Skötseln av våra parker och grönområden måste alltid utvecklas!

De flesta vill ha det fint och trivsamt runt sig. Det märker vi ofta när vi samtalar med Sollentunabor. Många Sollentunabor tar spontant upp  vikten av skötseln av våra gemensamma utemiljöer i samtal med oss. Ofta handlar det om bristen av skötsel och behovet av bättre skötsel. Om Sollentuna ska framstå som en välstädad kommun medför det att utemiljöerna sköts genom t ex att ogräs rensas, buskage klipps, sly tas bort och löv tas upp.

Sollentuna är Sveriges sjunde mest tätbefolkade kommun och utvecklingen går mot att bebyggelsen blir ännu tätare. Skötseln av våra gemensamma blir därmed allt viktigare i framtiden när vi blir allt fler människor som bor på samma yta i Sollentuna. 

Det har genomförts mycket bra arbete i Sollentuna. Inte minst knutet till de fyra  naturreservaten i kommunen. Två av dessa Törnskogen, Rösjöskogen och Tegelhagsskogen har etablerats under 2010-talet  och där till östra Järvafältet som kom till under 1970-talet. Fyra områden av olika karaktär som bidragit till att Sollentuna är landets 25:e bästa friluftskommun, näst bäst i Stockholms län, enligt Naturskyddsföreningen. Sollentuna är även rankade som den femte bivänligaste kommunen i landet av Naturskyddsföreningen , bl a beroende på hur vi sköter grönytor i syfte att underlätta för bins pollinering. 

Vårens pandemi har visat behoven av parker, grönområden och naturreservat är stort. Framförallt under helgerna har det varit mer folk än vanligt i naturreservaten. Grillplatserna har varit mycket använda. 

När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi fyra områden:

1. Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Ett antal av dessa ytor underhålls inte på ett godtagbart sätt, även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs andra krav på standard av skötseln.

2. Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem över tid med samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

3. Bättre städning av gator och torg. Vi ser även ett behov av bättre städning, renhållning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen. Det inbegriper också sandsopning, slyröjning, ogräsrensning, lövräfsning osv

4. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är det mörkt betydande delar av dygnet. Det skapar behov av en gatubelysning som lyser upp och gör att utemiljöer upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen hålls i gott skick.

Vi vet att de gröna oaserna är uppskattade av Sollentunaborna, men det räcker inte arbetet måste fortsätta. Skötseln fortsätta och nya parker och grönområden måste anläggas och fyllas av Sollentunabor. Ett skötselarbete som aldrig tar slut utan ständigt utvecklas och pågå.

Visst kan löparbanor ha sjöutsikt!

Sollentunavallen var en av de femton idrottsplatserna som var utvalda till den första omröstningsomgången i tidningen Expressens tävling "Sveriges finaste IP". Sollentunavallen tog sig dock inte vidare till finalen.

Sollentunavallen byggdes 1969 och invigdes lagom till friidrotts SM detta år. Sedan dess har arenan används till flera friidrotts SM och årliga galatävlingar. Fotbollen har också haft en stor plats på ”huvudstan” på Sollentunavalllen. Under tidens gång har också två ishallar, en konstfrusen bandybana och för några år sedan tillkom friidrottshallen.

En gång i tiden var Sollentunavallens framtid hotad. För 15 år sedan ville vissa borgerliga politiker bygga lyxiga bostäder  på Sollentunavallen. Det var Veidekke som skulle bygga bostäderna. Det dåvarande stadsbyggnadskommunalrådet Gabrielsson (fp) anammade förslaget. Skisser visades upp, det pratades om att tre villor skulle lösas in och Sollentunavallen skulle flyttas till Väsjöbackens parkering. Det är därför att det i det i programskedet för Väsjöutbyggnaden anges att ”idrottsstaden” ska byggas på Väsjöbackens parkering.

Då runt 2004-05 fortsatte diskussionerna. (S) övriga oppositionspartier tog ställning emot flytten. Idrottsföreningarna på Vallen var motståndare och Sollentunabor uttryckte spontant att de inte förstod varför det skulle flyttas. Under en tid stod det fp-märkta kommunalrådet på sig och motiverade bland annat det med att att ”löparbanor inte behöver sjöutsikt”.

