Är Edsvik Sollentunas kulturella hjärta?

”Edsvik är Sollentunas kulturella hjärta”, just så står det på Sollentuna kommuns hemsida.

I slutet av augusti kom beskedet att ledningen för Edsviks konsthall har försatt konsthallen i konkurs. På ett drygt år har hela konsthallsverksamheten avvecklats och MC Collection flyttats. Nu står i stort alla fastigheter i Edsbergsparken tomma utan verksamhet.

Det råder en stor enighet bland Sollentunaborna om att Edsbergsparken är en central plats i kommunen. Ett område där du gärna promenerar eller tillbringar en stund på en bänk i solen. Titta på utsikten från utsiktsplatsen, mata fåglarna vid stranden eller har picknic på en gräsmatta. Den typen av mer eller mindre spontana besökare finns där och kommer fortsätta finnas. Det är fastigheternas användning som är problemet.

Kommunen har under åtminstone de senaste 50 åren genomfört ett stort antal utredningar om vad fastigheterna ska användas till. Förslagen har varit många. Om det samlade utredningsmaterialet lades på hög skulle stapeln bli meterhög. Edsbergs Socialdemokratiska förening gjorde redan 1987 en egen utredning i studiecirkelform kring Stallbacken som bland annat ställdes ut i Sollentuna centrum.

Ambitionsnivån har varit hög, utfallet betydligt lägre. Företrädare för kommunen har haft visioner om att Edsvik ska vara en svensk motsvarighet till det danska konstmuseet Louisiana. Ett stort besöksmål i Norra Stockholm. Det återstår inte så mycket kvar av verksamhet. Nu finns det bara tomma lokaler. Jag ska inleda den här punkten med en kort exposé över de här 50 åren av utredande och verksamhet.

Vad är Stallbacken?

Stallbacken var från början vad namnet säger. En stallbacke med lador, logar, stall och svinhus vid det stora jordbruk som tillhörde godsherren på Edsberg, Rudbeck. Så hade det varit i alla tider. De byggnader som idag finns kvar byggdes upp successivt under 17, 18 och 1900-talet. Slottsparken och Stallbacken var en inhägnad plats som endast de som på något sätt tillhörde godset hade tillträde till Tiderna skulle dock bli annorlunda. 

Baron Rudbeck började sälja av mark och runt 1950 lades jordbruket ner. 1950 flyttade gatukontoret i den växande köpingen in på Stallbacken. 1955 köpte Sollentuna Köping hela slottsparken med slott och Stallbacke av Rudbeck. Under sent 1960-talet började kommunen på allvar arbete med hur slottsparken skulle användas.

Hur blev Stallbacken en plats för konst?

I juli 1969 skrev DN Nord om att lagård kan bli kulturcentrum med verkstäder och bostäder för konsthantverkare Det blev början.

Under 1970-talet genomfördes de första utredningarna om hur slottsparken ska skötas och fyllas. En stor kommunal utredning pågick mellan 1973-76 och i den står det ”Stallbacken blir en naturlig träffpunkt och ett centralt utflyktsmål i kommunen för både barn och vuxna. Ekonomiska skäl talar för att man så långt som möjligt bör nyttja lokalerna för verksamhet som i annat fall skulle kräva lokaler på annat håll”. De verksamheter som pekas ut är skollokaler, servering med samlings- och kurslokaler samt utrymmen för konsthantverkare och utställningar.

Under 1980-talet pågick flera olika utredningar och processer kring Stallbacken. Under några år fram till 1986 diskuterades och utreddes att sälja Edsbergs slott till ett forsknings- och innovationscentrum. I det förslaget skulle små och stora forskningsutrymmen, lärosalar, övernattningsrum för gästforskare inrymmas. När  detta förslag avförts slutligen genom att Centerpartiet röstade med oppositionen mot M och Fp började de ännu mer storslagna tankarna slå rot. Det så kallade Edswiikprojektet. Det avfördes senare under 1990-tals krisen.

1996 invigdes konsthallen. Verksamheten utökades på allvar i samband med kulturhuvudstadsåret 1998. Det var en smal verksamhet som levde fram till 2003. Sedan stod lokalerna tomma fram till 2005 då tidigare konsthallschefen i Upplands Väsby Ricardo Donoso tog över. Mellan 2007-09 byggdes konstskolan och konsthalls väst ut. MC Collection öppnade 2009.

