Inte blev det som det var tänkt - KF har slutreglerat avtalet för Silverdals utbyggnad

På kommunfullmäktige den 16 april 2020 beslutade kommunfullmäktige i Sollentuna om slutreglering av avtalet med Skanska/JM om utbyggnaden av Silverdal. Jag var en av de som var upp i debatten på kommunfullmäktige sköts upp. Jag var också en av dem som då för 20 år, i april 2000, satt i kommunfullmäktigesalen och jag har följt utbyggnaden sedan dess.

20 år har gått. Sedan den aprildag år 2000 då kommunfullmäktige antog detaljplan och fattade beslut om det avtal som vi nu ska slutreglera. I detaljplanen heter inte Silverdal utan Margareteborg. Området fick ett nytt namn, ett namn som för Sollentunabor innan dess förknippats med en begravningsplats, för namnet skulle vara mer ”säljande” och låta mer attraktivt.  

Det område som då hette Margreteborg och som då mest var en stor ovårdad vildvuxen yta täckt av rivningsmassor som bar spår av tidigare användning som t ex övningsområde för närliggande polishögskolan. Ett antal slitna och i vissa fall övergivna byggnader fanns i området. Nu det dags att göra någon form av bokslut. Blev det som det var tänkt?

Det antogs att det var medelålders och äldre som skulle flytta till Silverdal. Så blev det inte. Det blev nästan bara barnfamiljer som flyttade in i det nybyggda området. Det blev omedelbart uppenbart, för oss som satt i barn- och ungdomsnämnden, att det behövde komma till förskolor och skolor i snabb takt för att täcka behoven.

Problemet var inte att det inte fanns tomter avsatta för skola och förskola i området. För det fanns det, även om det tidigt visade att det inte skulle räcka till. I ”vanliga” byggprojekt hade det ändå varit något kom kommunen haft rådighet att hantera själva. Men Silverdal var inte ett ”vanligt” byggprojekt för kommunen. Kommunen hade nämligen lagt över helansvaret att bygga ut området, även vad gäller samhällsservice, på konsortiet Skanska/JM.

I avtalet uttrycks det så att ”Skanska/JM ska bygga skolor och andra byggnader för samhällsservice så snart det finns underlag för det”. Så skedde inte. Kommunen fick istället köpa tillbaka några tomter för att bygga samhällsservice på samt förvärva PEAB:s tidigare kontor för att bygga om till Silverdalsskolan.

Kommunens mål med avtalet var tydligt: ”Det är kommunens avsikt att vid genomförande av projektet söka begränsa kommunens ekonomiska risker och direkta engagemang i projektet så långt som möjligt är”. I verkligheten blev det alltså svårare att begränsa det direkta kommunala engagemanget än vad som var intentionen i avtalet.

Den stora ”snackisen” i Silverdal var den Vetenskapspark som skulle etableras i området. Vetenskapsparken skulle, enligt avtalet”, ha ambitionen att blir en internationellt ledande vetenskapspark inom områdena Miljö-IT-teknik och Hus-IT-teknik. Skanska/JM åtog sig att göra en kraftfull satsning för att säkerställa Vetenskapsparkens långsiktiga fortlevnad. I samtida press talas det om en satsning på 3 miljarder kronor. Av dessa tankar blev det i princip inget. Pfizer byggde ett kontor. Det pågick under en kort period ett projekt på kemikaliefria djurtest. Pfizer flyttade och tankarna på en Vetenskap begravdes i tystnad.

Kommunen har helt naturligt lärt sig en hel del av erfarenheterna till Silverdalsprojektet. Det märks inte minst i nästa stora utbyggnadsprojekt, Väsjön, där kommunen med de fördelar och nackdelar det för med sig tagit samhällsansvaret själva.

Till slut. Silverdal blev ett bostadsområde med många kvaliteter. Visst det finns saker som kunde gjorts annorlunda som lyft området ännu mer. Men inte som det var tänkt för 20 år sedan. Det blev på ett annat sätt. Och det är väl så verkligheten är. Det går inte helt enligt planerna, men det kan bli rätt bra då.

