Fler konfirmander, färre döpta och färre utträden - årsredovisningen för Sollentuna församling behandlad!

På kyrkofullmäktige den 14 maj 2019 behandlades årsredovisningen för 2018 för Sollentuna församling. Jag var uppe i debatten och pratade dels i min egenskap som fastighetsutskottets ordförande och dels som representant för den Socialdemokratiska gruppen.

"När jag läser igenom årsredovisningen och alla de övriga rapporter som finns i handlingarna slås jag av den stora bredd som finns i verksamheten och den mångfald av aktiviteter som genomförs. Verksamhet och aktiviteter i syfte att fler ska leva var dag med gud och visa att vår församling är en viktig del av lokalsamhället i Sollentuna.

Ett stort tack till all personal och alla frivilliga för era insatser under det gångna året.

I en öppen folkkyrka som vår ska det råda låga trösklar och vi ska välkomna Sollentunaborna till verksamheten genom att förena goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig hemma i församlingen.

Under 2018 påbörjades också arbetet i den nya förtroendemannaorganisationen som beslutades efter valet. Jag ska säga några ord om arbetet i fastighetsutskottet som tog sin början under hösten 2018. Vårt arbete inleddes kring två uppdrag från kyrkorådet rörande närvaro i Väsjöområdet och kring omsorgsboende vid Silverdalsbegravningsplats. Fastighetsutskottet lämnade sina rekommendationer till kyrkorådet kring dessa frågor i november 2018. I ärendet om närvaro i Väsjöområdet lämnade vi vårt svar i dialog med Edsbergsdistriktet. Vi har fortsatt arbetet runt Silverdal under våren 2019 med anledning av att läget förändrats utifrån beslut i kommunen. Fastighetsutskottet saknar ännu en fastställd arbetsordning för arbetet.

Vad som gjordes i de tretton olika fastigheterna under året går att läsa i verksamhetsberättelsen.

Jag ska också gå in på några jämförelsetal ur årsredovisningen.

Under 2018 valde 381 medlemmar att aktivt lämna svenska kyrkan 0ch 89 personer att aktivt att gå med. Det är visserligen det lägsta antal utträden sedan 2015, men högre än vad det traditionellt varit. (under 2017 valde 560 personer 2016 var det 529 stycken). Det för naturligtvis med sig konsekvenser på lång och kort sikt för församlingen att medlemstalen minskar. Det påverkar inte minst de ekonomiska förutsättningarna för församlingen på sikt. Vi kommer sannolikt inte att kunna ha den omfattning på organisationen vi vant oss med.

Trots detta ser inte utvecklingen helt negativ ut och vi ska inte fastna i att diskutera utträdande, För att vända trenden är de kyrkliga handlingarna en nyckel. Det är genom dem som många kommer i kontakt med verksamheten. Dopet är ju dessutom i sig själv grunden för medlemskapet och konfirmationen ofta en språngbräda för att bli aktiva i församlingslivet. Genom att göra det enkelt med dop, konfirmation och vigslar kommer vi att nå fler. Under 2018 ökade antalet konfirmander för åtminstone femte året i rad. Konfirmationen är en viktig för att långsiktigt behålla medlemmar och för att rekrytera ledare och frivilliga.  Antalet konfirmerade  ökade från 298 under 2016 till 316 under 2017) Till nu 339 under 2018. Det visar att beslutet om att sänka avgiften för konfirmationen var rätt väg att gå.  Däremot minskade  antalet döpta (från 286 stycken under 2017 till 264 under 2018). Vi vet att det brukar variera något mellan åren, men arbetet för att få fler att döpa sina barn in som medlemmar i Svenska kyrkan behöver fortsätta.  

När det gäller antalet vigslar ligger de på den lägsta nivån under den senaste fem års perioden endast 63 stycken vilket är en minskning med 25 stycken jämfört med 2017 och en halvering jämfört med toppåret 2016.

Arbetet behöver fortsätta med att göra det enkelt med dop, konfirmation och vigslar.

För den Socialdemokratiska gruppens räkning yrkar jag bifall till förslaget om att godkänna verksamhetsuppföljning och årsredovisning för Sollentuna församling för 2018."

Kyrkobyggnaden har en unik roll!

På kyrkofullmäktiges sammanträde dem 14 maj 2019 i S:t Larsgården vid Sollentuna kyrka höll jag den andakt som inledde mötet. Andakten var en betraktelse över kyrkobyggnader och deras roll.

