Sommarens smak

Sommaren har många smaker. Smaker som är lätta att förknippa med sommaren. Jordgubbar och mjölk, matjessill och gräslök, kräftor, solvarma blåbär och smultron på strå är några smaker som är lätta att associera till sommaren. För mig är det en annan smak som jag förknippar allra starkast med sommaren, nämligen vit saltgurka.

Mitt val av vit saltgurka kan mest av allt förklaras av att jag tillbringat alla mina somrar i Östergötland fram till i år. Vit saltgurka är en delikatess som framförallt är stor i Östergötland och konstigt nog inte säljs i Stockholm. Även detta underliga år när det inte blev någon resa till Östergötland så räddade kusin Karin sommarens smak med att komma upp med en burk saltgurka.

Vad är då vit saltgurka. Beskrivningen nedan är hämtad från Jordbruksverkets sida ”Smaka Sverige”:

”Vit färsksaltad gurka är en östgötsk kulinarisk delikatess. Gurkan är slät, knubbig och vit. Gurkan används i två typer av inläggningar. Färsksaltad och vintersaltad gurka. Den färsksaltade är något krispigare än den vintersaltade. Den inlagda gurkan har en mycket karaktäristisk smak.”

Det är den färsksaltade som är grejen. Den vintersaltade kan aldrig bli mer än en substitut i väntan på sommaren. 

Hinken med vit saltgurka från Kinda eller Brinks ska stå kallt i kylen och så tar du en gurka i taget och skär upp i skivor strax innan de ska ätas. De kan ätas som pålägg på smörgås gärna hårt bröd med ost och två saltgurksskivor. Det går lika bra att äta dem tillbehör till kött eller fisk. Det går naturligtvis lika bra att äta dem som ett typ snacks emellan.

Ta den första tuggan av gurkan. Bita igenom skalet med lagom tuggmotstånd. Känna en lagom salt smak mot tunga  och låta vätskan och gurkköttet i sprida sig i munnen. Då är det sommar och du kan äta hur mycket gurka du vill. 

Läs mer om du vill på Jordbruksverkets sida ”Smaka Sverige” och missa inte chansen att smaka om du passerar Östergötland sommartid:

http://smakasverige.jordbruksverket.se/produkter/produktarkiv/vitsaltgurka.419.html

Dags att diskutera varför Sollentunas äldreomsorg är så hårt drabbat av Corona

Budskapet var tydligt: Sverige skulle skydda sina äldre, men smittan tog sig in i äldreboendenas korridorer. Sollentuna är en av de kommuner i landet som är hårdast drabbade av smittan inom äldreomsorgen.

Enligt Socialstyrelsens senaste statistik (per den 13 juli 2020) är Sollentuna på fjärde plats i Stockholms län avseende antal döda och på sjunde plats i hela landet med totalt 93 döda.

Om vi går in på särskilt boende inom äldreomsorgen så har totalt 58 personer avlidit, det gör att Sollentuna placerat sig på föga smickrande plats 2 i Stockholms län och 5 i hela landet vad gäller antalet döda. När det gäller hemtjänsten har 16 personer avlidit det ger plats 6 i Stockholms län och 18 i hela landet avseendet antalet döda.

När vi ser på andel av de döda som funnits inom äldreomsorgen kan vi jämföra Sollentuna med riksgenomsnittet. För särskilt boende har 47,1% av de avlidna i Corona I hela Sverige bott på särskilt boende för Sollentuna är andelen hela 62,4%. För hemtjänsten är Sveriges andel 25,4% och för Sollentuna är 17,2%. Sollentuna har därmed mycket högre andel döda på särskilt boende än riksgenomsnittet och tydligt lägre inom hemtjänsten. Det innebär att hemtjänsten klarat Coronapandemin bättre än de särskilda boenden.

Om vi räknar samman hela äldreomsorgen (särskilt boende och hemtjänst) så visar det att nästan 80% (79,6%) av de döda i Sollentuna fanns inom vård- och omsorgsnämndens ansvar. På riksnivå är siffran 72,5%, d v s klart lägre än i Sollentuna.

Det finns därmed all anledning att diskutera varför Sollentuna har drabbats så hårt. Den frågan behöver analyseras och diskuteras ordentligt fram över. Det är klart att den styrmodell som det moderatledda styret i Sollentuna under en lång följd av år byggt upp.

Det finns ett antal skäl till att Sollentuna drabbades på det sett som skedde. Vi kan dela in dem på skäl på verksamhetsnivå och politisk nivå:

Den politiska nivån:

1. har avhänt sig möjligheten till övergripande styrning, 
2. splittrat upp ansvaret på många huvudmän samt 
3. genomfört sparpaket bl a genom att inte räkna upp ersättningsnivåer. 

