söndag 18 oktober 2020

Gräv ner alla luftledningar i Sollentuna!

På senaste kommunfullmäktige lämnade jag och min partikamrat Swapna Sharma in en motion om att Sollentuna kommun ska bli den första kranskommunen till Stockholm med helt nedgrävd elförsörjning samt att Sollentuna Kommun säger nej till förslag från Svenska Kraftnät om nya luftledningar.

Den här motionen handlar om kommunens ansvar att använda sin mark på bästa möjliga sätt för medborgare, företagare och besökare. Frågan har aktualiserats i och med att Svenska Kraftnät vill dra nya luftledningar över Viby och Häggvik. Förslaget innebär att en 65 meter hög kraftledning kommer omringa hela Viby, vilket mött stark kritik från Vibyborna.


Andelen kommunägd mark som ännu inte är tagen i anspråk krymper. Den outnyttjade kommunägda marken där dessa luftledningar är dragna eller planeras att dras är därmed en värdefull markreserv. Här finns stora resurser för framtida utveckling av vår kommun. En fantastisk möjlighet för företag, fritidsverksamheter, bostäder eller kommunal service. En möjlighet för kommunen att förbereda Sollentuna inför framtidens expanderingsbehov.

Därför vill Socialdemokraterna att Sollentuna blir den första kranskommunen till Stockholm med helt nedgrävd elförsörjning. Det kommunala bolaget SEOM, Sollentuna Energi och Miljö, har redan beslutat om att gräva ned sina ledningar. Nu motionerar vi Socialdemokrater att alla aktörer som vill bygga ut detta infranät i vår kommun ska följa samma linje. Inte bara för att gömma fula kablar utan även för att vädersäkra elleveranser och minska driftstörningar av annan påverkan. Det ger oss inte bara visuella förbättringar och mer byggbar mark, utan också möjlighet att sänka den farliga elektromagnetiska strålningens påverkan på människan och vår natur. En Win-Win för varje Sollentunabo, företagare och besökare.










Har Sollentunahem lärt sig vikten av bättre information när det byggs?

På Kommunfullmäktige den 15 oktober hade jag ställt en enkel fråga till AB Sollentunahems ordförande om informationen till de boende på Ribbings väg i Edsberg med anledning av det nybygge, med omfattande sprängningar, i kvarteret Esset.

I debatten sa jag ungefär så här:

"I stort sätt varje dag sedan i somras har jag varje vardag, i mitt hemmakontor i coronatid, hört den ihållande varningssignalen om att sprängning kommer ske. Sedan har det kommit en duns och ibland har en lätt skakning känts. Då bor jag cirka 500 meter från byggplatsen. De som bor närmare känner naturligtvis ännu mer.

En hyresgäst uttrycker det så här i en artikel i lokalpressen ”Hela huset dallrar till när de spränger. En granne till mig mådde så psykiskt dåligt av det att hon var tvungen att flytta. Och någon hyresreduktion är det inte tal om” … ” Ingen löpande information alls sedan den leende ledningen tog lite bilder med en spade och en hög med grus i juni. ”

Det är helt naturligt problematiskt att genomföra byggprojekt inne i befintliga bostadsområden. I synnerhet när det kräver så omfattande sprängningar som krävs i detta fall. Det krävs inte minst förberedelser för att säkra kringliggande bostäder och informera de närboende. 

De närboende ska självklart ha rätt att känna sig trygga och säkra i sitt eget hem. 

Den här detaljplanen antogs i september 2015. För fem år sedan. Tid har därmed funnits till förberedelser och information. Sollentunahem har alltså haft fem år sig att planera förverkligandet av detaljplanen.

Det som byggs nu är det första huset som ska byggas. Det kommer ytterligare tre hus. Tre hus som också ska byggas inne i ett befintligt bostadsområde. Och där sprängningar kommer ske. Nyckelfrågan är vad Sollentunahem lärt sig.

Vad har Sollentunahem lärt sig av detta projekt om att informera och föra dialog med de boende om vad som ska hända i direkt närhet till deras bostad?"

Formella beslut saknas om avgiftsfria uteserveringar!

