Sollentunahem kommer inte klara målet om att bygga 1500 lägenheter till 2024!

Till slut fick jag svar på min fråga till Sollentunahems ordförande, även om det dröjde fem månader sedan jag lämnade in den. Bolagets ordförande, Maria Stockhaus (M), uteblev under tre raka KF-sammanträde. På kommunfullmäktige den 19 september fick jag till slut svar.

Frågan jag hade ställt grundade sig i att kommunfullmäktige den 15 december 2016 antog nya ägardirektiv för Sollentunahem. Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem.

I ägardirektivet anges bland annat följande:

” Genom ägardirektiv uppdrar kommunfullmäktige till AB Sollentunahem att:

-          färdigställa cirka 1500 hyresrättslägenheter fördelat över åren till och med år 2024

-          exploatera egen mark för ändamålet samt efter behov förvärva mark eller byggrätter”

Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019. Den fråga jag ställde var: ”Kommer Sollentunahem att klara av att uppfylla ägardirektivet från december 2016 om att färdigställa 1500 nya hyresrätter till år 2024?”

I sitt svar sa bolagets moderata ordförande att bolaget skulle klara av att bygga 1500 lägenheter, men  att det skulle sannolikt ta mer än fram till 2024 att få lägenheterna färdigställda. Det innebär att svaret på min fråga är nej, Sollentunahem kommer inte att klara målet. De kommer inte klara målet. Hon hävdade också att bolaget har den personella kompetensen att klara av att bygga det antal lägenheter.

Sollentunahem har under den senaste 15 års perioden genomgått ett kraftfull förändring. Sollentunahems lägenhetsbestånd har minskat från 7100 lägenheter 2006 till att Sollentunahem idag efter försäljningar, ombildningar och fission endast har 3600 lägenheter. En halvering alltså på 15 år.

Jag kommer att fortsätta att bevaka hur det går med uppdraget. Socialdemokraterna tvekar inte vid målet. Vi vill att Sollentunahem åter ska bli ett starkt allmännyttigt bostadsbolag som erbjuder bra bostäder till Sollentunaborna.

Frågor om Sollentunahems byggplaner saknar fortfarande svar!

Till kommunfullmäktige den 25 april 2019 hade jag ställt en enkel fråga till Sollentunahems moderata styrelseordförande om bolaget kommer att klara av att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya hyresrätter fram till och med 2024. Jag fick inget svar på min enkla fråga på det kommunfullmäktige sammanträdet. För att Maria Stockhaus (M) inte närvarade. Hon närvarade inte heller på kommunfullmäktige 23 maj eller 13 juni. Vid tre sammanträden i rad har alltså en rutinerad kommunpolitiker tillika riksdagsledamot valt att inte närvara på ett kommunfullmäktige för att svara på en fråga som är central i hennes uppdrag som ordförande i AB Sollentuna. 

Frågan har sin bakgrund i de ägardirektiv för Sollentunahem som kommunfullmäktige antog den 15 december 2016 . Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem. I ägardirektivet anges bland annat följande:

”Genom ägardirektiv uppdrar kommunfullmäktige till AB Sollentunahem att:

-          färdigställa cirka 1500 hyresrättslägenheter fördelat över åren till och med år 2024

-          exploatera egen mark för ändamålet samt efter behov förvärva mark eller byggrätter”

Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019. Däremot är planeringen av försäljningen av hyresrätter i full gång och den första försäljningen förväntas ske under hösten 2019.

När våra företrädare som beslutsfattare i kommunfullmäktige beslutade att Sollentunahem skulle startas 1950 så tror jag att de inte på något sätt kunde ana vad som nu sker med det stolta bolag som de byggde upp. Det var goda bostäder för breda befolkningsgrupper som var syftet med Sollentunahem inte att bygga upp ekonomiska värden som framtida politiska ledare kunde ”leka affär med”. Det hade åtminstone varit klädsamt om Sollentunahems ordförande valt att komma till kommunfullmäktige och svarat på en angelägen fråga.

 Om hon väl kommer till kommunfullmäktige den 19 september återstår att se. Om hom gör det har jag redan nu förberett ett antal relevanta följdfrågor som skulle vara intressant att få svar på. Några av dess är: 

• För att kunna bygga lägenheter krävs antagna detaljplaner för bostäder? Hur många lägenheter finns i de detaljplaner Sollentunahem har antagna eller i process?
• Om det nu är så svårt att hitta byggbar mark för uppdraget? Varför gav ni då uppdraget?
• Har Sollentunahem planer att köpa upp byggrätter från andra markägare så som skedde 2008 för att få bättre spridning och snabbare byggtakt?
• Har Sollentunahem den personella kompetensen inom bolaget för att bygga så många lägenheter på så kort tid som fem år?
• Enligt årsredovisningen hade Sollentunahem en personalomsättning på hela 38% 2018 har detta påverkat bolagets förmåga att bygga?
• Har Sollentuna ekonomiska muskler för att bygga så många lägenheter på kort tid?Hur ska Sollentunahem bygga upp den nödvändiga kompetensen för att bygga så många lägenheter på så kort tid?
• Hur litet kan Sollentunahem egentligen bli?  Är 3800 lägenheter en bottennivå?

Få svar från (m)ajoriteten om byggandet av hyresrätter!

Den 15 december 2016 antog kommunfullmäktige nya ägardirektiv för Sollentunahem. Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem. Under de 2½ år som gått sedan beslutet har bolagskoncernen byggts upp, fissionen genomförts och planerna för utförsäljningen av de 2000 lägenheterna har tagit stora steg mot förverkligande. Det går trögare med Sollentunahem ägardirektiv om att bygga 1500 nya hyresrätter. Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019. Arbetet med att ägardirektiven ska  enligt beslutet vara slutförda 2024.