Drift och skötsel av det befintliga måste fortgå, förfinas och fortsätta utvecklas för Sollentunabornas bästa - Debatt om natur- och tekniknämndens årsredovinsing

På kommunfullmäktige den 16 april behandlades årsredovisningen för Sollentuna kommun 2019. I dessa speciella tider med Coronapandemin så rådde speciella förhållanden. Antalet ledamöter hade halverats och vi var bara 31 ledamöter som till slut fanns samlades i Amorinasalen. Ett av de ärenden som jag var uppe och debatterade var årsredovisningen för natur- och tekniknämnden. I debatten sa jag ungefär så här:

"Jag vill inleda med att tacka mina kollegor i nämnden för ett gott samarbete och konstruktivt samtalsklimat. Stort tack också till alla ytterst kompetenta tjänstemän som arbetar inom nämndens ansvarsområde.

Natur- och tekniknämnden har ansvarat för en stor mängd frågor som avgör hur det är att bo i Sollentuna. Hur Sollentunaborna lever sitt vardagliga liv påverkas av vilken standard det är på gångvägar, cykelbanor och vägar. Om snöröjningen fungerar, om parker, badplatser och naturmark är välskötta. Om gatubelysningen lyser och upplevs trygg. Om det är skyltat i det naturreservat där du tar en promenad i dessa Coronatider. Allt är frågor som natur- och tekniknämnden ansvarar för.

När det gäller det ekonomiska resultatet så visar den ett överskott på 5,5 mkr som till större delen består av felbudgeterade kapitalkostnader i samband med organisationsförändringarna 2019 då ansvaret för fastigheter fördes över till kommunfastigheter. En annan faktor som påverkat utfallet är att den pågående revideringen av parkeringsplanen inte ledde till beslut under 2019.

Listan på vad nämnden uträttat under det gånga året är lång. Den framgår mer i detalj i årsredovisningen, men jag ska göra några nedslag i ständigt aktuella frågor.

I en allt folkrikare kommun med allt tätare bebyggelse är en hållbar trafikpolitik också en väsentlig del. Trafikpolitiken kräver arbete i flera dimensioner där framkomlighet och långsiktig hållbarhet  behöver vägas samman. Det finns inte en patentlösning som att bygga bredare vägar eller fler parkeringsplatser för att uppnå detta.

Kommunfullmäktige har under de senaste åren fattat flera inriktande beslut kring hur framtidens trafik ska planeras. Det utrycker sig bl a i den av kommunfullmäktige antagna trafikpolicyn som bland annat visar i vilken ordning olika grupper trafikanter ska prioriteras. Den sätter gångtrafikanter i första hand, därefter cyklister, kollektivtrafik, nyttotrafik och sedan biltrafik. Dessutom är som sagt en revidering av parkeringsplanen på gång och den är just nu på remiss.

Trygghet och trivsel är två nyckelord i mycket av den genomförda och planerade verksamheten. Det kan handla om att förbättra belysning, siktröjning och annat som gör att det känns tryggt att vara ute när det är mörkt. En ny upphandling som ska bidra till bättre städning och skötsel av gator, torg och andra gemensamma ytor runt om i kommunen har genomförts. Det är utvecklingsprocesser som pågår, men som är långt ifrån slutförda. En del handlar om att trimma tidigare arbete, men det kommer också krävas utökade ekonomiska resurser.

I en verksamhet som natur- och tekniknämndens som till största delen handlar om drift och skötsel av det befintliga blir arbetet färdigt. Det måste fortgå, förfinas och fortsätta utvecklas för Sollentunabornas bästa oavsett av vilken tid vi lever i.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till förslaget till årsredovisning för natur- och tekniknämnden."                                   

Det tog längre tid att få bygglov 2019 i Sollentuna - Debatt om miljö- och byggnadsnämndens årsredovisning

På kommunfullmäktiges sammanträde den 16 april var jag uppe i debatten om årsredovisningen för miljö- och byggnadsnämnden som ersättare för den "Coronautkvittade" partikamraten Anne Marie Leijon. I debatten sa jag ungefär så här:

"I normala fall hade det varit Anne Marie Leijon som stått här just nu. Jag vill inleda med att framföra ett tack från henne för gott samarbete under året till övriga ledamöter och ersättare i nämnden samt till tjänstemännen på förvaltningen.

Miljö- och byggnadsnämnden  har ansvarat för en stor mängd frågor som avgör hur det är att bo i Sollentuna. Hur Sollentunaborna lever sitt vardagliga liv påverkas av nämndens beslut. Nämnden ansvarar t ex  såväl att säkerställa att tillsynen inom miljö- och hälsoskydd fungerar enligt lagens intentioner samt för att bygglov ges på rätt sätt. I det ligger balansgången att vara en myndighetsnämnd som att vara tillmötesgående mot kommuninvånarnas och företagens önskemål inom ansvarsområdet.