På kommunfullmäktiges sammanträde den 15 oktober behandlades delårsrapporten om Sollentuna kommuns ekonomi 2020. Jag lyfte en principiell fråga i debatten, nämligen om beslutsgången kring Coronoastöd till kommunens restauranger.

Jag vill lyfta en mer principiell fråga utifrån natur- och tekniknämndens rapport. I rapporten står det att nämnden haft 0,5 mkr mindre i markupplåtelseintäkter. Detta beroende på Coronapandemin. Kommunledningen beslutade i våras, som en stödinsats till kommunens företagare, att bland annat låta bli att ut avgift för markupplåtelse till uteserveringar. Inget fel på det förslaget, vi hade säkert blivit överens om det om det kommit upp till beslut i kommunfullmäktige.

Jag har roat mig med att gå igenom Natur- och tekniknämndens protokoll och mina anteckningar från olika möten. I protokollen kan jag hitta att totalt elva ansökningar om markupplåtelse för uteserveringar beviljats under året. Kostnaden för en uteservering varierar utifrån bland annat hur många kvadratmeter den är. Den högsta årsavgiften är 1800 kr per kvadratmeter.

 

Det finns dock inget formellt beslut fattat om att ta bort avgiften. Det finns inte heller något anmält ordförandebeslut i nämndens protokoll. Däremot genomfördes ett telefonmöte med NTNAU den 20 april inför ordförandebeslut om att kontaktcenter inte ska ta fakturera avgiften för detta i år. På detta möte redovisades det som en majoritetsöverenskommelse, inget annat.

 


fredag 18 september 2020

Ordning och reda i reviderade parkeringsplanen!

 På kommunfullmäktiges sammanträde den 17 september fastställdes den reviderade parkeringsplanen för Sollentuna kommun. Den stora nyheten är att det nu finns parkeringstal för nyexploatering med i planen.

I mitt inlägg i debatten sa jag ungefär så här:


"När jag samtalar med Sollentunabor så återkommer frågor om parkeringar. Det handlar om att det är få parkeringsplatser överlag, det kan handla om infartsparkeringar, arbetsparkering och besöksparkering, men också om avgifterna för att parkera och felparkera. Men även, var kan jag parkera min cykel eller hur kunde ni anlägga kantstensparkering vid en genomfartsväg. Frågorna och synpunkterna är många. Vilket är naturligt då det är frågor som ligger nära och för att vi alla är trafikanter.

Nu ska vi till slut äntligen ta beslut om den uppdaterade och även utökade parkeringsplanen. Revideringen har varit på gång länge. Den förra planen har tjänat oss väl och bidragit till ordning och reda. Förutsägbarhet och konsekvens. Min förhoppning är den nya parkeringsplanen ska fylla samma roll och verkligen vara ett viktigt styrmedel för att nå en hållbar stadsutveckling.

Ordning och reda för att det ska vara klart vad som gäller för parkeringar i kommunen. För Sollentunaborna ska det vara förutsägbart och konsekvent vad som gäller. Parkerar man på kommunal mark i Sollentuna ska man veta vad som gäller. Kartorna i dokumentet anger tydligt hur kommundelarna delats in och det gör att liknande områden över hela kommunen ska samma regler gälla.

Parkeringsplanen är anpassad efter den utveckling som pågått länge där Sollentuna är en kommun som blir allt mer av en stad. Det finns numer få oreglerade ytor för parkering kvar i kommunen. Då behöver planen för parkering vara ännu mer ändamålsenlig, enhetlig och tydlig.

I den nya parkeringsplanen finns också parkeringstal för nyexploatering med som gör att planen är med framtidsinriktade och även tänkbara framtida bostadsområden omfattas.

Socialdemokraterna står bakom förslaget i sin helhet. Slutdokumentet är ett gediget och noggrant dokument som förhoppningsvis täcker in det allra mesta och där med i sin grund kan hålla länge.

Vi vill också trycka på vikten av en fungerande parkeringsövervakning. Om de goda intentionerna i parkeringsplanen ska fungera måste det finnas en konsekvent och närvarande parkeringsövervakning som ser till att regler följs och att uppenbara regelbrott beivras.