Föreningen Stallbackens vänner fick tillgång till Duvslaget i mitten av 1990-talet med långt avtal. Det pågick under sent 00-tal långt framskridna planer på att skapa en skulpturpark och en konstpromenad till Edsbergsparken.

Runt år 2010 stod Stallbacken på sin topp som konstcentrum. Sedan dess har få nya tillskott tillkommit. Köksträdgården har byggts upp och uteplatsen med utegym har skapats. Under en period fanns det en samordnare anställd, men när hon slutade besattes inte hennes tjänst.

Stallbackens nedgång

Vi har försökt reda ut hur mycket pengar egentligen avsatts för Edsvik. Jag har gått igenom budgetdokumenten från KF de senaste åren. Det går inte att läsa ut där hur mycket pengar som lagts på Edsvik. Uppgifter anger 3 miljoner kronor. Jag har också kollat verksamhetsplanerna i Kultur- och fritidsnämnden. Inte ens där går det att läsa ut anslaget till Edsvik.

En annan påtaglig fråga under de senaste åren är att långa hyreskontrakt löper ut. Så var det med Duvslaget och med Brygghuset. Det skrevs flera mycket långa kontrakt på 1990-talet. De löper till slut ut eller behöver omförhandlas av andra skäl. Då blir det konflikter och andra villkor. Det som på 1990-talet handlade om att fylla området med  verksamhet blev under 2010-talet till problem.

Om du går in och söker på nyckelorden Ramstrand och Edsvik på någon lokaltidningarnas sidor får du upp många artiklar från de nio år som kristdemokraten Magnus Ramstrand varit ordförande i kultur- och fritidsnämnden. I många av dem nämns att kommunen har en plan för framtiden.

Den moderatledda majoriteten har under åren återkommande lovat att bättre tider kommer. Hösten 2018 skrev kultur- och fritidsnämndens ordförande (KD) att ”Vi ska göra Edsvik attraktivt”, sommaren 2019 skrev samma ordförande att ”Vi vill vårda Edsvik” för att sedan efter konsthallens konkurs erkänna ”Oklara planer för Edsvik”. I samma artikel säger han också ” Just nu pågår en utredning inför att lokalerna går ut på upphandling nästa år. Om ett år kan nya verksamheter flytta in,”.  Kommunen har alltså ingen plan just nu. Trots att de för någon månad sedan hävdade att de jobbade hårt för att fylla lokalerna.

I den artikel som kultur- och fritidsnämndens ordförande skrev hösten 2018 skrev han något som ligger nära sanningen om varför det aldrig lyfter: ”Kommunen vill fortsätta stödja den kulturella  infrastrukturen men det finns en gräns för hur stora subventioner vi kan ha. Vi ska hitta aktörer som vi kan samarbeta med och som kan hjälpa till att förädla Edsvik”.  På kommunfullmäktige i förra veckan sa Ramstrand att den tidigare inte planen var för smal. I samma debatt sa han dessutom att det var skrattretande att någon kallar Edsvik ett misslyckande.

Stora ambitioner räcker inte för att lyfta Edsvik!

I slutet av augusti kom beskedet att ledningen för Edsviks konsthall har försatt konsthallen i konkurs. På ett drygt år har hela konsthallsverksamheten avvecklats och MC Collection flyttats. Nu står i stort alla fastigheter i Edsbergsparken tomma utan verksamhet.

Det råder en stor enighet bland Sollentunaborna om att Edsbergsparken är en central plats i kommunen. Ett område där du gärna promenerar eller tillbringar en stund på en bänk i solen. Titta på utsikten från utsiktsplatsen, mata fåglarna vid stranden eller har picknic på en gräsmatta. Den typen av mer eller mindre spontana besökare finns där och kommer fortsätta finnas. Det är fastigheternas användning som är problemet.

Kommunen har under åtminstone de senaste 40 åren genomfört ett stort antal utredningar om vad fastigheterna ska användas till. Förslagen har varit många. Om det samlade utredningsmaterialet lades på hög skulle stapeln bli meterhög.

Ambitionsnivån har varit hög, utfallet betydligt lägre. Företrädare för kommunen har haft visioner om att Edsvik ska vara en svensk motsvarighet till det danska konstmuseet Louisiana. Ett stort besöksmål i Norra Stockholm. Nu finns det bara tomma lokaler. Det räcker inte med ambitioner och ideella krafter för att lyfta ett området som Edsvik. Det krävs inte minst tillräckliga ekonomiska resurser, uthållighet och långsiktigt hållbara verksamheter.

