Kyrkovalet handlar om framtiden!

Jag är Socialdemokrat för att jag tror på Socialdemokratins grundläggande värderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet. Jag är medlem i Svenska kyrkan för att jag tror att har en roll att spela så väl teologiskt som socialt.

För mig är det naturligt att kombinera engagemang både för Socialdemokratin och svenska kyrkan genom att kandidera i kyrkliga val. Genom de år jag har haft förtroendet att vara förtroendevald i Svenska kyrkan på lokal och under senaste mandatperioden även på nationell nivå har förstärkts i min övertygelse att om Svenska kyrkan även i framtiden har en central roll i svenska samhället. Jag har därför valt att kandidera för ytterligare en mandatperiod. Jag ställer upp i kyrkovalet för att jag bryr mig om Svenska kyrkan.

Under den pågående valrörelsen har det varit tätt med påhopp och hårda ord mot att Socialdemokraterna ställer upp i valet överhuvudtaget. Vissa nomineringsgrupper har som det verkar valt att lägga mer kraft på att diskutera vilka nomineringsgrupper som borde ställa upp i valet eller inte. Det som förenar de flesta som driver denna begränsande åsikt är att man inte gillar partier i kyrkan och då i synnerhet inte Socialdemokrater. Bakom kritiken mot Socialdemokraternas deltagande ligger att vi är stora och att vi driver frågor som de inte uppskattar. Vår linje om att svenska kyrkan ska vara i takt med tiden uppskattas inte av alla.

Vi tar den kyrkliga demokratin på allvar. Vi ställer upp som rörelse i kyrkovalet för att en stor del av våra medlemmar brinner för Svenska kyrkan. Ett bevis på detta är att Socialdemokraterna ställer upp med 6439 kandidater inför höstens kyrkoval. Alla dessa kandidater är medlemmar i kyrkan och vill vara med och förverkliga vårt valprogram.

Kyrkovalet handlar om vilken politisk inriktning som ska prägla Svenska kyrkan under de kommande fyra åren. Ska det vara en öppen folkkyrka i takt med tiden eller något annat.

I Sollentuna har vi som kandiderar för den Socialdemokratiska nomineringsgruppen tagit fram ett valprogram som kan sammanfattas i fem punkter som vi kommer att jobba för att förverkliga under den kommande mandatperiod:

1)    Gör det enkelt med dop, konfirmation och vigslar.

2) Förena goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig hemma i församlingen.

3) Ökade resurser till diakonin

4) En kyrka som vill vara Sollentunas bästa arbetsgivare

5)    Fler unga ska ges möjligheter till sommarjobb och praktikplatser i församlingens verksamheter.

Den första betraktelsen: När psalmsången kom av sig!

Jag kommer under den närmaste tiden lägga ut en serie med, vad jag kallar, betraktelser över olika minnen och annat relaterat till kyrkor på ett eller annat sätt. Här kommer den första om psalmsång i barndomen.

När Psalmsången kom av sig

Det var hösten 1979. Jag gick i första klass i Alténskolan i Edsberg, Sollentuna. En paviljongskola som då stått där i över 15 år och skulle stå där i 15 år till innan den avvecklades. Skolan var av någon anledning döpt efter Martin Altén, kyrkoherde i Sollentuna och Eds församlingar mellan 1777-1811.

Varför kommunen i början av 1960-talet döper en skola efter en sedan länge avliden kyrkoherde vet jag inte. Det är lite märkligt i en kommun där de flesta skolor fått namn av något i skolans geografiska närhet. Om man ändå skulle döpa en skola efter en kyrkoherde så var Martin Altén ett givet namn. Detta beroende på att han redan 1804, tillsammans med godsherren på Edsbergs slott Alexander Rudbeck, tog initiativ till Sollentuna sockens första skola. Den skola som idag är Klasro skolmuseum. I detta sammanhang ska tilläggas att den skola skapades 38 år innan den folkskolestadgan från 1842.

I Alténskolan fanns det vid denna tradition att första advent skulle firas in Edsbergskyrkan. Denna röda träkyrka var vid denna tid endast 7 år gammal, dvs lika gammal som oss första klassare. Den kyrka som många inte anser ser ut som en kyrka utan snarare som lada eller bastu, men som för mig symboliserar så mycket av det goda i den svenska folkkyrkan.

Det som blev första klassernas uppgift på adventsfirandet i kyrkan var att sjunga psalmen “Bered en väg för herran”. Vi övade in texten och övade sången så som jag minns det under en läng tid. På den tiden saknade jag självinsikt över min egen bristande musikalitet och sjöng för glatta livet med hög röst. Jag var verkligen laddad för sånginsatser i kyrkan. Det kändes så stort för en sjuåring.

Så kom den stora dagen när vi skulle sjunga Franz Michael Franzéns psalm från 1812. Vi skulle ställa upp i kyrkan så att tjejerna stod längst fram och killarna längst bak. Det tog nog lite tid innan 35-40 förstaklassare ställde upp sig på rätt plats.

Nu var jag redo. Men vad händer. Tjejerna längs fram börjar gå tillbaka till bänkarna. Vi har ju inte börjat. Eller? Det hade vi tydligen. Tjejerna hade uppenbarligen rivit av hela psalmen medan vi fortfarande höll på att ställa upp oss. Det kändes konstigt och snopet att det inte blev någon sång.