Avslutningsvis så yrkar bifall till kommunstyrelsens förslag."

fredag 7 augusti 2020

Skötseln av Sollentunas parker och grönområden måste alltid utvecklas!

 De flesta vill ha det fint och trivsamt runt sig. Det märker vi ofta när vi samtalar med Sollentunabor. Om Sollentuna ska framstå som en trivsam kommun krävs det att våra gemensamma utemiljöer sköts på ett bra sätt. Den pågående pandemin har medfört att användandet av parker, grönområden och naturreservat ökat markant.

Sollentuna är Sveriges sjunde mest tätbefolkade kommun och utvecklingen går mot att bebyggelsen blir ännu tätare och vi blir allt fler människor som bor på samma yta. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs krav på högre standard på skötseln.

Det genomförs mycket bra arbete i Sollentuna. Inte minst i de fyra naturreservaten i kommunen. Fyra områden av olika karaktär som bidragit till att Sollentuna är landets 25:e bästa friluftskommun.

När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi fyra områden:

 

  1. Större långsiktighet i skötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem över tid med samma standard som de anlagts. Vi har sett många ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

 

  1. Bättre städning av gator och parker. Vi ser även ett behov av bättre städning, renhållning och skötsel av gator, torg, parker och andra gemensamma ytor runt. Det inbegriper också slyröjning, ogräsrensning, lövräfsning och annat som upplevs som skräpigt.

 

  1. Utveckla de bortglömda ytorna. Kommunen äger många ej anspråkstagna markytor, som ligger nära eller i bostadsområden, runt om i kommunen. En hel del av dessa sköts inte idag knappt alls. I framtiden bör en del av dessa ytor utvecklas till bostadsnära parker.

  1. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är halva dygnet mörkt. Det skapar behov av en gatubelysning som lyser upp och gör att utemiljöer upplevs trygga. även efter skymningen. Det handlar även om att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus.

Vi vet att de gröna oaserna är uppskattade av Sollentunaborna, men det räcker inte. Arbetet med att utveckla skötseln måste fortsätta utvecklas. Nya parker och grönområden måste anläggas och fyllas av Sollentunabor.

torsdag 30 juli 2020

Dagens trafikbeslut avgör framkomligheten i framtidens Sollentuna!

I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet vägs samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta. En hållbar lokal trafikpolitik behöver väga in så väl behoven att minska trängseln på vägarna samtidigt som trafikens negativa miljöpåverkan ska hållas nere.

Centralt i trafikpolitiken är att Sollentunaborna ska erbjudas bra livsmiljö med så låga halter av skadliga partiklar i luften som möjligt och utan bullerstörningar samtidigt som det ska vara lätt att ta sig mellan olika platser i och utanför kommunen. Det gör att detaljplaneläggning och exploatering är betydande. Det är alltid många saker som behöver vägas ihop till en helhet. Beslut och byggnationer idag kommer påverka hur det ser ut i Sollentuna under en lång tid framöver.

Vi kan vara gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer eller bilister. Vi är alla trafikanter. De flesta Sollentunabor är därför intresserade av trafikfrågor på ett eller annat sätt. Det är viktigt att fånga upp engagemang och skapa möjligheter för större medborgarinflytande och ökad insyn i kommunens arbete. (S) motionerade därför om inrättande av att kommunalt trafikantråd, något som dock avslogs.

Sollentuna kommun har under de senaste åren fattat en del framtidsinriktade beslut kring hur framtiden ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. Det är ett arbete som behöver fortsätta. Under senaste året har vi sett oroande tendenser till att de moderatledda majoriteterna i Sollentuna och Region Stockholm fattat beslut som går åt andra hållet.

För att anpassa Sollentuna till den utveckling där kommunen växer och blir tätare håller kommunen för närvarande på att se över parkeringsplanen, där en reviderad version förväntas komma upp till beslut i höst. 