Sedan närmade sig valet 2006 och frågan var inte helt avförd från dagordningen. (S) gick till var på att bevara Sollentunavallen. (M) kände sig stressade av frågan och ville absolut inte ha den inne inne i valrörelsen och satte en f d militär på att torpedera sprängkraften i frågan. Det mest påtagliga var när vi hade fått ut dåvarande idrottsministern Bosse Ringholm på ett valmöte och tog honom till Sollentunavallen för att träffa föreningarna som verkade där. Då dök den utsända moderaten upp och gjorde klart att någon flytt av Sollentunavallen var aktuell. För övrigt fick dåvarande chefen på Sollentunavallen ”bannor” för att han upplåtit Sollentunavallen för mötet utan att be om tillstånd.

Nu står trots allt Sollentunavallen kvar där och fylls dagligen av såväl idrottande ungdomar och elitidrott. En kraftkälla och samlingspunkt som betyder mycket för många. Det skadar inte heller att en idrottsplats ligger vackert och att löparbanor har sjöutsikt.

Nu växer medieskuggan i Sollentuna!

För några veckor sedan informerades det om att Direktpress köpt Mitti-tidningarna. Det innebär att de båda lokala tidningarna, SollentunaDirekt och Mitt i Sollentuna, får samma ägare. Det sannolika är nu att det inom kort endast finns en lokaltidning i Sollentuna igen. Genom det ökar medieskuggan ännu mer i Sollentuna.

En kommun av Sollentunas storlek ute i landet hade haft åtminstone en egen lokaltidning som sannolikt haft utgivning sex dagar i veckan. Nu hamnar Sollentuna i medieskugga och får nöja sig med notiser i Stockholmstidningarna och några sekunder då och då i lokalradio och regionala TV-nyheter. Där till finns de lokala gratistidningarna som har viss nyhetsbevakning. Om antalet lokaltidningar halveras påverkar det Sollentunabornas möjlighet att ta del av information av det som händer i sin hemkommun.

När Vi i Sollentuna, nuvarande SollentunaDirekt, startade för åtta år sedan blev det ett påtagligt lyft för bevakningen av Sollentuna. Nyhetsbevakningen ökade och möjligheten till politisk debatt blev större. Nyhetsbevakningen blev mindre ensidig och granskningen av lokalpolitiken blev bättre.

Lokaltidningarnas roll för lokalopinionsbildning ska inte underskattas. De når fler än sociala medier och sprider nyheter bredare. Deras roll kan inte underskattas för att informera Sollentunaborna om vad som sker i deras kommun. Om det bara finns en lokaltidning blir det sannolikt åter en allt mer ensidig bild, mindre möjlighet till granskning och ett forum för debatt försvinner.

Det räcker inte med att säga ”ta nästa buss!

Under vårens Coronapandemi har antalet resande i kollektivtrafiken i Stockholms län varit mycket lägre än vanligtvis. En naturlig följd av rekommendationen att undvika annat än nödvändiga resor och av att många arbetat hemifrån.

Innan Coronapandemin bröt ut i mars 2020 var läget ett annat, Då var bussar, pendeltåg och tunnelbanetåg fulla av resenärer och trängseln var stor. Ofta var man glad att du fick plats och att man inte behövde bli packad som ”sillar”. Det är inte något vill tillbaka till. I höst kommer sannolikt en tid  då allt fler förväntas att jobba på sin arbetsplats och pandemin avtagit, även om den sannolikt inte försvunnit. Det behöver SL förbereda sig för.

I veckan presenterades en del av SL:s lösning. Länsstyrelsen har lämnat in en begäran till regeringen om utökade befogenheter. Det finns i dag inte ett rättsligt stöd för till exempel en busschaufför att skingra trängsel ombord om det inte rör sig om en ordningsstörning. Smittspridning räknas inte som en ordningsstörning. En lagändring med ökade befogenheten kan i praktiken innebära att antalet passagerare som släpps ombord på bussar och tåg blir färre, och att om för många resenärer samlas vid stationer, kajer eller hållplatser så ska SL ha rätt att skingra trängseln.

Trafikregionrådet Tamsons (M) har kommenterat föreslaget så här: ”Om någon skapar trängsel genom att metvetet tränga sig ombord och därmed inte följer rekommendationerna om att hålla avstånd, så får busschauffören med ökade befogenheter rättsligt stöd att säga ”nej, ni får vänta på nästa buss”.

Det är i stort inget fel på det här förslaget men det räcker inte. Det krävs mer än att säga ”ta nästa buss” till en stressad resenär som är på väg till jobbet. För oss som har pendlat kollektivt länge vet att stressnivån ökar när det blir förseningar och annat strul. När många vill på en buss eller tåg så är det svårt att hålla avstånd. Det kommer ta sig friheter och vara svårt är stävja trängsel.

