barn för 1-3 åringar. För barn mellan fyra och fem år riktmärket nio till femton barn. Barngruppernas storlek i Sollentuna är större än så enligt Skolverkets statistik.

	Totalt	Kommunal regi	Enskild regi
Antal barn per småbarnsavdelning	14,0	16,5	13,9
Antal barn per avdelning 4-5 år	16,8	18,4	15,2
Personaltäthet, antal barn per årsarbetare	5,7	5,9	5,6
Personaltäthet, antal barn per årsarbetare med förskolelärarexamen	18,9	18,9	18,8

Inom kort ska riksdagen besluta om en ny läroplan för förskolan med ett nytt stycke om digitalisering. För varje ny läroplan som kommer får förskollärarna och barnskötarna allt mera att göra och ansvara för, men deras förutsättningar att utförs uppdraget ökar inte i samma takt. Istället blir barngrupperna större och personaltätheten lägre.

Under 2016 antog barn- och ungdomsnämnden fattat beslut om att införa tre specifika mål för förskolan:

1.      Trygghet – alla barn ska känna sig trygga i förskolan

2.      Socialt samspel – Sollentunas förskolor ska stimulera och utmana varje barns utveckling där omtanke, hänsynstagande och samspel bildar en helhet

3.      Hög pedagogisk kvalité – Förskolebarnen ska vara en del av en undervisande förskola där lekarna och aktiviteternas syfte är ett kontinuerligt lärande och förberedande för grundskolans krav.

Det är lätt att sätt upp mål, men för att målen ska bli relevanta måste de vara möjliga att förverkliga i praktiken. Det krävs tillräckliga resurser. Det handlar i grunden om pengar. Budgetmedel för att anställa personal och bedriva verksamheten. I Sollentuna fördelas pengarna genom en check. Värdet på checken för ett barn som är där på heltid har inte höjts varken under 2016 eller 2017. För 2018 blev det en uppräkning med tre procent, i (S) budget alternativ hade vi avsatt pengar för att räkna upp checken med 4%.. Jämförelser visar att Sollentuna avsätter mindre pengar till förskolan än jämförbara kommuner.

Vi Socialdemokrater lämnade förra året in i en motion till kommunfullmäktige om att Sollentuna kommun ska utöka maxtiden med 5 timmar i veckan i förskolan för de barn som idag inte har rätt till heltid, d v s från 15 till 20 timmar i veckan, med målet att alla barn senast från och med 2022 ska ha rätt till heltid. Vi ser det som ett sätt att ytterligare lyfta förskolan. På kommunfullmäktige i april behandlades motionen. Den moderatledda majoriteten valde att avslå motionen med motiveringen att det inte fanns pengar till detta i budgeten för 2018, trots att motionen pratar om en succesiv utbyggnad i fem år.

Det krävs förutom mer pengar också ett andra insatser för att lyfta förskolan i Sollentuna. Ett

förslag som Mette Hildingsson och jag motionerade om nyligen är att barn- och ungdomsnämnden får i uppdrag att starta en utvecklingsgrupp för förskolan. Syftet med utvecklingsgruppen är att skapa en arena för möten mellan yrkesverksamma och förtroendevalda, där det kan formas en samsyn i hur kommunen och förskolorna tillsammans ska ta itu med de utmaningar som finns. Vårt förslag är att det i utvecklingsgruppen bland annat ska finns förtroendevalda, förskollärare, barnskötare och förskolechefer.

Förskolan är en rättighet för barnen. Vi välkomnar en ny läroplan som fortsätter att föra förskolans pedagogiska verksamhet in i framtiden. Nu vill att personalen i förskolan ska ges de förutsättningar de behöver för att utföra detta viktiga uppdrag för våra barn, vår framtid.

Sollentuna kan bättre. Vi socialdemokrater vill satsa på förskolan och vi är beredda att samarbeta med alla partier som vill gå i den riktningen. 

Skrämmande vittnesmål om hemtjänsten i Sollentuna!

”I dag är jag orolig för att vår ekonomi inte går inte ihop längre och att vi hela tiden går back. Om kommunen inte håller vår ersättning rejält så kommer vi som företag snart att gå under. Tidigare åren frågade både äldrerådet och en del politiker i Sollentuna mig om vi Akedo klarar oss ekonomiskt eller om pengarna räcker så har jag år efter år sagt ja, det räcker och det går bra. Men nu för första gången säger jag att vår ekonomi går back och ersättningen räcker inte till, vi har kämpat i månader nu för att kunna reda ut vår problematik ekonomiskt men tyvärr är problemet större än man tror”.