Den moderatledda majoriteten har alltså så här länge lagt fokus på den del av beslutet som handlar om att möjliggöra försäljning av bostäder och inte på att bygga nya bostäder. Detta blev inte minst tydligt på kommunfullmäktige i juni 2019. Då svarade kommunstyrelsens ordförande på en interpellation som min partikamrat Kari Nortemo hade skrivit. I interpellationens ställdes tre konkreta frågor om hur majoriteten arbetar med att förverkliga ägardirektiven.

De svar som vi fick från Henrik Thunes (M) var ordrika, men föga konkreta. Jag har här lagt in hans svar på frågorna i sin helhet. Svaret är återgivet is sin helhet, men sorterat under frågorna istället för som en rak brödtext. Svaren i kursivt nedan:  

·         Anser ni att Sollentunahem har gjort tillräckligt för att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya hyresrätter?

Sedan december 2016 har Sollentunahem inlett ett aktivt arbete för att finna möjligheter att få till stånd 1 500 nya hyresrätter de kommande åren. Det torde inte råda någon tvekan om att uppgiften är omfattande och komplex.

·         Planeras några insatser för att stötta Sollentunahem för att uppfylla ägardirektivet?

I samband med beslutet om ägardirektivet till Sollentunahem beslutade kommunfullmäktige även om bildandet av bolagskoncern. Utifrån koncernperspektivet initierades under förra mandatperioden en samverkan mellan Sollentunahem, samhällsbyggnadsnämnden och miljö- och byggnadsnämnden för att gemensamt finna bästa, möjliga lösningar för att genomdriva uppdraget om 1 500 nya hyresrätter. Att stora delar av Sollentunahems verksamhet ställs om från att i huvudsak vara ett förvaltande bolag till att producera en stor mängd bostäder på bestämd tid kräver mycket av såväl bolaget som koncernen. Vi behöver säkerställa att vi skapar byggprojekt som uppfyller krav på att erbjuda attraktiva bostäder för hyresgäster samtidigt som projekten ska vara ekonomiskt genomförbara. Utöver planprocesser som är svåra att prognostisera i tid från beslut till färdigställande finns en rad faktorer som påverkar bolagets möjligheter att genomföra uppdraget. Sollentuna är landets sjunde minsta kommun till ytan vilket innebär begränsad marktillgång. I de stråk där vi gärna ser förtätningar begränsas byggnation samtidigt av statliga regleringar, inte sällan på grund av bullernivåer. På andra platser gör markförhållanden att det blir svårt att bygga bostäder på ett ekonomiskt hållbart sätt.

·         Hur många lägenheter kommer Sollentunahem att få markanvisning för att bygga i Väsjöområdet?

Thunes gav inget svar alls på denna fråga.

Interpellationsdebatten gav alltså inga konkreta svar. Den moderatledda majoriteten glider snarare undan tydliga utfästelser om hur det går med att förverkliga det ägardirektiv som de själva tagit initiativ till. Vill moderaterna ens att ägardirektiven ska förverkligas.  Vi Socialdemokrater kommer fortsätta arbeta för att det byggs fler hyresrätter i Sollentuna och att Sollentunahem ska vara ett starkt allmännyttigt bostadsföretag.

Kommer Sollentunahem klara av att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya lägenheter till 2024? - fråga till Sollentunahems ordförande på nästa fullmäktige

Till kommunfullmäktige den 25 april 2019 har jag ställt en enkel fråga till Sollentunahems ordförande om bolaget kommer att klara av att uppfylla ägardirektivet om att bygga 1500 nya hyresrätter fram till och med 2024.

Frågan ser ut så här i sin helhet:

”Den 15 december 2016 antog kommunfullmäktige nya ägardirektiv för Sollentunahem. Detta skedde i samband med beslut om att bilda bolagskoncern och genomföra fission av dåvarande AB Sollentunahem.

I ägardirektivet anges bland annat följande:

”Genom ägardirektiv uppdrar kommunfullmäktige till AB Sollentunahem att:

-          färdigställa cirka 1500 hyresrättslägenheter fördelat över åren till och med år 2024

-          exploatera egen mark för ändamålet samt efter behov förvärva mark eller byggrätter”

Sollentunahem färdigställde inga nya hyresrätter under nya bostadshus under 2018 och inga nya kommer att bli klara under 2019.

Mot bakgrund av ovanstående frågar jag Sollentunahems ordförande:

·         Kommer Sollentunahem att klara av att uppfylla ägardirektivet från december 2016 om att färdigställa 1500 nya hyresrätter till år 2024?”

Stoppa utförsäljningen av Sollentunahems lägenheter!

I höst påbörjar den moderatledda majoriteten utförsäljningen av hyresrätter i Sollentuna. Då ska det första av tre ”paket” med hyresätter börja säljas ut. Det handlar i första hand om bostäder i Rotebroområdet. De andra två paketen kommer enligt majoritetens plan att säljas 2021 och 2023.

Försäljningspaketen innebär att kommunfullmäktiges beslut från december 2016, efter förslag från den moderatledda majoriteten, om att sälja ut 2000 hyresrätter till andra fastighetsägare nu blir verkliget. De nu aktuella utförsäljningarna är inte de första försäljningarna som skett. Mellan åren 2007 - 2016 ombildades drygt 1 750 hyresrätter till bostadsrätter. Det motsvarar en fjärde del av det antal lägenheter bolaget hade innan ombildningarna påbörjades. Därtill har över 500 lägenheter sålts ut till privata fastighetsägare, framförallt handlar det om en del av Malmvägen som såldes till Wallenstam.