Jag fick tillfälle att sjunga vid andra tillfällen liknande tillfällen längre fram under min skoltid. Det blir allt tydligare för mig att sång inte var något för mig. Jag saknar så väl sångröst som förmåga att hålla en melodi. Jag sjunger gärna med som en i mängden, men låter andra stå för skönsången.

Rösta för en öppen folkkyrka i takt med tiden!

Den 17 september är det dags för kyrkoval. I valet till Sollentuna församling står jag på andra plats på den Socialdemokratiska valsedeln efter vår nuvarande gruppledare Lilian Lama. Nedan beskrivs hur vi Socialdemokrater vill utveckla Sollentuna församling.

Vi Socialdemokrater går då till val för att fortsätta verka för en öppen folkkyrka i takt med tiden. För oss är det avgörande att alla svenska kyrkans medlemmar - oavsett om man besöker kyrkan regelbundet eller bara vid särskilda tillfällen - har samma värde i den folkkyrka vi vill verka för. Vi slår vakt om alla medlemmars intressen.

Kyrkans gudstjänstliv ska präglas av öppenhet där hänsyn tas till olika människors behov och livssituation. Vi vill förena goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig hemma i församlingen. Gör det enkelt med de kyrkliga handlingarna dop, konfirmation och vigslar.

De ekonomiska resurserna till kyrkans sociala arbete, diakonin, ska förstärkas, så att den klarar att möta de ökande behoven då allt fler Sollentunabor söker församlingens stöd. Församlingen måste också bli bättre på att slå larm när kommun, landsting eller stat inte tar sitt ansvar för välfärden utan skjuter över ansvaret på diakonin.

En god arbetsmiljö ska råda i församlingen. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska fortsätta stärkas. Det är viktigt att personalen kontinuerligt ges möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning. Kollektivavtal och sociala krav ska vara självklara inslag i upphandlingen. I sina inköp ska församlingen prioritera närproducerat och klimatsmart.

Ideellt engagemang är en resurs och ska inte ersätta anställd personal. Frivilliga ska ges relevant utbildning, handledning samt ha tydliga roller och rättigheter. Församlingen är ansvarig för deras trygghet och säkerhet i arbetet.

En röst på Socialdemokraterna är en röst på att:

•           Göra det enkelt med dop, konfirmation och vigslar.
•           Öka resurser till diakoni
•           Förena traditioner med nytänkande så att fler känner sig hemma
•           Ge fler unga möjligheter till sommarjobb och praktikplatser
•           Utveckla Sollentuna Församling till Sollentunas bästa arbetsgivare.

En folkkyrka i takt med tiden!

Nyligen antog Socialdemokraterna i Sollentuna sitt handlingsprogram inför höstens kyrkoval.  Texten nedan är i stort mitt anförande för kyrkofullmäktigegruppens räkning i samband med att handlingsprogrammet antogs.

Kyrkopolitik handlar om värderingar. Kyrkopolitiken är ideologisk och har helt en andra konfliktlinjer än vad annan politik, som kommunpolitiken, har. Man behöver vara klar över sina grundläggande värderingar om alla människors lika rätt och värde när man är förtroendevald i Svenska kyrkan.

Det är det som är linjen i det föreliggande förslaget till kyrkopolitiskt handlingsprogram. Vi har valt att kalla förslaget till kyrkopolitiska handlingsprogrammet för ”En folkkyrka i takt med tiden”. Den rubriken har två delar som tillsammans visar vad som blir det väsentliga inför höstens val. De två delarna visar också var konfliktlinjen kommer gå under valrörelsen.

En folkkyrka, vad står det för i praktiken?  I en kort sammanfattning så är det en kyrka med låga trösklar och där alla ska känna sig välkomna hur ofta de än går dit och hur troende de är. Här går den första konfliktlinjen.

Vi kan säga att Svenska kyrkan på ett sätt är Sollentunas största förening, med över 50% av befolkningen ansluten. Konfliktlinjen handlar om vilka som ska påverka utvecklingen och till vilka hänsyn ska tas i beslutsfattandet. Om man står upp för en öppen folkkyrka så ska alla medlemmar känna sig välkomna och beslutsfattandet ska utgå från dem.

Våra huvudmotståndare i valet är POSK. I deras politik finns det drag av att det är bara de som är aktiva i församlingen och de som är troende som ska bestämma.

I vissas ögon är vi Socialdemokrater en främmande fågel i kyrkan som inte har där att göra. Vi är inte tillräckligt aktiva i församlingslivet, vi för lite troende och på nationell nivå får vi höra att vi för allierade med ärkebiskopen och Kyrkokansliet.

I takt med tiden, detta perspektiv blir tydligare i kyrkomötet än i kyrkofullmäktige. Kyrkomötet innehåller flera grupper som har en annan människosyn än vi. På ett oftast inlindat sätt och ibland utan dimridåer så motverkar de anpassningar till emot modernt samhälle. Det finns fortfarande kvinnoprästmotståndare, det finns motstånd mot samkönade äktenskap, det finns rasism och fördomar mot andra religioner som inte är kristna.

I en folkkyrkan i takt med tiden kan vi inte blunda för samhällsutvecklingen. Det är nödvändigt att svenska kyrkan lever i takt med samtiden. Här har Socialdemokraterna en viktig roll att spela som garant för öppenhet och aktiva ställningstagande i en samtid som blir allt mer konfliktfylld och där intoleransen brer ut sig. Det är den politik vi går på val på.