Så inleds ett brev till Sollentuna kommuns vård- och omsorgsnämnd från en av de större utförarna av hemtjänst i kommunen Akedo Omsorg skickat den 11 april 2018.

I det tre sidiga brevet beskriver Akedo omsorg sitt sitt ekonomiska läge. I min sammanfattning ser det ut så här:

- De är oroliga för att ekonomin inte går ihop och de går back hela tiden. Om inte kommunen höjer ersättningen rejält kommer företaget snart gå under
- Det största problemet är att de får kortare besök hos kunderna nu för tiden, det ta mer tid att ta sig till kunden än tiden som de ska utföra hos kunden.
- När VON bytte riktlinjer (2016) blev de oroliga men trodde då bara att vinsten skulle minskas en del. Nu säger de att det inte handlar om vinstens storlek utan snarare om de kan betala ut personalens löner.
- De upplever en verklighet där vartefter de gamla uppdragen med flera timmar och längre insatser går ut ändrar biståndshandläggarna på beslut hos kunder för att medvetet spara in de miljoner VON behöver spara in
- Majoriteteten av deras besök/insatser har en beviljad tid på 10-20 minuter per insats. Generellt får de en ersättning för ett 10 minuters besök 66,5 kr. Personalkostnaden för 30 minuter, d v s besöket samt restid är 117 kr för bolaget.
- Personalen tillbringar allt mer tid i bilarna, det administrativa arbetet ökar bl a för att kommunen vill ha mer information,

LOV, lagen om valfrihetssystem, infördes inom hemtjänsten i Sollentuna från 2008. Under de flesta år sedan dess har ersättningsnivån till utförarna kritiserats av utförare. Inte minst av den kommunala utföraren, Solom. Flera av de större bolagen, med kollektivavtal, som t ex HSB Omsorg har lämnat kommunen under årens lopp. Inför 2018 räknades inte hemtjänstersättningen upp överhuvudtaget. Den bild som bolaget (Akedo) målar upp är mycket allvarlig och oroväckande. Den visar på ett tydligt sätt hur den moderatledda majoritetens kostnadsdämpande åtgärder drabbar såväl brukare som utförare.

Sedan vård- och omsorgsnämnden började genomföra sina sparpaket har vidtagna åtgärder medfört en besparing på 22 mkr och dessa beräknas från 2018 ge en helårseffekt på 45-50 mkr. I årsredovisningen står: ”Åtgärdsplanen har således haft en tydligt kostnadsdämpande effekt”. Det här med att få ”budget i balans ” är ingen kameral insats, utan det påverkar livsvillkoren för Sollentunabor. 

I årsredovisningen kan vi se att det totala antalet ersatta hemtjänsttimmar har minskat med drygt 37 400 timmar jämfört med helår 2016, det motsvarar en kostnadsminskning med cirka 14,8 miljoner kronor. Detta är ett exempel på hur effekterna blir för Sollentunabor av det som nämnden själva kallar ”intensiva arbete för att nå budget i balans”.

2016 fattade vård- och omsorgsnämnden beslut förändrade riktlinjer i hemtjänsten. De förändrade riktlinjerna har medfört t ex att tider för inköp, tvätt, disk, matlagning minskats. Det samma gäller tillsyn på kvällar, nätter och morgnar.

Genom allt kortare besök skapas stress och möjlighet till en bra omsorg försämras. Bolaget vittnar i brevet om att det största problemet är att de får kortare besök hos kunderna nu för tiden, det ta mer tid att ta sig till kunden än tiden som de ska utföra hos kunden. Majoriteteten av deras besök/insatser har en beviljad tid på 10-20 minuter per insats. Det gör att de anställda får tillbringa mer tid i bilarna och att kostnaderna överstiger intäkterna för dessa korta insatser.

I den här frågan har den moderatledda majoriteten konsekvent mantrat ”Individuell prövning avgör insats”. Det är ju bra att kommunen gör en individuell bedömning, för annars skulle man bryta mot lagen. Enligt Socialtjänstlagen ska alltid individuell bedömning ske. Det som är mer intressant är vad man kan bedömas till.

