Bostadsbristen för 20 år sedan!

Häromveckan, den 15 maj, hade det passerat 20 år sedan jag för första gången med mycket darriga ben  stod i kommunfullmäktiges talarstol. På den tiden var talarstolen en bastant och högt uppbyggd talarstol där man tittade ner på övriga ledamöterna. Det minskade inte direkt nervositeten.

Ämnet för mitt första anförande var en interpellation om bostadsbristen i Sollentuna. Ett ämne som fortfarande i högsta grad är aktuellt och som har debatterats många gånger sedan dess. En evig fråga som aldrig tycks nå en lösning.

Jag kom in som ersättare i kommunfullmäktige sommaren 1999 och tjänstgjorde på mitt första kommunfullmäktigesammanträde i samband med budgetmötet i november 1999. I maj 2000 var det dags för mig att ta mig upp i talarstolen. Ämnet för interpellationen var valt utifrån att jag vid den tidpunkten jobbade på Socialdemokratiska riksdagsgruppens kansli i riksdagen mot (S)-gruppen i Bostadsutskottet.

När jag läser igenom mitt manus till anförandet kan jag konstatera att den lägesbild anno år 2000 som jag målar upp i anförandet skulle ses som ett bra läge. Utvecklingen har blivit mycket värre. Några exempel:

-          Bostadsbrist råder sedan länge i alla kommuner i Stockholms län. Det var länge sedan det fanns bostäder i Upplands Väsby och Järfälla som Sollentunaungdomar kunde flytta till

-          Sollentuna har många år inte ens byggt 300 lägenheter om året. Några exempel 2019 var det 307 färdigställa bostäder och  2018 var det 252 färdigställda. Detta trots att det skulle behöva många fler varje år om vi vill bygga bort bostadsbristen.

-          Sollentunahems intressekö har sedan snart två decennier allra minst tio gånger så många personer inskrivna som år 2000. Vid senaste årsskifte fanns det 55 000 i intressekön.

-          Sollentunahem har i snitt byggt under 50 nya bostäder per år under dessa 20 år. Under perioden har nästan 2000 bostäder sålts till bostadsrättsföreningar via ombildning eller till privata byggherrar

-          När det gäller planberedskapen var den år 2000 inte så stor i Sollentuna. Där har en förbättring skett och nu finns det detaljplaner för flera tusen nya bostäder antagna. Här är det stora problemet att många av dem inte blir genomförda eller att det tar väldigt lång tid innan de blir genomförda.

Jag återger nu mitt manus från den 15 maj 2000 så som det såg ut. Jag ska tillägga att Christina Naess, var den dåvarande moderata kommunstyrelseordföranden i Sollentuna. Hon lämnade för övrigt in sin avsägelse på nästkommande kommunfullmäktigemöte. Det hade sannolikt inget med min interpellation att göra…

”Herr/Fru Ordförande, fullmäktigeledamöter, åhörare och TV-tittare

Jag vill börja med att tacka kommunstyrelsens ordförande för svaret på min interpellation.

Det stämmer att Sollentuna är en av de kommuner i länet som bygger mest. Detta betyder att vi är mindre dåliga än de andra kommunerna i länet. Det sker dock en ökning i bostadsbyggandet i Stockholms  län just nu, men den är marginell och den motsvarar inte efterfrågan. Förra året påbörjades i Stockholms län knappt 3 000 lägenheter och 1 300 egna hem. Dessa siffror ligger till och med under genomsnittet från de värsta krisåren i början av 1990-talet. Och är mindre än hälften av vad som byggdes under byggruschen i slutet av 1980-talet. Merparten av de lägenheter som påbörjades under förra året är bostadsrätter.

Bostadssituationen i Stockholms län håller på att bli allt mer och mer akut. I 19 av 26 kommuner råder bostadsbrist och inte i någon kommun råder överskott. Priserna på bostadsrätter och villor skjuter i höjden. Det är bara att konstatera att den marknadsanpassning som skedde av bostadsmarknaden under 1990-talet inte klarar av att lösa problemet. Det är vi politiker som måste ta initiativ för att lösa bostadskrisen som riskerar vår regions fortsatta tillväxt. Det är med bakgrund i detta som Bostadsminister Lars-Erik Lövdén till hösten kommer att lägga en proposition som stärker kommunernas ansvar för bostadsförsörjningen för sina invånare.