Det krävs även nytänkande och egna insatser av SL. Insatser för att ”späda ut” resenärerna så att trängseln minskar. Det handlar till exempel om att skapa fler resealternativ i form av nya busslinjer samt ökad turtäthet på befintliga busslinjer krävs. Det räcker inte att hänvisa resenärer till nästa buss, som också kanske är full...

Vi Socialdemokrater arbetar för att förbättra busstrafiken i Sollentuna och återställa försämringarna. Kollektivtrafiksutbudet ska styras i högre grad av att underlätta vardagen för resenärerna.

Sollentunas äldreomsorg hårt drabbad av Coronapandemin!

Den pågående Coronapandemin, covid-19, har under våren drabbat svensk äldreomsorg på ett ohyggligt sätt. En stor del av antalet döda i pandemin i Sverige har skett på äldreboenden. Sollentuna är en av de kommuner i landet som drabbats hårt av denna nya sjukdom.

Den senaste statistiken från Smittskydd Stockholm visar att 82 Sollentunabor avlidit till följd av covid-19. Det innebär 11,1 per 10 000 invånare, och är en bra bit över snittet i länet. Av de som avlidit i covid-19 i Sollentuna bodde fler än hälften på något av Sollentunas äldreboenden. Om vi bara räknar konstaterade smittade över 70 år så var cirka 75% boende på äldreboenden eller hade hemtjänst. Betydande del av Sollentunas döda och sjuka träffade alltså personal som agerade på uppdrag av vård- och omsorgsnämnden. De anställda inom äldreomsorgen i Sollentuna, hos SOLOM och hos de privata utförarna, har gjort en jätteinsats under denna period som krävt oerhört mycket av dem.

Det går inte att blunda för Sollentunas siffror visar tydligt att det är något som inte fungerar till fullo i äldreomsorgen. Det går inte säga annat än att Sollentuna kommun misslyckats med att skydda våra äldre när de var som mest utsatta. Jag utgår från att det genomförs en ordentlig analys över vad som hände i Sollentuna.

Det finns ett antal dokumenterade skäl till att Sollentuna drabbades på det sett som skedde. Några av dessa är:

1. Högt antal tillfälligt anställda
2. Brister i hygienkunskap på flera boenden
3. Låg sjuksköterskebemanning
4. Avsaknad av medicinsk ledning på flera boenden 

Vi ska därtill lägga den politiska dimensionen där det (M)-ledda styret i Sollentuna har avhänt sig möjligheten till övergripande styrning, splittrat upp ansvaret på många huvudmän samt genomfört sparpaket bl a genom att inte räkna upp ersättningsnivåer.

Vi ska inte förneka att det vidtagits åtgärder för att försöka stoppa smittan. I ett debattinlägg i Mitt i Sollentuna för några veckor anger vård- och omsorgsnämndens ordförande (L) vad som som gjorts:

• Besöksstopp vid äldre och LSS-boenden
• Äldre och LSS boenden har rutiner för hygien och användning av skyddsutrustning
• Kommunen har samordnat skyddsutrustning för alla utförare
• Insjuknade vårdas i nära samråd med läkare och sjuksköterskor

Det var alla nödvändiga åtgärder som bidrog. Det räckte inte när förutsättningarna var som de var. Det finns fler effektiva åtgärder som inte vidtagits. Inte minst handlar det om att öka andelen trygga anställningar i omsorgen. Socialdemokraterna har därför föreslagit att Sollentunas vård- och omsorgsbolag Solom ska erbjuda sina timvikarier tidsbegränsad månadsanställning.

Coronapandemin har visat att välfärden i Sollentuna inte var rustad för att skydda våra äldre. Vi Socialdemokrater kommer göra allt i vår makt för att skapa en tryggare vård och omsorg för Sollentunaborna.

Utspel om skatteutjämning handlar om att skyla över misskött ekonomi

Moderaterna i Stockholmsregionen har aldrig älskat mellankommunalskatteutjäming. Det är förklaringen till finansregionrådets Iréne Svenonius utspel den 8 juli om att region Stockholm ska få uppskov med att betala in pengar till den mellankommunala skatteutjämningen. Nu anger de att det handlar om att de inte kan betala p g a ansträngningarna från Coronapandermin och att det byggts upp en vårdskuld beroende på  pandemin.