Listan på vad nämnden uträttat under det här året är lång och den framgår i årsredovisningen. Den ska jag inte gå in mer på än så.

Om vi istället tittar på kvalitetsstyrningen för att få en bild över hur Sollentunaborna möter verksamheten kan vi konstatera att två av åtta utpekade kvalitetsfaktorer anses vara gröna, fem gula och en röd samt två lämnas utan värde. De som är gröna är delaktighet i samhället och rättssäker myndighetsutövning. Den som är räd gäller effektiv verksamhet gällande bygglovsbeslut, där kan konstateras att genomsnittlig handläggningstid för bygglov ökat från 17 till 20 dagar under 2020.

När det gäller det ekonomiska resultatet så är den nästan perfekt precision mot budgeten vad gäller driftbudgeten även för detta år, ett överskott på 800 000 kr beroende främst på att miljö- och hälsoskyddsverksamheten redovisar ökade intäkter.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till förslaget till årsredovisning för miljö- och byggnadsnämnden."

(M)ajoriten sa nej till trafikantråd!

På kommunfullmäktige den 13 februari debatterades min motion om att inrätta ett kommunalt trafikantråd. Oppositionspartierna ställde sig bakom motionen. Den moderatledda majoriteten avslog. (L) markerade dock att de står bakom tanken på trafikantråd, men att tidpunkten var fel enligt dem.

I debatten sa jag ungefär följande:

”Vi är alla trafikanter och därmed berör trafikfrågor alla Sollentunabor. Frågor kring trafik berör därmed på ett eller annat sätt alla kommunens nämnder och bolag ur olika aspekter.

Under en genomsnittlig dag gör 83% av alla Sollentunabor i åldern 16-75 år minst en resa. I genomsnitt görs 2,8 resor per person varje dag. Den genomsnittliga resan är cirka 14 kilometer. Under en genomsnittlig dag för Sollentunabor i åldern 16-75  sammanlagt 203 000 resor och kommuninvånarnas totala reslängd uppnår till 2,8 miljoner kilometer per dag. Detta enligt kommunens senaste resvaneundersökning från 2019.

Jag möter återkommande ett stort intresse och engagemang från många Sollentunabor. Oavsett om de främst är gående, cyklister, kollektivtrafikresenärer eller bilister så engagerar trafikfrågor. Engagemang är positivt och det ska vi ta till vara.

Motionens intention är att skapa ännu bättre möjligheter för Sollentunaborna att delta i utvecklingen av Sollentunas trafikplanering. Vi gör det genom att fånga upp engagemang och skapa möjligheter för större medborgarinflytande och ökad insyn i kommunens arbete.

Redan idag är det möjligt att genom trafiksäkerhetsprojekt som Säkra skolvägar och Trygg i trafiken eller via formella samrådsprocesser vid t ex detaljplaneläggning påverka kommunens arbete med trafikfrågor. Men det går att göra mer.

Ett kommunalt trafikantråd skulle bestå av politiskt förtroendevalda samt av andra kommuninvånare som har ett engagemang i frågan och som representerar olika berörda grupper. Dessa skulle kunna vara representanter från t ex bostadsrättföreningar, villaägareföreningar, hyresgästföreningar, pensionärsorganisationer, idrottsföreningar, cykelfrämjandet samt från elevråd och föräldraråd i skolor.

Ett kommunalt trafikantråd skulle fungera som en samrådsgrupp för kommunen, där Sollentunabor ger möjlighet att påverka innan beslut. Ett samrådsorgan som träffas återkommande för att samråda kring t ex trafiksäkerhet, trafikplanering, kollektivtrafikremisser, stadsplanering, parkeringsfrågor, cykelfrågor, väghållning och andra frågor som berör Sollentunabor i deras roll som trafikanter. Ett samrådsorgan som ger kommunen möjlighet att informera om aktuella frågor och som ger ökad möjlighet till dialog.

Behovet att hitta nya former för medborgarinflytandet är av vikt i allmänhet. Det gäller inte minst inom trafikfrågor, det blir mer aktuellt inte minst när de pågående projekten ”Säkra skolvägar” och ”Trygg i trafiken” avslutas under mandatperioden. Ett trafikantråd skulle vara en naturlig utveckling av det goda arbete som görs.