Christina Naess skriver i sitt svar att Sollentuna har ett mycket ambitiöst utbyggnadsprogram. 300 lägenheter kallar hon ambitiöst. I detta i samma läge som Sollentunahem har 8000 i sin bostadskö, vilket är mer än bolagets totala antal lägenheter. Det vore precis som kommunstyrelsens ordförande skriver oklokt att låta Sollentunahem bygga i kapp hela sin bostadskö, men med tanke på att Sollentunahem under de senaste åren av delvis ideologiska inte tillåtits att bygga av sina ägare är det nu dags för kommunen att börja använda sitt främsta vapen för att lösa bostadsbristen. Nämligen genom att åter låta allmännyttan arbeta.

I Sollentunahems kö står cirka 2 000 Sollentuna ungdomar i kö. Ungdomar som i många fall bott hela sitt liv i vår kommun. Sollentuna är deras hembygd. När dessa ungdomar vill skaffa sig sin första egna bostad finns det inte längre plats för dem i vår kommun. Merparten av dessa Sollentuna ungdomar bosätter sig inte i Stockholms innerstad som Christina Naess påstår i Stockholms innerstad utan de hamnar i våra grannkommuner som Upplands Väsby och Järfälla.

Bostadsbristen i vårt län har nu gått så långt att den byteskedja som beskrivs i svaret inte fungerar. Christina Naess bärande idé har ingen större relevans i verkligheten. Bostadsbristen pressar upp efterfrågan och därmed priset på de bostadsrätter och egna hem som byggs i Sollentuna och övriga delar av länet. Det är allt mindre grad Sollentuna bor som flyttar in i det lilla nybyggda beståndet. Därmed blir ungdomar och andra kapitalsvaga grupper förlorarna i Christina Naess bostadspolitik.”

Sollentunahem kommer inte klara målet om att bygga 1500 lägenheter till 2024!

Till slut fick jag svar på min fråga till Sollentunahems ordförande, även om det dröjde fem månader sedan jag lämnade in den. Bolagets ordförande, Maria Stockhaus (M), uteblev under tre raka KF-sammanträde. På kommunfullmäktige den 19 september fick jag till slut svar.

Frågan jag hade ställt grundade sig i att kommunfullmäktige den 15 december 2016 antog nya ägardirektiv för Sollentunahem. Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem.

I ägardirektivet anges bland annat följande:

” Genom ägardirektiv uppdrar kommunfullmäktige till AB Sollentunahem att:

-          färdigställa cirka 1500 hyresrättslägenheter fördelat över åren till och med år 2024

-          exploatera egen mark för ändamålet samt efter behov förvärva mark eller byggrätter”

Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019. Den fråga jag ställde var: ”Kommer Sollentunahem att klara av att uppfylla ägardirektivet från december 2016 om att färdigställa 1500 nya hyresrätter till år 2024?”

I sitt svar sa bolagets moderata ordförande att bolaget skulle klara av att bygga 1500 lägenheter, men  att det skulle sannolikt ta mer än fram till 2024 att få lägenheterna färdigställda. Det innebär att svaret på min fråga är nej, Sollentunahem kommer inte att klara målet. De kommer inte klara målet. Hon hävdade också att bolaget har den personella kompetensen att klara av att bygga det antal lägenheter.

Sollentunahem har under den senaste 15 års perioden genomgått ett kraftfull förändring. Sollentunahems lägenhetsbestånd har minskat från 7100 lägenheter 2006 till att Sollentunahem idag efter försäljningar, ombildningar och fission endast har 3600 lägenheter. En halvering alltså på 15 år.

Jag kommer att fortsätta att bevaka hur det går med uppdraget. Socialdemokraterna tvekar inte vid målet. Vi vill att Sollentunahem åter ska bli ett starkt allmännyttigt bostadsbolag som erbjuder bra bostäder till Sollentunaborna.

Tänk på att delar blir en del av en helhet!

Just nu pågår samråd över förslag till detaljplan för kvarteret Eklövet 3 m m i Edsberg. Syftet med detaljplanen är att Sollentunahem ska bygga 60 lägenheter på sin egen mark. Marken används i dag som en parkeringsplats och är belägen i korsningen  Ribbings väg-Skyttevägen. Detaljplanen ska se som ett led i arbetet att Sollentunahem ska bygga 1500 nya hyreslägenheter fram till 2024.