"Kyrkobyggnaden har en unik roll. Det finns ingen annan typ av byggnad som står där i århundrade efter århundrade på så många platser över vår värld. Den står där och manifesterar den världsvida kyrkan och visar också hur olika tidsåldrar sett på kyrkan och därigenom symboliserar kyrkobyggnaden på många sätt den tidsanda som rådde när den byggdes eller byggdes om.

Kyrkobyggnader kan se mycket annorlunda ut. Det kan vara gotiska katedraler eller små kapell vid fjällets fot. Stavkyrkor i trä ute i skogen eller betongkyrkor i moderna centrum. En Tegnerlada på landet eller en nationalromantisk tegelkyrka i stadsmiljö. Kyrkor kan se ut på väldigt många sätt och ändå i grunden fylla samma syfte.

Min närmaste kyrka genom livet är en röd träkyrka som invigdes bara några veckor innan jag föddes. Där har jag gått i kyrkans barntimmar och konfirmerats. Edsbergskyrkan är på många sätt en typisk byggnad för sin tid. Alla lokalerna samlas i en byggnad. Kyrksal och samlingslokaler vägg i vägg. En kyrka mitt i folkhemmet. En funktionell byggnad med låga trösklar och byggt för gemenskap. Till det yttre ser den inte ens ut som en traditionell kyrka med sin röda färg och sin form. Den byggdes för att symbolisera att det är en ny tid nu. En tid som genomsyrades av demokrati och jämlikhet. Med närhet och delaktighet mellan ledare och folk.

Det är en stor kontrast mellan den kyrkan där jag konfirmerades och den där min mormor konfirmerades för snart 100 år sedan. Strax söder om Vadstena ligger  den mäktiga kyrkan i Örberga sedan över 900 år tillbaka. Med ett bastant torn som i Sverige bara har sin like i Husaby. Sannolikt lät någon sedan länge bortglömd storman bygga denna kyrka.  I århundraden efter århundrade har kyrkan stått där och besökt av generation efter generation. En storslagen symbol för guds makt över sädesfälten på Östgötaslätten i en trakt som då var central i Sverige, men nu är avfolkad och perifer. En byggnad som i sin form visade makt och skulle inge respekt när allt annat runt omkring var lågt och byggt i trä.

Det går naturligtvis att hitta spår ännu längre tillbaka i historien, även om vi då får flytta oss utomlands. Till exempel till Rom där spåren från tiden runt stadens kristnande fortfarande är synligt ovan eller underjord. I kyrkobyggnader eller på andra sätt. När du är i dessa rum som stått där i kanske 1700, 1800 eller kanske 1900 år går det att känna närhet till de första kristna. Till deras liv som minoritet i en världsmetropol, där kristna var jagat villebråd och fick gömma sig i katakomberna. I Rom finns också det kristna högmodet uttryckt i kyrkobyggnader. Byggnader som är så storslagna och påkostade att de bidrog till att skapa den sprängkraft som delade kyrkan under reformationen.

Genom byggnader som står där i århundraden flätar vi samman tidsåldrar med varandra. Närheten skapar ödmjukhet och visar att kristna hör ihop. Även om det skiljer århundraden i tid så möts vi i samma byggnader av samma skäl och följer någorlunda samma ritualer. Kyrkan blir då en både en tidskapsel från en svunnen tid och en mötesplats i samtiden där framtiden formas. 

Jag avslutar där jag började i den röda träkyrkan i Edsberg. Vi närmar oss den tid på året när Sverige är som vackrast och sommarledigheten nalkas. Så vad passar mer lämpligt att på detta vårens sista fullmäktigesammanträde gemensamt sjunga den psalm som för första gången fanns med i 1695 års psalmbok och som skrevs av Israel Kolmodin kanske inspirerad av Hångers Källa på Gotland. Den psalm som generation efter generation sjungit på sin skolavslutning. Och som jag sjöng på min första skolavslutning i Edsbergskyrkan för snart 40 år sedan. 

1. Den blomstertid nu kommer

med lust och fägring stor.

Du nalkas, ljuva sommar,

då gräs och gröda gror.

Med blid och livlig värma

till allt som varit dött,

sig solens strålar närma,

och allt blir återfött.

2. De fagra blomsterängar

och åkerns ädla säd,

de rika örtesängar

och lundens gröna träd,

de skola oss påminna

Guds godhets rikedom,

att vi den nåd besinna,

som räcker året om."

Stor bredd och mångfald av aktiviteter i Sollentuna församling!

