Visst kan löparbanor ha sjöutsikt!

Sollentunavallen var en av de femton idrottsplatserna som var utvalda till den första omröstningsomgången i tidningen Expressens tävling "Sveriges finaste IP". Sollentunavallen tog sig dock inte vidare till finalen.

Sollentunavallen byggdes 1969 och invigdes lagom till friidrotts SM detta år. Sedan dess har arenan används till flera friidrotts SM och årliga galatävlingar. Fotbollen har också haft en stor plats på ”huvudstan” på Sollentunavalllen. Under tidens gång har också två ishallar, en konstfrusen bandybana och för några år sedan tillkom friidrottshallen.

En gång i tiden var Sollentunavallens framtid hotad. För 15 år sedan ville vissa borgerliga politiker bygga lyxiga bostäder  på Sollentunavallen. Det var Veidekke som skulle bygga bostäderna. Det dåvarande stadsbyggnadskommunalrådet Gabrielsson (fp) anammade förslaget. Skisser visades upp, det pratades om att tre villor skulle lösas in och Sollentunavallen skulle flyttas till Väsjöbackens parkering. Det är därför att det i det i programskedet för Väsjöutbyggnaden anges att ”idrottsstaden” ska byggas på Väsjöbackens parkering.

Då runt 2004-05 fortsatte diskussionerna. (S) övriga oppositionspartier tog ställning emot flytten. Idrottsföreningarna på Vallen var motståndare och Sollentunabor uttryckte spontant att de inte förstod varför det skulle flyttas. Under en tid stod det fp-märkta kommunalrådet på sig och motiverade bland annat det med att att ”löparbanor inte behöver sjöutsikt”.

Sedan närmade sig valet 2006 och frågan var inte helt avförd från dagordningen. (S) gick till var på att bevara Sollentunavallen. (M) kände sig stressade av frågan och ville absolut inte ha den inne inne i valrörelsen och satte en f d militär på att torpedera sprängkraften i frågan. Det mest påtagliga var när vi hade fått ut dåvarande idrottsministern Bosse Ringholm på ett valmöte och tog honom till Sollentunavallen för att träffa föreningarna som verkade där. Då dök den utsända moderaten upp och gjorde klart att någon flytt av Sollentunavallen var aktuell. För övrigt fick dåvarande chefen på Sollentunavallen ”bannor” för att han upplåtit Sollentunavallen för mötet utan att be om tillstånd.

Nu står trots allt Sollentunavallen kvar där och fylls dagligen av såväl idrottande ungdomar och elitidrott. En kraftkälla och samlingspunkt som betyder mycket för många. Det skadar inte heller att en idrottsplats ligger vackert och att löparbanor har sjöutsikt.

Ge fler Sollentunabarn möjlighet att idrotta!

Sollentuna är en av Sveriges mest ojämlika kommuner. Kommunen har den sjunde mest ojämlika inkomstfördelningen av landets kommuner. Omjämlikheten syns inom alla områden i samhället, t ex inom idrottsutövande.

Idrotten bidrar till glädje och hälsa, men även gemenskap och ett samhälle som håller ihop. För mig som Socialdemokrat är målet att alla barn och unga ska få ta del av idrotten på lika villkor och till rimliga kostnader .Idag kan det kosta en hel del pengar att vara aktiv inom olika idrottsföreningar. Alla barn och unga som vill ägna sig åt idrott på sin fritid har inte en familjeekonomi som ger utrymme till att barnen ägnar sig åt idrott.

När det gäller kostnader för idrottande handlar det om ökande kostnader för medlemsavgifter och utrustning, men det tillkommer ofta andra kostnader för cuper, läger, tävlingar etc beroende på vilken sport som utövas. Kostnader som inte alla familjer har råd med. Det finns barn i Sollentuna som får gå hem med en klump i magen om att lägret eller cupen som laget ska åka på sommaren kostar mer än de trott. Kostnader som familjer med låga inkomster kan ha problem att klara av ekonomiskt och stängs barn ute. Det är något som kommunen behöver ta hänsyn till. När jag debatterade denna fråga med kultur- och fritidsnämndens ordförande härom månaden lovade han att kommunen skulle göra en kartläggning av avgiftsnivåerna.

Vi socialdemokrater ser problemet och föreslår därför nyheten i budgeten för 2019 att kommunen bör införa ett ”fritidskort”, som alla barn får, och kan använda till att betala medlemsavgift i den förening de vill. Det behöver inte vara en idrottsförening, det kan likaväl handla om teater, dans eller något annat. ”Fritidskortet” som har prövats på Island ger den unga mer makt att bestämma om vilken förening de vill vara aktiv i. På detta sätt lockas också föreningar att vara aktiva i områden där andelen föreningsaktiva är låg, vilket sammanfaller med områden där fattigdom och utanförskap är som störst.

Vi Socialdemokrater har jobbat länge för att Sollentuna ska bygga ikapp behoven av idrottsanläggningar. Det har blivit bättre de senaste åren. Det har byggts flera idrottshallar och konstgräsplaner, men det finns fler behov. De behoven handlar t ex om en idrottshall i Viby, ytterligare en simhall, ytterligare konstgräsplaner i Rotebro och Silverdal m m.