En välfungerande kollektivtrafik är också viktigt för en långsiktig hållbarhet. Fler bör resa kollektivt, inte färre (när Coronapandemin avtar). Den senaste kommunala resvaneundersökningen visar att en klar majoritet av Sollentuna önskar en bättre kollektivtrafik.  Därför vill vi förbättra framkomligheten i busstrafiken istället för att försämra valmöjligheter och ta bort busslinjer som den moderatledda majoriteten i Region Stockholm gjort.

Sollentuna kommun har kommit en bit på väg, fler insatser planeras och ytterligare insatser kommer krävs för att göra Sollentuna ännu bättre inom trafikpolitiken. Vi är inne i en period av förändring och det ger oss utmaningar. Det är dagens beslut som formar framtidens Sollentuna.



Coronapandemin visar vikten av att Välfärdens proffs ges möjlighet att vara proffs!

Den Coronapandemi som drabbat världen med kraft under året har visat vikten av att inte mist personalen inom sjukvård och äldreomsorg ges möjlighet att utföra sitt viktiga arbete på bästa sätt. De behöver helt enkelt få vara proffs på sitt arbete. 

Den svenska välfärden har under decennier varit en viktig del i det som gjort Sverige unikt. Under de senaste decennierna har något hänt. Larmrapporterna om kvalitets och kapacitetsbrister har kommit i många år. Coronapandemin har visat att det funnits skäl till oron över kvaliteten i välfärden och då främst inom sjukvård och äldreomsorgen.

Ansvaret för sjukvård och äldreomsorg i Sverige ligger inte huvudsakligen på riksnivå. Ansvaret för sjukvården ligger på regionerna och ansvaret för äldreomsorgen på kommunerna. För oss i Sollentuna innebär det att ansvaret för sjukvård och äldreomsorg under lång tid legat hos moderatledda politiska majoriteter. Det spelar roll. I praktiken handlar det om att införandet av valfrihetsystem, prioritering av privata aktörer, sparpaket och skattesänkningar har prioriterats. Sammantaget har det skapat en situation där ingen har grepp över helheten och möjligheten att styra i en krissituation har försvårats.

Sjukvård och äldreomsorg var redan slimmad och effektiviserad, närmast till bristningsgränsen redan innan Coronapandemin slog till. När den sedan kom skapade den i en långsiktigt ohållbar situation där personalen fick arbeta enormt mycket och under arbetssituationer som var ansträngande på många sätt. Inom sjukvården ansträngdes resurserna till det yttersta för att rädda liv och stor andel av planerad sjukvård har fått skjutas upp. Inom äldreomsorgen har dödstalen varit stora, inte minst i Sollentuna är 60% av alla dödsfall kommit på särskilda boenden. Den arbetsinsats som personalen inom sjukvård och äldreomsorg genomfört under denna pandemi kan inte underskattas.

Välfärden behöver mer resurser – men också nya styrsystem och nya regelverk. Det behövs ett omfattande reformarbete göras för att skapa ordning och reda i välfärden.. Det krävs en ny styrning. Många yrkesgrupper i välfärden, inte minst här i Sollentuna, slår i dag larm om att deras arbete har kidnappats av ekonomiska ersättningsmodeller, administration och detaljreglering. Välfärdsarbetare ska ha bra arbetsvillkor oavsett om de är anställda av kommunen eller någon av de privata utförarna av välfärdstjänster. De ska känna att de är kan vara proffs på sitt arbete och kan göra ett bra arbete. Alla har rätt att känna sig uppskattade och rimligt ersatta för sitt arbete.

När människor som arbetar i välfärden går från att vara självständiga professionella till att vara detaljstyrda utförare riskerar vi en avprofessionalisering. Yrkena förlorar sin status, kompetensen kommer inte till nytta och yrkesetiken bakbinds. Detta blir extra synligt när vi som nu är inne i en Coronapandemi.

Vi behöver etablera en ny syn på välfärdsprofessionerna. Deras stora kunnande, erfarenhet och yrkesetik ska vara vägledande för att höja kvaliteten i välfärden. Värdet för alla medborgare är tydligt: det ger en högre kvalitet samtidigt som det ger en effektivare användning av skattemedlen. Välfärdens proffs ska få vara proffs.