På verksamhetsnivå:

1. Högt antal tillfälligt anställda 
2. Brister i hygienkunskap på flera boenden 
3. Låg sjuksköterskebemanning 
4. Avsaknad av medicinsk ledning på flera boenden 

Coronapandemin har visat att välfärden i Sollentuna inte var rustad för att skydda våra äldres liv och hälsa. Det är dags att utvärdera och dra slutsatser av detta så att vi kan förbättra situationen Nu och underlätta bekämpandet av pandemin och andra sjukdomsutbrott framöver.

Skötseln av våra parker och grönområden måste alltid utvecklas!

De flesta vill ha det fint och trivsamt runt sig. Det märker vi ofta när vi samtalar med Sollentunabor. Många Sollentunabor tar spontant upp  vikten av skötseln av våra gemensamma utemiljöer i samtal med oss. Ofta handlar det om bristen av skötsel och behovet av bättre skötsel. Om Sollentuna ska framstå som en välstädad kommun medför det att utemiljöerna sköts genom t ex att ogräs rensas, buskage klipps, sly tas bort och löv tas upp.

Sollentuna är Sveriges sjunde mest tätbefolkade kommun och utvecklingen går mot att bebyggelsen blir ännu tätare. Skötseln av våra gemensamma blir därmed allt viktigare i framtiden när vi blir allt fler människor som bor på samma yta i Sollentuna. 

Det har genomförts mycket bra arbete i Sollentuna. Inte minst knutet till de fyra  naturreservaten i kommunen. Två av dessa Törnskogen, Rösjöskogen och Tegelhagsskogen har etablerats under 2010-talet  och där till östra Järvafältet som kom till under 1970-talet. Fyra områden av olika karaktär som bidragit till att Sollentuna är landets 25:e bästa friluftskommun, näst bäst i Stockholms län, enligt Naturskyddsföreningen. Sollentuna är även rankade som den femte bivänligaste kommunen i landet av Naturskyddsföreningen , bl a beroende på hur vi sköter grönytor i syfte att underlätta för bins pollinering. 

Vårens pandemi har visat behoven av parker, grönområden och naturreservat är stort. Framförallt under helgerna har det varit mer folk än vanligt i naturreservaten. Grillplatserna har varit mycket använda. 

När det gäller våra gemensamma ytor prioriterar vi fyra områden:

1. Upptäck de bortglömda ytorna. Kommunen äger en hel del mark runt om i kommunen som varken är bebyggd eller ianspråktagen på annat sätt. Ett antal av dessa ytor underhålls inte på ett godtagbart sätt, även om de ligger inne i tätbebyggt område. I en allt mer tätbebyggd kommun ställs andra krav på standard av skötseln.

2. Större långsiktighet i parkskötseln. Det svåra är inte att anlägga parker, planteringar och andra ytor utan att sedan sköta dem över tid med samma standard som de anlagts. Vi har sett många exempel där det gjorts ambitiösa anläggningar som sedan fått förfalla. Vi väntar fortfarande på tillsättandet av en stadsträdgårdsmästare.

3. Bättre städning av gator och torg. Vi ser även ett behov av bättre städning, renhållning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen. Det inbegriper också sandsopning, slyröjning, ogräsrensning, lövräfsning osv

4. Tryggare miljöer i mörker. Under stora delar av året är det mörkt betydande delar av dygnet. Det skapar behov av en gatubelysning som lyser upp och gör att utemiljöer upplevs trygga av Sollentunaborna även efter skymningen. Det handlar också om att häckar och träd beskärs på ett sätt som släpper igenom ljus samt att markbeläggningen hålls i gott skick.

Vi vet att de gröna oaserna är uppskattade av Sollentunaborna, men det räcker inte arbetet måste fortsätta. Skötseln fortsätta och nya parker och grönområden måste anläggas och fyllas av Sollentunabor. Ett skötselarbete som aldrig tar slut utan ständigt utvecklas och pågå.

Visst kan löparbanor ha sjöutsikt!

Sollentunavallen var en av de femton idrottsplatserna som var utvalda till den första omröstningsomgången i tidningen Expressens tävling "Sveriges finaste IP". Sollentunavallen tog sig dock inte vidare till finalen.

Sollentunavallen byggdes 1969 och invigdes lagom till friidrotts SM detta år. Sedan dess har arenan används till flera friidrotts SM och årliga galatävlingar. Fotbollen har också haft en stor plats på ”huvudstan” på Sollentunavalllen. Under tidens gång har också två ishallar, en konstfrusen bandybana och för några år sedan tillkom friidrottshallen.