Ett annat sätt att minska betydelsen av föräldrarnas inkomster är att erbjuda lån av utrustning. Det har diskuterats länge. Vi Socialdemokrater motionerade för några år sedan om det och andra partier har fört upp det i ansvarig nämnd. Men ännu har det inte blivit verklighet.

Idrotten är en plats där Sollentunabor med olika bakgrund kan träffas, bli vänner och lära av varandra. Idrotten bidrar därmed till att minska ojämlikheten och skapar ett samhälle som håller ihop och blir tryggare.

Tre tydliga besked från (M)ajoriteten - bostadsbristen ska inte bekämpas, gruppstorleken i förskolan ska inte minska och det blir ingen idrottshall i Viby!

Nyligen debatterade kommunfullmäktige kommunens budget för 2019. I debatten visades det på en tydlig skillnad mellan den moderatleda majoriten och oss Socialdemokrater.

Höstens val handlar om vilket Sollentuna vi vill ha i framtiden Ska en moderatledd majoritet få fortsätta styra kommunen eller är det dags för något nytt efter 39 år?

Vi Socialdemokrater presenterade ett budgetalternativ som skulle göra slut på den borgerliga snålpolitiken och istället satsar vi på Sollentunaborna genom att satsa på barn, seniorer och på en snygg och trygg kommun.

I budgetdebatten lämnade den moderatledda majoriteten däremot tre tydliga besked till Sollentunaborna som bekräftar deras snålpolitik:

1)      Bostadsbristen ska inte bekämpas. De är nöjda om det byggs hälften av det mål som kommunen satt upp för bostadsbyggande. Målet är 800 per år och moderaterna är nöjda med 350 per år.

2)      Barngruppernas storlek i förskolan ska inte minska. Den moderatledda majoriteten ser nämligen inget behov av att minska antalet barn per grupp, trots att Sollentuna kommun ligger över Skolverkets riktlinjer på gruppstorlekar.

3)      Det blir ingen idrottshall i Viby. Genom att kommunen i vintras sålde Vibyskolans tomt till Hemfosa. Nu går det inte att bygga en idrottshall där längre så som de tidigare planerna utgick i från.

För att vara en långsiktigt trovärdig politiker är en förutsättning att retorik, förslag och praktiskt handlande hänger ihop. Det enkelt att du håller det du lovar och följa de mål du satt upp. Om överdrifterna blir för stora så blir det på sikt svårt att klara sig undan kritik. Det gäller inte minst när en majoritet styrt en kommun i det närmaste fyra årtionden i sträck.

Vi Socialdemokrater däremot vill att Sollentuna bygger fler bostäder för att minska bostadsbristen, vi vill minska barngruppernas storlek i förskolan och vi ger oss inte förrän det finns en idrottshall i Viby.

Valet den 9 september avgör Sollentunas framtid. Röstar du för en fortsatt snålpolitik med moderaterna eller för att annat styre som istället investerar i välfärd och service?

Löfte om kartläggning av avgiftnivåerna i idrottsföreningarna! - Fullmäktigedebatt om barns idrottande

På kommunfullmäktige den 17 maj 2018 debatterade jag en interpellation som jag skrivit,  tillsammans med min partikamrat Swapna Sharma, kring barn- och ungas deltagande i idrottsverksamhet.

Under debatten lovade kultur- och fritidsnämndens kristdemokratiska ordförande att det skulle genomföras en kartläggning skulle ske av avgiftsnivåerna i de olika föreningarna. Det löftet kommer jag givetvis följa upp att det efterlevs.

I debatten sa jag bl a följande:

"Idrotten bidrar till glädje och hälsa, men även gemenskap och ett samhälle som håller ihop. För mig som Socialdemokrat är målet att alla barn och unga ska få ta del av idrotten på lika villkor och till rimliga kostnader.

Sollentuna är en av Sveriges mest ojämlika kommuner. Kommunen har den sjunde mest ojämlika inkomstfördelningen av landets kommuner. I dag kan det kosta en hel del pengar att vara aktiv inom olika idrottsföreningar. Alla barn och unga som vill ägna sig åt idrott på sin fritid har inte en familjeekonomi som ger utrymme till att barnen ägnar sig åt idrott. Av interpellationssvaret framkommer det att ingen kartläggning skett av avgiftsnivåerna i kommunens idrottsföreningar. Det är synd. Kommunens lokalkostnader och bidragsnivå säger inte allt. I dag är medlemsavgifter och utrustning rätt höga i grunden och därtill kommer ytterligare kostnader för cuper, läger, tävlingar etc som barnen vill och i många fall förväntade att delta i. Kostnader som familjer med låga inkomster kan ha problem att klara av ekonomiskt och stängs barn ute. Det är något som kommunen behöver ta hänsyn till.

Kommunen gör en del insatser redan i dag för att få så många Sollentunabarn att vara med och idrotta som möjligt. Det redovisas bra i interpellationssvaret. Jag vet att det finns en ambition hos både nämnd och förvaltning att få fler barn att bli aktiva. Även om det görs mycket, men är det tillräckligt?