Region Stockholm må vara hårdast drabbade av Coronapandemin, men långt i från den enda regionen som haft ökande kostnader för vård, minskande intäkter i kollektivtrafiken samt byggt upp en vårdskuld av behandling och operationer som inte inte blivit av. Alla regioner har liknande problembild i olika omfattning. Det handlar snarare om att Stockholmsmoderaterna ser en ny chans att visa sitt missnöje med utjämningssystemet.

Jag vill i det här sammanhanget peka på fyra saker att tänka på när det gäller denna nyhet:

1). Moderaterna i Stockholmsregionen har försökt skjuta skatteutjämningen i sank på olika sätt förr, utan att lyckas. Inte ens under regeringarna Bildt och Reinfeldt försvann utjämningen. Det värsta exemplet var under åren 1998-2002, när den dåvarande landstingsledningen under Ralph Ledél rättfärdigade sin politik med enorma underskott, med att de inte gillade utjämningen och att Stockholms  läns landsting därför hade rätt att köra ekonomIn i botten

2) Region Stockholms ekonomi var körd i botten redan före Coronapandemin och stora varsel var lagda på bland annat akutsjukhusen. Vi ska i detta sammanhang tänka på alla turer och dyra kostnader  kring Nya Karolinska sjukhuset (NKS). Till detta ska vi också tänka på konstiga upphandlingar som strumpgate mm. Region Stockholm har inte haft koll på sina egna kostnader som ständigt stigit.

3) Om Sverige ska ha en mellankommunalskatteutjämning i Sverige kommer alltid Region Stockholm och merparten av kommunerna i länet att vara nettobetalare i systemet. Helt enkelt för att invånarna i de kommunerna har bland de högsta genomsnittliga inkomsterna i landet. Stockholmsregionen kommer alltid bli ”betalare”, så är det bara.

4) Rent generellt finns det en bild av Stockholmspolitiker att de är mest intresserade av sin Stad/region och ser sig som lite mer än andra. Det ligger något i det. Det finns dessutom hos moderaterna i Stockholmsregionen en vana att trotsa (S)-ledda regeringar. Det är ett utslag av denna trotsiga inställning.

När detta utspel kommenterades så fick det kalla handen från alla håll. Såväl från regeringen som från det moderata kommunalrådet i Göteborg. Naturligtvis vet Stockholmsmoderaterna att det inte blir något av det. Det är bara ”plakatpolitik” för att flytta fokus från sin misskötta ekonomi och utnyttja Coronapandemin för detta.

Många skäl för bättre busstrafik i Sollentuna!

I december 2019 försämrades busstrafiken till framförallt Edsberg och Viby på ett markant sätt när linje 607 kortades och direktbussarna till Stockholms innerstad 516 och 526 lades ner. För resenärerna i de drabbade kommundelarna blev effekten färre avgångar med färre slutdestinationer. Sollentunaborna vill att kollektivtrafiken ska prioriteras i trafikplaneringen. Det framkommer i den senaste trafikvaneundersökningen, där 79% anger att kollektivtrafiken ska prioriteras.

Försämringarna genomfördes trots Sollentuna kommuns motstånd. Dessa förändringar gynnade endast utförarna genom gällande s.k. incitamentensavtal, vilket gör att de får mer betalt vid fler byten under resan.

I maj 2020 yttrade sig åter Sollentuna kommun på en remiss om den kommande busstrafiken. I remissvaret var kommunstyrelsen överens om att SL borde återställa de genomförda försämringarna. Det är bra att det finns en bred politiskt enighet i Sollentuna om vikten av en utbyggd busstrafik. Nu är det väsentligt att alla partier hjälper till och pressar på sina genom att sina företrädare i trafiknämnden. Det ansvaret ligger extra starkt på (M) som har en partikamrat som trafikregionråd.

Under de senaste åren har trenden varit att trängseln ökad på bussarna samt pendeltågen och vi resenärer allt oftare får stå tätt packade. Vårens Coronapandemi visar på behovet att den trenden måste brytas. För att vi ska undvika smittspridning i möjligaste mån, även om det nuvarande akuta skedet är passerat. Region Stockholm borde därmed inse vikten av att öka turtäthet och antalet resealternativ.

Vi Socialdemokrater arbetar för att förbättra busstrafiken i Sollentuna och återställa försämringarna. Vi anser också att kommunernas remissvar på förslagen till trafikförändringar ska ges större vikt. Kollektivtrafiksutbudet ska styras i högre grad av att underlätta vardagen för resenärerna och i mindre grad att gynna trafikutförarna.