Det är uppenbart att den nuvarande ersättningen inte är tillräcklig och att riktlinjerna för tid inte är fullt ut verklighetsanpassade. Den bild som Akedo målar upp är mycket allvarlig och oroväckande. Den visar på ett tydligt sätt hur den moderatledda majoritetens besparingsprogram drabbar såväl brukare som utförare. Genom allt kortare besök skapas stress och möjlighet till en bra omsorg försämras. Denna utveckling behöver brytas.

Vi Socialdemokrater vill byta riktning och vi har förslag på hur det ska gå till. På kort sikt behöver ersättningen till hemtjänstutförarna höjas och riktlinjerna för tidsinsatser hemtjänsten bli generösare. På längre sikt krävs större förändringar i styrsystemen för öka äldres valfrihet och garantera att skattemedel går till omsorgsverksamhet.

När droppen ur holkar stenen! Äntligen omdisponeringar av kommunens investeringsbudget!

I rollen som förtroendevald får du ofta ”grotta ner” dig i frågor som få andra engagerar sig i. En fråga som engagerat mig under de sista 7-8 åren rör trafik- och fastighetsnämndens investeringsbudget för främst fastigheter. Det grundläggande problemet är att investeringsbudgeten inte använts fullt ut. Det är ett problem som varit genomgående sedan trafik- och fastighetsnämnden skapades 2011. Den moderatledda majoriteten har också konsekvent motsatt sig omdisponering av investeringsbudgeten under löpande budgetår. Kommunens investeringstakt kommer att öka de kommande åren. Kraven ökar. Då är det viktigt att kommunen blir ännu effektivare på att verkställa fattade beslut och använda avsatta medel. Styrningen måste bli ännu bättre. 

Fram 2015 såg utvecklingen att gå åt rätt håll, vad gällande hur stor andel som användes. Utvecklingen hade gått från att runt 20% användes 2012 till att runt 85% användes 2015. Under 2016 gick utvecklingen tillbaka och under 60% användes av budgeten och i år är det alltså 49%.

	Använd andel av investeringsbudgeten  i %
2012	19%
2013	57%
2014	80%
2015	86%
2016	58%
2017	49%

Det är naturligtvis inte bra att budgetmedlen inte används till att genomföra investeringsbeslut. Jag och andra Socialdemokrater har tagit upp det här i många år både i fullmäktige och i trafik- och fastighetsnämnden och i år har vi fått en riktigt gedigen genomgång om varför investeringspengarna användes.. Skälen är inte sällan att projekten försenats av olika skäl. Upphandlingar har tagit längre tid, projekt har överklagats, projekt har av olika skäl skjutits till nästa år osv

I debatten om årsredovisningen för 2017 häromveckan sa jag så här: ”Processerna kring inte minst fastighetsinvesteringar fungerar bättre än vad de gjorde för några år sedan. Jag tror att mycket av svaret finns att finna i hur processen ser ut. I dag lämnas underlagen till budgeten runt årsskiftet ett år innan budgeten ska börja gälla. Budgeten fastställs ett halvår innan den ska börja gälla. Det gör att det i praktiken går två mellan underlagen till budgeten tas fram tills budgetåret tar slut. Det är inte konstigt att kan bli stopp på vägen så som TFK redovisat.”

Nu har det dock hänt saker som fått utvecklingen att gå åt rätt håll. På trafik- och fastighetsnämndens sammanträde den 26 april 2018 beslutades om omdisponering på 49,6 mkr av investeringsramen för 2018. Skälet till omdisponeringen anges så här: ”Investeringsramen avseende investeringar i verksamhetsfastigheter och anläggningar gällande år 2018 bereds ett år innan budgeten träder i kraft. I detta fall av 2017. Projekt som omdisponeras avser är fleråriga projekt som är svåra att bedöma status på avseende nästkommande år i samband med budgetbeslutet med anledning av ändrade förutsättningar under budgetåret. Omdisponeringen under året 2018 är möjligt för nämnden att göra då det finns projekt som av olika anledningar inte kommer fortlöpa enligt budgetbeslutet”.