Hela detaljplanförslaget finns på kommunens hemsida:
https://sollentuna.projects.se/Views/ProjectPlace/Public.aspx?Site=2893522

Vi i Edsbergs Socialdemokratiska Förening har vi skickat in ett yttrande över detaljplanen. Vår viktigaste i signal med yttrandet är att även de små delarna påverkar helheten och att det behövs en helhetssyn inte minst kring trafikfrågorna. Vi har sedan många år drivit frågan om behovet av en av en långsiktig trafikutredning för Edsberg. Vårt yttrande ser i sin helhet ut så här:

"Edsberg är en kommundel som till stor del är byggd för 1950-talets behov och förutsättningar. Just nu finns det ett antal antagna detaljplaner i Edsbergsområdet som inte börjat bebyggas. Det finns också ett antal områden där processen för att anta nya detaljplaner pågår för ytterligare förtätning i Edsberg. Till detta ska läggas Väsjöområdet.

Fler bostäder förutsätter att kommunen snarast genomför en långsiktig trafikutredning för Edsberg. En trafikutredning som ser till helheten och inte bara behandlar enskilda delar av helheten var för sig. Det gör att det som kan verka rimligt i ett enskilt detaljplaneområde kan se till att möjligheten till en bra helhetslösning kan omöjliggöras.   

Vi ser positivt på detaljplaneförslaget för del av Eklövet 3 och Edsberg 10:8. Föreningen välkomnar att byggs fler bostäder i Edsberg.

Vi har inga större invändningar på placeringen av huset. Gestaltningen av huset är däremot oklar i handlingarna.  Det är av vikt att hitta en placering och gestalning av den nya byggnationen som ger ett så liten påverkan för dem som bor i närliggande hus som möjligt vad gäller närhet och insyn.

Vår bedömning är att detaljplanen väl följer den struktur som råder i andra delar i Edsberg med en blandning av park och bostadshus. När det gäller utformningen av området bör ett barnperspektiv tillämpas t ex genom att bra lekytor anläggas i anslutning till huset. Det finns till exempel en tidigare lekplats vid gångvägen mellan Edsbergs centrum och Brf Platån som kan väckas till liv igen Den ligger nära det aktuella planområdet och barnen kan ta sig dig utan att korsa någon väg. Närheten till de mindre skogspartier som till stora delar omsluter planområdet bidrar med möjligheter till lek och trivsel.

Parkeringslösningen för området behöver ytterligare beskrivas.

Edsberg har en trafiklösning som bygger på 1950-talets förutsättningar och planeringsstruktur. Sedan dess har Edsberg förtätats och antalet bilar per hushåll har ökat, vilket leder till trängsel delar av dygnet. Detaljplaneområdet ligger mitt i en av de känsliga punkterna i vägnätet i Edsberg, d v s i korsningen Skyttevägen och Ribbings väg. Detta behöver beaktas i högre grad.  Vi saknar beskrivningar av uppskattad trafikmängd och hur det påverkar det befintliga trafiknätet såväl inne i Edsberg som vid utfarterna mot Danderydsvägen och Frestavägen. Det gäller så väl före som efter det att Edsbergs vägnät kopplats ihop med Väsjöområdet."

Frågor om Sollentunahems byggplaner saknar fortfarande svar!

Till kommunfullmäktige den 25 april 2019 hade jag ställt en enkel fråga till Sollentunahems moderata styrelseordförande om bolaget kommer att klara av att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya hyresrätter fram till och med 2024. Jag fick inget svar på min enkla fråga på det kommunfullmäktige sammanträdet. För att Maria Stockhaus (M) inte närvarade. Hon närvarade inte heller på kommunfullmäktige 23 maj eller 13 juni. Vid tre sammanträden i rad har alltså en rutinerad kommunpolitiker tillika riksdagsledamot valt att inte närvara på ett kommunfullmäktige för att svara på en fråga som är central i hennes uppdrag som ordförande i AB Sollentuna. 

Frågan har sin bakgrund i de ägardirektiv för Sollentunahem som kommunfullmäktige antog den 15 december 2016 . Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem. I ägardirektivet anges bland annat följande:

”Genom ägardirektiv uppdrar kommunfullmäktige till AB Sollentunahem att:

-          färdigställa cirka 1500 hyresrättslägenheter fördelat över åren till och med år 2024

-          exploatera egen mark för ändamålet samt efter behov förvärva mark eller byggrätter”

Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019. Däremot är planeringen av försäljningen av hyresrätter i full gång och den första försäljningen förväntas ske under hösten 2019.