Det här är inte kulturens död i Sollentuna. Utmaningen är stor, men det är också en möjlighet att tänka nytt. Om den möjligheten tas tillvara kan Edsvik åter resa sig.

En ny plan för Edsvik!

Häromveckan kom beskedet att Edsviks konsthall på Stallbacken vid Edsbergs slott går i konkurs. Efter många turer gav konsthallsägaren Ricardo Donoso upp och lämnade in en konkursansökan. Genom detta står hela Stallbacken utan permanent verksamhet. Förra året flyttade MC Collection därifrån och den västra konsthallen stängdes. Kommunen säkrade också besittningsrätten till Duvslaget efter en långvarig konflikt.  Café Brygghuset i parken har också stängts.

Utemiljöerna förbättrades för några år sedan när utsiktsplatsen skapades. Edsbergsparken lockar dagligen många Sollentunabor för promenader och andra aktiviteter. Det har varit svårare att locka besökarna till de fasta verksamheterna.

Många tankar har presenterats som delvis genomförts genom åren. Kommunen har sedan 1980-talet genomfört ett stort antal utredningar om vad Stallbacken och övriga fastigheter som finns iEdsbergsparken ska användas till. Konsthallen färdigställdes på 1990-talet och har sedan i slutet av 00-talet drivits av Donoso.

Den moderatledda majoriteten har under åren återkommande lovat att bättre tider kommer. Hösten 2018 skrev kultur- och fritidsnämndens ordförande (KD) att ”Vi ska göra Edsvik attraktivt”, sommaren 2019 skrev samma ordförande att ”Vi vill vårda Edsvik” för att sedan efter konsthallens konkurs erkänna ”Oklara planer för Edsvik”. I samma artikel säger han också ” Just nu pågår en utredning inför att lokalerna går ut på upphandling nästa år. Om ett år kan nya verksamheter flytta in,”.  Kommunen har alltså ingen plan just nu. Trots att de för någon månad sedan hävdade att de jobbade hårt för att fylla lokalerna.

I den artikel som kultur- och fritidsnämndens ordförande skrev hösten 2018 skrev han något som ligger nära sanningen om varför det aldrig lyfter: ”Kommunen vill fortsätta stödja den kulturella  infrastrukturen men det finns en gräns för hur stora subventioner vi kan ha. Vi ska hitta aktörer som vi kan samarbeta med och som kan hjälpa till att förädla Edsvik”. Mycket i förklaringen ligger i att kommunens plan är oklar och att det finns en diskrepans i kommunens uttryckta ambition och den mängd pengar som majoriteten är beredda att avsätta.

Vi Socialdemokrater utarbetade förra året ett dokument om hur vi vill utveckla Edsviksområdet. I den pekar vi ut en plan om hur området långsiktigt kan utvecklas. För att skapa en levande mötesplats ser vi följande nyckelområden i utvecklingsarbetet:

·         Samarbete och samordning mellan alla huvudmän i området kring ett gemensamt arbetssätt och varumärke

§  Tydliggör kommunens organisation för Edsviksområdet

§  Samarbeta kring gemensam marknadsföring där de olika verksamheterna i området gör reklam för varandra

§  Inrätta en styrelse för området där kommunen, aktörerna i området och föreningslivet ges plats

·         Nyttja alla lokaler i området samordnat

§  Verka för fler caféer och restauranger i området med bra öppettider

§  Låt inga lokaler stå tomma eller användas för privata ändamål eller bara av vissa

§  Bygg upp en verksamhet med konferenser och möten som kan nyttja lokaler och verksamheter på flera platser i området

·         Fler aktiviteterna med större bredd för att locka fler till området

§  Skapa en fast utomhusscen

§  Möjliggör en inomhusscen för bl a teater i området

§  Stimulera fler Kulturella aktiviteter i parken

§  Nyttja vattnet till aktiviteter och verksamhet. Hitta användning till ångbåtsbryggan. Visa upp arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i Edsviken.

§  Skapa fler platser för barn att leka på

·         Arbeta för att levandegöra historia, kultur och natur i hela området

§  Köksträdgårdens framtida utveckling ska säkerställas

§  Utveckla kulturpromenad till och genom området.