Äntligen. Det tog 6-7 år, men nu blir det alltså omdisponering under budgetårets gång. Genom det ökar chansen att investerings takten ökar och Sollentunaborna drar nytta av det genom att deras nya förskola, konstgräsplan eller LSS-boende renoveras tidigare osv.

Återigen ett exempel på att vattendroppen urholkar stenen…

Ett brev som fick effekt! – Äntligen mer pengar till Sollentunas förskolor!

För några månader sedan kom det ett brev från 34 förskolor i kommunen till mig och övriga ledamöter i kommunfullmäktige. De hade kallat brevet "Sollentuna kommun prioriterar inte förskolan". Brevet var en varningssignal från professionen. En signal att ta på allvar. Brevet uppmärksammades i lokalpressen och vi, Mette Hildingsson och jag, tog upp det i en interpellation i kommunfullmäktige.

I brevet trycker de 34 förskolorna på att det är lätt att sätt upp mål, men för att målen ska bli relevanta måste de vara möjliga att förverkliga i praktiken. Med hänsyftning till de mål som barn- och ungdomsnämnden satt upp. För att förverkliga målen krävs tillräckliga resurser. Det handlar i grunden om pengar. Budgetmedel för att anställa personal och bedriva verksamheten. I Sollentuna fördelas pengarna genom en check. Värdet på checken för ett barn som är där på heltid har inte höjts varken under 2016 eller 2017. Deltidschecken höjdes däremot under 2016, men inte under 2017.

Den 14 juni behandlade kommunfullmäktige budgeten för 2018. Det visar sig då att den moderatledda majoriteten lägger till 43 miljoner mer än 2017 på förskola och grundskola. Det blir i deras budget runt 3% uppräckning av barnomsorgschecken. Det är ett steg i rätt riktning för att lyfta Sollentunas förskolor. I det Socialdemokratiska budgetalternativet lade vi till ytterligare 9,4 mkr, d v s 52,4 mkr när vi lägger ihop med majoritetens uppräkning. Av dessa går 5,4 mkr till att räkna upp barnomsorgschecken. Om det Socialdemokratiska budgetetförslaget hade gått igenom hade checken räknats upp med bortåt 4%.

I den Socialdemokratiska budgeten avsatte vi också 4 mkr för höjda löner till personalgrupper som halkat efter och i den kategorien finns personal som arbetar i förskolan som skulle få högre lön om vårt förslag gått igenom.

Vi Socialdemokrater lämnade nyligen i en motion till kommunfullmäktige om att Sollentuna kommun från 2018 ska utöka maxtiden med 5 timmar i veckan i förskolan för de barn som idag inte har rätt till heltid, d v s från 15 till 20 timmar i veckan, med målet att alla barn senast från och med 2022 ska ha rätt till heltid. Vi ser det som ett sätt att ytterligare lyfta förskolan.

Avslutningsvis kan vi konstatera att ett brev ibland kan få betydelse även i politiken. Jag är inte helt säker på att majoritetens tillskott till förskolan hade blivit så stora om inte brevet kommit.

Budgetdebatt om trafik- och fastighetsnämndens budget

Den 14 juni 2017 debatterade och fastställde kommunfullmäktige i Sollentuna budgeten för 2018. I debatten om budgeten för trafik- och fastighetsnämnden sa jag följande:

Hur det är att bo i Sollentuna styrs i mångt och mycket av beslut som fattas i trafik- och fastighetsnämnden. Hur Sollentunaborna lever sitt liv påverkas av vilken standard det är på gångvägar, cykelbanor och vägar, om snöröjningen fungerar, om parker och naturmark är inbjudande och välskötta, om fastigheterna där man tillbringar dagarna erbjuder en bra arbetsmiljö eller om och hur det är skyltat i det naturreservat där du tar en promenad. Allt detta och en del till ansvarar eller påverkas av beslut som fattas av trafik- och fastighetsnämnden. Det gör att vi som sitter i nämnden ansvar för mycket som avgör hur Sollentunabornas vardagliga liv ser ut på ett mycket påtagligt sätt.

Jag yrkar här i inledningen bifall till Socialdemokraternas förslag till budget och verksamhetsplan för trafik- och fastighetsnämnden.

                                                                  #

På 15 år har Sollentuna vuxit med ungefär lika många tusen invånare som år. Sollentuna blir en allt mer tätbefolkad kommun. Allt mer blir bebyggt och vi bygger tätare. Träd huggs ner och marken tas hårdare i anspråk. Det gör att de gemensamma gröna oaserna blir allt viktigare för Sollentunaborna.