När kyrkofullmäktige i Sollentuna församling den 15 maj 2018 behandlade årsredovisningen för 2017 representanterade jag den Socialdemokratiska gruppen i debatterna om verksamhetsbeätättelserna och årsredovisningen. I mina inlägg sade jag ungefär så här:

”När jag läser igenom årsredovisningen och alla de övriga rapporter som finns i handlingarna slås jag av den stora bredd som finns i verksamheten och den mångfald av aktiviteter som genomförs. Verksamhet och aktiviteter i syfte att fler ska leva var dag med gud och visa att vår församling är en viktig del av lokalsamhället i Sollentuna.

Ett stort tack till all personal och alla frivilliga för era insatser under det gångna året. Ett år som för många anställda innebar extra arbetsuppgifter med anledning av det var ett valår under 2017.

I en öppen folkkyrka som vår ska det råda låga trösklar och vi ska välkomna Sollentunaborna till verksamheten genom att förena goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig hemma i församlingen.

Jag ska också gå in på några jämförelsetal ur årsredovisningen.

Under 2017 valde 560 personer att aktivt lämna Sollentuna församling och därmed svenska kyrkan (under 2016 var det 529 stycken). Det för naturligtvis med sig konsekvenser på lång och kort sikt för församlingen.

Trots detta ser inte utvecklingen helt negativ ut och vi ska inte fastna i att diskutera utträdande, För att vända trenden är de kyrkliga handlingarna en nyckel. Det är genom dem som många kommer i kontakt med verksamheten. Dopet är ju dessutom i sig själv grunden för medlemskapet och konfirmationen ofta en språngbräda för att bli aktiva i församlingslivet. Genom att göra det enkelt med dop, konfirmation och vigslar kommer vi att nå fler. Under 2017 ökade såväl antalet döpta (från 263 stycken 2016 till 286 stycken under 2017) som konfirmerade (från 298 under 2016 till 316 under 2017). Det visar att tidigare fattade beslut och nedlagt arbete gett resultat. Då tänker jag inte minst på beslutet att sänka avgiften för konfirmationen.

När det gäller antalet vigslar har dessa minskat jämfört med 2016, men ligger högre än under 2015 (2015 vigdes 80 par, 2016 120 par och 2017 88 par).

För den Socialdemokratiska gruppens räkning yrkar jag bifall till förslaget om att godkänna verksamhetsberättelser och årsredovisning för Sollentuna församling för 2017.

Anförande vid kyrkofullmäktige i Sollentuna församlings avslutning den 24 november 2017

Den 24 november var det avslutning för mandatperioden 2013-2017 i Sollentuna Församlings kyrkofullmäktige. I samband med det gjorde min sista insats, åtminstone för denna mandatperiod, som ordförande i kyrkofullmäktige. Under middagen höll jag ett anförande som sammanfattade mandatperioden. I anförandet sa jag ungefär så här:

                                                          #

Fyra år går fort. I fyra år har vi tjänat vår församling. Levt var dag med Gud. Vi har utfört vår uppgift om att fatta beslut och ta ansvar för verksamheten. Utveckla och förvalta vårt arv från våra företrädare och föra det vidare till våra efterträdare. Nu går vi snart in i fyra nya år. En del blir kvar och några lämnar. Det här är en kväll i tacksamhetens och gemenskapens tecken. Tacksamhet för att vi kan säga att den här middagen är församlingens tack till oss för insatsen vi gör. Gemenskap för att vi en sista gång, i vår nuvarande roll, får dela gemensamheten vid en måltid. Ett stort tack till alla fullmäktiges ledamöter och ersättare och övriga förtroendevalda och övriga inbjudna för era insatser under den gångna mandatperioden för vår demokratiska folkkyrka.

Kyrkofullmäktige är i grunden ett beslutskompani. Att fatta beslut är fullmäktiges huvudsakligauppgift. I fyra år har vi fattat ett betydande antal beslut. Jag har roat mig med att gå igenom alla protokoll från den här mandatperioden. Det första ordinarie sammanträdet i gick för övrigt i skiftets tecken, minns ni det. Det var det första sammanträdet som nuvarande kyrkoherden deltog och det sista den förre var med. Ett stort tack till Lasse för ett gott samarbete under mandatperioden.

 

Det avgående kyrkofullmäktige (Bild från www.svenskakyrkan.se/sollentuna)

En del av besluten återkommer år för år, årsredovisning och budget är de mest uppenbara. Därtill har det fattats ett antal andra beslut. Ett ärende som återkommit många gånger på dagordningen är askgravplats vid S:t Eriks kyrka. Den första gången ärendet stod på dagordningen var i februari 2015 och sedan på dagordningen ytterligare ett antal sammanträden fram till november 2017 då fullmäktige antecknad till protokollet att den blev dyrare än budgeterat.