När våra företrädare som beslutsfattare i kommunfullmäktige beslutade att Sollentunahem skulle startas 1950 så tror jag att de inte på något sätt kunde ana vad som nu sker med det stolta bolag som de byggde upp. Det var goda bostäder för breda befolkningsgrupper som var syftet med Sollentunahem inte att bygga upp ekonomiska värden som framtida politiska ledare kunde ”leka affär med”. Det hade åtminstone varit klädsamt om Sollentunahems ordförande valt att komma till kommunfullmäktige och svarat på en angelägen fråga.

 Om hon väl kommer till kommunfullmäktige den 19 september återstår att se. Om hom gör det har jag redan nu förberett ett antal relevanta följdfrågor som skulle vara intressant att få svar på. Några av dess är: 

• För att kunna bygga lägenheter krävs antagna detaljplaner för bostäder? Hur många lägenheter finns i de detaljplaner Sollentunahem har antagna eller i process?
• Om det nu är så svårt att hitta byggbar mark för uppdraget? Varför gav ni då uppdraget?
• Har Sollentunahem planer att köpa upp byggrätter från andra markägare så som skedde 2008 för att få bättre spridning och snabbare byggtakt?
• Har Sollentunahem den personella kompetensen inom bolaget för att bygga så många lägenheter på så kort tid som fem år?
• Enligt årsredovisningen hade Sollentunahem en personalomsättning på hela 38% 2018 har detta påverkat bolagets förmåga att bygga?
• Har Sollentuna ekonomiska muskler för att bygga så många lägenheter på kort tid?Hur ska Sollentunahem bygga upp den nödvändiga kompetensen för att bygga så många lägenheter på så kort tid?
• Hur litet kan Sollentunahem egentligen bli?  Är 3800 lägenheter en bottennivå?

Få svar från (m)ajoriteten om byggandet av hyresrätter!

Den 15 december 2016 antog kommunfullmäktige nya ägardirektiv för Sollentunahem. Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem. Under de 2½ år som gått sedan beslutet har bolagskoncernen byggts upp, fissionen genomförts och planerna för utförsäljningen av de 2000 lägenheterna har tagit stora steg mot förverkligande. Det går trögare med Sollentunahem ägardirektiv om att bygga 1500 nya hyresrätter. Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019. Arbetet med att ägardirektiven ska  enligt beslutet vara slutförda 2024.

Den moderatledda majoriteten har alltså så här länge lagt fokus på den del av beslutet som handlar om att möjliggöra försäljning av bostäder och inte på att bygga nya bostäder. Detta blev inte minst tydligt på kommunfullmäktige i juni 2019. Då svarade kommunstyrelsens ordförande på en interpellation som min partikamrat Kari Nortemo hade skrivit. I interpellationens ställdes tre konkreta frågor om hur majoriteten arbetar med att förverkliga ägardirektiven.

De svar som vi fick från Henrik Thunes (M) var ordrika, men föga konkreta. Jag har här lagt in hans svar på frågorna i sin helhet. Svaret är återgivet is sin helhet, men sorterat under frågorna istället för som en rak brödtext. Svaren i kursivt nedan:  

·         Anser ni att Sollentunahem har gjort tillräckligt för att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya hyresrätter?

Sedan december 2016 har Sollentunahem inlett ett aktivt arbete för att finna möjligheter att få till stånd 1 500 nya hyresrätter de kommande åren. Det torde inte råda någon tvekan om att uppgiften är omfattande och komplex.

·         Planeras några insatser för att stötta Sollentunahem för att uppfylla ägardirektivet?

I samband med beslutet om ägardirektivet till Sollentunahem beslutade kommunfullmäktige även om bildandet av bolagskoncern. Utifrån koncernperspektivet initierades under förra mandatperioden en samverkan mellan Sollentunahem, samhällsbyggnadsnämnden och miljö- och byggnadsnämnden för att gemensamt finna bästa, möjliga lösningar för att genomdriva uppdraget om 1 500 nya hyresrätter. Att stora delar av Sollentunahems verksamhet ställs om från att i huvudsak vara ett förvaltande bolag till att producera en stor mängd bostäder på bestämd tid kräver mycket av såväl bolaget som koncernen. Vi behöver säkerställa att vi skapar byggprojekt som uppfyller krav på att erbjuda attraktiva bostäder för hyresgäster samtidigt som projekten ska vara ekonomiskt genomförbara. Utöver planprocesser som är svåra att prognostisera i tid från beslut till färdigställande finns en rad faktorer som påverkar bolagets möjligheter att genomföra uppdraget. Sollentuna är landets sjunde minsta kommun till ytan vilket innebär begränsad marktillgång. I de stråk där vi gärna ser förtätningar begränsas byggnation samtidigt av statliga regleringar, inte sällan på grund av bullernivåer. På andra platser gör markförhållanden att det blir svårt att bygga bostäder på ett ekonomiskt hållbart sätt.