När vi samtalar med Sollentunabor så är skötseln av våra gemensamma utemiljöer en av de frågor som ofta tas upp spontant. Eller kanske snarare den brist på skötsel som de upplever. De allra flesta vill ha fint och trivsamt runt sig. Många Sollentunabor visar ett stort engagemang och kommer med konstruktiva förslag om hur det borde vara.

I en allt mer stadslik kommun är det viktigt att kommunen svarar upp. Det krävs större insatser och engagemang än på senare år för att det ska bli bra. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem till samma standard som de anlagts.

Den plan för att utveckla Sollentunas parker och naturområden som nämnden antog förra året är ett steg åt rätt håll. Vi välkomnar en högre ambitionsnivå och en större systematik i arbetet. Det är bra att majoriteten lagt till ytterligare pengar i budgeten för detta.

Kommunen äger stora en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller anspråkstagen som park eller naturreservat. Många av dessa områden är inte skötta på ett godtagbart sätt. Idag ges helt enkelt inte ekonomiska resurser att hålla skötseln av dessa områden på en godtagbar nivå. Vi ser också ett behov av bättre städning och skötsel av andra gemensamma ytor runt om i kommunen. Vi avsätter 3,3 mkr ytterligare för bättre skötsel av våra gemensamma ytor.

                                            #

Arbetet med cykelplanen har kommit en god bit på väg. En konsekvent framtidssatsning som väcker intresse på olika sätt, men som helt klart uppskattas av många. Det återstår fortfarande en hel del

att göra. Vi avsätter därför 15 mkr ytterligare för att förstärka förverkligandet av cykelplanen ytterligare. Det finns sträckningar som saknas och på några ställen som runt Sollentuna Centrum skulle en annan sträckning uppskattas.

                                            #

Avslutningsvis en väsentlig faktor som vi ska ta hänsyn till när det gäller trafik- och fastighetsnämnden budget för 2018 är att det är nuläget är osäkert exakt hur nämndens ansvar ser ut under 2018 då beslut ännu inte är fattat kring gränsdragningen mellan trafik- och fastighetsnämnden och det nyskapade kommunala fastighetsbolaget. Vem som ska göra vad osv

Interpellationsdebatt om minskade barngrupper i förskolan!

Den 14 juni 2017 debatterades en interpellation som Mette Hildingsson och jag ställt till barn- och ungdomsnämndens ordförande om behovet av färre barn per barngrupp i förskolan. Det mest anmärkningsvärda med denna debatt är att barn- och ungdomsnämndens moderata ordförande i sitt interpellationssvar menade att hon var glad att (S) nu börjat intressera sig för förskolan... men det fick hon svar på i debatten.

I debatten sa jag ungefär följande.

Vi skrev den här interpellation med bakgrund i bl a det brev som 34 förskolor skrev och mailade till många förtroendevalda och hade rubriken ”Sollentuna kommun prioriterar inte förskolan”.  Det är ett varningsbrev att ta på allvar.

Budgeten för förskolan för kommande år har redan debatterats i dag. Vi tycks vara överens om att det behövs mer pengar till förskolan, även om vi inte är överens om hur stort tillskottet ska vara. Vi Socialdemokrater ville satsa mer.

En central fråga för barnens och personalens arbetsmiljö i förskolan är hur stora barngrupperna ska vara. Mette har redan gått igenom de aktuella siffrorna och vi Socialdemokrater har en delvis annan bild än den moderatledda majoriteten.

För att åter knyta an till brevet från de 34 förskolorna med synpunkter som måste tas på allvar. De skriver så här:

”Skolverkets rapport slår fast att flera studier visar att stora barngrupper får negativa konsekvenser för barns sociala utveckling. Den visar också tydligt att med stora barngrupper upplever förskollärarna att de inte har tid och möjlighet att ge barn utrymme, de har inte tid och möjlighet att lyssna på barnen och bidra till att de utmanas och utvecklas och barns delaktighet och inflytande minskar. Detta går tvärt emot de nysatta målen från barn- och ungdomsnämnden.”

Även om det blir ett tillskott i budgeten för nästa år räcker inte det. Satsningen på förskolan måste fortsätta så att barngruppernas storlek kan minska och en bättre arbetsmiljö kan skapas i förskolorna.