Några andra ärenden som vi har beslutat om har varit oljepanna till Silverdals krematoriet, upphandling av revisorer, vi har ändrat stadgar för Brit af Klerckers ungdomsfond, investering av mixerbord i Turebergskyrkan, inköp/leasing av bil till administrativa enheten,

Två motioner har lämnats in och behandlats. Det är alltså inte så vanligt med motionerande. En vart annat år i snitt.  Den första lämnades av BA i november 2015 om ett nytt avtal för Garnisonskyrkogården i Silverdal, ett år senare bifölls den.  Den andra lämnade Posk in Maj 2016 om huvudmannaskapet för begravningsverksamheten i Sollentuna, ett år senare avslogs den för övrigt  med ordförandens utslagsröst.

I maj 2015 blev församlingen med Gud var dag eller var det tvärtom. Genom att vi antog vår nya församlingsinstruktion. Jag ska stanna till lite här. Församlingsinstruktionen och den bilaga som handlade om begravningsverksamheten har varit levande styrdokument om hur vi ska nå var dag med Gud. Redan nu efter 2,5 år kan vi pricka av ett antal punkter som avklarade och andra påbörjade. Det handlar bl a om avklarad miljödiplomering, påbörjade arbete arbeten med närvaro i Väsjöområdet, samarbete kring vård- och omsorgsboende, För begravningsverksamheten handlar det t ex om askgravplatsen vid S:t Erik och muslimska gravkvarter.

Vi har varit tre i presidiet under mandatperioden. Förutom jag Lars Larsson och Birgitta Sturesson. Vi har haft ett bra samarbete och vi har träffats inför i princip alla fullmäktigemöten och gått igenom dagordningen och en del annat. Vi tog i början av mandatperioden initiativ till vissa förändringar i arbetsformerna för fullmäktige, vilket bl a gav värddistrikten möjlighet att presentera sig för fullmäktige. Stort tack till Lars och Birgitta för ett gott samarbete.

För att ett fullmäktige ska fungera krävs mer än ett presidium. Det är två personer till som varit med i presidiet i praktiken. Det är naturligtvis vår sekreterare LG Björkelid som rakt igenom skrivit informativa och välformulerade protokoll. Sist, men kanske viktigast av oss alla för att fullmäktigemötena ska fungera då hon ser till att lokal bokas, ledamöter kallas och allt annat praktiskt för att mötet ska fungera. Utan det arbete Rose-Marie Ramqvist lagt ner hade inte allt fungerat så bra som det gjort. Det gäller vid kyrkofullmäktiges sammanträde som vid dagens fest. Stort tack till Rose-Marie och LG för ert arbete och ett gott samarbete under mandatperioden.

Avslutningsvis önskar vi er en fortsatt trevlig kväll och låt oss fortsätta leva var dag med Gud.

En process till ett beslut som gav insatser för människor i nöd!

Just då vandrade människor genom i Europa i flykt undan krig och i hopp om ett bättre liv. Då i slutet av september 2015 var vi inne i början av den höst som kom att präglas av de största flyktingströmmarna sedan andra världskrigets slut. En höst där politiska beslut skulle kom att ta som ingen kunde förutse.

Då i slutet av september för två år sedan samlades kyrkomötet för sin första session. Det fanns inga förslag i budgeten att möta kraften från flyktingströmmen. Det fanns några motioner som berörde ämnet, men de var som skrivna i en annan tid. Det var de väl kan man säga. De var skrivna utifrån vad som gällde några månader tidigare.

Det fanns att ett tryck om att Svenska kyrkan skulle avsätta pengar för kommande år som med kraft kunde visa engagemang. De som kunde agera i frågan, i detta läge, var kyrkomötets budgetutskott. Jag är ersättare i detta utskott och satt i den rollen med vid utskottets möten.