§  Fullfölj de tidigare tankarna på en skulpturpark

§  Börja med guidade vandringar även i parken för att lyfta fram historia och naturvärden

·         Ge plats och involvera kommunens föreningsliv i området

§  Föreningslivet ska se Edsvik som sitt, en plats där de kan låna lokal och visa upp verksamhet

Edsvik är ett område som ligger många Sollentunabor nära och där många har synpunkter på hur området ska utvecklas. Vi har nu presenterat våra tankar och vi vill gärna fortsätta föra dialog med kring dem med övriga Sollentunabor så att vi gemensamt arbetar fram en helhet som gör Edsviksområdet till en levande mötesplats.

Vad gör kommunen för att ge plats för mer kultur i förskolan?

Skapande och estetiska uttrycksformer är en viktig del i förskolans verksamhet. Möten med professionell kultur kan ske på flera sätt såväl i som utanför förskolans egna lokaler. Det kan handla såväl om att ta del av andras skapande som att delta i skapandet själva. Med bakgrund av detta har jag skrivit en interpellation till barn- och ungdomsnämndens ordförande tillsammans med min partikamrat Gunilla Hultman. Interpellationen debatteras på kommunfullmäktige den 19 april.

Statens kulturråd genomförde under 2016 en kartläggning ”Kultur på barnens villkor”. Den visar att möten med professionell kultur i förskolan kan se ut på många sätt. I rapporten konstateras också att de kommuner som ingår i studien har någon form av centralt finansierad kulturverksamhet för förskolan. De flesta huvudmän i fallstudierna har en samordnare på central nivå som står för kulturinköp och fördelningen eller bokningen av kulturupplevelser för förskolorna. I vissa kommuner har den centrala samordnaren också en viktig uppgift i att organisera transporter.

En kulturrådets kartläggning är det vanligaste sättet där förskolor möter kultur via biblioteken. Därefter via teater, musik och museum.

 De frågor vi ställer till barn- och ungdomsnämndens ordförande är följande:

·         Hur ser det ut idag med möten med olika former av kultur som t ex teater, musik, konst i de olika förskolorna i kommunen? Hur möter barnen i Sollentunas förskolor kultur?

·         Bidrar kommunen med stöd till olika kulturaktivitet i förskolan? Finns det en central samordnare för kultur i förskolan i Sollentuna?

·         Planeras några ytterligare insatser för att fler barn i förskolan ska få möta kultur oftare?

Utveckla Edsvik till en levande mötesplats!

Edsviksområdet har en speciell plats i många Sollentunabors hjärtan. Det är en plats för avkoppling,

motion, högtider och kulturella upplevelser. Edsviksområdet har förutsättningar i form av en stor

park, historiska miljöer, unika miljövärden och förutsättningarna att ytterligare utvecklas till en

mötesplats för Sollentunabor av olika bakgrund och generationer.

Under åren har det genomförts ett betydande antal utredningar om hur Sollentuna kommun ska

använda och utveckla området runt Edbergs slott. Det finns mycket som är bra i området, men det

saknas trots allt en genomgående tanke för hur området ska användas. De aktiviteter som finns

har kommit till vid olika tidpunkter ofta som resultat av genomförda utredningar och enskilda

initiativ. Det är dags att ta Edsviksområdet till nästa nivå.

Vi Socialdemokrater lägger nu förslag kring hur Edsviksområdet kan fortsättas utvecklas till en

levande mötesplats för Sollentunabor och andra som vill ta del av det som finns och sker i

området. Det pågår ett arbete i kommunen just nu kring Edsviks utveckling och detta är även ett inspel från Socialdemokraterna i detta. 

För att skapa en levande mötesplats ser vi följande nyckelområden i utvecklingsarbetet:

·         Samarbete och samordning mellan alla huvudmän i området kring ett gemensamt arbetssätt och varumärke

§  Tydliggör kommunens organisation för Edsviksområdet

§  Samarbeta kring gemensam marknadsföring där de olika verksamheterna i området gör reklam för varandra

§  Inrätta en styrelse för området där kommunen, aktörerna i området och föreningslivet ges plats

·         Nyttja alla lokaler i området samordnat

§  Verka för fler caféer och restauranger i området med bra öppettider

§  Låt inga lokaler stå tomma eller användas för privata ändamål eller bara av vissa

§  Bygg upp en verksamhet med konferenser och möten som kan nyttja lokaler och verksamheter på flera platser i området

·         Fler aktiviteterna med större bredd för att locka fler till området

§  Skapa en fast utomhusscen

§  Möjliggör en inomhusscen för bl a teater i området

§  Stimulera fler Kulturella aktiviteter i parken

§  Nyttja vattnet till aktiviteter och verksamhet. Hitta användning till ångbåtsbryggan. Visa upp arbetet med att förbättra vattenkvaliteten i Edsviken.