En annan del i kommunfullmäktiges beslut var att Sollentunahem ska byggas 1500 nya hyresrätter. Trots att det har gått nästa tre år sedan beslutet togs har inga nya bostadsprojekt börjat byggas. Det ledde till att Sollentunahem inte kom att färdigställa en enda ny lägenhet förra året och bolaget kommer inte några i år heller. Och detta i ett läge, där det står över 57 000 personer i Sollentunahems kö. Redan idag tar det mellan 8-12 år att få en lägenhet.

Därför är vårt krav tydligt. Sälj inte ut Sollentunahems hyresrätter. Det är särskilt viktigt för att ge unga, nya svenskar och andra grupper som idag har svårt att nå ut på bostadsmarknaden en bostad, samt för att ge möjlighet att byta bostad efter livets olika skeden.

Vi socialdemokrater ser bostaden som en social rättighet. Därför anser vi att det är ett samhälleligt ansvar att trygga bostadsförsörjningen. Vi är beredda att ta det ansvaret.

Vägen till ett sammanhållet Sollentuna kräver en bostadspolitik som bidrar till att möta den tilltagande boendesegregationen. Vi vill ha variationsrika bostadsområden med attraktiva bostadsmiljöer som innehåller olika upplåtelse- och boendeformer.

Nu dyker de kristdemokratiska dimridåerna om hyresrätter upp igen!

I samband med att beslutet om den moderatledda majoriteten beslutade om att sälja ut 2000 hyresrätter i slutet av 2016 försökte (KD) lägga dimridåer runt sitt agerande. Nu kan vi se i veckans Vi i Sollentuna att de fortsätter lägga dimridåer kring vad de röstat för i kommunfullmäktige.

I tidningen skriver de ” … vi (har) tillsammans med våra samarbetspartier Moderaterna och Liberalerna gett Sollentunahem direktiv att bygga 1 500 nya bostäder de närmaste åren.” Det är visserligen sant, men de glömmer berätta att de också röstat ja till att sälja ut 2000 lägenheter till privata fastighetsägare. Det gör att Sollentunahem riskerar att under en period få runt 3800 lägenheter eller färre då ytterligare ombildningar kan genomföras.

Nu försöker (KD) dölja vad de stått bakom. Det är inte konstigt att de gör det då ställt sig bakom något som är en total omsvängning i inställning till Sollentunahem och hyresrätten än vad de historiskt haft. För 15 år sedan, under den s k ”Regnbågskrisen” var S och (KD) helt överens om de här frågorna. Vi stod på samma sida under den tidens Sollentunahems strid. Vi var t o m överens om en politisk plattform, för den politiska majoritet som vi var nära att bilda tillsammans med fyra andra partier. I den plattformen stod det följande:

”Sollentuna ska präglas av en god politisk planering med genomtänkt och väl fungerande infrastruktur. Sollentuna behöver fler bostäder. Satsningen på bostads­byggandet syftar till att skapa balans och valfrihet i Sollentuna, med ungefär en tredjedel vardera av hyresrätter, bostadsrätter och egnahem.”

Under den innevarande mandatperioden har (KD) svängt helt om. På den tiden stod (KD) upp för Sollentunahem även om det innebar att det inte fick vara med i en moderatledd majoritet. Nu har de lagt sig helt platt för Moderaterna och Liberalerna och säljer ut ännu fler hyresrätter än de ansåg var oacceptabelt för 14 år sedan, men det vågar de inte erkänna för väljarna och sätter därmed återkommande upp sina dimridåer.

(KD) säger sig ändå sig att värna hyresrätten. Jag kommer då att tänka på ett passande bibelcitat från Hebreerbrevet 12:6.

” Ty den Herren älskar, den agar han, och han straffar med riset var son som han har kär.”

Så behandlar (KD) Sollentunahem och hyresrätten.

Välkommen granskning av Hyresgästföreningen av utförsäljning av Sollentunahems lägenheter!

Under 2016 drev den moderatledda majoriteten igenom att på ett genomgripande sätt förändra kommunmedborgarnas gemensamma bostadsbolag, AB Sollentuna. De beslutade att sälja ut 2000 lägenheter till privata fastighetsägare samt att bilda en bolagskoncern och genomföra en fission för att kunna flytta över pengar från Sollentunahem till kommunkassan. De lovade också att Sollentunahem ska få bygga 1500 nya hyresätter. Sammantaget skulle Sollentunahem få färre lägenheter och svagare ekonomisk ställning. I nuläget har ingen fastighet sålts.

Socialdemokraterna röstade emot försäljningarna och vi går till val för att stoppa de planerade försäljningarna.

Hyresgästföreningen Sollentuna meddelade nyligen att de avser att genomföra en utredning om Sollentuna kommuns hanterande av det kommunala bolaget AB Sollentunahem, i avsikt att få en rättslig prövning. Jag välkomnar en sådan granskning. Det finns många frågor och tveksamheter kring kommunens hanterande av det allmännyttiga bostadsbolaget Sollentunahem. Hyresgästföreningen Sollentuna har tillgång till en stab av jurister och utredare för denna process som de önskar få rättsligt prövad.

De områden som hyresgästföreningen vill granska är följande med deras motiveringar:

Aggressiv skatteplanering
Kommunen har i nuläget placerat över 1 800 hyresrätter i tre nya dotterbolag till AB Sollentunahem. Anledningen till det är att man ska slippa realisationsskatt vid försäljning till andra fastighetsbolag.

Den kommunala hushållningsprincipen
Sedan 2007 har cirka 2 000 hyresrätter ombildats till bostadsrätter genom en kommunal kampanj. Samtliga har sålts till underpriser, vilket inte stämmer överens med hushållningsprincipen.

Extra uttag ur AB Sollentunahem
Under de senaste åren har kommunen plockat ut cirka 24 miljoner kronor ur Sollentunahem utöver vinstuttaget. Ingen vet vad dessa pengar har använts till. Lagstiftningen är rätt otydlig på den punkten, men klart är att det finns en avgränsning och den vill vi ha prövad.