Avslutningsvis yrkar jag bifall till motionen.”

Ett svek mot Sollentuna!

79% av Sollentunaborna anser att kollektivtrafik ska prioriteras i trafikplaneringen. Det framkommer i den nyligen presenterade trafikvaneundersökningen. Med den bakgrunden blir de nyligen genomförda försämringarna i busstrafiken. Förändringar som genomfördes trots Sollentuna kommuns motstånd. Trafiknämndens moderata ordförande lät dessutom bli att lyfta upp trafikförändringarna till politiskt beslut, utan lät tjänstemännen på trafikförvaltningen på Region Stockholm att fatta beslutet. Trafikförändringarna är ett svek mot Sollentunaborna.

SL hävdar att det blev ökad turtäthet från och med 15 december. Det är en sanning med modifikation. Innan dess var det 11 avgångar från Edsberg mellan kl. 7-8 med tre slutdestinationer Sollentuna station, Karolinska sjukhuset och Sergels torg att välja på om du åker åt det hållet. Efter 15 december blev det 9 avgångar från Edsberg mellan kl. 7-8 med endast en slutdestination Sollentuna Station. Det blir alltså totalt sätt färre avgångar från Edsberg med endast en slutdestination.

Ett motiv som trafikförvaltningen angett är att det ska bli lättare att hålla tidtabellen med kortare körsträcka, men redan första veckan var det dagliga förseningar som förklarades med bilköer.

Den underliggande förklaringen till beslutet ligger i hur busstrafiken upphandlas av Region Stockholm. Busstrafiken styrs av s k incitamentsavtal där bussbolagens ersättning till betydande del styrs av antalet resenärer som kliver på. Det är alltså inte resornas längd som avgör ersättningen, utan fler byten för resenärerna ger mer ersättning till bussbolagen. 

Socialdemokraterna i Sollentuna arbetar för att förbättra busstrafiken i Sollentuna och återställa försämringarna. Vi anser också att kommunernas remissvar på förslagen till trafikförändringar ska ges större vikt. Kollektivtrafiksutbudet ska styras i högre grad av att underlätta vardagen för resenärerna och i mindre grad att gynna trafikutförarna.

Fortfarande oklarheter kring social dumping!

På kommunfullmäktige den 12 december debatterade jag en interpellation om social dumpning med Socialnämndens kristdemokratiska ordförande. Han hävdade i debatten att Sollentuna kommun inte placerat Sollentunabor i Kramfors. Initiativet till flytten kommer enligt honom från individen om de inte placerats enligt i kommunen. Den ”mottagande” kommunen får bara information om den har försörjningsstöd

När jag lyfte kopplingen till att kommunen inte uppfyllt sina bostadsbyggnadsmål mer än en handfull år, att antalet hyresrätter minskat och att Sollentunahem blir ett allt mindre bolag samtidigt som Sollentunas befolkning ökar ville inte Socialnämndens ordförande kommentera.

I debatten sa jag ungefär så här:

"Interpellationen har sin bakgrund i medieuppgifter från i början av oktober 2019. Då uppmärksammades det att flera kommuner i Stockholms län, däribland Sollentuna, hjälpt personer med försörjningsstöd att flytta till Kramfors i Ångermanland.

Artiklarna kom som följd av att Kramfors slog larm om att Sollentuna och andra rika kommuner i Stockholms län hjälper fattiga och bostadslösa invånare med bostäder i Kramfors kommun. Där personerna sedan snabbt behöver mycket hjälp och stöd från kommunen. I interpellationssvaret framkommer att det är korrekt att Sollentuna kommun har hjälpt Sollentunabor att flytta till andra kommuner, i vissa fall glesbygdskommuner.

Det är naturligtvis så som Socialnämndens ordförande skriver att det inte råder kommunarrest för någon och det är fullt legitimt att begära hjälp från socialtjänsten i samband med flytt. Sollentunabor som flyttar till och från glesbygd har alltid funnits och är ett val som alla i grunden har möjlighet att göra. 

Jag vill klarlägga att jag har stor respekt för det mycket professionella arbete som alla anställda inom socialtjänsten i Sollentuna lägger ner i en inte alltid enkel verklighet.