§  Skapa fler platser för barn att leka på

·         Arbeta för att levandegöra historia, kultur och natur i hela området

§  Köksträdgårdens framtida utveckling ska säkerställas

§  Utveckla kulturpromenad till och genom området.

§  Fullfölj de tidigare tankarna på en skulpturpark

§  Börja med guidade vandringar även i parken för att lyfta fram historia och naturvärden

·         Ge plats och involvera kommunens föreningsliv i området

§  Föreningslivet ska se Edsvik som sitt, en plats där de kan låna lokal och visa upp verksamhet

Edsvik är ett område som ligger många Sollentunabor nära och där många har synpunkter på hur området ska utvecklas. Vi har nu presenterat våra tankar och vi vill gärna fortsätta föra dialog med kring dem med övriga Sollentunabor så att vi gemensamt arbetar fram en helhet som gör Edsviksområdet till en levande mötesplats.

Avslag till att en procent av byggkostnaden ska gå till konstnärlig utsmyckning!

På kommunfullmäktige den 15 februari behandlades den motion om att en procent av byggkostnaderna vid ny-, om- och tillbyggnad ska användas till konstnärlig utsmyckning, som jag skrivit tillsammans med Tanja Bojovic och Berit Forsberg. Den moderatledda majoriteten beslutade tyvärr att avslå motionen.

I debatten sa jag ungefär följande:

"Konst har stor betydelse för människors välbefinnande. Den kan beröra, stimulera, roa, oroa, inspirera eller locka till eftertanke. Samtidigt bidrar konsten till att skapa upplevelser för dig som bor, arbetar eller är på besök i kommunen. Den offentliga konsten – som alla har tillgång till – är en del av vårt demokratiska samhälle. Konsten bidrar helt enkelt till att öka livskvaliteten.

Det var med den grunden som vi skrev den här motionen om att en procent av kostnaderna vid ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning.

I den här salen pratar vi ofta om trivsamma utemiljöer. Konst bidrar till detta. Det skapar naturliga mötesplatser och sätter i gång fantasin. Visst kan det medföra högre kostnader. Allt handlar dock inte bara om pengar, det finns andra samhälleliga värden som vi också ska värna.

Sollentuna kommun har en hel del exempel på konstnärlig gestaltning kring sina byggnader. Till exempel Vevax vid Rudbeckskolan och Gäddleken på Turebergs park. Merparten av dessa tillkom under tiden fram till 1980-talet. Därefter har den konstnärliga gestaltningen tonats ner. Det är dags att vända utvecklingen.

Vårt förslag är inget nytt eller något vi hittat på själva, utan något som har en lång tradition och spridning. Förslaget grundar sig i en rekommendation från 1937 av det då nybildade Statens Konstråd om att en procent av kostnaderna vid ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning.

Ett antal kommuner har genom åren följt rekommendationen. Stockholms stad har sedan 1963 ett mål om detta. Ett annat exempel är Enköping som införde detta 2001. Vi anser att det nu är dags för Sollentuna kommun att anta en liknande målsättning. En målsättning som ska följas även av de bolag som ingår i kommunens bolagskoncern.

Genom enprocentregekommendationen får konsten en genomtänkt och självklar plats i offentligheten. Konstnärer skapar konst som är gjord just för den specifika byggnaden eller arbetsplatsen. Konsten ger platsen en identitet och gör att miljön blir unik. 

Enprocentsregeln bidrar till att konst är ett naturligt inslag i människors närmiljö. Den offentliga konsten har alla tillgång till och den är en del av vårt demokratiska samhälle.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till motionen.

Det är dags för mer offentlig konst i Sollentuna!

I våras lämnade jag tillsammans med mina partikamrater Berit Forsberg och
Tanja Bojovic in en motion till kommunfullmäktige där vi föreslagit att kommunen ska avsätta en procent av kostnaderna vid ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning.

Motionen har nu remitterats till berörda nämnder. Vi behandlade remissen på trafik- och fastighetsnämndens septembermöte. I remissvaret tryckte förvaltningen på att om en procent ska avsätta för konstnärlig utsmyckning kommer byggprojekten att fördyras med samma procentsumma.