Överföring av kommersiella fastigheter
Tidigare i år förde kommunen över AB Sollentunahems kommersiella fastigheter till ett nytt kommunalt fastighetsbolag. Detta innebär dels en värdeöverföring i mångmiljonklassen, och dels att lagstiftningen om allmännyttiga bostadsbolag inte gäller det nya fastighetsbolaget.

Försäljning till andra fastighetsägare
2011 sålde kommunen 452 hyresrätter till Wallenstam. 2016 sålde Wallenstam vidare till D. Carnegie för tre gånger pengarna. Detta innebär dels att man sålde långt under marknadspris, och dels att man otillbörligt gynnat företaget Wallenstam vilket inte är tillåtet enligt lag.

Det är relevanta områden de valt ut och jag ser fram emot att se vad de kommer fram till.

Moderaterna är däremot inte så glada över granskningen i Vi i Sollentuna kommunstyrelsens ordförande så här:

”– Vi har gjort allting i enlighet med den lagstiftning som finns. När det gäller de extra uttag utöver vinstutdelningen från Sollentunahem så är det något som länsstyrelsen tittar på de år då en utdelning lämnats. Så det kontrolleras alltid. Men vill de slösa sina medlemmars tid på det här välkomnar vi det.

Han reagerar dock över tidpunkten för offentliggörandet.

Menar du att det finns politiska motiv?

– Ja, det är ganska uppenbart att det är så.”

Det är uppenbart att moderaterna inte vill att Sollentunahemsaffären ska bli en valfråga. Thunes antyder också att de inte tycker att det är en politisk fråga. Det är en märklig inställning. Såväl frågan om bostadsförsörjning för medborgarna och god förvaltning av skattemedel ingår i en kommuns grundläggande uppgifter och därmed i högsta grad politiska frågor och ska givetvis diskuteras och granskas under en valrörelse.

Vi kan ge ett tydligt besked från Socialdemokraterna. Vi står inte bakom försäljning av hyresrätter och slakten av Sollentunahem. Vi vill istället utveckla allmännyttan och bygga fler än de 1500 nya hyresrätter, som majoriteten lovat, de kommande åren. Vi Socialdemokrater går till val på att stoppa försäljningar till privata fastighetsägare. Ett större och starkare Sollentunahem ger fler bostäder och större valfrihet i hur och var du kan bo.

Sollentunahem är ett starkt bolag som kan finansiera nya hyrerätter utan att sälja. Det låga ränteläget gör att det är förmånligt att låna pengar för att bygga, utan att några försäljningar behövs. Ett Sollentunahem med fler lägenheter kan också erbjuda Sollentunaungdomarna en ungdomsgaranti för en egen bostad.

(S) går till val på att stoppa försäljningen av Sollentunahems lägenheter!

I ett debattinlägg i ”Mitt i Sollentuna” häromveckan efterfrågade Hyresgästföreningen i Sollentuna att de tre partierna i den moderatledda majoriteten skulle bekänna färg om Sollentunahem. Det hela har sin bakgrund i det beslut som majoriteten drev igenom hösten 2016 om bl a att sälja 2000 lägenheter till privata fastighetsägare och bygga 1500 nya lägenheter. Detta skulle ske genom bolagsbildningar och avancerade ekonomiska processer bl a en fission som flyttar tillgångar från vårt gemensamma bostadsbolag Sollentunahem till kommunens moderbolag så att pengarna kan användas till andra kommunala investeringar. Dem moderatledda majoriten prioriterar låg skatt och att minimera kommunala lån före ett starkt allmännyttigt bolag.

Vi Socialdemokrater är tydliga på vad vi vill. Vi går till val på att stoppa försäljningar till privata fastighetsägare och vi vill bygga fler än 1500 nya hyresrätter i Sollentuna de kommande åren.  Sollentunahem är ett rikt bolag som kan finansiera nya hyrerätter utan att sälja. Det låga ränteläaget gör att det är mer förmånligt att låna pengar för att bygga än att sälja.

Det är många hyresgäster som är oroliga över vad som ska hända med dem och deras boende sedan deras lägenhet satts upp på försäljningslistan. Det är inte bara oron som påverkar hyresgästerna. I de fastigheter som hotas av försäljning har bolaget stoppat renoveringar, inglasning av balkonger osv vilket påverkar de boende.

Hyresgästföreningen framför stark kritik mot kommunledningen för bristen av information till kommuninvånarna om vad som ska hända med Sollentunahem. Det är en berättigad kritik som inte har sin grund i att Sollentunahem är alla Sollentunabors gemensamma bolag oavsett om du bor i deras lägenheter eller inte.

Ännu har inte de tre partierna i den moderatledda majoriteten har ännu inte svarat. Med erfarenhet av hur de brukar agera är det oklart om hyresgästföreningen någonsin får ett svar. Vi Socialdemokrater är däremot tydliga och öppna med vad vi vill med Sollentunahem.

Vi Socialdemokrater värnar hyresrätten som boendeform och en stark allmännytta. Vi kommer att göra vad vi kan för att stoppa utförsäljningar av hyresrätterna.

Det behövs politiskt ansvarstagande för bostadspolitken!

Under senaste månaderna har det funnits flera rapporter som visats att priset på bostadsrätter minskat i Stockholmsområdet. En effekt som nyligen uppmärksammats är att Wallenstam avbrutit ett byggprojekt i Solberga sedan bolaget konstaterat att bostadsrättsmarknaden svalnat om. Det finns också en pågående diskussion om bostadsbubblan brustat.