VId den tiden sammanträdde utskottet i sal B i Uppsala Konsert och Kongress. En modernistisk skapelse i betong och glas på Vaksala torg. Dess utseende har liknats vid ett kärnkraftverk, I den byggnaden sammanträder kyrkomötet. Sammanträdesrummet saknade fönster och väggarna var så tjocka att de blockerade mobiltelefonsignaler. I detta rum skulle frågan alltså avgöras,

Den Socialdemokratiska gruppen i kyrkomötets budgetutskott hade tydliga signaler från vår grupp om att vi skulle jobba för att en betydande summa skulle avsättas i budgeten för 2016 för detta ändamål. Vi började känna av de andra grupperna och de var inte helt avvisande. Diskussionerna påbörjades och siffrorna började bollas i rummet. Jag minns inte vad som var (S) gruppens första bud, men någonstans i storhetsordningen 30-40 miljoner kronor. Mottagandet var avvaktande. Den som sedan kom att slå av den “gordiska knuten” var utskottets biskop Linköpingsbiskopen som föreslog 75 miljoner kronor. En summa högre än den som diskuterats tidigare.

Sedan fortsatte diskussionen. Till vår förvåning visade det sig att ingen grupp avvisade biskopens förslag och sedan fortsatte diskussionen om hur pengarna skulle kunna användas. Pengarna skulle stå till kyrkostyrelsens förfogande och användas på olika nivåer inom svenska kyrkan inklusive inom utlandskyrkan. Så någon timme innan sessionen avslutades på fredagen fanns ett beslut om 75 miljoner kr och som ett enhälligt budgetutskott ställt sig bakom. Även (SD):s ersättare stod bakom förslaget. När beslutet fattades av kyrkomötet i november samma år var beslutet även där enhälligt och det försiggick ingen debatt i plenum.

Nu kan vi läsa i årsredovisningen hur pengarna använts. Jag har klippt in hela redovisningen nedan:

“Vid 2015 års kyrkomöte beslutades att bevilja 75 mnkr att stå till kyrkostyrelsens förfogande för arbetet med flyktingar och asylsökande under 2016. Av dessa medel har 46,2 mnkr gått till arbetet i stift och församlingar. I ett första beslut (2016-03-29) fördelades 25 mnkr till församlingarnas arbete och 15 mnkr i resursförstärkning till stiftsorganisationerna. Tilldelningen baserades på andel asylsökande och flyktingar i respektive stift. Medlen betalades ut i början av april och stiften har därefter haft olika tillvägagångssätt för den vidare fördelningen till församlingarna. I september 2016 fördelades ytterligare 6,2 mnkr till stift och församlingar som hade möjlighet att förbruka mer medel.
Medlen har återrapporterats till nationell nivå den 28 februari 2017.2 Försam- lingarna har rapporterat enligt särskild mall till stiften som därefter har sammanställt en rapport till nationell nivå. I samband med återrapporteringen har eventuella återstående medel återbetalats till nationell nivå.
Utöver medlen till stift och församlingar fördelades 20 mnkr till det internatio- nella arbetet. Medlen till humanitära och utvecklingsinsatser har fördelats och följts upp enligt gällande kriterier i den internationella verksamheten.
Återstående summa 8,8 mnkr utbetalades som anslag till
♦ Sensus för ett webbaserat utbildningsmaterial Idealitet och migration.
♦ Rådgivningsbyrån: 1 000 000 kr för rekrytering av juridisk kompetens samt
teknisk support.
♦ Vårsta Diakoni: 1 000 000 kr för kunskapsutveckling i psykosocialt stöd och
diakonalt mottagande.
♦ Bräcke diakoni och Göteborgs stadsmission: 2 500,000 kr som ett utvecklings-
bidrag för att få igång en verksamhet för asylsökande och flyktingar genom
boende och integration.
♦ Konst och konstnärliga processer i ett urval församlingar: 400 000 kr. Under
hösten och vintern 2016 genomförde nationell nivå ett projekt med att utveckla metoder för hur konst och konstnärliga processer kan vara en värdefull resurs i kyrkans möte med flyktingar och nyanlända.
♦ Sveriges kristna råd, #värme: 900 000 kr för två pilotutbildningar.
♦ Översättning gudstjänstmaterial: 1 000 000 kr för översättning av ett urval texter
och böner till tigrinja, farsi, dari och arabiska.”

Denna redovisning visar vilken bredd det finns av insatser som Svenska kyrkan åstadkommit utifrån dessa 75 miljoner kronor. Till detta ska också läggas de pengar som enskilda församlingar och stift lade ur sin budget för att stötta flyktingarbetet. Här i Sollentuna församling avsattes en miljon kronor för flyktingarbete inom församlingen. Svenska kyrkan har onekligen kraft att göra insatser för människor i nöd.

Rösta i morgon för en folkkyrka i takt med tiden!