                                                                 #

Mitt första kommunala uppdrag (1999) var som ersättare i Sollentuna kommuns barn- och ungdomsnämnd. Där blev jag kvar sedan fram till år 2010. Förskolan utvecklades under de åren oerhört. Det var först i mitten av 1990-talet som förskolan fick sin egen läroplan och därmed definitivt blev en skolform och inte barnomsorg. Förskolan är idag en egen skolform och forskningen visar tydligt vikten av att redan i förskolan lägga grunden för det livslånga och lustfyllda lärandet.

För oss Socialdemokrater har förskolan haft en central plats i decennier. Vårt parti stod i spetsen för utbyggnaden av den moderna förskolan under de första årtiondena efter andra världskriget. Alla partier har inte historisk sätt haft samma positiva inställning till förskolan som Socialdemokratin. Därför är det märkligt och närmast historielöst att utrycka sig som barn- och ungdomsnämndens ordförande gör i svaret.

Jag citerar:  ” Jag är mycket glad att även socialdemokraterna nu fokuserar på förskolan och inser värdet av den verksamheten”. Det är lika osant att säga att Socialdemokraterna inte fokuserat på förskolan som när moderaterna påstod i sitt idéprogram att de kämpat för allmän lika rösträtt och mot apartheid i Sydafrika.

Budgetdebatt om äldreomsorg

Den 14 juni 2017 debatterade och fastställde kommunfullmäktige i Sollentuna budgeten för 2018. Jag deltog i debatten kring vård- och omsorgsnämnden. I debatten sa jag ungefär följande.

Brukare och kunder så kallas de i budgetdokumentet. Men vi får aldrig glömma att äldreomsorg handlar om människor av kött och blod. Det är handlar om människor som levt och verkat och bidragit till samhället. De har betalat skatt och tagit ansvar. När de nu åldrats och börjar känna sig otillräckliga och otrygga så får inte samhället förvandla dem till en brukare eller kund i mängden.

Det senaste året har vård- och omsorgsnämnden fattat beslut om omfattande besparingar i syfte att minska kostnaderna. Det handlar bl a om förändrade riktlinjer i hemtjänsten. De förändrade riktlinjerna har medfört t ex att tider för inköp, tvätt, disk, matlagning minskats. Det samma gäller tillsyn på kvällar, nätter och morgnar. Den uppgift jag fått fram säger att det sparats in 2000 timmar inom hemtjänsten.

I diskussioner har majoritetsföreträdare ofta fått det att låta det här med att få ”budget i balans ” som en kameral operation som inte skulle påverka livsvillkoren för de äldre så mycket. Så enkelt är det inte. Det blir försämringar för enskilda Sollentunabor. En del försämringar har redan fått genomslag och fler kommer att märkas ännu tydligare framöver.

I den jämförelse som presenterades i höstas mellan Sollentuna och andra kommuner, som majoriteten ofta hänvisar till, visar att Sollentuna redan 2015 hade färre beviljade timmar inom hemtjänsten än jämförbara kommuner. 28 beviljade timmar per person över 65 år. Jämförbara kommuner har 34,5 timmar. Länsgenomsnittet är 35,5 timmar. I en fotnot står det att det sannolikt kan kopplas till den förenklade biståndsbedömning som gällde. Denna förenklade biståndsbedömning har nu sparats in och avskaffats.

Det som hänt i hemtjänsten sedan 2015 är alltså att Sollentuna sparat in ytterligare 2000 timmar och tagit bort den förenklade biståndsbedömningen. Det ska bli intressant att se jämförelserna för 2016 och inte minst 2017 när de kommer.

För enskilda Sollentunabor märks redan i dag effekterna. Det har förkommit överklaganden över biståndsbeslut. Vi har också blivit kontaktade av Sollentunabor som vittnar om de fått minskad tid för städning, en ansökan om hjälp med duschning som inte beviljats och att de fått beslut, som upplevs nästan som löjeväckande av den enskilde nämligen, i form av 15 minuter i veckan för hjälp med inköp.

Besparingar är ingen kameral operation utan handlar om livsvillkor för människor av kött och blod.