Ett skäl till bostadspriserna gått ner i Stockholmsområdet kan vara att bostadsbyggandet ökat under de senaste åren. Genom det har en något bättre balans skapats mellan utbud och efterfrågan.

Under 2016 färdigställdes 42 441 bostadslägenheter i nybyggda hus i Sverige, vilket är det högsta antalet under ett år sedan 1992. Enligt Boverket har 73 000 nya bostäder fått startbesked under 2017.
En tredjedel av de nybyggda bostäderna 2016 finns i Stockholms län. I Sollentuna kommun färdigställdes 117 bostäder under år 2016 enligt SCB:s statistik (731 år 2015 och 324 år 2014).
För 2017 har 676 bostäder fått startbesked enligt det underlag som kommunen skickat till Boverket som underlag för statsbidraget “Byggbonus”.

Det höga bostadsbyggandet är den är den ljusa sidan. En av de mörka sidorna är att detta höga byggande ändå inte är tillräckligt. Enligt Boverkets beräkningar behöver 88000 lägenheter påbörjas i landet årligen för att vi ska nå balans kring 2025. En annan mörk sida är att de bostäder som byggs bara i mycket begränsad utsträckning är överkomliga för de grupper som har det svårast att få bostad - nämligen hushåll med låga inkomster.

Om det är underskott på bostäder för lågavlönade, börjar det, omvänt, bli överskott på bostäder för de köpstarkaste grupperna. Det är det vi ser effekten av i Stockholmsregionen just nu.

Utifrån hur marknadsmekanismerna inom bostadssektorn fungerat i stort de senaste decennierna så finns det ändå anledning att vifta med en varningsflagga. Lita inte på att marknaden löser situationen, det krävs också politisk vilja och politiskt ansvarstagande om Sverige ska nå balans på bostadsmarknaden.

Första tecken på vikande marknader gör att byggandet sjunker. Överskottet och prispressen uppstår aldrig. Stora svenska byggbolag är försiktiga med att bygga sönder vinstmaskinen som stavas bostadsbrist. För stort utbud betyder risk för lägre priser.

Det är, med andra ord, svårt att komma undan behovet av samhällsstöd. Det kräver i sin tur noggranna överväganden inom många sektorer - bygglagstiftning, bostadsbeskattning, investeringsstöd, för att nu bara at några exempel.

På lokal nivå handlar det inte minst om att att bevara en stark allmännytta som kan bygga och nå en viss storleksnivå. I Sollentuna hade vårt kommunala bostadsbolag för 10 år sedan över 7000 lägenheter i sitt bestånd. Sedan dess har ett antal försäljningar till andra fastighetsbolag och bostadsrättsföreningar minskat antalet lägenheter i bolaget till runt 5800 stycken. Det finns också ett ännu inte verkställt beslut om att sälja ytterligare 2000 lägenheter. Sollentunahem riskerar att under en period få runt 3800 lägenheter eller färre då ytterligare ombildningar kan genomföras samtidigt som bolagets sociala åtaganden utökas i de nya ägardirektiven.

Om det ska vara en rättighet för människor i alla inkomstgrupper till ett bra boende behöver Sverige mer samhällsstyrning inom bostadssektorn. Det kräver i sin tur åtgärder inom många sektorer - bygglagstiftning, bostadsbeskattning, investeringsstöd osv samt inte minst en vilja att minska bostadsbristen hos politiskt förtroendevalda på alla politiska nivåer.

Det är naturligt att många hyresgäster känner oro!

För någon månad sedan släppte Sollentunahem listan på vilka av bolagets lägenheter som ska säljas och vilka som ska få vara kvar i Sollentunahem i framtiden. Förslaget är en följd av det beslut som den moderatledda majoriteten i Sollentuna drev igenom i december 2016. 2000 hyresgäster kommer att få en ny fastighetsägare för att den moderatledda majoriteten ska kunna bekosta eftersatt underhåll, undvika skattehöjningar och undvka att kommunen ska behöva ta så stora lån.

När kommunfullmäktige debatterade besluten uttalade Sollentunahems moderata ordförande att oppositionen genom sitt motstånd till beslutet skapade oro hos hyresgästerna. Ett sådant uttalande säger mer om hennes inställning än om verkligheten. Förändring skapar helt naturligt oro hos de flesta människor.

Sollentunahems styrelse har nu alltså fattat beslut om hur de tre försäljningspaketen ska se ut. Totalt omfattar de 1500 lägenheter fördelade på tre paket, i praktiken särskilda dotterbolag. Dessa paket kommer säljas ut succesivt under de kommande åren. Det första under 2018. Så som jag har förstått det så är det ännu inte beslutat vilket av de tre paketen/dotterbolagen som ska säljas först.

Lokalpressen har de senaste veckorna rapporterat om att många hyresgäster känner oro över vad som ska hända och vem som ska bli deras nya hyresvärd. Den moderatledda majoriteten har i retoriken sagt att de ska sälja till långsiktiga och seriösa hyresvärdar, men sådant är lättare att lova än garantera.

I senaste numret av Vi i Sollentuna (v. 24) skriver en hyresgäst i Rotsunda så här i en insändare:

”Ingen av dessa partiers politiker har kommunicerat med mig som medborgare och hyresgäst, än mindre ens försökt att informera mig. Jag och alla de andra drygt 71 000 invånarna i kommunen betyder uppenbarligen ingenting för dessa politiker”, det är lätt att förstå den oro och irritation som denna hyresgäst ger uttryck för.

När Sollentunahems VD uttalar sig om frågan i ett tidigare nummer av samma tidning (v. 22) säger han så här: ”Det finns en hel del oro just nu. Inte minst bland de hyresgäster som vi har en lång relation till. Det finns ju de som har bott hos oss i femtio år, och det är ju en tung känsla att bryta en så lång relation. Men det är vår absoluta ambition att det ska vara seriösa aktörer som tar över, som har en långsiktighet i sitt förvaltande”.