I morgon är det dags för valdagen i årets kyrkoval. Det har varit en valrörelse som på präglats av hårda ord och oförsonlighet mellan olika grupper. Konfiliktytorna har i vissa fall varit breda som vallgravar. Förutom de väntade diskussionerna mot (SD) så har det främst handlat om konflikt mellan partipolitiska nomineringsgrupper och de mer kyrkliga grupper. De kyrkliga grupperna har höjt tonläget oerhört om till och med jämför mer förra kyrkovalet 2013. Det har ibland verkat som om de varit mer intresserade att diskutera vilka som borde få ställa upp i valet än hur svenska kyrkan ska utvecklas framöver. På olika håll har partipolitiska grupper i allmänhet och vi Socialdemokrater i synnerhet, kallats allt från kolonisatörer av kyrkan och trojanska hästar till månglare som ska drivas ut ur templet.

Min erfarenhet från framförallt Sollentuna Församling är att, framförallt POSK, har haft svårt att släppa det höga tonläget från valrörelsen tiden efter valet fram till kyrkofullmäktiges valmöte vilket har gjort att valmötet bitvis förvandlats till rena “slagfältet”. Även om vi har olika uppfattning och värderingar borde alla inblandade tänka på att behålla hyfs och respekt mot varandra genom att åtminstone skilja på sak och person. Vi vill alla Svenska kyrkans väl!

Vi socialdemokrater ställer upp i kyrkovalet för att vi vill fortsätta utveckla Svenska kyrkan som en öppen och demokratisk folkkyrka där alla har samma värde och rätt. En kyrka som är en öppen och välkomnande folkkyrka och vill vara Sveriges bästa arbetsgivare

Vi  Socialdemokrater vill ha en kyrka där det ska vara självklart att också samkönade kan gifta sig. Vi vill ha en kyrka som inte tvingar barnen att avstå från verksamhet för att föräldrarnas plånbok inte är tillräckligt stor. Vi vill även ha en kyrka som strävar efter att bli Sveriges bästa arbetsgivare och som ställer krav på schysta villkor vid upphandlingar.

Mot oss står Sverigedemokraterna och den kristna högern. De mobiliserar starkt och vill göra om kyrkan i grunden – till en kyrka som utestänger grupper, som gör skillnad på människor och som inte tydligt markerar mot kvinnoprästmotståndare och motstånd mot HBTQ-personer.

Din röst kan vara avgörande. Rösta för en öppen folkkyrka i takt med tiden! Ta med vänner och bekanta och gå och rösta för att alla människors lika värde och rätt!

Kyrkovalet handlar om framtiden!

Jag är Socialdemokrat för att jag tror på Socialdemokratins grundläggande värderingar om frihet, jämlikhet och solidaritet. Jag är medlem i Svenska kyrkan för att jag tror att har en roll att spela så väl teologiskt som socialt.

För mig är det naturligt att kombinera engagemang både för Socialdemokratin och svenska kyrkan genom att kandidera i kyrkliga val. Genom de år jag har haft förtroendet att vara förtroendevald i Svenska kyrkan på lokal och under senaste mandatperioden även på nationell nivå har förstärkts i min övertygelse att om Svenska kyrkan även i framtiden har en central roll i svenska samhället. Jag har därför valt att kandidera för ytterligare en mandatperiod. Jag ställer upp i kyrkovalet för att jag bryr mig om Svenska kyrkan.

Under den pågående valrörelsen har det varit tätt med påhopp och hårda ord mot att Socialdemokraterna ställer upp i valet överhuvudtaget. Vissa nomineringsgrupper har som det verkar valt att lägga mer kraft på att diskutera vilka nomineringsgrupper som borde ställa upp i valet eller inte. Det som förenar de flesta som driver denna begränsande åsikt är att man inte gillar partier i kyrkan och då i synnerhet inte Socialdemokrater. Bakom kritiken mot Socialdemokraternas deltagande ligger att vi är stora och att vi driver frågor som de inte uppskattar. Vår linje om att svenska kyrkan ska vara i takt med tiden uppskattas inte av alla.

Vi tar den kyrkliga demokratin på allvar. Vi ställer upp som rörelse i kyrkovalet för att en stor del av våra medlemmar brinner för Svenska kyrkan. Ett bevis på detta är att Socialdemokraterna ställer upp med 6439 kandidater inför höstens kyrkoval. Alla dessa kandidater är medlemmar i kyrkan och vill vara med och förverkliga vårt valprogram.

Kyrkovalet handlar om vilken politisk inriktning som ska prägla Svenska kyrkan under de kommande fyra åren. Ska det vara en öppen folkkyrka i takt med tiden eller något annat.