Kramfors kommun har analyserat inflyttade till kommunen och den första analysen sträckte sig till maj i år. Då fann man 48 personer som placerats i Kramfors av kommuner i Stockholms län. Kramfors kommun hävdar, enligt medieuppgifterna, att de aktuella personerna har fått ett hyreskontrakt i sin hand, de har fått resan upp till Kramfors betald, ibland har möbler fraktats upp och att de har fått telefonnummer till socialtjänsten i Kramfors.

Kramfors är en kommun som har helt andra förutsättningar än Sollentuna. Kramfors har 18 000 invånare, Sollentuna har fyra gånger så många invånare. Ytmässigt är Kramfors 50 gånger större än Sollentuna. Nu står Kramfors inför omfattande nedskärningar i sin budget med 50 miljoner inför nästa år.

En intressant fråga i sammanhanget är om i vilken omfattning initiativet till flyttarna till glesbygdskommuner kommit på den enskildes initiativ eller på initiativ av kommunen?

En annan fråga är om den mottagande kommunen informerar på förhand om att socialtjänsten i Sollentuna hjälper individer att flytta till  t ex Kramfors?

Utifrån interpellationssvaret går det att dra slutsatsen att de tre familjer som flyttat till glesbygd är stora. Då går det lätt att koppla ihop det med bostadsbristen i Sollentuna. De senaste tre decennierna har Sollentuna endast uppnått uppsatta bostadsbyggnadsmål en handfull år.  Bostadsutbudet i Sollentuna har dessutom på ett radikalt sätt förändrats i och med att antalet hyresrätter minskat rent generellt. Det gäller inte minst för Sollentunahem som genom ombildningar och utförsäljningar är på väg att halveras jämfört med för 20 år sedan. Detta i en tid då Sollentunas befolkning ökat kraftigt och socialtjänstens behov av bostäder ökat."

Stoppa försämringen av busstrafiken i Sollentuna!

Om tre veckor kommer möjligheten att klara vardagspusslet för många Sollentunabors att försvåras genom att bytena blir fler och resealternativen blir färre. Genom det kommer restiden öka för många. Trängseln på bussar och tåg förväntas också öka.

Den 25 november 2019 beslutade Region Stockholms trafiknämnds moderatledda styre om att försämra busstrafiken för många Sollenunabor. Det gäller inte minst boende i kommundelar som inte ligger vid pendeltågsstationerna. Det är framförallt Edsberg och Viby som drabbas av försämringarna. Beslutet kommer att bli verklighet redan den 15 december 2019.

Beslutet innebär att linje 607 kortas av till att endast köra sträckan Sollentuna station till Danderyds sjukhus. Det gör att alla som vill åka till eller från hållplatser söder om Sollentuna station tvingas byta buss. Ett exempel på det är att t ex en skolklass från Helenelund som ska åka till Sollentunavallen eller simhallen måste byta buss vid Sollentuna station.

Beslutet innebär också att direktbussen 526 (Edsberg-Sergels torg) försvinner och att direktbussen 516 slutar att transportera sträckan Viby-Södra Häggvik. Det är linjer som sedan årtionden underlättat för Sollentunabor att åka direkt till och från Stockholms innerstad i rusningstrafik.

Region Stockholm ignorerar dessutom helt Sollentuna kommuns remissvar från i våras. Sollentuna kommun betonar där bland annat att förändringar av busstrafiken till Edsberg inte ska genomföras förrän det är fastställt hur busstrafiken till Väsjöområdet ska utformas. Kommundelen Edsbergs befolkning förväntas öka med cirka 2000 personer på tio år. 

Redan idag är många bussar mellan Edsberg-Sollentuna station nästan fulla, fulla eller överfulla. Allt oftare kommer skylten med ”fullsatt ” upp. I ett läge med redan fullsatta bussar och en kraftigt ökande befolkning väljer Region Stockholm att försämra busstrafiken.

Den underliggande förklaringen till beslutet ligger i hur busstrafiken upphandlas av Region Stockholm. Busstrafiken styrs av s k incitamentsavtal där bussbolagens ersättning till betydande del styrs av antalet resenärer som kliver på.. Det är alltså inte resornas längd som avgör ersättningen, utan fler byten för resenärerna ger mer ersättning till bussbolagen. 

Socialdemokraterna i Sollentuna kräver att beslutet rivs upp. Vi anser också att kommunernas remissvar på förslagen till trafikförändringar ska ges större vikt. Kollektivtrafiksutbudet ska styras i högre grad av att underlätta vardagen för resenärerna och i mindre grad att gynna trafikutförarna.