Hur ligger det nu till med långsiktigt ägande hos de som köper. Vad kan man garantera? Sollentunahems VD uttrycker det så här i samma artikel: ” Lagligt sett kan vi tvinga dem att behålla dem som hyresrätter i två år. Men sedan kan man avtala om längre tid, och bryter de mot avtalet blir det ett civilrättsligt mål i stället, då de kan dömas att betala vite”.

I det här sammanhanget är det relevant att ta upp vad som hände med de cirka 450 lägenheter i Malmvägsområdet som såldes till Wallenstam 2009. Det är det enda större beståndet som Sollentunahem hittills sålt ut till en privatfastighetsägare, övriga utförsäljningar har i stort skett via ombildning till bostadsrätter. Under 2015 sålde Wallenstam vidare fastigheterna till D. Carnegie & Co.

Vi i Sollentuna tog upp detta nyligen (v. 22). De visar upp följande bild: ”D. Carnegie & Co lyxrenoverar sina lägenheter vid Malmvägen och höjer hyrorna med 40 procent. Samtidigt går företaget med rekordvinst”,

D. Carnegie & co skriver så här i ett pressmeddelande; ”Sammanlagt har renoveringarna under 2016 möjliggjort en ökning av hyresintäkterna om 4,7 procent för jämförbara fastigheter, 3,8 procentenheter över den allmänna hyresutvecklingen”, i samma pressmeddelande kan man också kan läsa: ”Vinsten före skatt uppgick till 2 072 miljoner kronor – upp 46 procent jämfört med föregående år”.

Det är idag mycket lönsamt och en stabil investering att äga hyresrätter idag. Utifrån ovanstående är det naturligt att de som i dag bor i Sollentunahems lägenheter och som bor i den del av lägenhetsbeståndet som ska säljas ut är det lätt att förstå att hyresgästerna känner sig oroliga om vad som ska ske efter försäljningen. Hur kommer hyresnivån utvecklas? Kommer lägenheterna att lyxrenoveras? Kommer jag att ha råd att bo kvar? Detta är helt naturliga frågor.

Det är dock inte bara efter försäljningen som hyresgästerna har anledning att känna oro. Vad händer under tiden fram till en försäljning. Vad kommer Sollentunahem att lägga ner för resurser på dessa lägenheter? Jag har redan hört en bekant berätta att Sollentunahem tagit tillbaka ett tidigare löfte om inglasad balkong tack vare att deras lägenhet ska säljas. Jag utgår från att denna hyresgäst inte är den enda som drabbats av liknande besked.

Det är naturligt att känna oro när ens bostad ska byta hyresvärd.

Nu är det beslutat vilka hyresrätter som moderaterna vill sälja ut!

Den 22 maj offentliggjorde Sollentunahem vilka hyresrätter som ska säljas till andra hyresvärdar efter beslutet i kommunfullmäktige i december 2016. Då genomdrev den moderatledda majoriteten att 2000 av Sollentunahems hyresrätter ska säljas till annan hyresvärd. 

Jag har beskrivit denna onödiga affär i ett antal blogginlägg under förra hösten. Den moderatledda majoriteten valde att sälja ut Sollentunabors hem i stället för att låna pengar eller höja skatten.

Sedan listan presenterades har jag pratat med ett antal vänner och bekanta som bor i Sollentunahems bestånd. En del är glada för att deras bostad inte ska säljas och andra är oroliga över vad som ska hända när deras hem säljs till en annan fastighetsägare. Deras oro är fullt naturlig eftersom det i nuläget är oklart vem som köper och vilka konsekvenser blir. Den oron ska vi ta på allvar.

Det finns också ett säkert inte obetydligt antal människor som valt att bo i Sollentunahem som nu finner att den moderatledda majoriteten tar ifrån dem deras eget val. Då uppstår naturligtvis frågor om deras chanser att få flytta till en annan lägenhet i det bestånd som blir kvar i Sollentunahems ägo. Kan de kompenseras med köpoäng, förtur eller på annat sätt? Det är frågor som behöver få sitt svar.

I den lista som nu presenteras har de 2000 lägenheter som ska säljas paketerats i tre bolag som sedan säljs till de nya hyresvärdarna. Det hela är en process som kommer att ta några år att genomföra.

Jag lär återkomma till den här frågan.

Fullmäktigedebatt om försäljning av skollokaler

På kommunfullmäktige den 5 april hade jag ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande med anledning av majoritetens beslut från i februari om att sälja ett antal skollokaler i kommunen. 

Beslutet om att sälja 22 skollokaler är inte det första säljbeslutet de tagit. Tidigare har det bl a handlat om hyresrätter. Det är lätt att få intrycket att kommunen är på obestånd och säljer av tillgångarna för att klara ekonomin. Så är det inte. Kommunen gick 2016 med ett stort överskott. Kommunen har ingen låneskuld eller borgensåtaganden att tala om. Det handlar om andra saker.

En fråga som är väsentlig i detta sammanhang är vem man ska sälja till och till vilken prissättning. I denna fråga har den moderatledda majoriteten gett svar sett olika ut. Utifrån dessa olika besked från den moderatledda majoriteten finns det anledning att ställa frågor om syftet med försäljningen av 22 skollokaler. Är syftet med att sälja skolfastigheterna att sälja till de som bedriver verksamhet i lokalerna eller att sälja till högsta pris efter budgivning?

I fullmäktigedebatten framgick det att det handlar om att sälja till det de kallar marknadspris. Kommunstyrelsens ordförande sa också att de inte skulle säljas till underpris. Det fagra talet om att friskolor skulle få köpa sina lokaler för att utveckla sin verksamhet är därmed inte så mycket värt.