I Sollentuna har vi som kandiderar för den Socialdemokratiska nomineringsgruppen tagit fram ett valprogram som kan sammanfattas i fem punkter som vi kommer att jobba för att förverkliga under den kommande mandatperiod:

1)    Gör det enkelt med dop, konfirmation och vigslar.

2) Förena goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig hemma i församlingen.

3) Ökade resurser till diakonin

4) En kyrka som vill vara Sollentunas bästa arbetsgivare

5)    Fler unga ska ges möjligheter till sommarjobb och praktikplatser i församlingens verksamheter.

Den första betraktelsen: När psalmsången kom av sig!

Jag kommer under den närmaste tiden lägga ut en serie med, vad jag kallar, betraktelser över olika minnen och annat relaterat till kyrkor på ett eller annat sätt. Här kommer den första om psalmsång i barndomen.

När Psalmsången kom av sig

Det var hösten 1979. Jag gick i första klass i Alténskolan i Edsberg, Sollentuna. En paviljongskola som då stått där i över 15 år och skulle stå där i 15 år till innan den avvecklades. Skolan var av någon anledning döpt efter Martin Altén, kyrkoherde i Sollentuna och Eds församlingar mellan 1777-1811.

Varför kommunen i början av 1960-talet döper en skola efter en sedan länge avliden kyrkoherde vet jag inte. Det är lite märkligt i en kommun där de flesta skolor fått namn av något i skolans geografiska närhet. Om man ändå skulle döpa en skola efter en kyrkoherde så var Martin Altén ett givet namn. Detta beroende på att han redan 1804, tillsammans med godsherren på Edsbergs slott Alexander Rudbeck, tog initiativ till Sollentuna sockens första skola. Den skola som idag är Klasro skolmuseum. I detta sammanhang ska tilläggas att den skola skapades 38 år innan den folkskolestadgan från 1842.

I Alténskolan fanns det vid denna tradition att första advent skulle firas in Edsbergskyrkan. Denna röda träkyrka var vid denna tid endast 7 år gammal, dvs lika gammal som oss första klassare. Den kyrka som många inte anser ser ut som en kyrka utan snarare som lada eller bastu, men som för mig symboliserar så mycket av det goda i den svenska folkkyrkan.

Det som blev första klassernas uppgift på adventsfirandet i kyrkan var att sjunga psalmen “Bered en väg för herran”. Vi övade in texten och övade sången så som jag minns det under en läng tid. På den tiden saknade jag självinsikt över min egen bristande musikalitet och sjöng för glatta livet med hög röst. Jag var verkligen laddad för sånginsatser i kyrkan. Det kändes så stort för en sjuåring.

Så kom den stora dagen när vi skulle sjunga Franz Michael Franzéns psalm från 1812. Vi skulle ställa upp i kyrkan så att tjejerna stod längst fram och killarna längst bak. Det tog nog lite tid innan 35-40 förstaklassare ställde upp sig på rätt plats.

Nu var jag redo. Men vad händer. Tjejerna längs fram börjar gå tillbaka till bänkarna. Vi har ju inte börjat. Eller? Det hade vi tydligen. Tjejerna hade uppenbarligen rivit av hela psalmen medan vi fortfarande höll på att ställa upp oss. Det kändes konstigt och snopet att det inte blev någon sång.

Jag fick tillfälle att sjunga vid andra tillfällen liknande tillfällen längre fram under min skoltid. Det blir allt tydligare för mig att sång inte var något för mig. Jag saknar så väl sångröst som förmåga att hålla en melodi. Jag sjunger gärna med som en i mängden, men låter andra stå för skönsången.

Rösta för en öppen folkkyrka i takt med tiden!

Den 17 september är det dags för kyrkoval. I valet till Sollentuna församling står jag på andra plats på den Socialdemokratiska valsedeln efter vår nuvarande gruppledare Lilian Lama. Nedan beskrivs hur vi Socialdemokrater vill utveckla Sollentuna församling.

Vi Socialdemokrater går då till val för att fortsätta verka för en öppen folkkyrka i takt med tiden. För oss är det avgörande att alla svenska kyrkans medlemmar - oavsett om man besöker kyrkan regelbundet eller bara vid särskilda tillfällen - har samma värde i den folkkyrka vi vill verka för. Vi slår vakt om alla medlemmars intressen.