En gång i tiden var Sollentunavallens framtid hotad. För 15 år sedan ville vissa borgerliga politiker bygga lyxiga bostäder  på Sollentunavallen. Det var Veidekke som skulle bygga bostäderna. Det dåvarande stadsbyggnadskommunalrådet Gabrielsson (fp) anammade förslaget. Skisser visades upp, det pratades om att tre villor skulle lösas in och Sollentunavallen skulle flyttas till Väsjöbackens parkering. Det är därför att det i det i programskedet för Väsjöutbyggnaden anges att ”idrottsstaden” ska byggas på Väsjöbackens parkering.

Då runt 2004-05 fortsatte diskussionerna. (S) övriga oppositionspartier tog ställning emot flytten. Idrottsföreningarna på Vallen var motståndare och Sollentunabor uttryckte spontant att de inte förstod varför det skulle flyttas. Under en tid stod det fp-märkta kommunalrådet på sig och motiverade bland annat det med att att ”löparbanor inte behöver sjöutsikt”.

Sedan närmade sig valet 2006 och frågan var inte helt avförd från dagordningen. (S) gick till var på att bevara Sollentunavallen. (M) kände sig stressade av frågan och ville absolut inte ha den inne inne i valrörelsen och satte en f d militär på att torpedera sprängkraften i frågan. Det mest påtagliga var när vi hade fått ut dåvarande idrottsministern Bosse Ringholm på ett valmöte och tog honom till Sollentunavallen för att träffa föreningarna som verkade där. Då dök den utsända moderaten upp och gjorde klart att någon flytt av Sollentunavallen var aktuell. För övrigt fick dåvarande chefen på Sollentunavallen ”bannor” för att han upplåtit Sollentunavallen för mötet utan att be om tillstånd.

Nu står trots allt Sollentunavallen kvar där och fylls dagligen av såväl idrottande ungdomar och elitidrott. En kraftkälla och samlingspunkt som betyder mycket för många. Det skadar inte heller att en idrottsplats ligger vackert och att löparbanor har sjöutsikt.

Nu växer medieskuggan i Sollentuna!

För några veckor sedan informerades det om att Direktpress köpt Mitti-tidningarna. Det innebär att de båda lokala tidningarna, SollentunaDirekt och Mitt i Sollentuna, får samma ägare. Det sannolika är nu att det inom kort endast finns en lokaltidning i Sollentuna igen. Genom det ökar medieskuggan ännu mer i Sollentuna.

En kommun av Sollentunas storlek ute i landet hade haft åtminstone en egen lokaltidning som sannolikt haft utgivning sex dagar i veckan. Nu hamnar Sollentuna i medieskugga och får nöja sig med notiser i Stockholmstidningarna och några sekunder då och då i lokalradio och regionala TV-nyheter. Där till finns de lokala gratistidningarna som har viss nyhetsbevakning. Om antalet lokaltidningar halveras påverkar det Sollentunabornas möjlighet att ta del av information av det som händer i sin hemkommun.

När Vi i Sollentuna, nuvarande SollentunaDirekt, startade för åtta år sedan blev det ett påtagligt lyft för bevakningen av Sollentuna. Nyhetsbevakningen ökade och möjligheten till politisk debatt blev större. Nyhetsbevakningen blev mindre ensidig och granskningen av lokalpolitiken blev bättre.

Lokaltidningarnas roll för lokalopinionsbildning ska inte underskattas. De når fler än sociala medier och sprider nyheter bredare. Deras roll kan inte underskattas för att informera Sollentunaborna om vad som sker i deras kommun. Om det bara finns en lokaltidning blir det sannolikt åter en allt mer ensidig bild, mindre möjlighet till granskning och ett forum för debatt försvinner.

Det räcker inte med att säga ”ta nästa buss!

Under vårens Coronapandemi har antalet resande i kollektivtrafiken i Stockholms län varit mycket lägre än vanligtvis. En naturlig följd av rekommendationen att undvika annat än nödvändiga resor och av att många arbetat hemifrån.

Innan Coronapandemin bröt ut i mars 2020 var läget ett annat, Då var bussar, pendeltåg och tunnelbanetåg fulla av resenärer och trängseln var stor. Ofta var man glad att du fick plats och att man inte behövde bli packad som ”sillar”. Det är inte något vill tillbaka till. I höst kommer sannolikt en tid  då allt fler förväntas att jobba på sin arbetsplats och pandemin avtagit, även om den sannolikt inte försvunnit. Det behöver SL förbereda sig för.

I veckan presenterades en del av SL:s lösning. Länsstyrelsen har lämnat in en begäran till regeringen om utökade befogenheter. Det finns i dag inte ett rättsligt stöd för till exempel en busschaufför att skingra trängsel ombord om det inte rör sig om en ordningsstörning. Smittspridning räknas inte som en ordningsstörning. En lagändring med ökade befogenheten kan i praktiken innebära att antalet passagerare som släpps ombord på bussar och tåg blir färre, och att om för många resenärer samlas vid stationer, kajer eller hållplatser så ska SL ha rätt att skingra trängseln.