Genom att kommunen äger skolfastigheter garanteras att dessa fastigheter inhyser den verksamhet de är menade för nämligen skolverksamhet. Kommunen äger dessutom makten att styra en framtida utveckling av fastigheten. Det är inte ovanligt att skolor byggs ut eller om för att täcka behov av fler skolplatser. Med en annan fastighetsägare innebär det en onödig risk att kommunen hamnar i en kostsam beroendeställning till de nya ägarna. Det kommunala planmonopolet inte något skydd från sådant. Planmonopolet kan bara skydda användningsområdet skola.

Långsiktigt är det helt klart fördelaktigt för kommunen att inte sälja skolfastigheterna såväl ur ett ekonomiskt perspektiv som ur ett planeringsmässigt perspektiv. Försäljningen handlar snarare om ideologi och ekonomisk kortsiktighet än något annat.

Nu blir det debatt i fullmäktige om försäljningar av skollokaler!

Inför kommunfullmäktige den 6 april har jag ställt en enkel fråga till kommunstyrelsens ordförande utifrån beslutet om att sälja 22 skolfastigheter där fristående enheter bedriver verksamhet.

Bakgrunden till frågan är att majoriteten glidit i syftet med försäljningen.

Frågan ser ut så här:

Fråga till kommunstyrelsens ordförande om majoritetens syfte att sälja skolfastigheter

I februari 2017 beslutade den moderatledda majoriteten i kommunfullmäktige att sälja 22 skoltomter där fristående skolor bedriver verksamheten.

En fråga som är väsentlig i detta sammanhang är vem man ska sälja till och till vilken prissättning. I denna fråga har den moderatledda majoriteten gett svar sett olika ut.

I en artikel i ”Vi i Sollentuna” vecka 5/2017 står följande: ”Tanken är att skolfastigheterna i första hand ska säljas till dem som bedriver verksamhet där idag. Om de inte vill köpa kan fastigheterna i stället komma att säljas på den öppna marknaden.”

I en insändare i ”Vi i Sollentuna” i vecka 8/2017 skriver kommunalrådet Thunes följande: ”Genom uppdraget… möjliggör vi även för de friskolor som vill ta över ägandet av lokalerna och därmed kunna anpassa dem efter sin verksamhet”

I samma tidning i vecka 13/2017 är samma kommunalråd intervjuad kring samma fråga och säger då: ” … vi ansvar för att värna om Sollentunabornas skattepengar på bästa sätt. Vi ska därför sälja skolorna för vad de faktiskt är värda men en friskola som kan betala marknadspris kommer att få göra det.”  I samma artikel står också följande: ”… Att det nya beskedet är att de som driver verksamhet inte alls får någon förköpsrätt, utan bara rätt att köpa till det vinnande budet.”

Utifrån dessa olika besked från den moderatledda majoriteten finns det anledning att ställa frågor om syftet med försäljningen av 22 skollokaler. Är syftet med att sälja skolfastigheterna att sälja till de som bedriver verksamhet i lokalerna eller att sälja till högsta pris efter budgivning?

Med anledning av ovanstående frågar jag kommunstyrelsens ordförande:

-          Kommer de som bedriver verksamheten i skollokalerna att ha förköpsrätt vid en kommande försäljning av skollokaler?

En dålig affär att sälja skollokaler!

I februari beslutade den moderatledda majoriteten att sälja ett antal skollokaler i kommunen. Det är inte första säljbeslutet de tagit. Tidigare har det bl a handlat om hyresrätter. Det är lätt att få intrycket att kommunen är på obestånd och säljer av tillgångarna för att klara ekonomin. Så är det inte. Kommunen gick 2016 med ett stort överskott. Kommunen har ingen låneskuld eller borgensåtaganden att tala om. Det handlar om andra saker.

I en region som vår med skriande bostadsbrist och betydande befolkningsökning är det oklokt att göra sig av med mark och fastigheter. Rent ekonomiskt är ägande av fastigheter är över tid den säkraste placeringen en kommun göra. Den moderatledda majoriteten väljer i det läget att sälja 22 skoltomter där fristående skolor bedriver verksamheten.

Genom att kommunen äger skolfastigheter garanteras att dessa fastigheter inhyser den verksamhet de är menade för nämligen skolverksamhet. Kommunen äger dessutom makten att styra en framtida utveckling av fastigheten. Det är inte ovanligt att skolor byggs ut eller om för att täcka behov av fler skolplatser. Med en annan fastighetsägare innebär det en onödig risk att kommunen hamnar i en kostsam beroendeställning till de nya ägarna. Det kommunala planmonopolet inte något skydd från sådant. Planmonopolet kan bara skydda användningsområdet skola.

En annan fråga är till vem ska sälja till. I samband med beslutet pratade de om att sälja till de friskolor som bedriver verksamheten i lokalerna. Det moderata kommunalrådet bekräftade den uppfattningen i en insändare i vecka 8/2017 i ”Vi i Sollentuna följande: ”Genom uppdraget… möjliggör vi även för de friskolor som vill ta över ägandet av lokalerna och därmed kunna anpassa dem efter sin verksamhet”

I vecka 13/2017 är samma kommunalråd intervjuad kring frågan och då är det något annat han säger: ” – I Sollentuna värdesätter vi de fristående skolorna och de är med och bidrar till den höga kvalitén på utbildningen i kommunen. Samtidigt har vi ansvar för att värna om Sollentunabornas skattepengar på bästa sätt. Vi ska därför sälja skolorna för vad de faktiskt är värda men en friskola som kan betala marknadspris kommer att få göra det.”

Då blir det något annat. I stället för att ge friskolorna bättre förutsättningar att styra sina lokaler och lokalkostnader så säljs skollokalerna till högstbjudande.