Den socialdemokratiska gruppen i trafik- och fastighetsnämnden lämnade in en protokollsanteckning, tillsammans med (MP) som såg ut så här:

“Vi står bakom motionens förslag om att en procent av kostnaderna för om-, ny- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Vi valde däremot att ställa oss bakom förslaget till yttrande då detta endast klarlägger att motionens förslag skulle medföra en tillkommande kostnad vid byggnationen. Trafik- och fastighetsnämnden har därmed svarat på remissen utifrån sitt ansvarsområde. Ett bifall till motionen kräver ett kommunövergripande ställningstagande som sedan blir en naturlig del i planering och genomförande av byggnationer.”

Varför är det nu viktigt med konstnärlig utsmyckning. Min uppfattning är att alla oavsett vem man är eller hur man lever, ska ha möjlighet att uppleva konst i sin närmiljö. Den offentliga konsten – som alla har tillgång till – har en stor betydelse för människors välbefinnande. Den är en del av vårt öppna demokratiska samhälle. Konsten ska kunna beröra, stimulera, roa, oroa, inspirera eller locka till eftertanke. Samtidigt bidrar konsten till att skapa upplevelser för dem som bor, arbetar eller är på besök i kommunen.

Det finns också en rekommendation från 1937, då Statens Konstråd bildades, om att en procent av kostnaderna vid ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Stockholms stad har sedan 1963 ett mål om detta. Ett annat exempel är Enköping som införde detta 2001. Vi anser nu att det är dags för Sollentuna kommun att anta en liknande målsättning. En målsättning som ska följas även av de bolag som ingår i kommunens bolagskoncern.

Det finns redan idag exempel på konstnärlig utsmyckning i Sollentuna kommun. Merparten av dessa tillkom under tiden fram till 1980-talet. Därefter har den konstnärliga gestaltningen tonats ner. Det är dags att vända den negativa utvecklingen. Om man tittar på remissvaret som trafik- och fastighetskontoret tagit fram så nämns särskilt fasadmaterial, som på friidrottshallen, som ett inslag av konstnärligt inslag.Det räcker inte. Enprocentsregeln bidrar till att konst är ett naturligt inslag i människors närmiljö. Genom enprocentregeln får konsten en genomtänkt och självklar plats i offentligheten. Konsten ger platsen en identitet och gör att miljön blir unik. Det är dags för mer offentlig konst i Sollentuna!

Det är dags för mer offentlig konst i Sollentuna!

I en motion till kommunfullmäktige har jag tillsammans med mina partikamrater Berit Forsberg och 

Tanja Bojovic, föreslagit att kommunen ska avsätta en procent av kostnaderna vid ny-, om- och 

tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Sollentuna kommun har en hel del exempel på 

konstnärlig gestaltning kring sina byggnader. Merparten av dessa tillkom under tiden fram till 1980-talet. 

Därefter har den konstnärliga gestaltningen tonats ner. Det är dags att vända den negativa utvecklingen.

Alla oavsett vem man är eller hur man lever, ska ha möjlighet att uppleva konst i sin närmiljö. Det är en rekommendation från 1937 då Statens Konstråd bildades om att en procent av kostnaderna vid ny-, om- och tillbyggnad ska avsättas för konstnärlig gestaltning. Stockholms stad har sedan 1963 ett mål om detta. Ett annat exempel är Enköping som införde detta 2001. Vi anser nu att det är dags för Sollentuna kommun att anta en liknande målsättning. En målsättning som ska följas även av de bolag som ingår i kommunens bolagskoncern.

Den offentliga konsten – som alla har tillgång till – har en stor betydelse för människors välbefinnande. Den är en del av vårt öppna demokratiska samhälle. Konsten ska kunna beröra, stimulera, roa, oroa, inspirera eller locka till eftertanke. Samtidigt bidrar konsten till att skapa upplevelser för dem som bor, arbetar eller är på besök i kommunen.

Enprocentsregeln bidrar till att konst är ett naturligt inslag i människors närmiljö. Genom enprocentregeln får konsten en genomtänkt och självklar plats i offentligheten. Konstnärer skapar konst som är gjord just för den specifika byggnaden eller arbetsplatsen. Konsten ger platsen en identitet och gör att miljön blir unik. Det är dags för mer offentlig konst i Sollentuna!