Kyrkans gudstjänstliv ska präglas av öppenhet där hänsyn tas till olika människors behov och livssituation. Vi vill förena goda traditioner med nytänkande så att fler känner sig hemma i församlingen. Gör det enkelt med de kyrkliga handlingarna dop, konfirmation och vigslar.

De ekonomiska resurserna till kyrkans sociala arbete, diakonin, ska förstärkas, så att den klarar att möta de ökande behoven då allt fler Sollentunabor söker församlingens stöd. Församlingen måste också bli bättre på att slå larm när kommun, landsting eller stat inte tar sitt ansvar för välfärden utan skjuter över ansvaret på diakonin.

En god arbetsmiljö ska råda i församlingen. Det förebyggande arbetsmiljöarbetet ska fortsätta stärkas. Det är viktigt att personalen kontinuerligt ges möjlighet till kompetensutveckling och vidareutbildning. Kollektivavtal och sociala krav ska vara självklara inslag i upphandlingen. I sina inköp ska församlingen prioritera närproducerat och klimatsmart.

Ideellt engagemang är en resurs och ska inte ersätta anställd personal. Frivilliga ska ges relevant utbildning, handledning samt ha tydliga roller och rättigheter. Församlingen är ansvarig för deras trygghet och säkerhet i arbetet.

En röst på Socialdemokraterna är en röst på att:

•           Göra det enkelt med dop, konfirmation och vigslar.
•           Öka resurser till diakoni
•           Förena traditioner med nytänkande så att fler känner sig hemma
•           Ge fler unga möjligheter till sommarjobb och praktikplatser
•           Utveckla Sollentuna Församling till Sollentunas bästa arbetsgivare.

En folkkyrka i takt med tiden!

Nyligen antog Socialdemokraterna i Sollentuna sitt handlingsprogram inför höstens kyrkoval.  Texten nedan är i stort mitt anförande för kyrkofullmäktigegruppens räkning i samband med att handlingsprogrammet antogs.

Kyrkopolitik handlar om värderingar. Kyrkopolitiken är ideologisk och har helt en andra konfliktlinjer än vad annan politik, som kommunpolitiken, har. Man behöver vara klar över sina grundläggande värderingar om alla människors lika rätt och värde när man är förtroendevald i Svenska kyrkan.

Det är det som är linjen i det föreliggande förslaget till kyrkopolitiskt handlingsprogram. Vi har valt att kalla förslaget till kyrkopolitiska handlingsprogrammet för ”En folkkyrka i takt med tiden”. Den rubriken har två delar som tillsammans visar vad som blir det väsentliga inför höstens val. De två delarna visar också var konfliktlinjen kommer gå under valrörelsen.

En folkkyrka, vad står det för i praktiken?  I en kort sammanfattning så är det en kyrka med låga trösklar och där alla ska känna sig välkomna hur ofta de än går dit och hur troende de är. Här går den första konfliktlinjen.

Vi kan säga att Svenska kyrkan på ett sätt är Sollentunas största förening, med över 50% av befolkningen ansluten. Konfliktlinjen handlar om vilka som ska påverka utvecklingen och till vilka hänsyn ska tas i beslutsfattandet. Om man står upp för en öppen folkkyrka så ska alla medlemmar känna sig välkomna och beslutsfattandet ska utgå från dem.

Våra huvudmotståndare i valet är POSK. I deras politik finns det drag av att det är bara de som är aktiva i församlingen och de som är troende som ska bestämma.

I vissas ögon är vi Socialdemokrater en främmande fågel i kyrkan som inte har där att göra. Vi är inte tillräckligt aktiva i församlingslivet, vi för lite troende och på nationell nivå får vi höra att vi för allierade med ärkebiskopen och Kyrkokansliet.

I takt med tiden, detta perspektiv blir tydligare i kyrkomötet än i kyrkofullmäktige. Kyrkomötet innehåller flera grupper som har en annan människosyn än vi. På ett oftast inlindat sätt och ibland utan dimridåer så motverkar de anpassningar till emot modernt samhälle. Det finns fortfarande kvinnoprästmotståndare, det finns motstånd mot samkönade äktenskap, det finns rasism och fördomar mot andra religioner som inte är kristna.

I en folkkyrkan i takt med tiden kan vi inte blunda för samhällsutvecklingen. Det är nödvändigt att svenska kyrkan lever i takt med samtiden. Här har Socialdemokraterna en viktig roll att spela som garant för öppenhet och aktiva ställningstagande i en samtid som blir allt mer konfliktfylld och där intoleransen brer ut sig. Det är den politik vi går på val på.