                                                                 #

Hemtjänstens situation i dagens Sollentuna är rent allmänt problematisk. Vi har upplevt att lämnat utförare Sollentuna p g a svårighet att få lönsamhet. Vår egen utförare AB SOLOM har år efter år problem att få bokslutet att gå ihop. Många av de hemtjänstutförare som blir kvar är i vissa fall små och i några fall har de inte gällande kollektivavtal och konkurrerar därmed inte med samma villkor som andra utförare. Socialdemokraterna avsätter därför 7 mkr ytterligare i höjd hemtjänstsersättning till utförarna. Det motsvarar en uppräkning med cirka 5 %.

Den största satsningen i vårt budgetförslag är 9 mkr till för att säkerställa att vård- och omsorgsnämnden kan utföra sitt uppdrag på ett fullgott sätt och enligt gällande lagstiftning.

Med detta yrkar jag bifall till Socialdemokraternas förslag till budget för 2018 och verksamhetsplan 2019-20.

Fullmäktigedebatt om trafik- och fastighetsnämndens årsredovisning

På kommunfullmäktige den 5 april behandlades årsredovisningen för 2016 för Sollentuna kommun. Jag deltog i debatten kring trafik- och fastighetsnämndens

I mitt inlägg sa jag ungefär så här:

Jag vill inleda med att tacka mina kollegor i nämnden för ett gott och konstruktivt samtalsklimat. Man blir också imponerad av det engagemang och kompetens det finns på förvaltningen.

Listan på vad nämnden uträttat under året är lång. En del är gamla försyndelser där man kommit i kapp. Några viktiga punkter som jag vill lyfta fram är antagandet av parkeringsplanen och de följd beslut som tagits därefter. Parkeringsplanen bringar ordning och kommer tjäna kommunen väl framöver.

Jag vill också peka på cykelsatsningen. Här har kommunen på kort tid tagit snabba steg framåt. En mil cykelbanor har byggts. Förändringar som märks och som många Sollentunabor har synpunkter på, både uppskattande och skeptiska. Men det följer intentionerna i cykelplanen.

En tredje punkt är ett beslut om vi tog för ungefär ett år sedan rör utvecklingsplanen för parker och naturområden. Ytterligare ett beslut för att bringa ordning på nämndens ansvarsområde. Det som krävs inom detta område är nu att det avsätts tillräckligt med pengar för kommande år så att planen kan förverkligas.

                                                                 #

I slutet av 2016 fattade kommunfullmäktige beslut som kommer att förändra trafik- och fastighetsnämnden ansvarsområde i olika riktning. Genom att TFK, som det verkar, också ska vara förvaltning åt det nya fastighetsbolaget så kommer förvaltningen att fortsätta växa och få utökat ansvar samtidigt som nämnden kommer att lämna ifrån sig beslutsfattande till det nya fastighetsbolaget.

Det ger naturligtvis nya förutsättningar till hur beslut ska fattas och processer ska se ut. Det är viktigt att kommunen fortsätter utveckla processerna så de fungera ännu bättre än i dag. Det är väsentligt att det är en lärande organisation som utvecklas och lär sig av det som fungerat bra och mindre bra.

                                                                 #

Processerna kring fastighetsinvesteringar fungerar bättre än vad de gjorde för några år sedan, men det finns mer att göra. Kommunen måste bli bättre på att använda de avsatta medlem i budgeten.

Fram 2015 såg utvecklingen att gå åt rätt håll, vad gällande hur stor andel som användes. Utvecklingen hade gått från att runt 20% användes 2012 till att runt 85% användes 2015. Under 2016 gick utvecklingen tillbaka och under 60% användes av budgeten för fastighetsinvesteringar.

När vi diskuterade det på nämnden härom månaden så angavs förklaringarna till överklagande ärenden och svårighet att rekrytera byggprojektledare. Det kan naturligtvis vara en rimlig förklaring. Men vi tror att det är nödvändigt att göra en djupare analys än så. Det kan finnas anledning att grotta ner sig ytterligare och klarlägga att det inte finns några strukturella orsaker vid sidan av de uppenbara.

Kommunens investeringstakt kommer att öka de kommande åren. Kraven ökar. Då är det viktigt att nämnden blir ännu effektivare på att verkställa fattade beslut och använda avsatta medel. Styrningen måste bli ännu bättre. 