Trafikregionrådet Tamsons (M) har kommenterat föreslaget så här: ”Om någon skapar trängsel genom att metvetet tränga sig ombord och därmed inte följer rekommendationerna om att hålla avstånd, så får busschauffören med ökade befogenheter rättsligt stöd att säga ”nej, ni får vänta på nästa buss”.

Det är i stort inget fel på det här förslaget men det räcker inte. Det krävs mer än att säga ”ta nästa buss” till en stressad resenär som är på väg till jobbet. För oss som har pendlat kollektivt länge vet att stressnivån ökar när det blir förseningar och annat strul. När många vill på en buss eller tåg så är det svårt att hålla avstånd. Det kommer ta sig friheter och vara svårt är stävja trängsel.

Det krävs även nytänkande och egna insatser av SL. Insatser för att ”späda ut” resenärerna så att trängseln minskar. Det handlar till exempel om att skapa fler resealternativ i form av nya busslinjer samt ökad turtäthet på befintliga busslinjer krävs. Det räcker inte att hänvisa resenärer till nästa buss, som också kanske är full...

Vi Socialdemokrater arbetar för att förbättra busstrafiken i Sollentuna och återställa försämringarna. Kollektivtrafiksutbudet ska styras i högre grad av att underlätta vardagen för resenärerna.

Sollentunas äldreomsorg hårt drabbad av Coronapandemin!

Den pågående Coronapandemin, covid-19, har under våren drabbat svensk äldreomsorg på ett ohyggligt sätt. En stor del av antalet döda i pandemin i Sverige har skett på äldreboenden. Sollentuna är en av de kommuner i landet som drabbats hårt av denna nya sjukdom.

Den senaste statistiken från Smittskydd Stockholm visar att 82 Sollentunabor avlidit till följd av covid-19. Det innebär 11,1 per 10 000 invånare, och är en bra bit över snittet i länet. Av de som avlidit i covid-19 i Sollentuna bodde fler än hälften på något av Sollentunas äldreboenden. Om vi bara räknar konstaterade smittade över 70 år så var cirka 75% boende på äldreboenden eller hade hemtjänst. Betydande del av Sollentunas döda och sjuka träffade alltså personal som agerade på uppdrag av vård- och omsorgsnämnden. De anställda inom äldreomsorgen i Sollentuna, hos SOLOM och hos de privata utförarna, har gjort en jätteinsats under denna period som krävt oerhört mycket av dem.

Det går inte att blunda för Sollentunas siffror visar tydligt att det är något som inte fungerar till fullo i äldreomsorgen. Det går inte säga annat än att Sollentuna kommun misslyckats med att skydda våra äldre när de var som mest utsatta. Jag utgår från att det genomförs en ordentlig analys över vad som hände i Sollentuna.

Det finns ett antal dokumenterade skäl till att Sollentuna drabbades på det sett som skedde. Några av dessa är:

1. Högt antal tillfälligt anställda
2. Brister i hygienkunskap på flera boenden
3. Låg sjuksköterskebemanning
4. Avsaknad av medicinsk ledning på flera boenden 

Vi ska därtill lägga den politiska dimensionen där det (M)-ledda styret i Sollentuna har avhänt sig möjligheten till övergripande styrning, splittrat upp ansvaret på många huvudmän samt genomfört sparpaket bl a genom att inte räkna upp ersättningsnivåer.

Vi ska inte förneka att det vidtagits åtgärder för att försöka stoppa smittan. I ett debattinlägg i Mitt i Sollentuna för några veckor anger vård- och omsorgsnämndens ordförande (L) vad som som gjorts:

• Besöksstopp vid äldre och LSS-boenden
• Äldre och LSS boenden har rutiner för hygien och användning av skyddsutrustning
• Kommunen har samordnat skyddsutrustning för alla utförare
• Insjuknade vårdas i nära samråd med läkare och sjuksköterskor

Det var alla nödvändiga åtgärder som bidrog. Det räckte inte när förutsättningarna var som de var. Det finns fler effektiva åtgärder som inte vidtagits. Inte minst handlar det om att öka andelen trygga anställningar i omsorgen. Socialdemokraterna har därför föreslagit att Sollentunas vård- och omsorgsbolag Solom ska erbjuda sina timvikarier tidsbegränsad månadsanställning.

Coronapandemin har visat att välfärden i Sollentuna inte var rustad för att skydda våra äldre. Vi Socialdemokrater kommer göra allt i vår makt för att skapa en tryggare vård och omsorg för Sollentunaborna.