Det är en bra med en kartläggning genom kultur- och fritidssvaneunderökningen. Jag har fått den att svara på, och givetvis svarat. Jag hoppas att kommunen får ut bra slutsatser av det.

Ett annat sätt att minska betydelsen av föräldrarnas inkomster är att erbjuda lån av utrustning. Det har diskuterats länge. Vi Socialdemokrater motionerade för några år sedan om det och andra partier har fört upp det i KFN som jag förstått det. Men ännu har det inte blivit verklighet.

En annan finansieringskälla för barn och ungdomars idrottande är staten. I den nyligen presenterade vårändringsbudgeten avsätts ytterligare 10 miljoner kronor för att ge bättre förutsättningar för barn och ungas idrottande. Några av dessa kronor kan säkert komma Sollentuna till del.

Avslutningsvis vill jag fråga kommer kommunen att genomföra en kartläggning av olika former av avgifter inom idrottsföreningarna för att skaffa sig en bild och därefter bättre kunna vidta åtgärder i syfte för att få fler barn att idrotta?"

Vilka insatser gör kommunen för att få fler Sollentunabarn att idrotta?

Sollentuna är en av Sveriges mest ojämlika kommuner. Kommunen har den sjunde mest ojämlika inkomstfördelningen av landets kommuner. Omjämlikheten syns inom alla områden i samhället, t ex inom idrottsutövande. Detta har föranlett mig att tillsammans med min partikamrat Swapna Sharma ställa en interpellation till kultur- och fritidsnämndens ordförande om vilka insatser kommunen gör för att få fler Sollentunabarn att idrotta. Interpellationen besvaras på kommunfullmäktige den 19 april.

I dag kan det kosta en hel del pengar att vara aktiv inom olika idrottsföreningar. Alla barn och unga som vill ägna sig åt idrott på sin fritid har inte en familjeekonomi som ger utrymme till att barnen ägnar sig åt idrott.

Kommunen gör en del insatser redan i dag. Till exempel genomförs en del aktiviteter under skollov för att få fler barn och ungdomar aktiva.

När det gäller kostnader för idrottande handlar det om ökande kostnader för medlemsavgifter och utrustning, men det tillkommer ofta andra kostnader för tävlingar, träningsläger, cuper osv beroende på vilken sport som utövas. Kostnader som inte alla familjer har råd med.

De frågor som Swapna och jag ställer är följande:

·         Vilka insatser gör kommunen för att fler barn och ungdomar ska få möjligheter att idrotta?

·         Har kommunen genomfört någon kartläggning av avgiftsnivån för deltagande i idrottsföreningarna i kommunen?

·         Har kommunen några planer på att införa någon form av koncept med utlåning av idrottsutrustning till de som inte har råd att köpa utrustning?

·         Planeras några åtgärder för att fler barn och ungdomar ska kunna ägna sig åt idrott på sin fritid?

Insatser krävs för att öka simkunnigheten bland Sollentunaborna!

Kunskap om simning räddar liv och simning bidrar till människors välmående. Erfarenheter visar att olyckor i samband med drunkning ofta beror på bristande simkunnighet. Det är med bakgrund i detta som jag och mina partikamrater Berit Forsberg och Tanja Bojovic har lämnat in en motion om simkunnighet. I motionen föreslår vi att Sollentuna kommun initierar åtgärder för att ytterligare öka simkunnigheten bland Sollentunaborna.

I grundskolans läroplan anges att: ”När eleverna går ut årskurs sex ska de kunna simma minst 200 meter och hantera nödsituationer vid vatten”.

Det finns trots detta vuxna Sollentunabor som inte uppfyller de krav som anges i läroplanen. Det finns en rad orsaker till att människor saknar simkunnighet, bland annat:  

• Låg ekonomisk ställning  
• Traditioner i hemlandet (personer med utländsk bakgrund)  
• Familjesituation

Vi ser därmed ett behov av att fler Sollentunabor lär sig simma och känner sig säker i vattnet. Vi vill undanröja svårigheter och hinder som gör att Sollentunabor inte lär sig att simma genom att föreslå att:

• Kommunen stöder aktörer (det civila samhället, föreningslivet) som åtar att erbjuda simundervisning till människor som behöver lära sig att simma.   
• Aktörer som erhåller stöd från kommunen systematiskt ska: Identifiera målgrupper, förankra uppdraget och involvera målgrupperna i planeringen av aktiviteter som syftar till att öka simkunnigheten. Kriterier såsom ålder, kön, etnicitet bör beaktas i identifieringsfasen. Tillsammans med målgruppen skall aktörerna ta fram tidtabeller som passar dem.  
• Kommunen utvärderar genomförda aktiviteter en gång om året.  

I detta sammanhang ska också tilläggas att Sollentuna kommun har låg tillgänglighet till simhall per kommuninvånare numer. Sollentuna kommun har en simhall på 72 000 invånare. När simhallen byggdes i mitten av 1970-talet hade Sollentuna inte mycket mer än hälften av det invånarantalet. Det är också något som kan påverka andelen simkunniga i kommunen.