Avslutningsvis är det långsiktigt är det helt klart fördelaktigt för kommunen att behålla skolfastigheterna såväl ur ett ekonomiskt perspektiv som ur ett planeringsmässigt perspektiv. Försäljningen handlar snarare om ideologi och ekonomisk kortsiktighet än något annat.

Fullmäktigedebatt om utförsäljning av skollokaler

På kommunfullmäktige den 9 februari beslutade den moderatledda majoriteten, med stöd av Centerpartiet, att sälja ut ett stort antal skollokaler där fristående skolor och förskolor bedriver verksamheten. (S) röstade emot utförsäljning. I debatten sa jag ungefär följande:

Nu står vi inför nästa etapp av försäljningar. Förra gångar handlade om hyresrätter och nu är det skolor. Det är lätt att få intrycket att Kommunen är på obestånd och säljer av tillgångarna för att klara ekonomin. Så är det inte. Det har vi klargjort i tidigare debatter. Kommunen har år efter år gjort stora överskott. Därtill ingen låneskuld eller borgensåtaganden att tala om. Det handlar om andra saker.

Vi Socialdemokrater anser att skolfastigheter är en typ av fastigheter med verksamhet som är av allmänt intresse och därför bör vara i kommunal ägo. Att kommunen äger skolfastigheter är en garanti för att dessa fastigheter inhyser den verksamhet de är menade för, skolverksamhet. Dessutom har kommunen genom ägande möjlighet att styra vilken utövare som sköter skoldrift i de fastigheter kommunen äger. Att sälja skolorna innebär en onödig risk att hamna i en kostsam beroendeställning till de nya ägarna.

Om försäljning inte sker så äger kommunen dessutom marken för behov i framtiden för att kunna bygga ut skolor osv. Det har vi sett exempel på i Töjnan, Skälby, Tegelhagen, Eriksberg, Gärdeskolan m fl under senaste åren. Det blir mer komplicerat om det ska vara annan fastighetsägare inblandad.

#

Det finns inte som vi ser det några sakliga skäl för att sälja, än de skäl som anfördes på tidigare KF-möten när vi diskuterade försäljning av hyresrätter och bolagsbildning. Samma skäl till som då:

1)      Sollentuna kommun har skaffat sig ett ” investeringsberg” i miljardbelopp som måste hanteras.

2)      Den moderatledda majoriteten vill hålla en oförändrat låg kommunal skatt.

3)      Majoriteten vill ha så liten låneskuld som möjligt. Trots att räntan är rekordlåg i dag och att räntekostnaderna hade varit betydligt lägre i nuläget än en del av de statsbidrag som kommunen låtit bli att dra nytta av

#

Att äga fastigheter är över tid den säkraste placeringen en kommun göra. I en region som vår med skriande bostadsbrist och hög efterfrågan är det oklokt att göra sig av med mark och fastigheter.

En fastighet kan bara säljas en gång. Har man sålt den så står man där om något händer. Möjligheten att agera ligger hos någon annan. Framtida möjligheter blockeras. Det räcker inte med att hänvisa till planmonopolet som garant för att styra utvecklingen. Det har vi sett exempel på tidigare. Det finns alltid en risk att det kostar att få som man vill, jag säger bara Grindstugan.

Avslutningsvis bifall till Freddie Lundqvists yrkande

”Ty den Herren älskar, den agar han” – KD:s omsvängning om Sollentunahem

Nyligen fick KD det lägsta resultatet i en opinionsmätning sedan 1995. Det är inte bara opinionssiffrorna som är låga, även trovärdigheten i argumenten ligger på rekordlåga nivåer. Detta gäller inte minst för deras argumentation i Sollentuna kring utförsäljningar av hyresrätter. I två kommunfullmäktigedebatter och två debattinlägg i lokalpressen hävdar deras gruppledare i Sollentuna att de värnar hyresrätten trots att antalet hyresrätter har minskat markant de sista tio åren och nu kommer fortsätta minska.

I debatterna om majoritetens förslag att sälja ut hyresrätter och skapa bolagskoncern på kommunfullmäktige den 24 november 2016 hävdade KD:s gruppledare att de värnade Sollentunahem. Något som jag bemötte i debatterna på kommunfullmäktige.

Det mest anmärkningsvärda är KD:S totala omsvängning i inställning till Sollentunahem. För 14 år sedan, under den s k ”Regnbågskrisen” var S och KD helt överens om de här frågorna. Vi stod på samma sida under den tidens Sollentunahems strid. Vi var t o m överens om en politisk plattform, för den politiska majoritet som vi var nära att bilda tillsammans med fyra andra partier. I den plattformen stod det följande:

”Sollentuna ska präglas av en god politisk planering med genomtänkt och väl fungerande infrastruktur. Sollentuna behöver fler bostäder. Satsningen på bostads­byggandet syftar till att skapa balans och valfrihet i Sollentuna, med ungefär en tredjedel vardera av hyresrätter, bostadsrätter och egnahem.

• Kommunen ska bidra till att Sollentunahems tusenprogram kan förverkligas.

• Ett långsiktigt kommunalt bostadsförsörjningsprogram ska fastställas. Hyresrätter ska prioriteras.”

Nu har KD svängt helt om. På den tiden stod KD upp för Sollentunahem även om det innebar att det inte fick vara med i en moderatledd majoritet. Nu lägger de sig helt platt för moderaterna och Liberalerna och säljer ut ännu fler hyresrätter än de ansåg var oacceptabelt för 14 år sedan.

Om KD ändå säger sig att värna Sollentunahem så kommer jag och tänka på ett passande bibelcitat från Hebreerbrevet 12:6.

” Ty den Herren älskar, den agar han, och han straffar med riset var son som han har kär.”

Så behandlar KD Sollentunahem.