·         Hur många lägenheter kommer Sollentunahem att få markanvisning för att bygga i Väsjöområdet?

Thunes gav inget svar alls på denna fråga.

Interpellationsdebatten gav alltså inga konkreta svar. Den moderatledda majoriteten glider snarare undan tydliga utfästelser om hur det går med att förverkliga det ägardirektiv som de själva tagit initiativ till. Vill moderaterna ens att ägardirektiven ska förverkligas.  Vi Socialdemokrater kommer fortsätta arbeta för att det byggs fler hyresrätter i Sollentuna och att Sollentunahem ska vara ett starkt allmännyttigt bostadsföretag.

Kommer Sollentunahem klara av att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya lägenheter till 2024? - fråga till Sollentunahems ordförande på nästa fullmäktige

Till kommunfullmäktige den 25 april 2019 har jag ställt en enkel fråga till Sollentunahems ordförande om bolaget kommer att klara av att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya hyresrätter fram till och med 2024.

Frågan ser ut så här i sin helhet:

”Den 15 december 2016 antog kommunfullmäktige nya ägardirektiv för Sollentunahem. Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem.

I ägardirektivet anges bland annat följande:

”Genom ägardirektiv uppdrar kommunfullmäktige till AB Sollentunahem att:

-          färdigställa cirka 1500 hyresrättslägenheter fördelat över åren till och med år 2024

-          exploatera egen mark för ändamålet samt efter behov förvärva mark eller byggrätter”

Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag Sollentunahems ordförande:

·         Kommer Sollentunahem att klara av att uppfylla ägardirektivet från december 2016 om att färdigställa 1500 nya hyresrätter till år 2024?”

Nu blir det äntligen, åtminstone några, hyresrätter i Silverdal!

I veckans nummer av Vi i Sollentuna kan vi läsa om att det varit byggstart för 52 hyresrätter i Silverdal. Det är Heba fastigheter som ska bygga dem intill det så kallade Pfizer-huset. Hösten 2020 väntas de 52 nya hyresrätterna bli klara och redo för inflyttning.

Det är verkligen på tiden att det byggs hyresrätter i Silverdal. I det avtal som kommunen skrev år 2000 med JM och Skanska om exploateringen av Silverdal framgick det tydligt att Silverdal skulle bebyggas med olika upplåtelseformer, även hyresrätter. Först nu snart 20 år senare börjar hyresrätterna byggas.

Den punkt i beslutet kring avtalet med Silverdalskonsortiet (bestående av byggbolagen JM och Skanska) om att det skulle byggas hyresrätter tillkom på initiativ av det dåvarande oppositionsrådet Roland Grip (S) som långsiktigt drev på att det skulle in i hyreravtalet. Sedan har det tagit tid. Konsortiet har inte visat särskilt stort intresse att genomföra den del avtalet, även om det genom åren varit tydligt att de insett att de inte kan komma undan den punkten. Nu blir det totalt 52 hyresrätter, vilket motsvarar några få procent av de bostäder som byggts i Silverdal. De övriga projekt i Silverdal som pågår eller planeras innehåller i nuläget inga ytterligare hyresrätter.

I artikeln uttrycker säger miljö- och byggnadsnämndens moderata ordförande följande:

”Det behövs blandade bostäder, inte bara bostadsrätter. Och det är för att vår befolkning har en blandad struktur. Alla har inte möjligheten att köpa en bostadsrätt.”

Med den bakgrunden visar detta citat från (M) att den moderatledda majoriteten talar på ett sätt och agerar på ett annat sätt. Den bilden förstärks med att mellan åren 2007 - 2016 ombildades drygt 1 750 hyresrätter till bostadsrätter. Det motsvarar en fjärde del av det antal lägenheter Sollentunahem hade innan ombildningarna påbörjades. Även om Sollentunahem och några andra byggbolag har byggt nya hyresrätter under tidsperioden så har antalet hyresrätter totalt minskat och kötiderna blivit längre.