                                                                 #

Avslutningsvis så har vi sett en utveckling om att upphandlingar överklagas och processerna därmed tar längre tid. Av goda eller mindre goda skäl. Förvaltningen får genom det lägga tid på att hitta tillfälliga lösningar i avvaktan på domar och i vissa fall att förnyade upphandlingar kan genomföras. Det känns som att nämnden kommer behöva lägga ännu mer kraft på upphandlingar försöka få färre överklaganden och så mycket flyt i verksamheten som möjligt för Sollentunabornas bästa.

”Sollentuna kommun prioriterar inte förskolan” – Ett varnande brev från 34 förskolor!

Jag fick ett mail härom veckan. I och för sig inget ovanligt att jag får mail som skickas till mig och andra förtroendevalda. Det här mailet kom från 34 förskolor och hade rubriken ”Sollentuna kommun prioriterar inte förskolan”.  Det är ett varningsbrev som vi ska ta på allvar.

Mitt första kommunala uppdrag (1999) var som ersättare i Sollentuna kommuns barn- och ungdomsnämnd. Där blev jag kvar sedan fram till år 2010. Förskolan utvecklades under de åren oerhört. Det var först i mitten av 1990-talet som förskolan fick sin egen läroplan och därmed definitivt blev en skolform och inte barnomsorg. Förskolan är idag en egen skolform och forskningen visar tydligt vikten av att redan i förskolan lägga grunden för det livslånga och lustfyllda lärandet.

Under 2016 antog barn- och ungdomsnämnden fattat beslut om att införa tre specifika mål för förskolan:

1.       Trygghet – alla barn ska känna sig trygga i förskolan

2.       Socialt samspel – Sollentunas förskolor ska stimulera och utmana varje barns utveckling där omtanke, hänsynstagande och samspel bildar en helhet

3.       Hög pedagogisk kvalité – Förskolebarnen ska vara en del av en undervisande förskola där lekarna och aktiviteternas syfte är ett kontinuerligt lärande och förberedande för grundskolans krav.

I brevet skriver de 34 förskolorna så här:

” Vi instämmer helt och fullt i att skolresan börjar med förskolan. Det är jättebra med tydliga mål för verksamheten MEN var är resurserna för att kunna uppfylla målen? HUR är det tänkt att den barncheck vi får ska räcka till högutbildad personal, adekvata barngrupper där alla barn får utrymme att synas och höras och bli stimulerade utifrån sina egna förutsättningar? Skolverkets rapport slår fast att flera studier visar att stora barngrupper får negativa konsekvenser för barns sociala utveckling. Den visar också tydligt att med stora barngrupper upplever förskollärarna att de inte har tid och möjlighet att ge barn utrymme, de har inte tid och möjlighet att lyssna på barnen och bidra till att de utmanas och utvecklas och barns delaktighet och inflytande minskar. Detta går tvärt emot de nysatta målen från barn- och ungdomsnämnden. Det är hög tid att sluta införa nya mål och krav utan att ge oss resurser och rätt förutsättningar för att utföra vårt uppdrag! Det är hög tid att börja prioritera förskolan.”

Det är lätt att sätt upp mål, men för att målen ska bli relevanta måste de vara möjliga att förverkliga i praktiken. Det krävs tillräckliga resurser. Det handlar i grunden om pengar. Budgetmedel för att anställa personal och bedriva verksamheten. I Sollentuna fördelas pengarna genom en check. Värdet på checken för ett barn som är där på heltid har inte höjts varken under 2016 eller 2017. Deltidschecken höjdes 2016.

I en intervju i ”Vi i Sollentuna” v. 11 så säger den moderata ordföranden i barn- och ungdomsnämnden att ” Hon tycker inte att det stämmer att kommunen inte satsar på förskolan”. Detta trots att checkvärdet inte höjts på två år. Däremot har man gjort satsningar på att ”… vidareutbilda barnskötare till förskollärare, och vi försöker locka hit förskollärarstudenter att göra sin praktik i kommunen”. Visst utbildad personal är viktigt, men det är inte allt och i grunden inte bara kommunens ansvar.

Utan mer pengar till verksamheten genom höjda checkvärden kommer inte förskolorna kunna hålla nere barngruppernas storlek, erbjuda en bra pedagogisk verksamhet och en god arbetsmiljö för barn och personal.

Ta förskolornas varningsbrev på allvar!